Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Tranås kommun
2017-05-31
Petter Hedberg och Marcus Arnesson
Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt är
medfinansiär för genomförande av detta projekt
ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar
0761-75 03 00
[email protected]
www.ecocom.se
Innehåll
Inledning .................................................................................................................................. 3
Övergripande områdesbeskrivning ...................................................................................... 3
Metod....................................................................................................................................... 4
Resultat .................................................................................................................................... 6
Förstudie .............................................................................................................................. 6
Fältinventering .................................................................................................................. 10
Referenser .............................................................................................................................. 23
Beställare: Tranås kommun
Projekt nr: 16247
Genomförande konsult: Ecocom AB & Hedberg Ekologkonsult
Uppdragsledare: Petter Hedberg
Förstudie: Petter Hedberg
Fältarbete & rapport: Petter Hedberg, Marcus Arnesson
Kvalitetsgranskning: Karin Norlin
Framsida, bildtext: Östanåparkens östra sida med Svartån
Fotograf: Marcus Arnesson
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 2 av 23
Inledning
Hedberg Ekologkonsult har 2017 tillsammans med Ecocom AB på uppdrag av Tranås
kommun utfört en naturvärdesinventering enligt svensk standard SS 199000: 2014 vid
Östanåparken i Tranås kommun. Naturvärdesinventeringen utfördes med detaljeringsgrad
medel, vilket innebär en minsta obligatorisk karteringsenhet för ytor om 0,1 hektar och för
linjeformade objekt längden 50 m och bredden 0,5 m.
Kommunen planerar att göra området vid Östanåparken mer tillgängligt för allmänheten,
ett arbete som har påbörjats. Naturvärdesinventeringens syfte är att identifiera om det finns
höga naturvärden i området, var dessa naturvärden finns, samt vilka värden som finns.
Denna information utgör sedan ett bra underlag för att ta beslut om hur tillgängligheten kan
öka samtidigt som naturvärden skyddas.
Övergripande områdesbeskrivning
Inventeringsområdet är beläget i Tranås stad på Svartåns västra sida, och utgörs av ett
sammanhängande sumpskogsområde med en höjd i mitten av parkkaraktär med ett glest
tallbestånd. Svartån kröker sig runt området så att områdets norra, östra samt södra gräns
utgörs av Svartån, medan ett industriområde vid Kanalgatan utgör områdets östra gräns
(figur 1). Arbetet med att göra området mer tillgängligt har påbörjats, vilket bl.a. tydliggörs
av att en del grusade gång- och cykelvägar som idag har etablerats, inte finns tillgängliga i
lantmäteriets senaste ortofoto. I stora delar av strandzonen ligger markhöjden endast några
cm över Svartåns vattennivå, vilket bidrar till en kontinuerlig vattenstörning som fortlöpande
skapar död ved i området. Sammanlagt omfattar inventeringsområdet 35,9 hektar, och
inventeringsområdet har en omkrets på 2,9 km (figur 1).
Metod
Syftet med en naturvärdesinventering (NVI) är att inom inventeringsområdet identifiera och
dokumentera områden som har positiv påverkan på biologisk mångfald.
I en NVI på fältnivå genomförs inledningsvis en förstudie, därefter görs en fältinventering. I
förstudien studeras tidigare dokumenterad information om naturen i inventeringsområdet.
Kunskap om området inhämtas från relevanta källor. Potentiella naturvärdesobjekt
avgränsas genom flygbildstolkning. Det är dock först i fältinventeringen som de slutliga
bedömningarna rörande naturvärdesobjekten görs.
Naturvärdesobjekten utgörs av en dominerande naturtyp som kan tilldelas en gemensam
naturvärdesklass. Naturtyper kan exempelvis vara äng och betesmark, skog och träd, myr,
djup sjö, vattendrag, havsstrand eller infrastruktur och bebyggd mark.
Bedömningen av naturvärde görs på två grunder, art och biotop, vilka sedan vägs samman
för att ge objektet dess klass.
Bedömning av artvärde görs på två grunder: naturvårdsarter (se faktaruta) och relativ
artrikedom. Rödlistade arter (Artdatabanken, 2015) ska tillmätas större betydelse än övriga
naturvårdsarter i bedömningen.
Bedömningsgrunden biotop omfattar en samlad bedömning av biotopkvalitet samt hur
sällsynt eller hotad biotopen är. Med biotopkvalitet avses allt det som formar en biotop eller
en livsmiljö, till exempel förekomst av störningsregimer, strukturer, element eller
nyckelarter. Biotopens sällsynthet bedöms dels i ett regionalt perspektiv och dels i ett
nationellt och internationellt perspektiv och är kopplat till biotopens bevarandestatus. I
föreliggande NVI har biotoper namngetts enligt Vegetationstyper i Norden (Påhlsson 1998)
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 3 av 23
så långt detta är möjligt. De biotopvärdesaspekter som ger högst värde används för
bedömning enligt matrisen i figur 2.
Figur 1. Inventeringsområdets läge i Tranås kommun.
Naturvärdesobjekt bedöms enligt en tregradig skala: 1 – högsta naturvärde, 2 – högt
naturvärde och 3 – påtagligt naturvärde (en fjärde klass, visst naturvärde, kan användas som
ett tillägg vilket dock inte har gjorts i denna inventering) (figur 2).
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 4 av 23
Visst
artvärd
e
Påtagligt
artvärde
Högt
naturvärde
Klass 2
Visst
naturvärde
Klass 4
Påtagligt
naturvärde
Klass 3
Obetydligt
artvärde
Bedömningsgrund art
Högt
artvärd
e
Högsta
naturvärde
Klass 1
Lågt
naturvärde
Visst
naturvärde
Klass 4
Obetydligt
biotopvärde
Visst
biotopvärde
Påtagligt
biotopvärde
Högt
biotopvärde
Bedömningsgrund biotop
Figur 2. Bedömningsgrunderna art och biotop ligger till grund för naturvärdesklassning enligt SS 199000: 2014.
Fakta: Naturvårdsarter
Skyddade arter är arter som omfattas av juridiskt skydd enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845).
Rödlistade arter är arter som bedöms löpa risk att försvinna ur landet, dessa kategoriseras enligt: Akut hotad
(CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU) och Nära hotad (NT). De rödlistade arter som kategoriseras som CR, EN
eller VU benämns hotade.
Typiska arter är arter vars förekomst indikerar gynnsam bevarandestatus hos aktuell naturtyp enligt EU:s artoch habitatdirektiv.
Signalarter är arter med särskilt värde eftersom deras förekomst tyder på att det finns skyddsvärda naturtyper
med värdefulla strukturer i området.
Ansvarsarter är arter där en särskilt stor andel av dess totala population finns i en begränsad del av det totala
utbredningsområdet.
Nyckelarter är arter som har en särskilt viktig ekologisk funktion för andra arter.
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 5 av 23
Resultat
Förstudie
Förstudien genomfördes av Petter Hedberg. En analys av tidigare dokumenterad information
inom inventeringsområde utfördes. Faktaunderlag inhämtades från Artportalen,
Skogsdataportalen, Miljödataportalen, Länsstyrelsernas GIS-tjänster, Trädportalen och
Jordbruksverkets databas TUVA (tabell 1).
Tabell 1. Datakällor som använts i förstudien.
Data
Källa
Finns inom
inventeringsområdet
Naturminnen
Miljödataportalen
Nej
Avverkningsanmälan
Skogsstyrelsen
Nej
Biotopskydd, skogliga
Biotopskydd, skogliga
Nej
Djur- och växtskyddsområden
Miljödataportalen
Nej
Nationalparker
Miljödataportalen
Nej
Natura 2000-områden
Miljödataportalen
Nej
Naturreservat
Miljödataportalen
Nej
Naturvårdsavtal
Skogsdataportalen
Nej
Naturvårdsområde
Miljödataportalen
Nej
Riksintresse Friluftsliv
Länsstyrelsen
Nej
Riksintresse Kulturmiljövård
Länsstyrelsen
Nej
Riksintresse Nationalstadspark
Länsstyrelsen
Nej
Riksintresse Naturvård
Länsstyrelsen
Nej
Riksintresse Obruten kust
Länsstyrelsen
Nej
Riksintresse Obrutet fjäll
Länsstyrelsen
Nej
Riksintresse Rörligt Friluftsliv
Länsstyrelsen
Nej
Ängs- och betesmarksinventeringen
TUVA, Jordbruksverket
Nej
Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen
Skogsdataportalen
Nej
Nyckelbiotoper bolag
Skogsdataportalen
Nej
ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar
0761-75 03 00
[email protected]
www.ecocom.se
Data
Källa
Finns inom
inventeringsområdet
Objekt med naturvärden
Skogsdataportalen
Nej
Sumpskogar
Sumpskogar
Ja
Våtmarksinventeringen (VMI)
Miljödataportalen
Ja
Trädinventering
Trädportalen
Nej
Myrskyddsplan
Miljödataportalen
Nej
Ängs- och hagmarksinventeringen
Länsstyrelsen
Nej
Registrerade arter
Artportalen 1900–2017
Ja
Från tabell 1 går att utläsa att skyddade områden saknas inom inventeringsområdet.
Inventeringsområdet innehåller dock identifierade sumpskogsobjekt som urskilts i
sumpskogsinventeringen, samt våtmarksobjekt som identifierats i våtmarksinventeringen.
Det sumpskogsobjekt som identifierats i sumpskogsinventeringen benämns ”Östanåparken”,
och har en area som uppgår till 25,7 hektar. Sumpskogsobjektet täcker hela
inventeringsområdet med undantag för höjden i mitten samt ett mindre område i väster
som gränsar till industriområdet vid Kanalgatan (figur 3). Objektet betecknas som strandskog
vid vattendrag, med ett trädbestånd som domineras av glasbjörk. Lövträdsandelen uppgår
till över 85 % och objektet har tilldelats en preliminär naturklass 2 som motsvarar ”höga
naturvärden”. Det våtmarksobjekt som identifierats inom inventeringsområdet i
våtmarksinventeringen benämns ”Våtmark i Tranås”, och har en area som uppgår till 53,5
hektar. Våtmarksobjektet täcker större delen av inventeringsområdet med undantag för en
mindre del i inventeringsområdets sydvästra del. Våtmarksobjektet har tilldelats VMI-klass 2
vilket representerar ”högt naturvärde”.
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 7 av 23
Figur 3. Inventeringsområdet med registrerade arter i Artportalen, registrerade våtmarksobjekt från
våtmarksinventeringen, samt sumpskogsobjekt från sumpskogsinventeringen.
En allmän sökning i rapportsystemet Artportalen visar att det under perioden 1900-2017 har
observerats 65 st. fågelarter, 4 st. insektsarter, 1 st. svampart och 40 st. kärlväxtarter. Av
dessa utgör arterna i tabell 2 naturvårdsarter, d.v.s. arter som antingen är skyddade arter,
rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter, signalarter eller nyckelarter.
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 8 av 23
Tabell 2. Naturvårdsarter som finns rapporterade från inventeringsområdet i Artdatabanken.
R=Rödlistad, F=Fågeldirektivet, S=Signalart.
Sv. namn
Vetenskapligt namn
Naturvårdsartskriterie
Senast
observerad
Kungsfiskare
Alcedo atthis
R (kategori VU), F (bilaga
1)
2015-10-12
Mindre
hackspett
Dendrocopos minor
R (kategori NT)
2017-05-06
Sävsparv
Emberiza
schoeniclus
R (kategori VU)
2017-03-31
Stenfalk
Falco columbarius
F (bilaga 1)
2013-10-13
Trana
Grus
F (bilaga 1)
2015-09-27
Gråtrut
Larus argentatus
R (kategori VU)
2011-03-28
Flodsångare
Locustella fluviatilis
R (kategori NT)
2015-06-02
Bivråk
Pernis apivorus
R (kategori NT), F (bilaga
1)
2014-05-13
Gröngöling
Picus viridis
R (kategori NT)
2016-04-24
Kungsfågel
Regulus
R (kategori VU)
2016-04-22
Stare
Sturnus vulgaris
R (kategori VU)
2016-05-01
Tallticka
Phellinus pini
R (kategori NT), S
2011-05-13
Missne
Calla palustris
S
2013-06-28
Av de 13 naturvårdsarter som finns rapporterade från inventeringsområdet i Artportalen
utgör fåglar 11 st., svampar 1 st. och kärlväxter 1 st. Av de 11 st. fågelarterna är 9 st.
rödlistade, och av dessa 9 är 5 st. hotade. 2 st. av de 11 st. fågelarterna är inte rödlistade,
men är skyddade genom att de är listade i bilaga 2 i Europeiska Unionens fågeldirektiv. Den
enda svamparten bland naturvårdsarterna är rödlistad, samt utgör en signalart. Den enda
kärlväxten bland naturvårdsarterna utgör en signalart.
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 9 av 23
Fältinventering
Fältbesök utfördes den 15–16 maj 2017 av Petter Hedberg och Marcus Arnesson.
Allmän beskrivning av områdets naturmiljöer
Inventeringsområdet utgörs till största delen av en sumpskogsmiljö som domineras av
glasbjörk och al. Stora delar av området visar tecken på hydrologisk störning som
återkommande bidrar till att skapa död ved. Den hydrologiska störningen orsakas av den
mycket låga höjdskillnaden mellan sumpskogens marknivå och Svartåns vattennivå.
Mängden död ved varierar inom sumpskogsområdet, och i de områden med högst
naturvärde förekommer död ved i samtliga nedbrytningsstadier. Bland de vanligaste
förekommande kärlväxterna i markskiktet i sumpskogsområdena är kabbeleka, flaskstarr,
hundstarr, blåtåtel, bredkaveldun och bladvass, av vilka de två senare förekommer främst i
området närmast Svartån. De mossor som finns i sumpskogsområdena är främst husmossa,
stor kvastmossa, stor björnmossa, uddvitmossa och spärrvitmossa. Av de fågelarter som
förekommer i sumpskogsområdena finns bl.a. gröngöling, entita, talgoxe, gärdsmyg och
kungsfågel. Ett antal grusbelagda gångar och cykelvägar går genom sumpskogsområdet, och
några av dessa gångar och cykelvägar har nyligen anlagts i den södra delen av området,
vilket tydliggörs genom att de påträffades under fältbesöket, medan de inte förekommer på
det senaste ortofotot ifrån Lantmäteriet. En spånglagd gång har även byggts längs med
gränsen till Svartån vid vissa sträckor. Där detta skett förekommer spår av viss avverkning där
man använt grova stockar från träd till att bygga spången i stället för att frakta material till
platsen.
De områden som inte utgörs av sumpskog är främst en bergshöjd med en platå i områdets
centrala del med karaktär av friluftsanpassad park där träden står glest, vilket resulterar i att
mycket ljus släpps in i området. De träd som förekommer utgörs främst av tallar, varav flera
har en ålder på mellan 200–300 år. Det är i detta område som tallticka tidigare
dokumenterats i Artportalen, och tallticka påträffades även på ett antal tallar vid fältbesöket.
Det förekommer även inslag av björk, rönn, bok, ek och asp. De fågelarter som påträffades i
området utgörs främst av svartvit flugsnappare, grönsångare, trädpiplärka samt större
hackspett.
Markskiktets vegetation är präglad av parkskötseln där områden med kortklippt gräs
övergår i vegetation med inslag av kruståtel, vitsippor och blåbärsris vid de områden där
marken präglas av mer tallhedskaraktär.
Utöver sumpskogsområdena och bergsplatån finns även en allé med klibbal, samt ett
mindre område bestående av en gräsmatta och en tennisbana.
Studier av den ekonomiska kartan från 1950-talet visar att stora delar av
inventeringsområdet vid denna tidpunkt var trädfria. Trädbevuxna delar utgjordes
framförallt av det centrala höjdpartiet som är bevuxet av tall samt lövsumpskogpartier i den
östra delen av området. Även allén med klibbalar i den nordvästra delen av
inventeringsområdet finns markerad på kartan från 1950-talet. Den södra delen var helt
trädfri och dikessystem tyder på att marken i denna del brukats i någon form.
Naturvärdesobjekt
Sammanlagt påträffades 7 st. naturvärdesobjekt i inventeringsområdet. 2 st. av
naturvärdesobjekten uppfyller kriterierna för högt naturvärde (klass 2), medan 5 st.
naturvärdesobjekt uppfyller kriterierna för påtagligt naturvärde (klass 3) (tabell 3, figur 4).
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 10 av 23
Tabell 3. Översikt över identifierade naturvärdesobjekt. Bestämning av naturtyp följer SS 199000:2014 och
bestämning av biotoper följer i den grad det är möjligt Naturvårdsverkets vägledning för naturtypsindelning enligt
Natura2000.
ID
Naturtyp
Biotop
Biotopvärde
Artvärde
Klass
1
Skog och träd
Lövsumpskog som domineras av
glasbjörk och klibbal. Allmän
förekomst av död ved.
Påtagligt
Påtagligt
2
2
Skog och träd
Lövsumpskog som domineras av
glasbjörk. Sparsam förekomst av
död ved.
Visst
Påtagligt
3
3
Skog och träd
Gammal tallskog.
Högt
Påtagligt
2
4
Park och trädgård
Allé med gamla klibbalar.
Visst
Visst
3
5
Lövsumpskog
Lövsumpskog som karakteriseras Visst
av glasbjörk, klibbal, knäckepil och
vide.
Visst
3
6
Lövsumpskog
Lövsumpskog som domineras av
glasbjörk. Sparsam förekomst av
död ved.
Påtagligt
Visst
3
7
Lövsumpskog
Lövsumpskog som karakteriseras
av knäckepil, vide, klibbal och
glasbjörk.
Visst
Visst
3
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 11 av 23
Figur 4: Inventeringsområdet vid Östanåparken i Tranås kommun, med markerade gränser och angivna
naturvärdesklasser för naturvärdesobjekten.
På nästföljande sidor beskrivs avslutningsvis de naturvärdesobjekt som identifierades under
inventeringen. För varje objekt anges areal, tidigare inventering (om området är redovisat i
någon tidigare genomförd inventering eller är formellt skyddat), biotopvärde, artvärde,
naturvårdsarter vilka anges med fet stil (om naturvårdsarter noterats vid tidigare
inventeringar men inte i föreliggande NVI anges källhänvisning inom parentes)
naturvärdesklass, objektsbeskrivning, motivering till klassning samt en bild på objektet.
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 12 av 23
1. Skog och träd
Areal: 3,5 hektar
Tidigare inventering: Ingår i sumpskogsinventeringen och våtmarksinventeringen.
Biotopvärde: påtagligt (biotopkvalitet)
Artvärde: påtagligt (naturvårdsarter)
Naturvårdsarter: Ormbär (Paris quadrifolia), Revlummer (Lycopodium annotinum),
Kungsfågel (Regulus regulus), Källpraktmossa (Pseudobryum cincloides), Gröngöling (Picus
viridis)
Naturvärdesklass: 2
Objekt 1 är beläget på inventeringsområdets östra sida och löper längs Svartåns strand norr
om den bro som förbinder Östanåparken med området vid Dämsängsgatans ände (figur 4).
Området karakteriseras av ung fuktig glasbjörksskog med visst gran- och alinslag. Området
har en allmän förekomst av död ved som ökar i förekomst längre ifrån strandkanten. Spår
finns av återkommande hydrologisk störning som skapar död ved i alla nedbrytningsstadier.
Området närmast Svartån utgör en svämzon. som övergår i en sumpskog längre ifrån
strandkanten. Det finns tämligen mycket hålträd i området. Utöver de redan nämnda
naturvårdsarterna påträffades i fält- och bottenskikt arter som älgört, ängsruta, vitpyrola,
svärdslilja, ekorrbär, palmmossa, stor kvastmossa, stor björnmossa, husmossa, väggmossa,
kranshaksmossa, kabbeleka, flaskstarr, sjöfräken, uddvitmossa, krattvitmossa, grenrör och
bredkaveldun. Busk- och trädskikt domineras av glasbjörk men det finns även ett stort inslag
av klibbal, gran, hägg, gråvide, olvon och pors. Vedsvampar förekommer allmänt i området,
t.ex. björkticka, fnösketicka, kuddticka och videporing. Några noterade fågelarter i området
är svarthätta, gärdsmyg, talgoxe, entita, rödhake, grönfink, lövsångare och blåmes.
Figur 5. Allmän förekomst av död ved.
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 13 av 23
2. Skog och träd
Areal: 1,7 hektar
Tidigare inventering: Ingår tillsammans med stora delar av inventeringsområdet i
våtmarksinventeringen och sumpskogsinventeringen.
Biotopvärde: visst (biotopkvalitet)
Artvärde: påtagligt (rödlistade arter)
Naturvårdsarter: Missne (Calla palustris), Kantarellmussling (Plicatura crispa), Svarta vinbär
(Ribes nigrum), Rankstarr (Carex elongata), Källpraktmossa (Pseudobryum cincloides)
Naturvärdesklass: 3
Objekt 2 är en fortsättning på det sumpskogsområde som löper längs Svartån, och objektet
tar vid där naturvärdesobjekt 1 slutar. Det som skiljer objekten åt är att naturvärdesobjekt 2
består av likåldrig ung björkskog med sparsam förekomst av död ved (betydligt mindre än vid
naturvärdesobjekt 1). Områdets naturvärde kan höjas genom att öka mängden död ved,
samt att låta nya träd växa upp som skapar ett mer olikåldrigt bestånd. Utöver de redan
nämnda naturvårdsarterna påträffades i fält- och bottenskikt arter som grenrör, hundstarr,
krypven, blåtåtel, vide, stor björnmossa, uddvitmossa, krattvitmossa och blåslav.
Vedsvampar förekommer allmänt, exempelvis kuddticka och eldticka. Bland fågelarter
noterades svartvit flugsnappare.
Figur 6. Yngre fuktig björkskog i objekt 2.
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 14 av 23
Figur 7. Kantarellmussling (Picatura crispa) i objekt 2.
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 15 av 23
3. Skog och träd
Areal: 6,9 hektar
Tidigare inventering: Ingår tillsammans med stora delar av inventeringsområdet i
våtmarksinventeringen där VMI-objektets namn är ”Våtmark i Tranås”, och har tilldelats
VMI-klass 2, vilket motsvarar ”högt naturvärde”.
Biotopvärde: påtagligt (biotopkvalitet)
Artvärde: högt (rödlistade arter)
Naturvårdsarter: Tallticka (Phellinus pini), Granbarkgnagare (Microbregma emarginata)
Naturvärdesklass: 2
Naturvärdesobjekt 3 består av en glest beskogad höjd vars kanter mot sumpskogen nedanför
växlar mellan att bestå av backar och tvära klippavsatser. Området präglas av
friluftsanpassad parkskötsel som drar till sig många besökare. Ett flertal stigar samt anlagda
grusade gång- och cykelvägar går igenom området. Den glesa krontäckningen resulterar i att
mycket ljus når markvegetationen. Områdets naturvärde utgörs av det stora antalet äldre
tallar i området. Flera tallar har slutat att växa på höjden och har tydlig pansarbark och grova
krokiga grenar. Det är i detta område som fynd av tallticka tidigare rapporterats i
Artportalen, och vid inventeringen påträffades tallticka på flera tallar i området. Flera hålträd
finns i området. Det organiska lagret på marken är tunt med berg direkt under. Flera spår av
bränder syns på de äldre tallarna. Tiden för bränderna varierar från att vid vissa tallar ha
skett under de senaste tio åren, till att vid vissa tallar ha skett för 50–80 år sedan.
Undervegetationen hålls tillbaka genom regelbunden röjning. Uppslag av björk och rönn
förekommer. Den sydvästra delen av området har en högre andel av lövträd med bl.a. ek,
glasbjörk, rönn, fågelbär, bok och asp.
Figur 8. Flera äldre tallar med pansarbark förekommer i naturvärdesobjekt 3.
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 16 av 23
Utöver de ovan angivna naturvårdsarterna påträffades kruståtel, svartvit flugsnappare,
grönsångare, blåbär, vitsippa, trädpiplärka, smultron, grodblad, skogsfräken, fnösketicka,
daggkåpa, aspticka och större hackspett.
4. Park och trädgård
Areal: 0,25 hektar
Tidigare inventering: Ingår tillsammans med stora delar av inventeringsområdet i
våtmarksinventeringen där VMI-objektets namn är ”Våtmark i Tranås”, och har tilldelats
VMI-klass 2, vilket motsvarar ”högt naturvärde”.
Biotopvärde: visst (biotopkvalitet)
Artvärde: visst (rödlistade arter)
Naturvårdsarter: Missne (Calla palustris)
Naturvärdesklass: 3
Naturvärdesobjekt 4 består av en allé med äldre klibbalar med enstaka hålträd. Utöver den
ovan nämnda naturvårdsarten, missne, som växer vid en mindre damm i direkt anslutning till
allén, påträffades bland fågelarter grå flugsnappare (häckar i allén) samt rödvingetrast, och
bland groddjur påträffades åkergroda.
Figur 9. Allé med äldre klibbalar i naturvärdesobjekt 4.
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 17 av 23
5. Skog och träd
Areal: 3,5 hektar
Tidigare inventering: Större delen av naturvärdesobjektet med undantag för den sydvästra
delen ingår i inventeringsområdet i våtmarksinventeringen och sumpskogsinventeringen.
Biotopvärde: visst (biotopkvalitet)
Artvärde: visst (rödlistade arter)
Naturvårdsarter: Missne (Calla palustris), Svarta vinbär (Ribes nigrum), Bäckbräsma
(Cardamine amara), Ormbär (Paris quadrifolia), Källpraktmossa (Pseudobryum cincloides)
Naturvärdesklass: 3
Naturvärdesobjekt 5 utgörs av en lövsumpskog bestående av knäckepil, vide, klibbal och
glasbjörk. Delar av området utgör ett alkärr. Naturvärdesobjektets västra gräns ligger intill
industriområdet vid Kanalgatan, och nära gränsen domineras området av tät
svårgenomtränglig beskogning av knäckepil och vide. Avverkningsrester syns vid den
dränerade upphöjda stenlagda gång som går igenom naturvårdsobjektet längs med gränsen
till industriområdet, och här och var finns avfallsrester från industriområdet. Längre bort från
gränsen till industriområdet blir beskogningen glesare och domineras av glasbjörk och
klibbal. I detta område finns sparsam förekomst av död ved. Utöver de ovan nämnda
naturvårdsarterna påträffades platticka, eldticka, alticka, kuddticka, björkticka, vitpyrola,
flaskstarr, bredkaveldun, kärrkvastmossa, uddvitmossa, brokvitmossa samt sjöfräken.
Figur 10. Lövsumpskog vid naturvärdesobjekt 10.
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 18 av 23
6. Skog och träd
Areal: 1,3 hektar
Tidigare inventering: Hela naturvärdesobjektet ingår i inventeringsområdet för
våtmarksinventeringen och sumpskogsinventeringen.
Biotopvärde: påtagligt (biotopkvalitet)
Artvärde: visst (rödlistade arter)
Naturvårdsarter: Missne (Calluna palustre), Rankstarr (Carex elongata),
Naturvärdesklass: 3
Naturvårdsobjekt 6 utgörs av en lövsumpskog bestående av glasbjörk, klibbal, knäckepil och
vide. Naturvärdesobjektet gränsar till Svartån i söder. Det finns flera äldre knäckepilar längs
ån och död ved förekommer sparsamt till allmänt i området. Naturvärdet är bitvis påverkat
av avverkning av grövre träd i samband med bygget av en spång för att öka tillgängligheten i
området. Utöver de ovan nämnda naturvårdsarterna påträffades klibbticka, sjöfräken,
bredkaveldun, eldticka, blåtåtel, kabbeleka, alticka, husmossa samt väggmossa.
Figur 11. Äldre knäckepilar längs med Svartån i naturvärdesobjekt 6.
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 19 av 23
Figur 12. En spång har byggts mellan naturvårdsobjekt 6 och naturvårdsobjekt 7. Detta är ett för naturvärdet
positivt sätt att skapa gångvägar som inte har en dämmande effekt.
Figur 13: Klibbticka i naturvärdesobjekt 6.
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 20 av 23
7. Skog och träd
Areal: 3,4 hektar
Tidigare inventering: Hela naturvärdesobjektet ingår i inventeringsområdet för
våtmarksinventeringen och sumpskogsinventeringen.
Biotopvärde: visst (biotopkvalitet)
Artvärde: visst (rödlistade arter)
Naturvårdsarter: Missne (Calla palustris), Källpraktmossa (Pseudobryum cincloides),
Sphagnum wulfianum (bollvitmossa)
Naturvärdesklass: 3
Naturvärdesobjekt 7 utgörs av ett lövsumpskogsområde vars östra gräns ligger intill Svartån,
och som i norr gränsar till den grusade gång/cykelväg som leder till den bro som förbinder
Östanåparken med området vid Dämsängsgatans ände. Lövsumpskogen domineras av ett
likartat likåldrigt glasbjörksbestånd med inslag av klibbal. Trädens ålder är 40–60 år. Enstaka
döda träd finns som troligtvis förekommit på platsen sedan området utgjorde
myrslåttermark. Förekomsten av död ved är allmän i området. Naturvärdet är kopplat till den
allmänna förekomsten av död ved, storleken på området, den höga fuktigheten samt
kantzonen till Svartån. Den grusade gång/cykelstigen har en dämmande effekt, där
markvatten som rinner från naturvärdesobjekt 7 emot naturvärdesobjekt 1, däms upp.
Utöver de ovan nämnda naturvårdsarterna påträffades kabbeleka, flaskstarr, sjöfräken,
tuvull, pors, uddvitmossa, blåbär, björktrast, fnösketicka, björkticka, klibbticka, älggräs,
vattenklöver, bredkaveldun, kärrsilja, hundstarr, sjöfräken, väggmossa, rostvitmossa,
palmmossa, praktvitmossa, spärrvitmossa samt vattenskräppa.
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 21 av 23
Figur 14. Död ved med klibbticka vid naturvärdesobjekt 7.
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 22 av 23
Referenser
Litteratur
ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala.
Hallingbäck, T. (red.) 2013. Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU. Uppsala.
Krok, Th. O. B. N. & Almquist, S. 2001. Svensk flora. 28 ed. Liber, Stockholm.
Mossberg, B., Stenberg, L. 2010. Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand.
Nitare, J. (red.) 2010. Signalarter Indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsens förlag,
Jönköping
Påhlsson, L. (red.) 1998. Vegetationstyper i Norden. TemaNord 1998:510. Nordisk
Ministerråd, Köpenhamn
SIS-SS 199000 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – genomförande,
naturvärdesbedömning och redovisning.
SIS-TR 199001: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Komplement till
SS 199000.
Skogsstyrelsen. 2013. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping.
Datakällor
Artportalen och Obsdatabasen. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. http://www.artportalen.se
Länsstyrelsernas GIS-tjänster. http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/
Miljödataportalen. Naturvårdsverket, Stockholm. http://mdp.vicmetria.nu/miljodataportalen
Skogsdataportalen. Skogsstyrelsen, Jönköping.
http://www.skogsdataportalen.skogsstyrelsen.se
Trädportalen. ArtDatabanken, SLU; Uppsala. http://www.tradportalen.se
TUVA. Jordbruksverket, Jönköping.
http://www.jordbruksverket.se/etjanster/etjanster/miljoochklimat/tuva
Naturvärdesinventering Östanåparken 2017
Sida 23 av 23
