Naturvärdesinventering 2015-07-12 i Vemdalsskalet
Härjedalen kommun, Jämtlands län
Sammanfattning
Inför exploatering av fritidshustomter så gjordes en naturvärdesinventering i Vemdalsskalet,
Härjedalens kommun den 12 juli 2015. Området består av ett större hygge, några mindre
skogspartier och lite myrmark. Området har obetydliga naturvärden och inga naturvärdesobjekt
kunde identifieras. Restbestånden har värdeelement genom delvis äldre och grova granar med
rödlistade lavar.
2
Innehållsförteckning
Metodik
4
Definitioner och ordförklaringar
4
Allmän beskrivning av inventeringsområdet
9
Resultat
13
Sökning på Artportalen
13
Referenser
14
3
Metodik
Inför planerad exploatering av fritidstomter genomfördes en naturvärdesinventering 12 juli 2015 av
Lars-Olof Grund (enskild firma). Inventeringen har gjorts med utgångspunkt i Svensk standard för
naturvärdesbedömning, SS 199000: 2014. Där anges perioden 1 juni – 15 oktober som en godtagbar
tidpunkt för fältinventering under förutsättning: ”att det är snö- och isfritt samt att huvuddelen av
biotopkvalitéterna och naturvårdsarterna kan identifieras.” (sidan 13). Inventeringen genomfördes
till fots med terrängkarta, flygfoto, GPS, kamera, kikare, lupp och fältflora som hjälpmedel.
Detaljgraden på inventeringen är översikt, SS 199000: 2014. Naturvärdesobjekt avgränsas och
naturvårdsarter noteras, SS 199000: 2014. Samtliga foton är tagna i området och av författaren.
Definitioner och ordförklaringar
Rödlistekategorierna är hämtade från ”Rödlistade arter i Sverige 2015” och följande förkortningar
används:
CR – Akut hotad, löper extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd.
EN – Starkt hotad, löper mycket stor risk att dö ut i vilt tillstånd.
VU – Sårbar, löper hög risk att dö ut i vilt tillstånd.
NT – Nära hotad, arten är nära att uppfylla kriterierna för någon av kategorier ovan, nu eller i en nära
framtid.
naturvårdsarter – enl. SS 199000:2014 ”art som indikerar att ett område har naturvärde eller som i
sig är av särskild betydelse förbiologisk mångfald”, t.ex. arter som är rödlistade, signalarter, annex 2 –
arter som ingår i Natura 2000 eller arter som är kalkgynnade.
Värdeelement – i SS 199000:2014 är ”element av positiv betydelse för biologisk mångfald” element
är ”urskiljbar mindre del av en biotop” t.ex. träd el. block, SS 199000:2014.
K – används om arter som är kalkindikerande
R – används om arter som indikerar rikkärr enl. Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH,
2014. Om andra kalkindikerande arter används K.
rikkärr – används om kärr med rikkärrsarter, bedöms utifrån antal och indikationsvärde.
annex 2 – art är en art som listats i Natura 2000 – arbetet, ett nätverk av EU: s mest skyddsvärda
naturområden för att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer.
S – signalart enligt Skogsstyrelsens signalartslista för kärlväxter eller Skogsstyrelsens Signalartsflora
med svampar, lavar och mossor.
(S) – ej signalart i fjällnära områden enligt Skogsstyrelsens signalartslista för kärlväxter men är ändå
av ett visst intresse.
jungfru Marie nycklar – ofta används namnet fläcknycklar för komplexet jungfru Marie nycklar och
skogsnycklar. De har överlappande karaktärer och är mer svårskilda än man tidigare trott. I moderna
floror uppges jungfru Marie nycklar växa på myr men inte skogsnycklar. På öppen myr anges därför
jungfru Marie nycklar som art.
Alla orkidéer är fridlysta och det krävs dispens för att man ska få exploatera ett sådant område.
4
myr – torvdjup över 30 cm och skog med högst 30 % krontäckning
mossetuvor – när mossorna har utvecklats till små upphöjningar på en myr.
sumpskog – skog där träden står på trösklar. Trösklar är när träden står på en mindre upphöjning.
hänsynsyta – i samband med skogsavverkningar sparar man ofta en mindre yta med trädbestånd som
t.ex. en sumpskog.
sparad – när ordet sparad används betyder det att området har sparats i samband med
skogsavverkning.
naturvärdesobjekt – ”i en naturvärdesinventering avgränsat geografiskt område med naturvärde,
som utgörs av en dominerande naturtyp och som kan bedömas till en och samma naturvärdesklass”
enl. SS 199000:2014.
hygge = 0-9 år (obs. en granungskog på t.ex. 15 år kallas ofta hygge)
yngre skog = 10-49 år
medelålders skog = 50-119 år
äldre skog = 120 år - och uppåt
dbh = brösthöjdsdiameter
låga = dött liggande träd
högstubbe = dött avbrutet stående träd
5
Tabell 1 – Bedömningsgrund biotop enligt SS 199000:2014
För klassning av naturvärdesobjekten har Svensk standard för naturvärdesinventering SS 199000:
2014 tillämpats både utifrån biotop (tabell 1 och 3) och art (tabell 2). Tabell 3 är ett förtydligande av
tabell 1.
Värden för bedömningsgrund
biotop
Biotopkvalitet
Sällsynthet och hot
Högt biotopvärde
De biotopkvaliteter med positiv
betydelse för biologisk mångfald
som kan förväntas förekomma i
biotopen finns i stor omfattning
och med uppenbart god kvalitet.
Biotopkvaliteterna kan inte bli
avsevärt bättre i den aktuella
regionen.
Förekomst av biotop eller Natura
2000-naturtyp som är hotad i ett
nationellt eller internationellt
perspektiv.
Påtagligt biotopvärde
Flera biotopkvaliteter med positiv
betydelse för biologisk mångfald
finns närvarande men enstaka
biotopkvaliteter som kan
förväntas i biotopen saknas eller
hade kunnat förekomma i större
omfattning eller vara av större
betydelse för biologisk mångfald.
Förekomst av biotop som är
nationellt eller internationellt
sällsynt.
Förekomst av Natura 2000naturtyp.
Visst biotopvärde
Enstaka biotopkvaliteter med
positiv betydelse för biologisk
mångfald finns närvarande men
många av de biotopkvaliteter som
kan förväntas i biotopen saknas
eller förekommer inte i tillräcklig
kvalitet eller mängd.
Förekomst av biotop som är
regionalt sällsynt.
Obetydligt biotopvärde
Biotopkvaliteter saknar eller är av
negativ betydelse för biologisk
mångfald.
6
Tabell 2 – Bedömningsgrund art enligt SS 199000: 2014
Värden för
bedömningsgrund
art
Högt artvärde
Påtagligt artvärde
Visst artvärde
Obetydligt artvärde
Naturvårdsarter
Rödlistade arter
Hotade arter
Ett stort antal
natur-vårdsarter
förekommer.
Flera
naturvårdsarter är
goda indikatorer på
naturvärde eller
har livskraftiga
förekomster.
Flera
naturvårdsarter
förekommer.
Åtminstone några
naturvårdsarter är
goda indikatorer på
naturvärde eller
har livskraftiga
förekomster.
Enstaka naturvårdsarter
förekommer.
Åtminstone en
naturvårdsart är
god indikator på
naturvärde eller
har en livskraftig
förekomst.
Inga eller
obetydliga
förekomster av
naturvårdsarter.
Flera rödlistade
arter förekommer.
Åtminstone några
rödlistade arter har
livskraftiga
förekomster.
Enstaka hotade
arter förekommer.
Artrikedom
Enstaka rödlistade
arter förekommer.
Åtminstone en
rödlistad art har en
livskraftig
förekomst.
Området är mycket
artrikare än det
omgivande
landskapet eller
andra områden av
samma biotop i
regionen eller i
Sverige.
Enstaka rödlistade
arter förekommer.
Området är
artrikare än det
omgivande
landskapet eller
andra områden av
samma biotop i
regionen eller i
Sverige.
Inga eller
obetydliga
förekomster av
rödlistade arter.
Området är inte
påtagligt artrikare
än det omgivande
landskapet eller
andra områden av
samma biotop i
regionen eller i
Sverige.
7
Tabell 3 – Naturvärdesklasser, vad de innebär och vad de ungefär motsvaras av enligt SS 199000:
2014
Naturvärdesklass
Förtydligande
högsta naturvärde – naturvärdesklass 1 störst
positiv betydelse för biologisk mångfald
Varje enskilt område med denna naturvärdesklass
bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla
biologisk mångfald på nationell eller global nivå.
högt naturvärde – naturvärdesklass 2 stor positiv
betydelse för biologisk mångfald
Varje enskilt område med denna naturvärdesklass
bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla
biologisk mångfald på regional eller nationell nivå.
Naturvärdesklass 2 motsvarar ungefär Skogsstyrelsens
nyckelbiotoper, lövskogsinventeringens klass 1 och 2,
ängs- och betesmarksinventeringens klass aktivt
objekt, ängs- och hagmarksinventeringens klass 1–3,
ädellövskogsinventeringen klass 1 och 2, skyddsvärda
träd enligt åtgärdsprogrammet,
våtmarksinventeringens klass 1 och 2,
rikkärrsinventeringens klass 1–3, limniska nyckelbiotoper, skogsbrukets klass urvatten, värdekärnor i
natur-reservat [15] samt fullgoda Natura 2000naturtyper [16]. Detta förutsatt att de inte uppfyller
högsta naturvärde.
Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna
naturvärdesklass behöver inte vara av särskild
betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på
regional, nationell eller global nivå, men det bedöms
vara av särskild betydelse att den totala arealen av
dessa områden bibehålls eller blir större samt att
deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras.
Naturvärdesklass 3 motsvarar ungefär ängs- och
betesmarksinventeringens klass restaurerbar ängsoch betesmark, Skogsstyrelsens objekt med
naturvärde, lövskogsinventeringens klass 3,
ädellövskogsinventeringens klass 3,
våtmarksinventeringens klass 3 och 4 samt
skogsbrukets klass naturvatten.
påtagligt naturvärde – naturvärdesklass 3 påtaglig
positiv betydelse för biologisk mångfald
visst naturvärde – naturvärdesklass 4 viss positiv
betydelse för biologisk mångfald
Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna
naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att
upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller
global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen
av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras
ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras.
Naturvärdesklass 4 motsvarar inte någon klass i de större
nationella inventeringar som gjorts. Naturvärdesklass 4
motsvarar ungefär områden som omfattas av generellt
biotopskydd men som inte uppfyller kriterier för högre
naturvärdesklass.
Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt
påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns
biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för
biologisk mångfald, t.ex. äldre produktionsskog med
flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och
värdeelement saknas.
8
Figur 1 Blå ellips visar områdets geografiska läge. ©Lantmäteriet
Områdesbeskrivning
Inventeringsområdet är beläget i Vemdalsskalet, som ligger mellan Vemdalen och Klövsjö,
Härjedalens kommun, Jämtlands län. Området ligger strax nedan kalfjället något under 800 m ö.h. i
Skalfjällets sydsluttning.
Se biotopöversikt i figur 2. Området består till stor del av ett hygge, foto framsida. På hygget finns
det bara några få unga träd av gran, björk och rönn kvar. Några kärlväxter från hygget: torta (S),
skogsbräken, ögontröst, harsyra, midsommarblomster, skogsstjärna, gullris, hagfibblor, ekorrbär,
revlummer och lingon. I de brantare delar finns det kvarlämnade träd samt mot elljusspåret som en
bård. Elljusspåret utgör inventeringsområdets nedre gräns. Resterna av skogen utgörs av granskog
med lite björkinslag samt någon enstaka rönn. Kvarstående granar är medelålders till äldre med en
del grova träd. Växter där det finns skog kvar: ögonpyrola (S), gullris, skogsstjärna, mjölkört;
lågörtsvegetation med orkidén spindelblomster (S), ekbräken, ekorrbär och harsyra; surdråg med
norrlandsarv och kärrviol. Nedanför den större myren (POI007) finns blöt mark med flaskstarr.
Myrarna består av två backkärr. Det största (POI006) kommer in som en flik i den nordvästra delen.
Där finns rikligt med orkidén jungfru Marie nycklar (fläcknyckar) S, enstaka exemplar av orkidén
korallrot (S), sumpstarr och tuvtåtel. Det mindre backkärret (POI003) i den västra kanten har låga
björkar och enar. Arter: jungfru Marie nycklar (fläcknyckar) S, torta (S), lappvide, blodrot, gullris,
skogskovall, hjortron, ängsull, odon, skogsfräken, lingon, skogsstjärna, tuvull, blåbär,
midsommarblomster, taggstarr och gräs.
9
I de brantare delarna har träd lämnats kvar.
Den större myren (POI006) är glest trädbevuxen men är mer öppen norr om inventeringsområdet.
10
Elljuspåret i områdets södra gräns, till höger i bild ses den sparade trädbården mellan hygget och spåret.
Ett större kärr (POI001) finns också direkt söder om inventeringsområdet med fattigkärrsarter, inga
kalkindikerande arter hittades. Däremot finns det högörtsflora i en fuktigare del. Orkidén jungfru
Marie nycklar (fläcknyckar) S finns rikligt.
Lavar. Några rödlistade lavar finns. Garnlav Alectoria sarmentosa NT finns på de kvarlämnade
granarna i området. På en björk hittades knottrig blåslav Hypogymnia bitteri NT. En art som ofta
förekommer rikligare i fjällbjörkskogen.
Fåglar. Några triviala skogsarter noterades: järnsparv, rödhake, taltrast, rödvingetrast, lövsångare,
kungsfågel, gärdsmyg, bofink, grönsiska och domherre. Området har inget större värde för fåglar
men de kvarlämnade äldre granarna har ett mindre värde för hackspettar som t.ex. tretåig hackspett
och spillkråka, båda NT och annex 2 -arter.
Sparad skog med äldre och medelålders granar och fältskikt av lågört.
11
myr
skog
hygge
myr
skog
myr
Figur 2 översikt biotoper. Vit streckad linje markerar inventeringsområdet, lila linje befintligt hygge, orange linjer anger
gränser för myrar och resterande är skogbeklädd mark. ©Lantmäteriet
Koordinater sweref 14:15
N
E
objekt
POI001
6930805
136380
orkidéer, myr
POI002
6930872
136470
hyggeskant
POI003
6930914
136451
orkidéer, mindre backkärr
POI004
6930933
136441
hyggeskant
POI005
6930963
136459
orkidéer, delvis äldre skog
POI006
6930985
136469
orkidéer, backkärr
POI007
6930981
136530
rödlistad lav
POI008
6930971
136601
hyggeskant
12
Resultat
Identifierade naturvärdesobjekt
Inga naturvärdesobjekt kunde identifieras. Myrarna hade endast en signalart för Norrland, jungfru
Marie nycklar och inga kalkkrävande arter hittades (fattigkärr) och i närliggande områden i
Härjedalen finns det gott om rikkärr. Skogen är endast små restbestånd efter avverkning med två
rödlistade lavar. Den ena är garnlav NT som är vanlig i denna typ av boreal skog. Den andra är
knottrig blåslav NT, en god signalart men finns endast sparsamt (ett ex. hittades). Bedömningen är
att det är obetydliga förekomster av rödlistade arter och naturvårdsarter, samt att området inte är
påtagligt artrikare än det omgivande landskapet eller andra områden av samma biotop i regionen
eller i Sverige, se tabell 2.
Jungfru Marie nycklar, den enda hittade signalarten av växter i fjällnära områden.
Värdeelement
Det finns värdeelement i området – enstaka äldre och grova granar ibland med rödlistade lavar.
Hänsyn: Spara gärna så mycket av granarna som möjlig.
Sökning Artportalen
Som ett komplement till inventeringen gjordes en sökning i Artportalen. Sökning gjordes med hjälp
av en väl tilltagen polygon över inventeringsområdet för åren 1900-2015. Alla arter söktes men
ingenting fanns inrapporterat.
13
Referenser
Svensk standard för naturvärdesinventering, SS199000:2014, Swedish standard institut
Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, 2014, version 2014-03-25, Gardfjell, Hagner, SLU Umeå
Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV-04493-11, rikkärr
Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV-04493-11, öppna mossar och kärr
Våtmarksinventeringen – resultat från 25 års inventeringar, Nationell slutrapport för våtmarksinventeringen
(VMI) i Sverige, RAPPORT 5925 • JANUARI 2009, Naturvårdsverket
Artportalen, Svalan, webbaserad databas över fynd av växter, fåglar, SLU m.fl.
Artdatabanken, SLU, artfaktablad om rödlistade arter
Naturvårdsverket, Natura 2000, Art- och naturtypsvisa vägledningar över fåglar
Fåglar i Europa med Nordafrika och Mellanöstern, 1993, Lars Jonsson
Fågelguiden, andra upplagan, 2009, Svensson m.fl.
Nordens fåglar, 2007, Staav & Fransson
Fåglar i Sverige –antal och förekomst, 2012, Sveriges ornitologiska förening
Rödlistade arter i Sverige 2010, Artdatabanken, SLU
Signalarter, 2000, Skogsstyrelsen
Barrskogar, nyckelbiotoper i Sverige, 2011, Skogsstyrelsen
Tickboken, 2003, Jaederfält (Sveriges mykologiska förening)
Bonitering, markvegetationstyper, skogsmarkflora, 1994, Skogsstyrelsen
Fjällflora, 2011, Mossberg & Stenberg
Den nya nordiska floran, 2008, Mossberg & Stenberg
Ekologisk katalog över lavar, 1995, Artdatabanken SLU
Ekologisk katalog över mossor, 1995, Artdatabanken SLU
Lavar en fälthandbok, 1982, Moberg & Holmåsen
14
