2015-04-23
Naturvärdesinventering av Smedby,
Norrköpings kommun 2015
Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Daniel Segerlind, biolog på Ecocom AB
Omslagsbild: Naturvårdsarter i Smedby
Samtliga foton i rapporten är tagna av Daniel Segerlind.
ECOCOM AB
Stortorget 38 392 31 Kalmar
0761-75 03 00
[email protected]
www.ecocom.se
Inledning
Föreliggande rapport är framtagen av Ecocom AB på uppdrag av Norrköpings kommun.
Norrköpings kommun har planer på att bygga bostäder på delar av det undersökta området.
Som underlag för detta genomförs en fördjupad detaljplan där ett antal frågor behöver utredas. Föreliggande naturvärdesinventering är ett led i detta utredningsarbete.
Naturvärdesinventeringen syftar till att lokalisera och redovisa värdefulla naturmiljöer
som förekommer i inventeringsområdet. Rapporten ger även rekommendationer om hur negativ påverkan på värdefulla naturmiljöer, som kan uppstå i samband med exploatering, kan
minimeras.
Områdesbeskrivning
Norr om bostadsområdet i stadsdelen Smedby finns ett 22 ha stort grönområde som gränsar
till fotbollsplanerna vid Smedby IP. I delar av detta grönområde, på en yta av 1 ha, strax
söder om Smedby IP planerar Norrköpings kommun att bygga bostäder. Detta inventeringsområde består i de norra delarna av skogsbryn med bland annat lönn, sälg och asp med inslag
av äldre granar. Enstaka berghällar finns i den nordostliga delen med husmossa, björnmossa,
stenbär, vårfryle och enstaka rosbuskar. Buskskiktet är på sina ställen tätt och snårigt med
hassel, rosor och lövsly. Längre söderut blir tall mer vanlig, ihop med enstaka ek och sälg
samtidigt som buskskiktet blir glesare. Mellan berghällarna finns en mindre damm där det
växer tibast, kaprifol och idegran. Runt dammen, som delvis ligger inom inventeringsområdet, finns flera lågor av sälg och gran. Inventeringsområdet avgränsas både i väster och i
öster av bilvägar och söderut av de berghällar som höjer sig ännu högre upp fram till bostadsområdet. Den västra delen består dels av en deponiplats för grus och jord närmast vägen
och dels av rester från en gammal trädgård. Här i den gamla trädgården växer flera äldre
äppleträd, syrener och fläder ihop med enstaka äldre sälg, björk och lönn. Från vägen går en
mindre grusväg upp till den gamla tomten som kantas av en murad stenmur som övergår i en
stenbelagd mur. Muren kantas av syren samt stora områden med blåsippa. Vid vändplanen
tar en äldre blandlövskog vid med ett antal stora granar, lågor och relativt mycket död ved.
Markskiktet består av vitsippor men även några individer av stor nunneört påträffades.
Skogsområdet härifrån till dammen består främst av blandskog med gran, tall, lönn, ek och
sälg. I buskskiktet finns bland annat hägg, hagtorn och lövsly av lönn, asp, ek och sälg men
även spridda trädgårdsväxter som kaprifol, järnek och idegran.
Naturvärdesinventering vid Smedby 2015
Sida 1 av 8
Figur 1. Den blå polygonen visar det område som omfattas av den utförda naturvärdesinventeringen.
Naturvärdesinventering vid Smedby 2015
Sida 2 av 8
Metodik
Högt artvärde
Fältinventering utfördes den 20 april 2015. Inventeringsområdet omfattar totalt cirka 1 ha.
Metodiken följer svensk standard för naturvärdesinventering, NVI (SS 199000:2014). Föreliggande NVI har dessutom tillägget värdeelement enligt metodiken. Denna NVI är utförd på
fältnivå med detaljeringsgrad detalj och omfattar även tillägget naturvärdesklass 4 (visst
naturvärde). Värdeelement och värdestruktur är element och strukturer av positiv betydelse
för biologisk mångfald.
Visst artvärde
Högt naturvärde
Klass 2
Visst naturvärde
Klass 4
Påtagligt naturvärde
Klass 3
Obetydligt artvärde
Bedömningsgrund art
Påtagligt
artvärde
Högsta naturvärde
Klass 1
Lågt naturvärde
Visst naturvärde
Klass 4
Obetydligt biotopvärde
Visst
biotopvärde
Påtagligt biotopvärde
Högt
biotopvärde
Bedömningsgrund biotop
Figur 2. Bedömningsgrunderna art och biotop ligger till grund för naturvärdesklassning enligt SS 199000:2014.
SS 199000:2014
Syftet med en naturvärdesinventering (NVI) är att inom ett avgränsat inventeringsområde
identifiera och dokumentera områden som är av positiv betydelse för biologisk mångfald.
Områdena avgränsas som naturvärdesobjekt och bedöms med avseende på naturvärde enligt
en tregradig skala; 1. högsta naturvärde, 2. högt naturvärde och 3. påtagligt naturvärde (en
fjärde klass, visst naturvärde kan användas som ett tillägg, vilket har gjorts i föreliggande
studie). Ett naturvärdesobjekt ska domineras av en naturtyp och tilldelas en gemensam naturvärdesklass. En sammanvägning av förekomsten av arter och förekomsten av värdefulla
biotoper leder till en viss naturvärdesklass enligt en fastställd matris (figur 2). Artvärdet omfattar en bedömning av förekomst av naturvårdsarter (typiska arter, signalarter och ansvarsarter), hotade arter, rödlistade arter och relativ artrikedom. De artvärdesaspekter som ger
högst värde används för vidare bedömning enligt matrisen.
Biotopvärdet avgörs genom en samlad bedömning av olika kvalitetsfaktorer samt sällsynthet och hot. Biotopkvaliteter kan exempelvis vara förekomst av störningsregimer, strukturer,
element eller nyckelarter. Biotopens sällsynthet bedöms i ett regionalt, nationellt samt internationellt perspektiv och är kopplad till biotopens bevarandestatus. De biotopvärdesaspekter
som ger högst värde används för vidare bedömning enligt matrisen i figur 2.
Naturvärdesinventering vid Smedby 2015
Sida 3 av 8
Förstudie
De underlag som studerats i förarbetet inkluderar observationer från artdatabanken, områdesskydd enligt miljöbalken, våtmarksinventeringen och riksintresse för naturvården, Skogsstyrelsens naturvårdsavtal, naturvärdesobjekt,
sumpskogsinventering, nyckelbiotopsinventering, Lantmäteriets historiska kartor och Jordbruksverkets ängs- och betesinventering. Norrköpings kommuns Naturvårdskartan har också
studerats.
Inom inventeringsområdet förekommer inga
registrerade objekt inom ramen för det studerade
datat. Noterbart är att österut angränsar inventeringsområdet till ett område avsatt som framtidsområde för ersättningsträd till grova ekar,
enligt webbtjänsten Sveriges länskarta från länsstyrelsen. Enligt Norrköpings kommuns Naturvårdskarta är stora delar av det omgivande grönområdet upptaget som naturvårdsområde av
lokalt intresse, klass 4.
Värdeelement med ID 4, som utgörs av ett
skyddsvärt träd i form av en gammal lönn
med håligheter.
Resultat
Sammanlagt påträffades två naturvärdesobjekt i inventeringsområdet i naturvärdesklasserna
3 och 4 (bilaga 1). Det ena naturvärdesobjektet har värden knutna till skog och träd, främst
lövträd och död ved (klass 4). Det andra objektet har värden knutna till öppen limnisk våtmark (klass 3). Naturvärdesobjekten beskrivs närmare i avsnittet Beskrivningar av naturvärdesobjekt.
Utanför de identifierade naturvärdesobjekten identifierades 7 värdeelement (bilaga 1 samt
tabell 2). Huvuddelen av värdeelementen utgjordes av skyddsvärda träd, vilka innehöll värdestrukturer så som håligheter, grov bark och spärrgreniga trädkronor, men även en stenmur
som både är murad och stenbelagd från tidigare bebyggelse.
Naturvårdsarterna tallticka Phellinus pini NT, tibast Daphne mezereum och idegran Taxus
baccata påträffades vid den genomförda inventeringen. Tallticka är en signalart som visar
tecken på lång trädkontinuitet då den allt som oftast hittas på tallar över 150 år. I miljöer
med tallticka finns oftast livsmiljöer för många ovanliga och rödlistade insekter.
Tabell 1. Översikt över de naturvärdesobjekt som identifierades under fältinventeringen vid Smedby 2015. Naturvärdesklass (NVK) anges samt om objektet har ett formellt skydd eller är redovisat i tidigare genomförda inventeringar.
ID
NVK
1
2
3
4
Naturtyp
Biotoper
Tidigare inventering/skydd
Småvatten
Skog och träd
Skogsdamm
Blandlövskog
-
Naturvärdesinventering vid Smedby 2015
Sida 4 av 8
Tabell 2. Översikt över de värdeelement som identifierades under fältinventeringen vid Smedby 2015. Värdeelementen har observerats både inom inventeringsområdet samt strax utanför.
ID
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Typ av element
Beskrivning/värdefulla strukturer
Skyddsvärt träd
Skyddsvärt träd
Skyddsvärt träd
Skyddsvärt träd
Skyddsvärd art
Skyddsvärt träd
Stenmur
Skyddsvärt träd
Skyddsvärt träd
Äldre björk
Äldre sälg
Flera äldre äppelträd
Idegran Taxus baccata
Tallticka Phellinus pini NT
Äldre tallar
Murad och stenbelagd mur
Lönn med hålighet
Björk med hamlingskaraktär
Beskrivningar av naturvärdesobjekt
Här nedan beskrivs de naturvärdesobjekt som har identifierats under inventeringen. För varje
objekt anges naturvärdesklass, vilka naturvårdsarter (inklusive skyddade arter som anges
med fet stil) som påträffats samt om området är redovisat i någon tidigare genomförd inventering eller är formellt skyddat. Om naturvårdsarter noterats vid tidigare inventeringar men
inte i föreliggande NVI anges källhänvisning inom parentes.
1. Äldre trädgård
Naturvärdesklass: 3
Areal: 0,13 hektar
Tidigare inventering: Objektet utgörs av en damm som ligger i en
liten sänka mellan berghällarna. Vattenspegeln är cirka fem meter bred och tio meter
lång med ett djup på 30 cm. Botten är av
mjukbottentyp med gott om vegetation. Runt
dammen finns död ved av sälg och ek samt
flera 100-150 åriga tallar och några 100
åriga ekar. På enstaka tallar växer den rödlistade svampen tallticka Phellinus pini NT.
Runt dammen växer två signalarter för
kalkrik mark tibast Daphne mezereum och
idegran Taxus baccata, om de inte är förrymda trädgårdsväxter. Dammen eftersöktes på groddjur men utan resultat. Dammen kan
utgöra en viktig livsmiljö för groddjur och salamandrar.
Naturvärdesinventering vid Smedby 2015
Sida 5 av 8
2. Blandlövskog
Naturvärdesklass: 4
Areal: 0,2 hektar
Tidigare inventering: Blandlövskogen består av sälg, ek, lönn, asp
och ett flertal grova äldre granar. Markskiktet
domineras av vitsippor. På några ställen växer
stor nunneört och enstaka individer av järnek.
Andelen död ved är högre än övriga området
och det finns flera lågor och enstaka torrakor.
Området har en större luckighet i krontäcket
vilket skapar solinstrålning på marken och
den döda veden.
Skötselåtgärder
De naturvärden som finns i inventeringsområdet är bland annat kopplade till den långa trädkontinuiteten vilket talltickan är ett kvitto på. Det är därför viktigt att den långa kontinuiteten
fortsätter vilket kan upprätthållas genom att äldre träd får stå kvar i så stor utsträckning som
möjligt. Det är även viktigt att träd tillåts att dö och vara kvar i området som död ved. Den
döda veden är livsmiljöer för flera insekter, svampar och lavar som oftast är skyddade. Röjning av sly och framförallt unga granar bidrar till en mer lövdominerad skog, samtidigt som
några träd tillåts bli äldre. Området vid dammen har påtagligt naturvärde och där är det viktigt att hydrologin är inte ändras på grund av t.ex. markskador och att träd tillåts åldras och
dö samt att den döda veden sparas. En röjning för att öppna upp och släppa in mer solljus till
dammen skapar bättre förutsättningar för groddjur och insekter att kolonisera dammen.
Gräsmarken runt äppelträden hålls fortsatt fri från lövsly och högre vegetation genom röjning och årlig slåtter. Gräsmarken upp mot vändplanen och stenmuren kan restaureras genom att ta bort deponierna som gödslar marken för att sedan slåttras, detta för att skapa en
artrik gräsmark med mycket nektarväxter. Stenmuren är bra bomiljöer för humlor, andra
insekter, möss och sork och hålls fri från igenväxning. Gräsmarken mellan muren och vägen
slås regelbundet för att gynna en artrik kärlväxtflora. Några av de större träden kan med fördel frihuggas för att släppa in mer solljus till stammen. Mer solljusinsläpp ökar värdet som
boträd för ett flertal insekter.
Hållbar exploatering
Inventeringsområdet är beläget nära bebyggelsen samt idrottsanläggningen Smedsby IP,
vilket bidrar till att många människor vistas i området samt att området är präglat av mänskliga verksamheter. Skogen har ett högt rekreationsvärde med ett flertal stigar som binder
ihop de närliggande grönområdena till ett större rekreationsområde för exempelvis hundpromenader och motion. Bitvis är även naturvärdet påtagligt, vilket främst gäller för skogsdammen, ID 1. Visst naturvärde finns även i form av partier med löv- och barrskog som har
varierade trädskikt med inslag av äldre träd. Utanför identifierade naturvärdesobjekt finns
värdeelement i form av skyddsvärda träd (ek, sälg, lönn, äldre äppleträd och tall).
Naturvärdesinventering vid Smedby 2015
Sida 6 av 8
Rekommendationer
Det är prioriterat att hänsyn tas så att naturvärden i objekt med påtagligt naturvärde (klass 3)
inte påverkas negativt. Detta innebär att naturvärdesobjektet 1, skogsdammen, bör lämnas
orörd. Med det innebär även att död ved får ligga kvar samt att äldre ädellövträd bevaras.
Schaktningsarbeten bör inte utföras inom cirka 10 meter från äldre träd. Det är även positivt
om flera yngre och medelålders ädellövträd sparas, vilka kan bli efterträdare till de äldre
träden. Vidare är det viktigt att samtliga registrerade skyddsvärda träd eller grupper med
äldre träd (värdeelement) sparas.
Eftersträva även att minimera ingreppen och påverkan i naturvärdesobjekt med visst naturvärde (klass 4); ID 2. I objektet med visst naturvärde är det framförallt viktigt att äldre
träd och stenmuren kan bevaras.
Slutsats
Inventeringsområdet, där nya bostäder planeras, utgörs av områden som saknar höga naturvärden. Inom området finns dock ett parti med påtagliga naturvärden (klass 3) samt 9 värdeelement. För att bibehålla områdets naturvärden är det viktigt att dessa naturvärden bevaras
vid kommande exploateringar. Inventeringen har även visat att det finns partier med visst
naturvärde (klass 4), som bör beaktas vid planering av området.
Naturvärdesinventering vid Smedby 2015
Sida 7 av 8
Referenser
Litteratur
Gunnarsson, U. & Löfroth, M. 2009. Våtmarksinventeringen – resultat från 25 års inventeringar. Rapport 5925. Naturvårdsverket, Stockholm
Gärdenfors, U. (red.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 – The 2010 Red List of Swedish
Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala
Naturvårdsverket. 2011. Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1:
Mindre vattendrag. Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (3260).
Naturvårdsverket, Stockholm
Naturvårdsverket. 2003. Bevarande av värdefulla naturmiljöer i och i anslutning till sjöar
och vattendrag. Vägledning. Rapport 5530. Naturvårdsverket, Stockholm
Nitare, J. (red.) 2010. Signalarter Indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsens förlag,
Jönköping
Norrköpings kommun. 2008-2011. Naturvårdsprogram med åtgärdsplan Norrköpings kommun 2008-2011.
Påhlsson, L (red.) 1998. Vegetationstyper i Norden. TemaNord 1998:510. Nordisk Ministerråd, Köpenhamn
Swedish Standards Institute, SIS. 2014a. Svensk standard SS 199000:2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Genomförande, naturvärdesbedömning
och redovisning. SIS Förlag AB, Stockholm
Swedish Standards Institute, SIS. 2014b. Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Komplement till SS 199000. SIS
Förlag AB, Stockholm
Datakällor
Artportalen och Obsdatabasen. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. http://www.artportalen.se
Länsstyrelsernas GIS-tjänster. http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/
Miljödataportalen. Naturvårdsverket, Stockholm. http://mdp.vicmetria.nu/miljodataportalen/
Norrköpings kommun. Naturvårdskartan. http://kartor.norrkoping.se/
Skogsdataportalen. Skogsstyrelsen, Jönköping.
http://www.skogsdataportalen.skogsstyrelsen.se
SLU Skogskarta. Institutionen för skoglig resurshållning, SLU, Umeå.
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/riksskogstaxeringen/tjanster-ochprodukter/interaktiva-tjanster/slu-skogskarta/
Naturvärdesinventering vid Smedby 2015
Sida 8 av 8
Bilaga 1
I kartan nedan redovisas de naturvärdesobjekt och värdeelement som noterades vid inventeringen av området Smedby.
Naturvärdesinventering vid Smedby 2015. Bilaga 1
Sida 1 av 1
