…det börjar med att nåt skaver…
Fredrik Lindencrona, leg.psykolog och dr.med.vet
Uppdrag Psykisk Hälsa
Sveriges Kommuner och Landsting
Uppdrag Psykisk Hälsa
• Ett samarbete mellan SKL och Regeringen via Socialdepartementet
• Två samordnare för psykisk hälsa:
• Kerstin Evelius, Socialdepartementet
• Ing-Marie Wieselgren, SKL
• Bygger vidare på arbete i olika former sedan 2007 (Modellområden, PSYNK etc.)
• Fokus på hur vi kan bygga effektivare insatser och få bättre resultat kring psykisk hälsa
och psykisk sjukdom
• Två huvudfokus 2012-2015: tidiga insatser och de svårast sjuka
Vad behövs för att utveckling ska kunna ske?
𝐵 = 𝑀𝐾
2
Beredskap för förändring är ett resultat av motivation och
två typer av kapacitet (generell och innovationsspecifik)
Wandersman et.al. 2014
Psykisk sjukdom - den vanligaste diagnosen bland de
sjukskrivna
Försäkringskassans tidigare prognos för sjukpenningen håller inte och den kan komma att tvingas begära mer
pengar från regeringen – 1 miljard kronor i år och 1,5 miljarder nästa år.
– Inflödet, antalet nya sjukskrivna, var betydligt högre i slutet av året än vad vi hade trott. Därför justerar vi upp
siffran, säger Laura Hartman, analyschef på Försäkringskassan.
Totalt väntas kostnaderna för sjukpenning i år landa på 31,5 miljarder kronor. Det är 10 miljarder mer än för bara
tre år sedan, och man får gå tillbaka till 2005 för att hitta lika höga tal.
Unga tjejer mår sämst
Fler under 25 år lever med psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa ökar i skolorna
Nio av tio skolkuratorer uppger i en ny undersökning att resurserna
för deras arbete stadigt minskar. Samtidigt upplever en klar
majoritet att den psykiska ohälsan bland eleverna ökar. En orsak är
konflikter i sociala medier.
Allt som skrivs i media är inte sant, men
ibland är det faktiskt det!
• Andelen flickor med nedstämdhet, oro och liknande har i vissa fall
dubblerats eller tredubblats sedan 80-talet (KVA 2010)
• Pojkarna följer flickornas uppåtgående trend, men betydligt färre anger att
de känner nedstämdhet och oro (KVA 2010)
• 47% av alla nya fall av sjuk och aktivitetsersättning kommer från kategorin
psykiska sjukdomar (Försäkringskassan)
• Andelen långtidssjukskrivna på grund av psykiska sjukdomar har ökat sedan
2011 och var år 2014 uppe i 35% (Försäkringskassan)
• Bland kvinnor är 75% av alla nya fall av sjuk och aktivitetsersättning i åldern
20-29 år på grund av psykisk ohälsa
• Bland män är 80% av alla nya fall av sjuk och aktivitetsersättning i åldern
20-29 år på grund av psykisk ohälsa
Det bästa måttet på välfärdens kvalité i ett land
”…ju högre ett samhälles kvalité, desto
bättre är det på att utveckla unga
medborgare som är hyggligt tillfreds
med dig själva och med samhället som
de verkar i”
Professor Bo Rothstein, Ekonomisk Debatt 2009
Vi måste byta tankemodell – från problem för en liten
grupp individer, till en stor gemensam samhällsutmaning
16 Psykiatriska diagnosgrupper
• Vi har stora resurser
till förfogande!
Direct
medical costs
Direct nonmedical costs
Indirect costs
140 Miljarder/år (4% of BNP, OECD 2014)
Gustavsson et.al. 2011
Cost of disorders of the brain in Europe 2010
• Motivation borde
finnas i många
sektorer
• Det går att förebygga
problemen
Utbildningssektorn och
arbetsmarknadssektorerna är
viktiga här!
Vänta inte! – Gör det som behövs från början
• Forskningen om debutåldrar och utbredning visar idag att 75% av all psykisk
ohälsa debuterar innan 25 års ålder
• Insatser som sker så tidigt som möjligt med syfte att förebygga eller i alla fall
mildra effekterna av ett begynnande, övergående eller permanent problem för
barn och unga och i förlängningen in i vuxenliv
• 2 aspekter:
• tidigt i relation till barnets ålder
• i ett tidigt skede av problemets utvecklingsförlopp
• Inbegriper frågor om upptäckt, bedömning och, om nödvändigt, åtgärd
Nobelprisvinnare Malala Yousufzai
Det är
rätt!
Alla barn och
unga har rätt att
utvecklas till sin
fulla potential
De lever
Vi har inte
längre
och
bättre!
Professor Sir Michael Marmot
Commission for the Social Determinants of Health
råd att
inte satsa!
Nobelprisvinnare
Professor James Heckman
Ett globalt problem
”stora gap mellan vad man vet att folk bör få och vad de egentligen
faktiskt får”
(IOM, “Crossing the quality chasm”, 2001)
• VI ÄR DÅLIGA PÅ ATT SLUTA!
• Överanvändning av felaktiga saker
• VI VILL GÖRA PÅ VÅRT SÄTT!
• Felanvändning av saker som behöver göras på ett visst sätt för att få effekt
• VI VET INTE HUR MAN VÄXLAR UPP:
• Underanvändning av det som skulle ge effekt
Men vi måste göra det tillsammans!
• Barn som uppger att de har problem i familjen har 2-3 gånger högre risk för att
uppge psykisk ohälsa
• Barn som uppger att de har problem i skolan har 2-3 gånger högre risk för att
uppge psykisk ohälsa
Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska
hälsa (ÅK 6 och 9)
En stor andel av barn med symtom på psykisk ohälsa
upplever samtidigt problem i andra livsområden
90%
80%
70%
60%
50%
Barn med psykisk ohälsa
40%
30%
20%
10%
0%
Skolan
Familjen
Kamrater
Fritid
Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa (ÅK 6 och 9)
Ett psynkroniserat system
Skolor
Socialtjänst
Förskolor
Gemensam vision:
Alla barn och unga har rätt att
utvecklas till sin fulla potential
Gemensamma mål
Centrala utvecklingsmål för relevanta
åldrar
Primärvård
Specialistvård
Gemensam styrning och ledning
”Systemet före enskilda sektorer”
Vad behövs för att samverkan ska ge resultat?
Framgångsfaktorer från forskning i Sverige och internationellt visar:
• Måluppfyllelse för brukarna i fokus
• Samsyn kring mål, vision, prioriteringar och värden inom samverkanssystemet
• Aktivt engagemang för samverkan och samverkans mål på alla nivåer
• Systematisk styrning
• Koordinering av effektiva aktiviteter och processer
Fokus på mål, processer och styrning kräver
ett effektivt datadrivet förbättringsarbete
Framgångsfaktorer från forskning i Sverige och internationellt visar:
• Måluppfyllelse för brukarna i fokus
• Samsyn kring mål, vision, prioriteringar och värden inom samverkanssystemet
• Aktivt engagemang för samverkan och samverkans mål på alla nivåer
• Systematisk styrning
• Koordinering av effektiva aktiviteter och processer
Vilka är utmaningarna? - för verksamheterna
Tillsynsrapporten (SoS) 2012
Hälso- och sjukvården och Socialtjänsten
behöver förbättra och utveckla:
• det systematiska kvalitetsarbetet
• skyldigheten att utreda och anmäla
händelser
• rättssäkerheten för den enskilde
Skolinspektionens årsrapport
Kommuner brister
• i det systematiska kvalitetsarbetet, till
exempel verksamhetsuppföljning, analys
och åtgärder för att förbättra
verksamheten.
• i deras arbete med att ge alla elever en
likvärdig utbildning. Det handlar om att
kommunerna inte uppväger barnens och
elevernas skilda förutsättningar att
tillgodogöra sig utbildningen. Vi ser även
att alla barn och elever inte får den
utbildning och omsorg de har rätt till.
Vi måste bli bättre på att bli bättre!
Ett vinnande recept
Bra metoder
x
Bra förbättringsmetoder i verksamheten
x
Bra verksamheter
”Utan dessa ingredienser får vi ingen effekt!”
Varje person i en verksamhet har två uppdrag
Göra sitt
arbete
Resultat
för de vi
ska stödja
Förbättra
arbetet
Tre kompletterande modeller
Effektiv spridning av bra metoder
SPARK
x
Bra arbetssätt för att säkerställa att dessa metoder blir till
välfungerande praktik
IMPLEMENTERING
x
En systematisk process för att utveckla verksamheter utifrån deras
specifika behov
VERKSAMHETSDESIGN
FÖRÄNDRINGSLEDNING – EN GEMENSAM BOTTENPLATTA
En systematisk process för att utveckla verksamhet
• Vilka behov?
• Med vilka
data?
• Vem
medverkar?
Förstå
behov
Fastställ
effekt
• Vilka resultat
ska uppnås?
• Hur vet vi att
de uppnåtts?
Säkerställ
implementering
• Vad fungerar?
• Designa för
”skala”
• Kostnad/nytta
Välj
strategi
• Etablera
projektstrategi
• Hur styrs
processen
så att
målet
uppnås?
• Identifiera
om
resultat
uppnåtts
• Skala upp
• Säkerställ
hållbarhet
Utvärdera
och
planera
Uppgifter och verktyg
Centrala uppgifter
Verktyg för genomförande
Förstå behov
Skapa rätt underlag utifrån etablerade
modeller
Fastställ effekt och etablera strategi
Logikmodeller
Val av framgångsrik strategier
Välja framgångrika metoder och/eller
utveckla/anpassa till nya arbetssätt
Styrning av projekt mot resultat
Analysschema för relevanta data
• för olika beslutsnivåer
• vid olika tidpunkter
Tydliga mätmetoder för att identifiera
önskade resultat
En systematisk process för att utveckla verksamhet
• Vilka behov?
• Med vilka
data?
• Vem
medverkar?
Förstå
behov
Fastställ
effekt
• Vilka resultat
ska uppnås?
• Hur vet vi att
de uppnåtts?
Säkerställ
implementering
• Vad fungerar?
• Designa för
”skala”
• Kostnad/nytta
Välj
strategi
• Etablera
projektstrategi
• Hur styrs
processen
så att
målet
uppnås?
• Identifiera
om
resultat
uppnåtts
• Skala upp
• Säkerställ
hållbarhet
Utvärdera
och
planera
Uppgifter och verktyg
Centrala uppgifter
Verktyg för genomförande
Förstå behov
Skapa rätt underlag utifrån etablerade
modeller
Fastställ effekt och etablera strategi
Logikmodeller
Val av framgångsrik strategier
Välja framgångrika metoder och/eller
utveckla/anpassa till nya arbetssätt
Styrning av projekt mot resultat
Analysschema för relevanta data
• för olika beslutsnivåer
• vid olika tidpunkter
Tydliga mätmetoder för att identifiera
önskade resultat
DATASMARTA
Rätt data, i rätt tid, till rätt målgrupp, på rätt sätt
BESLUTSNIVÅ
Vilken data?
Vilket syfte?
Hur
presentera?
Hur ofta?
POLITIK
EFFEKTER
ÖVERVÄGA NYA
VÄGVAL
ANALYSERAT
HALVÅR-ÅR
FÖRVALTNING
INDIKATORER
ÖVERGRIPANDE
SE VARIATION
TYDLIG
JÄMFÖRELSE
KVARTAL
PROJEKTCHEF
PROCESSER
SE VARIATION
ÄNDRA SNABBT
TYDLIG
JÄMFÖRELSE
MÅNAD
PROJEKTGRUPP AKTIVITETER
CHECKA ATT DET SNABBT,
BLIR GJORT
OFTA, ENKELT
VECKA
Var skaver det mest hos er?.........några vägar till svar
http://www.barnhalsoindex.se/#filmer
www.webbutik.skl.se/sv/artiklar/barn-och-unga-har-nuoch-framat.html
Checklistan syftar till att ge dig som förtroendevald och beslutsfattare vägledning både om situationen för
barn och unga och om verksamheternas resultat. Utgångspunkten är att effektiv styrning kräver:
• en tydlig bild av nuläget
• en idé om ett önskat läge på kort och längre sikt
www.politikerchecklistan.se
• fastslagna strategier för att uppnå det önskade läget
Bra metoder och modeller för att bedöma är helt centralt
http://www.psynk.se/download/18.3e6904914b309136e3f1fd4/1425914309279/poster-barns-utveckling-2015.pdf
Var kan man hitta tips på instrument? (exempel)
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete (alla åldrar)
Instrumentinventering - SKL (www.psykdok.se)
Glöm inte! - Inventera vad kan ni hitta i era egna regionala och lokal data?
En systematisk process för att utveckla verksamhet
• Vilka behov?
• Med vilka
data?
• Vem
medverkar?
Förstå
behov
Fastställ
effekt
• Vilka resultat
ska uppnås?
• Hur vet vi att
de uppnåtts?
Säkerställ
implementering
• Vad fungerar?
• Designa för
”skala”
• Kostnad/nytta
Välj
strategi
• Etablera
projektstrategi
• Hur styrs
processen
så att
målet
uppnås?
• Identifiera
om
resultat
uppnåtts
• Skala upp
• Säkerställ
hållbarhet
Utvärdera
och
planera
Uppgifter och verktyg
Centrala uppgifter
Verktyg för genomförande
Förstå behov
Skapa rätt underlag utifrån etablerade
modeller
Fastställ effekt och etablera strategi
Logikmodeller
Val av framgångsrik strategier
Välja framgångrika metoder och/eller
utveckla/anpassa till nya arbetssätt
Styrning av projekt mot resultat
Analysschema för relevanta data
• för olika beslutsnivåer
• vid olika tidpunkter
Tydliga mätmetoder för att identifiera
önskade resultat
Förändringsteori
UTFALL
• Vilket utfall
ska uppnås?
Alla ungdomar ska
klara 9 an
AKTIVITETER
• Vad ska vi
göra för att
uppnå
utfallet?
INPUT
• Vilka
resurser
behövs för
att
genomföra
aktiviteten?
Identifiera de som det
går dåligt för i NP 6
Tid för samlad analys av
NP 6
Göra en detaljerade
analys av gruppen
Modell för kartläggning
och intervju
Intervjua och kartlägg
varje barn systematiskt
Inventering av befintlig
kunskap om
framgångsrika metoder
Ge allt stöd som vi vet
fungerar
Uppföljning varje termin
Tillgång till allt
nödvändigt stöd
Uppföljningsmetodik för
OUTPUT
• Vad
använder vi
för mått för
att se att
aktiviteterna
genomförts?
Hur stor andel genomför NP 6
Hur många barn med svaga
resultat har fått kartläggning
En färdigställd insatslista med
rekommenderade metoder
Hur mycket insatser som
givits dessa från listan
Systematisk granskning
• Är insatsen logisk,
fokuserad, praktisk
och bygger på
forskning?
• Ger utvärderingar stöd
för att denna insats ger
önskad effekt?
Specifik?
Viktiga
utfall?
• Påverkar insatsen
viktiga utfall?
Utvärderings
kvalite?
Spridbart?
•
• Är insatsen designad för att
kunna spridas brett?
Dimensioner i ”Standards of Evidence” från Dartington SRU. En svensk anpassad
checklista har tagits fram av Fredrik Lindencrona, PSYNK
En systematisk process för att utveckla verksamhet
• Vilka behov?
• Med vilka
data?
• Vem
medverkar?
Förstå
behov
Fastställ
effekt
• Vilka resultat
ska uppnås?
• Hur vet vi att
de uppnåtts?
Säkerställ
implementering
• Vad fungerar?
• Designa för
”skala”
• Kostnad/nytta
Välj
strategi
• Etablera
projektstrategi
• Hur styrs
processen
så att
målet
uppnås?
• Identifiera
om
resultat
uppnåtts
• Skala upp
• Säkerställ
hållbarhet
Utvärdera
och
planera
Uppgifter och verktyg
Centrala uppgifter
Verktyg för genomförande
Förstå behov
Skapa rätt underlag utifrån etablerade
modeller
Fastställ effekt och etablera strategi
Logikmodeller
Val av framgångsrik strategier
Välja framgångrika metoder och/eller
utveckla/anpassa till nya arbetssätt
Styrning av projekt mot resultat
Analysschema för relevanta data
• för olika beslutsnivåer
• vid olika tidpunkter
Tydliga mätmetoder för att identifiera
önskade resultat
Vad behövs? ”Drivers” för implementering
Bättre stöd och hjälp för personer
Behandlingstrohet
Coaching
Träning/utbildning
Urval
Stöd från högsta
ledning
Integrerade &
kompensatoriska
Stödjande
adminstration
Systematisk
uppföljning
Ledarskap
Tekniskt
Adaptivt
© Fixsen & Blase, 2008
DATASMARTA
Rätt data, i rätt tid, till rätt målgrupp, på rätt sätt
BESLUTSNIVÅ
Vilken data?
Vilket syfte?
Hur
presentera?
Hur ofta?
POLITIK
EFFEKTER
ÖVERVÄGA NYA
VÄGVAL
ANALYSERAT
HALVÅR-ÅR
FÖRVALTNING
INDIKATORER
ÖVERGRIPANDE
SE VARIATION
TYDLIG
JÄMFÖRELSE
KVARTAL
PROJEKTCHEF
PROCESSER
SE VARIATION
ÄNDRA SNABBT
TYDLIG
JÄMFÖRELSE
MÅNAD
PROJEKTGRUPP AKTIVITETER
CHECKA ATT DET SNABBT,
BLIR GJORT
OFTA, ENKELT
VECKA
Vi har alla ett ansvar att stötta våra barn och unga – vad kan du göra för
att förbättra?
http://streamio.com/api/v1/videos/536b24d05b9035379e00003b/pub
lic_show
“Getting started is where the war is
really won. This makes sense intuitively.
Often it feels like something is
impossible… but then once we get going
we find it’s actually not that bad”
Fredrik Lindencrona – [email protected] ; 08-4527906
