DETALJPLAN FÖR
BOSTÄDER MM I S:T JÖRGENS
PORT
UTSTÄLLNINGSHANDLING
STADSBYGGNADSKONTORET I GÖTEBORG MARS 2004
Datum
Diarienummer
2003-03-23
1159/01 (F IIa 4767) 1/18
Detaljplan för
BOSTÄDER MM I S:T JÖRGENS PORT
inom stadsdelen Backa i Göteborg
PLANBESKRIVNING
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Syftet med detaljplanen är dels att ge möjlighet till uppförande av nya flerbostadshus i södra och norra delen av parkområdet och dels att reglera förhållandena
för de f.d. sjukhusbyggnaderna samt övrig befintlig bebyggelse för bostads-, kontors- och skoländamål. Vidare är syftet med planen att bevara det tätortsnära
skogsområdet, söder om Skälltorpsvägen, med stort inslag av ädellövskog och
vackra/värdefulla rekreationsmiljöer samt att bevara biologisk mångfald.
Planområdet kommer att trafikmatas från S:t Jörgens Väg men också direkt från
Lillhagsvägen. En bussgata kommer att anläggas i södra delen av parkområdet
med koppling till Lillhagsvägen respektive S:t Jörgens väg. Befintligt gångstråk i
väst-östlig riktning genom parkområdet föreslås ingå i allmän plats.
Detaljplanen innebär att det kuperade naturmarksområdet i södra och norra delen
av planområdet blir allmän plats, natur. Karaktären på naturområdena inom den
småbrutna terrängen, med gläntor och med gångstigar som slingrar sig fram mellan träden och bergsknallar, förutsätts bibehållas. Den anlagda parken kommer att
ligga kvar inom kvartersmark.
Inom det befintliga parkområdet förutsätts parkkaraktären att bibehållas med sina
stora ädellövträd, i en yta av klippt gräsmatta. Kopplat till den kulturhistoriskt
värdefulla bebyggelsen har skyddsbestämmelser införts i detaljplanen.
INNEHÅLL
Planhandlingar:
•
•
•
Plankarta med bestämmelser
Planbeskrivning (denna handling)
Genomförandebeskrivning
Övriga handlingar:
•
•
•
Grundkarta
Fastighetsförteckning
Program för S:t Jörgens Park 1990
StJorgensPortPlanbUtst
Sida
2/18
•
•
•
•
•
•
•
Tillägg till program för S:t Jörgens Park 2001
Landskapsanalys och vegetationsbeskrivning, daterad 2001-07-02
Gemensamt gestaltningsprogram Bostäder i S:t Jörgens Port, S:t Jörgens
Centrum och S:t Jörgens Trädgård, daterad 2001-10-16
Illustrationsritning
Geotekniska utredningar, PM1 daterad 2001-08-31, PM2 daterad 03-10-24
och PM01 daterad 2003-09-15
Bullerutredning, Kompletterande bullerutredning, S:t Jörgen, daterad 200209-25
Skötselplan, S:t Jörgens Port, ädellövskogen, daterad 2004-03-12
FÖRUTSÄTTNINGAR
Läge
S:t Jörgenområdet ligger i ett halvcentralt läge ca 6-7 km från centrala Göteborg, i
stadsdelen Backa. Området utgör ett stort och i huvudsak höglänt område. I väster
ansluter området till en nord-sydgående dalgång inom vilken Kvillebäcken har sin
sträckning liksom vägar och järnväg. Inom det höglänta området finns dalgångar
som har en sträckning i väst-östlig riktning.
Fig 1 Orienteringskarta
StJorgensPortPlanbUtst
3/18
Planområdet, som omfattar dels den västra och lägst belägna delen av den centrala
dalgången i S:t Jörgenområdet och dels höjdpartiet med naturmarksområdet norr
om ”S:t Jörgens Port”, avgränsas i väster av Lillhagsvägen. I norr och söder avgränsas området av naturmarksområden. I öster gränsar detaljplaneområdet till det
nyligen detaljplanelagda småhusområdet ”S:t Jörgens Trädgård”.
Den centrala dalgången i S:t Jörgen inrymmer fyra delområden (se fig 1), från
väster S:t Jörgens Port, S:t Jörgens Centrum, S:t Jörgens Trädgård och S:t Jörgens
Äng. I det nu aktuella detaljplaneområdet ingår de två delområdena S:t Jörgens
Port och S:t Jörgens Centrum samt naturområdet norr om S:t Jörgens Port (tidigare icke detaljplanelagt).
Areal och markägoförhållanden
Planområdet omfattar cirka 19,5 ha och ägs i huvudsak av privat markägare,
KB S:t Jörgen.
Gällande planer
För området gäller detaljplan med aktnr. FIIac 4042, lagakraftvunnen den 9 sept
1993. Planens genomförandetid har gått ut.
I översiktsplan, ÖP 99, som antagits i dec 2001, anges för området dels bibehållen
markanvändning, huvudsakligen arbetsplatser, dels förändring på kort sikt, huvudsakligen bostäder. Planförslaget överensstämmer med översiktsplanen.
Program för planområdet
”Program för S:t Jörgens Park”, i vilket planområdet ingår, har godkänts av byggnadsnämnden år 1990. De delar av programområdet som skulle bebyggas med
småhus är detaljplanelagda och i huvudsak utbyggda. Planerna på verksamheter i
området har däremot inte blivit genomförda enligt detta program.
Ett tillägg till programmet från 1990 har godkänts av byggnadsnämnden i december 2002. I tillägget beskrivs bl.a. en planerad ändrad markanvändning med utökat
inslag av bostäder inom programområdet samt punkthus i parken och skolverksamhet. Kollektivtrafiken föreslås ledas via en ny bussgata genom parken.
Bostadsförsörjning
Planområdet är ett av kommunen prioriterat område för bostadsändamål.
Mark och vegetation
Parkområdet är beläget i västra delen av den centralt belägna dalgången i S:t Jörgen och utgör ett väl definierat rum i landskapet med fina partier av ek- respektive
bokskog. Karaktären är park med omgivande naturmark, där vegetationsklädda
bergsbranter utgör en tät struktur som avgränsar landskapsrummet i norr och söder. Parken, som är belägen mellan Lillhagsvägen och de f.d. sjukhusbyggnaderna, inrymmer bl.a. några vackra solitära ekar och bokar. Behov av en restaurering
StJorgensPortPlanbUtst
4/18
och viss föryngring av trädbeståndet i parken föreligger. Hela dalgången sluttar i
sin längdriktning mot en lågpunkt i väster, i anslutning till Lillhagsvägen.
I väster möter den centrala dalgången en dal i nord-sydlig riktning i vilken Kvillebäcken har sin sträckning. Denna dalgång vars karaktär påverkas i stor utsträckning av Kvillebäcken erbjuder ett öppet kuperat landskap inrymmande bl.a. en
golfbana, vägar och järnväg. Se även separat Landskapsanalys och vegetationsbeskrivning upprättad av KB S:t Jörgen 2001.
Kvillebäcken är idag övergödd och behöver under vissa perioder ett större vattenflöde. Inom kommunen pågår det s.k. Kvillebäcksprojektet. Projektet syftar till att
återge Kvillebäcken dess kvaliteter. Som ett led i detta arbete finns visionen att ta
fram kulverterade tillflöden för att återskapa viktiga biotoper. Detta beskrivs i
”Översiktlig miljökonsekvensbeskrivning” tillhörande ”tillägg till program för
S:t Jörgens Park” och upprättad av Miljöförvaltningen i Göteborg 2001.
Geotekniska förhållanden
Planområdet och angränsande områden har undersökts geotekniskt. Undersökningsresultatet har dokumenterats i en geoteknisk utredning som ingår i ”Program
för S:t Jörgens Park”. Vidare har tre geotekniska promemorior tagits fram, PM1
rörande ”Grundläggningsrekommendationer för planerade punkthus, förprojekteringsskede” dat. 2001-08-31, PM2 rörande ”Rörelser och stabilitetsförhållanden
hos byggnaderna A1-A4 samt åtgärdsförslag”, dat. 2003-04-10 och rev. 2003-0424 samt PM 01, Översiktlig utredning av stabilitet och grundläggningsförutsättningar för hus A6 och A11, bussgata söder om hus A2-A4 samt parkering norr om
hus A2-A3, dat 2003-09-15. Byggnadsbeteckningar framgår av fig 3 (sid 11).
Planområdet består av en västerslänt med lutningsförhållandena 1:10-1:25. Jordlagren består av lera med en mäktighet på 15-30 meter. Leran är högsensitiv och
under leran är vattentrycket artesiskt. Trycket motsvarar en nivå på 5,5 meter över
markytan.
Släntstabiliteten är inom vissa partier låg vilket resulterar i horisontella rörelser i
jorden. Mätning har skett från 1978 vid några av sjukhusbyggnaderna. Rörelsen
var tidigare ca 6 mm/år men har efter att vissa förstärkningsarbeten genomfördes
år 1988 stannat upp i två år. Därefter har rörelsehastigheten fortsatt men med
minskad hastighet. Efter år 1994 saknas mätvärden. Slutsatsen i PM2 angående
sättningar och sidorörelser är att ur deformationssynpunkt bedöms förhållandena
som menliga. Om inte sidorörelserna minskas kan huspålarna gå av. Vad gäller
sättningar och sidorörelser framgår av PM2 att med avlastning av leran inom vissa
partier av släntens övre del med hjälp av lättfyllning i schakt kan stabiliteten
förbättras och de pågående sättningarna och sidorörelserna minska.
Beträffande stabiliteten noteras i PM2, med hänvisning till tidigare genomförda
utredningar från 1994, att för området som täcks av bl.a. byggnaderna A1-A4 är
stabiliteten för närvarande knappt acceptabel med hänsyn till risken för skred. För
att förbättra stabiliteten föreslås att, vid nybebyggelse eller nyanläggningar skall
inom markområdet som täcks av nuvarande S:t Jörgens Väg och bl.a. vägen norr
därom, belastningen på lergrunden minskas genom utbyte till lättare material. Sta-
StJorgensPortPlanbUtst
5/18
bilitetsförbättrande åtgärder har delvis utförts vid byggnad A1 omkring år 1988.
Ytterligare utskiftning med lättare material norr och söder om hus A1 är föreskrivet i anslutning till förverkligandet av S:t Jörgen Trädgård, vilket beräknas ske
under år 2004.
Alla markförändringar, som kan påverka stabiliteten, skall utredas geotekniskt.
Inom det flacka området närmast Lillhagsvägen har begränsade schakter eller
uppfyllningar liten påverkan på stabiliteten. Föreslagna parkeringsplatser liksom
planerat fördröjningsmagasin bedöms kunna utföras utan olägenhet.
Nya byggnader bedöms få grundläggas på pålar till fast botten. För att minska
massaundanträngningen kan stålpålar användas. Inom och i direkt anslutning till
området för byggnaderna A1-A4 får inte pålning med betong- eller träpålar utföras. Nivåsättning, utförande av källare, uppfyllning kring husen och dylika åtgärder skall utföras så att stabiliteten inte äventyras.
Det höga artesiska vattentrycket har under åren orsakat lerans höga sensitivitet. En
sänkning av vattentrycket i friktionsjorden under leran är en positiv åtgärd. Dock
måste en grundvattensänkning studeras i detalj före ett genomförande.
Under år 2003 har mätningarna från år 1978, av sjukhusbyggnaderna återupptagits. De genomförda mätningarna visar på att byggnaderna fortfarande rör sig,
men dock inte i samma hastighet som tidigare. Detta beskrivs i Geo-PM 02 rev B,
dat 2003-10-24.
Med anledning av rådande geotekniska förhållanden har en generell planbestämmelse införts angående utredning av stabiliteten enligt geoteknisk klass 3.
Markradon
Området är beläget inom lågriskområde för radon. Huvuddelen av den planerade
bebyggelsen kommer att ligga inom områden med lera. I randområden vid övergång till berg och i andra områden där schaktbotten utgörs av silt och sand föreslås trots de låga radonhalterna ett radonskyddat utförande av byggnaderna. En
bestämmelse för detta har därför införts för tillkommande hus i gränszonen till
fastmark.
Störningar
I den nord-sydliga dalen löper ett kommunikationsstråk med Bohusbanan och
Lillhagsvägen. Ett säkerhetsavstånd på 80 meter krävs mellan Bohusbanan och
bostadsbebyggelsen, på grund av transporter med farligt gods.
Trafiken på Bohusbanan bedöms komma att öka från dagens trafik med 21 persontåg och 6 godståg per dygn till ca 40 persontåg och 10 godståg per dygn inom
en 10-års period. Vidare kan trafiken öka väsentligt om trafiken på Hamnbanan i
framtiden flyttas till Bohusbanan.
Inom ramen för den nyligen antagna detaljplanen för Skogaberg (bostäder) har
bullervärdena som frifältsvärden beräknats för ett avstånd på 100 meter från Bo-
StJorgensPortPlanbUtst
6/18
husbanan samt 50 meter från Lillhagsvägen. Noteras kan att inom S:t Jörgens Port
ligger det närmaste bostadshuset cirka 130 meter från järnvägen. Eftersom buller
från tåg skiljer sig mycket från vägbuller har de båda bullerkällorna behandlats
separat.
Resultatet från beräkningarna enligt ovan för dagens situation gällande tågtrafik
ger ekvivalentnivån 51 dB(A) och maximalnivån 77 dB(A). Ekvivalentnivån är
acceptabel men maximalnivån överskrider de riktvärden som riksdagen ställer sig
bakom, dvs 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad och 70 dBA maximalnivå
vid uteplats i anslutning till bostad.
I beräkningen har även antagits att godstrafiken kan komma att öka från 7 till 40
tåg per dygn, dvs om Hamnbanans godstrafik passerar planområdet. Detta ger en
ekvivalentnivå på 57 dB(A) och en maximalnivå på 77 dB(A). För att lösa störningar kopplade till den då ökande ekvivalenta bullernivån har alternativa utformningar och lägen av bulleravskärmningar beskrivits. Exempelvis erhålls maximalnivån 70 dB(A) samt ekvivalentnivån 51 dB(A) med en skärm placerad 2.5 - 5
meter från spårmitt. Lämpliga bullerreducerande åtgärdsförslag bör klarläggas i
samband med en studie av alternativ lokalisering av Hamnbanan.
Enligt den översiktliga miljökonsekvensbeskrivning som gjorts för S:t Jörgens
park (Miljöförvaltningen i Göteborg, maj 2001) består trafikbelastningen på Lillhagsvägen av ca 6 500 fordon (1999) med ett väntat tillskott på ca 1 100 fordon
efter utbyggnad. I bullerberäkningarna inför detaljplanen för Skogaberg enligt
ovan har en andel tung trafik om 10 % används. Resultatet efter utbyggnaden blir
enligt beräkningen en ekvivalentnivå på 53 dB(A) och en maximalnivå på 63
dB(A).
Fornlämningar och kulturhistoria
Inom planområdet finns inga kända fornlämningar.
En kulturhistorisk bebyggelseundersökning har inom S:t Jörgenområdet genomförts 1990 av Bohusläns museum. Enligt denna undersökning var S:t Jörgens sjukhus sista länken i en 700-årig kedja av hospital i trakten. Föregångare är hospitalet
i Lödöse och Nylöse.
Under 1860-talet planerades S:t Jörgens sjukhusområde av den dåvarande stadsarkitekten i Göteborg, Victor von Gegerfelt. Byggnaderna planerades som en
kombination av central- och paviljongsystem. Byggnaderna orienterades utefter
ett centralt stråk i mitten av dalgången. Vid huvudgrinden i anslutning till nuvarande Lillhagsvägen uppfördes i början av 1870-talet två portvaktsstugor vilka
är mycket välbevarade. Dessa byggnader utgör de enda delar från sjukhusets tidiga historia.
Ett dominerande inslag i institutionsmiljön, där samtliga byggnader är friliggande
och omges av grönytor, är den stora parken i anslutning till Lillhagsvägen och de
anslutande naturområdena. I början av 1960-talet uppfördes tre stycken fyravånings blockhus benämnda MK2 (A7), MK3 (A8) och MK4 (A9). Byggnaderna,
som kännetecknas av en stram funktionalistisk arkitektur, har slätputsade ljusa
StJorgensPortPlanbUtst
7/18
fasader. Fasaderna på byggnad MK2, som ligger inom det nu aktuella planområdet, föreslås skyddas med planbestämmelser på samma sätt som byggnaderna
MK3 och MK4 i detaljplanen för S:t Jörgens Trädgård.
”Kristiansborg”, som fick sitt namn efter en tidigare sjukhuschef, Kristian Wikström (verksam åren 1883-1916), var belägen inom norra delen av ”S:t Jörgens
Centrum”. Byggnaden var en s.k. paviljong som uppfördes i början av 1900-talet
och togs i bruk 1911. Byggnaden togs ur bruk 1985 och nyttjades inte därefter.
Byggnaden revs år 2003 och planeras att ersättas med en ny bostadsbyggnad.
Äldre byggnader
I ”S:t Jörgen, kulturhistorisk bebyggelseundersökning” genomförd av Bohusläns
museum har fem av byggnaderna inom planområdet: ”portvaktsstugorna”(A14
och A15), ”Villan”(A12), ”Kristiansborg” (A11) och vårdbyggnaden MK 2 (A7) i
nordost beskrivits. I undersökningen rekommenderas att byggnaderna skyddas
med planbestämmelse.
Fig 2 Portvaktsstugorna från väster
Portvaktsstugorna ingår i kommunens program för bevarande av ”Kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse”. Övriga delar av planområdet har betecknats som ”utredningsområde” i programmet. Den bebyggelse som beskrivs i programmet är uppförd före 1960.
Service
Närmaste större centrum är Selma Lagerlöfs Torg i norra Backa, dit det är 3-4 km.
”Backaplan” köpcentrum är beläget ca 3 km söder om planområdet.
StJorgensPortPlanbUtst
8/18
Låg- och mellanstadieskola finns i Backa 1 km bort och högstadieskola vid Selma
Lagerlöfs Torg. Inom S:t Jörgenområdet har nyligen startats en friskola för klasserna 1-9 av grundskolan.
Anläggningar för idrott och lek finns vid Backavallen ca 800 m öster om området.
Civilförsvar
Befintlig bebyggelse innehåller skyddsrum som kan tjäna som skydd vid en krissituation. Planområdet är beläget utanför kommunens skyddsområde, varför krav på
nya skyddsrum inte kan ställas. Dock får inte skyddsförmågan för de befintliga
skyddsrummen försämras om ansökan om rivning inte föreligger.
DETALJPLANENS INNEBÖRD OCH KONSEKVENSER
Föreliggande detaljplan innebär förändringar gentemot gällande detaljplan. Förändring sker främst genom att bostadsbebyggelse, två skivhus, föreslås uppföras i
parkområdets södra del och att en bussgata också anläggs i denna del av området.
Som ersättning för den rivna paviljongen ”Kristiansborg” uppförs nya byggnader.
Vidare sker förändring genom att större sammanhängande parkeringsområde och
reservområde för parkering, som redovisas i gällande detaljplan, inte kommer till
utförande. Detta område föreslås delvis nyttjas för bollplaner och som lekområde
kopplade till skolverksamheten.
Kvartersmark med parkkaraktär, inom de kuperade delarna i södra delen av gällande detaljplan, föreslås överföras till allmän plats, natur. Även den norra delen
(tidigare ej detaljplanelagd) av planområdet, redovisas som allmän plats, natur.
Detaljplanen innebär att bostadsbebyggelse i form av två skivhus i 5-6 vån (A6:1
och A6:2) med vardera ca 20 lägenheter får uppföras. Skivhusen kommer att uppföras, dels inom idag bebyggt område för den tidigare sjukhusverksamheten och
dels inom angränsande parkområde. För uppförande av husen krävs att den befintliga f.d. sjukhusbyggnaden, A6, rivs. Vidare innebär planen att på området där
den tidigare byggnaden ”Kristiansborg” (A11) var belägen kan ny bebyggelse, ca
50 lägenheter i 5-6 våningar, uppföras (A11:1 resp. A11:2).
Närcentrum föreslås i planen lokaliseras där S:t Jörgens Väg ansluter till planområdet i sydost. Trafikföringen runt centrumområdet har studerats under planarbetets gång med avseende på alternativa lösningar. Det alternativ som valts och som
redovisas i föreliggande detaljplaneförslag innebär att mellan de två befintliga
centrumbyggnaderna (A1 och A2) anläggs en mindre torgyta och S:t Jörgens Väg
lokaliseras öster om byggnad A1. Ett begränsat antal angöringsplatser lokaliseras
norr om centrat. Söder om centrat anläggs en möteshållplats för kollektivtrafiken.
Vidare anläggs en bussgata med koppling till Lillhagsvägen.
Planområdet kommer i enlighet med intentionerna i planprogrammet att bli ett
bostadsområde med inslag av verksamheter. De blandade bebyggelseformerna
och verksamheterna gör att det finns förutsättningar för en integrerad och hållbar
samhällsutveckling. Den förhöjda servicenivån på kollektivtrafiken med korta
StJorgensPortPlanbUtst
9/18
gångavstånd till busshållplatser förstärker också möjligheterna till en hållbar samhällsutveckling.
Avvägning enligt miljöbalken
Inga riksintressen eller andra områden med särskilda naturintressen berörs. Kulturintressena tillgodoses i detaljplanen. Användningen är förenlig med översiktsplanen och går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av
mark- och vattenresurserna.
Natur och kultur
Mark och vegetation
I gränszonen till fastmarken och utmed de för dalen avgränsande höjdryggarna
finns partier med värdefull trädvegetation, ek och bok. Avgränsningen av kvartersmarken har skett med hänsyn till den värdefulla vegetationen och de markförändringar som blir en följd av exploateringen.
En planbestämmelse har införts inom kvartersmark för att säkerställa den vegetation som varit en förutsättning för planområdets utformning. Vidare föreslås i detaljplanen, i enlighet med planprogrammet att ”Kompensation för ianspråktagna
naturvärden inom exploateringsområdena, i form av exempelvis trädvegetation,
bör kunna ske inom den planerade bebyggelsen”. Mellan kommunen och KB S:t
Jörgen överenskomna kompensationsåtgärder, har reglerats i till planförslaget
hörande exploateringsavtal.
Det befintliga naturområdet beläget norr om f.d. ”Kristiansborg” och med utbredning norr över till Skälltorpsvägen, har i detaljplanen redovisats som allmän plats,
NATUR, i avsikt att bevaras som naturområde. Värdefull ädellövskog finns inom
naturområdet. Ädellövskogen har i detaljplanen, med anledning av dess särkilt
höga värde, fått en skyddsbestämmelse. Under samrådstiden har, för området med
ädellövskogen, upprättats en skötselplan. I planbeskrivningen har skötselplanen
förtecknats under övrig handlingar.
Utgångspunkter för plan- och bebyggelseutformningen
Som tidigare nämnts finns inom och i anslutning till det nu aktuella detaljplaneområdet ett antal före detta sjukhusbyggnader. Följande byggnader berörs.
Hus A1
Byggnaden rymmer restaurang och konferenslokaler samt kontor,
utställning och förråd för Eko-centrum. Huset är inte pålat och
har sättningsskador. Den västligaste delen inrymmer idag restaurang och konferenslokaler som skall sparas. Den östra delen har
rivits. Kvarvarande del efter den nyligen genomförda rivningen
inrymmer lokaler för matservering, gymnastiksal med tillhörande
sanitetsutrymmen samt tomma ytor för en planerad närservicebutik.
Hus A2
Huset är till vissa delar upprustat men står för närvarande tomt.
Lokalerna är väl lämpade för kontors- och skolverksamhet.
StJorgensPortPlanbUtst
10/18
Hus A3 och A4 Lokalerna nyttjas för friskoleverksamhet men kan också användas för kontorsverksamhet. Utrymme för skolgård etc. ligger dels
i direkt anslutning till skolbyggnaderna och dels vid illustrerat
lekområde med bollplaner öster om Lillhagsvägen.
Hus A5
Byggnaden planeras att nyttjas för, kontorsverksamhet, icke
störande småindustriverksamhet och till dessa verksamheter
kopplade bostäder.
Hus A6
Byggnaden jämte tillhörande kulvert kommer att rivas för att ge
plats för nya skivhus samt bussgata.
Hus A7
Byggnaden nyttjas för äldreboende. Befintlig kommunikationsoch ledningskulvert till hus A8 (utanför detaljplaneområdet) avses att bibehållas.
Hus A10
Byggnaden planeras för en kombination av bostad och mindre
verksamhet. Historiskt har byggnaden nyttjats som paviljong för
frigående kvinnor. Byggnaden, uppförd ca 1910, är av sten i två
våningar med plåttäckt tak och släta putsade fasader. Sydfasaden
har ett utskjutande förhöjt mittparti och i sydost finns en stor utbyggd veranda med uppglasade väggar. De spröjsade smårutsindelade fönstren i putsfasaden och på verandan är viktiga och karaktäristiska inslag i byggnadens arkitektur. Skyddsbestämmelse
för byggnaden har införts på plankartan.
Hus A11
Byggnaden, ”Kristiansborg”, är riven och ersätts med ny (-a)
byggnad (-er).
Hus A12
Byggnaden planeras för bostadsändamål, samlingslokal och kontor. Historiskt har byggnaden nyttjats som bostadshus kopplat till
sjukhuset. Byggnaden, uppförd ca 1910, är av trä i en våning
med inredd vindsvåning. Den har ett brutet valmat tegeltak. Fasaden är klädd med liggande och stående panel. Fönstren har
korspost. Interiören är delvis välbevarad. Ursprungliga delar som
finns kvar är bl. a. en trätrappa, flera spegeldörrar, en öppen spis
och stucklister med jugenddekor. Skyddsbestämmelse för byggnaden har införts på plankartan.
Hus A13
Byggnaden planeras för bostadsändamål. Byggnaden ingår inte i
den kulturhistoriska bebyggelseundersökningen. Villan ”Håkanssons villa” uppfördes 1921. Den är av trä i en våning med inredd
vind under ett brutet sadeltak och fasad klädd med stående panel.
Gavelsidan är särskilt välbevarad. Den har ursprungliga tvåluftsfönster med spröjs och en farstukvist med tegeltäckt sadeltak och
dekorativa snickeridetaljer.
Hus A14 o. A15 Byggnaderna ”Portvaktsstugorna” planeras för kontorsändamål
med anledning av närheten till Bohusbanan. Historiskt har den
sydligaste byggnaden nyttjats som portvaktstuga och den nordli-
StJorgensPortPlanbUtst
11/18
ga som bostad. Husen uppfördes ca 1870 och är idag de enda bevarade från sjukhusets första utbyggnad. De är av trä i en våning
med naturstenssockel, förhöjd inredd vindsvåning, frontespis mot
vägen och plåttäckt sadeltak med markerade taksprång. Fasaderna är klädda med liggande panel i botten våningen och stående på
de övre delarna. Utsmyckningen omfattar bl.a. profilerade fönsterfoder, dekorativa detaljer kring entréerna och på hörnen. Uppåt avslutas fasaden med en relativt bred insvängd taklist.
Båda byggnaderna har ”dasslängor” mot gårdssidan. Den södra
omges av trädgård med häck m.m. I anslutning till detta hus står
också flera höga träd som starkt bidrar till den karaktäristiska
miljön.
Interiören i det södra huset är delvis välbevarad. Ursprungliga
delar som finns kvar är bl.a. en trätrappa, en förstuga och skåpsinredning vid gårdsentrén samt flera spegeldörrar och panelpartier. Skyddsbestämmelse för byggnaden och det direkta närområdet har införts på plankartan.
Fig 3 Illustrationsplan. ABAKO Arkitekter AB
Förutom ovan nämnda synliga byggnader finns inom området kombinerade kommunikations- och ledningskulvertar.
StJorgensPortPlanbUtst
12/18
Hantering av hushållssopor förutsätts ske inom respektive byggnad/fastighet.
Frånsett områdena kring husens entréer, där finplanering skall utföras omsorgsfullt med vackra hårdgjorda ytor, föreslås övrig tomtmark att utformas som
öppna grönytor av parkkaraktär.
Bebyggelseområden
Bostäder och övrig bebyggelse
Av PBL 3 kap. 1-2 § framgår att byggnader skall placeras och utformas på ett sätt
som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och
kulturvärdena på platsen. För att svara upp mot detta synsätt har ett gestaltningsprogram upprättats för den centrala dalgången i S:t Jörgen, där S:t Jörgens Port
ingår. Gestaltningsprogrammet utgör bilaga till planbeskrivningen.
Planområdet karaktäriseras av de väst-östliga skogsklädda bergsryggarna och av
exploateringen i dalgångarna med de tvärs dalgångsriktningen uppförda sjukhusbyggnaderna samt det centrala gångstråket och den nord-sydgående gångvägsaxeln centralt i parkområdet.
Fig 4 Sektion genom parkområdet, nya byggnader A 11. 1 o 2 till vänster och A 6.1 o 2
till höger.
De tillkommande byggnaderna (A6.1 o. 2), skivhus i 5-6 vån, i södra delen av
planområdet planeras få en karaktär som i huvudsak överensstämmer med de befintliga f.d. sjukhusbyggnaderna. De planerade byggnadernas förhållande till övrig bebyggelse och omgivande terräng illustreras på en sektion genom dalgången/parken samt på fotomontage, se fig. 5, 6, 7 och 8. Området med parkering och
ev. garagebyggnader beläget väster om de planerade byggnaderna A6, i sydvästra
delen av planområdet, förutsätt utformas och färgsättas så att detta inte dominerar
i parkmiljön.
Fig 5 Från parken mot byggnaderna A6:1 och 2, fotomontage
StJorgensPortPlanbUtst
13/18
Fig 6 Byggnad A6:1 från väster, fotomontage
Fig 7 Byggnaderna A6:2 och 1 från öster, fotomontage
Byggnaden (-erna) (A11.1 o. 2) som skall ersätta f.d.”Kristiansborg” är bågformig
i 5-6 vån och följer den bakomliggande terrängen. Byggnadens (-ernas) uttryck
bedöms trots bågformen stämma väl överens med de f.d. sjukhusbyggnaderna
med sin strama funktionalistiska arkitektur. Till skillnad från den tidigare byggnaden (”Kristiansborg”) har i utformningen av den skisserade nya byggnaden även
tagits fasta på de miljömässiga kvaliteterna som den bakomvarande vegetationen
och landskapet ger. Byggnaden har därför delats upp i två byggnadskroppar där
släppet mellan huskropparna ligger i förlängningen på det nord-sydgående gångstråket i parken. Den bågformiga byggnaden följer landskapets form.
StJorgensPortPlanbUtst
14/18
Fig 8 Från parken mot byggnaderna A11:1 och 2, fotomontage
Portvaktsstugorna och miljön kring dessa byggnader är av kulturhistoriskt värde
och förutsätts bevaras. Med anledning av närheten till Bohusbanan föreslås byggnaderna att användas enbart för kontorsverksamhet. Behov av uthusbyggnad/garage knutet till stugorna har bedömts föreligga. Placeringen och utformningen av dessa kompletterande byggnader förutsätts, med anledning av det
kulturhistoriska värdet, ske på sådant sätt att helhetsintrycket av portvaktsstugorna
inte förändras som entrébyggnader till området.
Tillgänglighet
Tillgängligheten för rörelsehindrade i rullstol är i huvudsak god inom den bebyggda delen av planområdet, med undantag för avsnittet mellan S:t Jörgens
väg/centrum och parkområdet väster därom. I detta avsnitt är området bebyggt
och anpassat till de rådande nivåförhållandena och någon väsentlig förändring är
inte planerad. Med anledning härav krävs för rullstolsbundna en relativt lång färdväg för att från centrum nå parkområdet. Tillgängligheten mellan hållplats och
centrum är god.
Service
Inom planområdet är idag viss allmän service i form av äldreboende och skolverksamhet utbyggd. Detaljplanen medger viss utbyggnad av allmän och enskild
service som t.ex. förskoleverksamhet, närbutik, café etc.
Grundläggning
Med anledning av de rådande geotekniska förhållandena skall vid förändringar av
marknivåer och vid pålning etc. genom geoteknisk utredning visas att den plane-
StJorgensPortPlanbUtst
15/18
rade åtgärden icke medför stabilitetsproblem i området. Särskild planbestämmelse
har införts på plankartan.
Friytor
Lek och rekreation
Ytor för lek och rekreation finns inom och i anslutning till planområdet. Inom
planområdet har lekplatser och det befintliga parkområdet prioriterats framför
parkeringsplatser. För skötsel och underhåll av parkområden på kvartersmark förutsätts bildande av gemensamhetsanläggning att ske.
Uppehållsytor kopplade till skolverksamheten är redovisade dels i direkt anslutning till skolbyggnaderna och dels inom den västra delen av parken, i anslutning
till befintlig bollplan.
Naturmiljö
Planområdet avgränsas i norr och söder av skogsklädda bergspartier. I samband
med att dessa områden övergår till kommunalt ägo och S:t Jörgenområdet bebyggs bör en utgallring ske och stigar iordningställas. Av stor vikt är att gallring
sker med stor hänsyn till de skilda biotopernas egenskaper. En skötselplan har
upprättats för naturområdet, i norra delen av planområdet, med ädellövskog.
I övergången mellan exploaterade områden och naturområden erfordras i vissa fall
vattenavledande diken. Av miljöskäl kan dessa diken med fördel vara s.k. ”gröna
diken” bevuxna med gräs.
Gator och trafik
Gatunät och trafik
Planområdet är i huvudsak anslutet söder om planområdet till huvudvägnätet via
Lillhagsvägen och S:t Jörgens väg och i begränsad omfattning som direkttillfart
till Lillhagsvägen. En planerad bussgata genom parkområdet i dess södra del, som
förbinder Lillhagsvägen med S:t Jörgens väg, möjliggör att området kan trafikeras
med genomgående busslinjer.
Korsningen Lillhagsvägen-Finlandsvägen-Bohusbanan förutsätts bibehållas som
plankorsning.
Gång och cykeltrafik
Utmed östra sidan av Lillhagsvägen är en separerad gång- och cykelväg anlagd.
Den centralt belägna gång- och cykelvägen inom S:t Jörgenområdet, som har sin
sträckning genom parken och mellan grindvaktsstugorna, ansluter vid Lillhagsvägen till det överordnade gång- och cykelvägnätet. På vägavsnittet mellan grindvaktsstugorna har gångvägen betecknats som ”gårdsgata” vilket innebär att fordon
får framföras på fotgängarnas villkor.
Parkering, varumottagning
Erforderlig parkering anordnas på respektive fastighet eller inom parkeringsområdet i sydvästra delen av planområdet. Parkeringsområdet har i planförslaget
förutsatts ligga inom en separat fastighet eller i gemensamhetsanläggning.
StJorgensPortPlanbUtst
16/18
Varumottagning för butiker vid centrum förutsätts ske från planerat parkeringsområde norr om centrum.
Kollektivtrafik
En möteshållplats för busslinjer ingående i kollektivtrafiken kommer att anläggas
utmed S:t Jörgens väg vid planerat närcentra. Möteshållplatsen kommer att ersätta
vissa befintliga hållplatser i anslutning till korsningen LillhagsvägenFinlandsvägen.
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Kommunalt ledningsnät för vatten och avlopp finns utbyggt till planområdet.
Inom området finns dessutom ett omfattande kulvert- och ledningsnät som byggdes ut i samband med att området nyttjades som sjukhusområde. Till viss begränsad del kommer det befintliga ledningsnätet och kulvertarna att nyttjas för den
befintliga och nu planerade bebyggelsen.
Försörjning med dricksvatten ordnas genom anslutning till vattenledningen från
Wadköpingsgatan genom Skogabergsområdet. Lägsta normala vattentryck i allmänt ledningsnät motsvarar nivån +80 meter.
Avledning av spillvatten kan ske till allmänt ledningsnät vid Lillhagsvägen strax
söder om Portvaktsstugorna. Förslaget kräver ombyggnad av kommunens ledningsnät vid Lillhagsvägen. Denna ombyggnad är också kopplad till utbyggnaden
av detaljplaneområdet ”S:t Jörgens Trädgård”.
Avloppsnät inom kvartersmark skall utformas som duplikatsystem med skilda
ledningar för dag- och dräneringsvatten respektive spillvatten.
Lokalt omhändertagande av dagvatten inom kvartersmark kan ske genom att i
ledningsgravarna läggs makadam och som bildar magasin. Omhändertagande av
dagvatten från naturmarken på allmänplats kommer att ske via diken intill stigar
och gång- och cykelvägar. Dikena ansluts till inom området genomgående dagvattenledning. Flödet och intensiteten av dagvatten som slutligen kommer att tillföras
Kvillebäcken förutsätts inte nämnvärt förändras till följd av exploateringen inom
planområdet. För att jämna ut tillflödet av dagvatten till Kvillebäcken från bl.a. de
båda områdena S:t Jörgens Trädgård och S:t Jörgens Port kommer ett fördröjningsmagasin att anläggas i anslutning till Lillhagsvägens östra sida och ”Portvaktsstugan”, A15.
Material för utvändiga ytor bör väljas med omsorg om miljön. Till exempel bör
oskyddade ytor av koppar eller zink undvikas för att minska risken för föroreningar i dagvattnet.
Värme
Uppvärmning av tillkommande bebyggelse avses ske med fjärrvärme. I ett inledningsskede kommer värmeförsörjningen att ske genom ett lokalt fjärrvärmenät
kopplat till befintlig värmecentral inom området ”S:t Jörgens Trädgård”. På sikt
kan värmeförsörjningen komma att ske genom Göteborgs Energi’s överordnade
StJorgensPortPlanbUtst
17/18
fjärrvärmenät. I planen redovisas, för fjärrvärmeledningar, ledningsområden på
kvartersmark.
El och tele
Ledningsnät för elkraft och tele finns utbyggt till viss del. Kompletterande utbyggnad av el- och telenät kommer att ske i samband med exploateringen av bostadsfastigheterna. Förberedelser genom rördragning för optokabel till respektive
fastighet bör också ske.
Avfall
Återvinningsstation för källsortering av avfall finns bl.a. vid Selma Lagerlöfs torg
ca 1,5 km från planområdet.
Konsekvensbeskrivning
Ställningstagande till miljökonsekvenser
Stadsbyggnadskontoret anser att denna plan inte innebär betydande påverkan på
miljön. Inga riksintressen eller andra områden med särskilda naturintressen berörs. Den föreslagna markanvändningen bedöms gå att förena med en från allmän
synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna.
I anslutning till framtagandet av ”Tillägg till program för S:t Jörgens Park” har en
översiktlig miljökonsekvensbeskrivning utarbetats. I denna konstateras att ”en
utbyggnad enligt programmet bedöms medverka till en långsiktig hållbar utveckling ifall god kollektivtrafik och miljöanpassat uppvärmningssystem kan anordnas”.
Effekterna för bebyggelsen intill Lillhagsvägen och Skälltorpsvägen till följd av
ökad trafik till och från S:t Jörgen redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. När
hela S:t Jörgens Park är utbyggt bedöms bullernivån öka med upp till c:a 0,5 dBA.
Bullernivåerna för några fastigheter är redan idag höga vilket gör att även en marginell ökning medför att man närmar sig åtgärdsnivån som är 65 dBA.
Inom planområdet föreligger inga problem att klara de riktvärden som Riksdagen
ställt sig bakom i propositionen 1996/97:53, med hänsyn till trafikbuller (55 dBA
ekvivalent ljudnivå utomhus och 30 dBA ekvivalent ljudnivå inomhus). För att
undvika störningar från busstrafiken och järnvägstrafiken, momentant buller, bör
byggnader och uteplatser lokaliseras/utföras så att bullernivåer ej överstiger maxvärdet 70 dBA. Detta kan ske genom t ex placering av garagelängor som skärmar
av bullerkällan, inglasning eller annan avskärmning av balkonger och uteplatser
eller en utformning av byggnaderna så att de i sig själva avskärmar bullerkällan.
Förutsättningar och beräknade bullernivåer behandlas i särskild kompletterande
bullerutredning, daterad 2002-09-25.
Några problem med avgaser från fordonstrafiken i området bedöms inte komma
att föreligga. Utsläppsvärdena kommer att ligga klart under rekommenderade riktvärden beroende på små trafikmängder.
Bohusbanan har sin sträckning ca 10 meter väster om Lillhagsvägen. För närvarande passerar 21 persontåg per dygn jämte ca 6 godståg per dygn. Som framgår
StJorgensPortPlanbUtst
18/18
ovan planeras trafiken på Bohusbanan att i princip fördubblas inom en 10årsperiod. Dessutom kan järnvägstrafiken till ”Ytterhamnsområdet” ev. komma att
överföras till Bohusbanan.
En vibrationsutredning har gjorts för planerade bostäder i Skogaberg söder om
planområdet med avseende på Bohusbanan. Därvid har bedömts att den planerade
bebyggelsen inte kommer att störas av vibrationer från tågtrafiken. Med hänsyn
till att de närmsta bostäderna i S:t Jörgens Port hamnar på längre avstånd från Bohusbanan, 130 m mot 90 m i Skogaberg och då förhållandena i övrigt är likvärdiga bör inte heller bebyggelsen i S:t Jörgens Port komma att störas av vibrationer.
Hänsyn har även tagits till en eventuell överflyttning av Hamnspårets trafik till
Bohusbanan.
Ställningstagande till sociala konsekvenser
Planen innebär möjligheter till utbyggnad av halvcentralt belägna bostäder och
icke störande verksamheter i anslutning till befintliga bostads- och verksamhetsområden samt med tillgång till naturområden för rekreation. Dessa förhållanden
bedöms medverka till positiva sociala konsekvenser.
Störningar
Viss bullerstörning i form av momentant buller från den genomgående busstrafiken kommer att förekomma. Lämpliga åtgärder för att begränsa dessa störningar
förutsätts vidtas i samband med planeringen av bostadsbebyggelsen.
Trygghet
Trygghet är ett vitt begrepp som innefattar bl.a. överskådlighet, gemenskap, tillgänglighet, tekniska lösningar m.m. och som uppfattas av människor på olika sätt.
S:t Jörgenområdet är planerat för att vara ett levande område under stora delar av
dygnet, med bostäder, skola och verksamheter. Området är dessutom planerat med
ett litet centra och för en hög kollektivtrafikstandard, vilket bidrar till en bra servicenivå och god tillgänglighet. Dessa faktorer tillsammans med förhoppningsvis ett
vårdande av området och angränsande grönområden, bra belysning av entréer,
gångvägar och parkeringsplatser samt överskådlighet för gång- och cykeltrafikanterna, bidrar till att området kan upplevas som tryggt.
GENOMFÖRANDETID
Genomförandetiden utgår 10 år efter den tidpunkt då planen vunnit laga kraft.
Maj-Britt Olsbo
Planchef
StJorgensPortPlanbUtst
Anders Tyllström
Ingemar Lind
SWECO FFNS
