Maria Lindberg
090428
Projektplan
Hematologisjuksköterskors kunskap och förhållningssätt till vård av patient med multiresistenta
bakterier.
Bakgrund
Förekomsten av antibiotikaresistens hos bakterier har ökat globalt. Med multiresistenta
bakterier (MRB) avses bakterier som är motståndskraftiga mot flera vanligt förekommande
behandlingsalternativ med antibiotika. Dessa antibiotika kan inte längre användas för
behandling eller profylax om infektion uppstår hos en individ. MRB utgör ett hot mot
patientsäkerheten och behöver därför förhindras från att spridas på vårdinrättningar, eftersom
de kan vara mycket svåra att få bort ur vårdmiljöer. En fungerande strategi för att motverka
förekomst av MRB inom vården, är att arbeta enligt basala hygienrutiner (BHR). Detta
innebär att man före och efter alla vård- och undersökningsmoment ska utföra
handdesinfektion, samt före rena arbetsmoment även om man använder handskar. Vid synligt
smutsiga händer ska de innan handdesinfektion rengöras mekaniskt med flytande tvål och
vatten. Handskar ska användas då det finns risk för kontakt med kroppsvätskor. Handskarna
ska bytas mellan varje patient, men även före rena och efter orena arbetsmoment hos samma
patient. Skyddsrock/plastförkläde ska användas vid patientkontakt och vara patientbunden.
Munskydd ska användas då det finns risk för luftburen smitta. Det är såväl globalt som
nationellt känt att vårdpersonal har låg följsamhet till BHR. I Sverige är dock förekomsten av
MRB relativt gynnsam, men risk för ökad förekomst och smittspridning föreligger, framför
allt om vårdpersonal inte arbetar enligt BHR. Viktiga aspekter till följsamhet av BHR är
vårdpersonalens kunskaper och förhållningssätt. Ett formulär för att mäta dessa aspekter har
nyligen utvecklats.
Inom den hematologiska omvårdnaden träffar sjuksköterskorna regelbundet patienter med
sänkt immunförsvar relaterat till intensiv behandling med cytostatika eller andra
immunsuppressiva läkemedel. Patienterna drabbas ofta av många olika symtom och tillstånd
som ställer stora krav på understödjande behandling och specifik omvårdnad. Dessa aspekter
medför en ökad risk för att patienten kan drabbas av multiresistenta bakterier. Det är därför av
yttersta vikt att kartlägga vårdpersonalens synsätt till vård av patient med multiresistent
bakterie.
Syfte
Syftet med föreliggande studie är att beskriva hematologisjuksköterskors kunskaper och
förhållningssätt till vård av patient med multiresistent bakterie.
Metod
Design
Explorativ tvärsnittsstudie
Urval/undersökningsgrupp
Populationen utgörs av sjuksköterskor yrkesverksamma vid hematologienheter i Sverige.
Urvalet består av samtliga sjuksköterskor som är medlem i föreningen
Maria Lindberg
090428
Hematologsjuksköterskor i Sverige (HEMSIS). Undersökningsgruppen beräknas behöva bestå
av 100 respondenter för genomförande av planerade analyser.
Datainsamlingsmetod
Ett nyutvecklat formulär (se bilaga 1) bestående av tre komponenter; kunskaper, beteende och
känslor med sammanlagt 70 påståenden/frågor kommer att användas för datainsamling. De
två senare komponenterna inleds av ett fiktivt patientfall, som respondenten sedan utgår ifrån
då denne besvarar efterföljande påståenden/frågor. Chronbach´s alfa koefficient för de tre
ingående faktorerna i känslokomponenten varierar mellan α=0.715 och 0.872, vilket beskriver
en hög intern konsistens.
Tillvägagångssätt
Brev innehållande tillståndsförfrågan för att ta del av adressuppgifter via HEMSIS
medlemsmatrikel sänds tillsammans med projektplan, missivbrev samt
datainsamlingsformulär till föreningens styrelse. När tillstånd inhämtats kommer kodade
formulär att postas till respektive presumtiv respondent. Projektansvarig kommer att handha
upprättad kodnummerförteckning samt förvara förteckningen till dess att datainsamlingen är
avslutad. Kodning av formulär används enbart för att kunna utföra två påminnelser till de som
inte återsänt formuläret. Till respektive formulär kommer ett föradresserat svarskuvert att
skickas med för att respondenten själv skall kunna återsända formuläret. Påminnelse kommer
att utföras efter två respektive fyra veckor.
Dataanalys
Data kommer att redovisas statistiskt och resultatet kommer att återföras till HEMSIS styrelse
efter att manuskript accepterats i vetenskaplig tidskrift (vilket kan ta upp till ett år). De
besvarade påståendena gällande kunskaper, intention till beteende samt känsloaspekter vid
vård av patient med multiresistent bakterie kommer att redovisas med beskrivande statistik.
Hur de ingående komponenterna samvarierar och skapar subgrupper av respondenter, det vill
säga personprofiler, kommer att analyseras med hjälp av explorativ klusteranalys.
Instrumentets reliabilitet och validitet kommer att sammanställas med för respektive
komponent lämplig statistik.
Forskningsetiska överväganden
I det aktuella projektet kommer det inte att utföras något ingrepp på respondenten och det
utförs inte heller någon annan typ av intervention så som det anges i etikprövningslagen.
Behandlingen av personuppgifter som sker handhas med samtycke från registerhållaren.
Deltagandet i studien är frivilligt och kan avslutas närhelst försökspersonen önskar. Upprättad
kodnummerförteckning kommer att förstöras i direkt anslutning till att datainsamlingen är
avslutad. Metodiken i studien anses följa de fyra grundläggande forskningsetiska principerna
(omsorgs-, autonomi-, rättvise- och människovärdesprincipen) samt utföras i enlighet med
Helsingforsdeklarationen.
Tidsplan
Mars 2010: rekrytering av adressregister, april 2010: datainsamling, maj-juni 2010:
databearbetning, dataanalys och inledd rapportskrivning, december 2010: slutförd rapport.
