Tanganyikasjön
Nyheter
Text: Ola Svensson, Göteborgs Universitet.
I
Djur och fiskar har personlighet eller beteendesyndrom som
det oftast kallas. Detta betyder ett slags individuellt beteende.
Ett vanligt syndrom är att fiskar som inte är aggressiva även är
försiktiga och inte utforskar nya situationer speciellt fort. Aggressiva individer däremot är snabba på att undersöka nya saker som
dyker upp i miljön. Witsenburg med kolleger (2010) undersökte
detta med personlighet hos prinsessan Neolamprologus pulcher
i dess naturliga miljö i Tanganyikasjön. (Den här färgformen av
N. pulcher kallar akvarister fortfarande N. brichardi.) De fann
att individer som attackerade andra prinsessor även attackerade
rovfiskar. Däremot fann de inget när det gäller skötsel av territoriet
eller hur långt bort från territoriet de simmar, något som tidigare
visats i akvariestudier.
Parningssystem kan inte delas in i distinkta kategorier. Detta visar
bland annat Simochromis pleurospilus tydligt. Trots att distributionen av föda, honor och hanar är karaktäristiska för en lek där
ett antal individer samlas på en viss plats där de utför beteenden
som attraherar individer av det motsatta könet erbjuder hanarna
endast en tredjedel av honorna att äta alger i sina territorier.
Därmed karaktäriseras parningssystemet även av resursförsvar
(Kotrschal & Taborsky 2010).
Alejandro Gonzalez-Voyer och uppsalaforskaren Niclas Kolm
har igen undersökt tanganyikacikliders hjärnor. Arter som lever i
komplexa miljöer har stora telencephalon och cerebellum, medan
arter i mindre komplexa miljöer är mer beroende av lukten. Djupet
som cikliderna lever på är korrelerat med volymen på cerebellum
och optic tecta. Volymen på cerebellum minskar med intensiteten
på det sexuella urvalet. Endast i telencephalon fanns det en köns-
Foto Niclas Olausson
detta nummers nyhetsspalt tänker jag endast
ägna mig åt vetenskapsnyheter från Tanganyikasjön.
En annan art av Simochromis: S. diagramma.
skillnad. Denna artikel är Open Access så det är bara att ladda
ner och krypa ner i myssoffan.
Slutligen visar en studie att Tanganyikasjöns pilnäbbar (Mastacembelidae) är monofyletiska (endast ett ursprung) och därmed
endast har kolonialiserat sjön en gång. Detta visar ännu en gång
att Tanganyikasjön är en ”hot spot” för diversifiering och att detta
inte endast gäller ciklider. Även denna artikel är Open Access.
Referenser
Witsenburg F, Schurch R, Otti O, Heg D (2010). Behavioural types and ecological
effects in a natural population of the cooperative cichlid Neolamprologus
pulcher. Anim Behav 80:757-767.
Kotrschal A, Taborsky B (2010). Resource Defence or Exploded Lek? - A Question of Perspective. Ethology 116:1189-1198.
Gonzalez-Voyer A, Kolm N (2010) Sex, Ecology and the Brain: Evolutionary
Correlates of Brain Structure Volumes in Tanganyikan Cichlids. PLoS
ON E 5(12): e14355. O p e n Ac c e s s: w w w.plo s o n e.o r g /a r t icle /
info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0014355
Brown KJ, Ruber L, Bills R, Day JJ, (2010). Mastacembelid eels support Lake
Tanganyika as an evolutionary hotspot of diversification. BMC Evol Biol 10:
188. Open Acess: www.biomedcentral.com/1471-2148/10/188
Foto: Daniel Andreasson
Prinsessan av Burundi.
www.ciklid.org
Ciklidbladet 1/2011 - Årgång 44
45
Cikliden – Nr. 132
Text: Kjell Fohrman. Foto: Carl Eklind
Enantiopus melanogenys
Familj:
Cichlidae
Handelsnamn:
Melanogenys, prickig sandciklid, svartkindad xenotilapia
Längd:
15 cm
pH:
7,8 - 9
Ectodus melanogenys, Xenotilapia melanogenys
Utbredning:
Ta ng a ny i k a sjö n , i s a n d ig a
områden runt hela sjön.
Naturlig biotop:
I sin naturliga miljö lever de i sandbiotoper på 5 till 40 meters djup (under
lekperioden på grunt vatten).
Föda
Köttätare (små ryggradslösa djur som den filtrerar ut från sanden). Den
föredrar i akvarium fryst och levande foder, men det kan kompletteras
med torrfoder.
Könsskillnad
Honorna är inte alls lika färggranna som hanarna utan är mer brun- till
silveraktiga. Hanarna blir också några centimeter längre än honorna.
I naturen färgar hanarna ut enbart i samband med leken, men odlade
hanar håller en mer konstant lekfärg.
Beteende och lek
Arten är en maternal (honan ruvar) munruvare och ruvar cirka tre
veckor och antalet yngel per kull ligger på 30 till 80 stycken. Vid leken
avger honan äggen i omgångar med ett till åtta ägg åt gången som hanen
sedan befruktar innan honan tar upp dem i munnen igen innan hon
lägger nästa omgång. I naturen är arten något revirhävdande och hanar
håller ett revir på grunt vatten där de har ett ”sandbo” (bower) med en
diameter på upp till 50 cm. Honorna lockas till boet eftersom hanarna
inte lämnar sina revir. De munruvande honorna går sedan ofta i stora
46
Temperatur:
23 - 26 °C
Tidigare vet. namn:
Akvariestorlek:
Minimum 150 cm & 300 l
Svårighetsgrad:
stim och släpper samtidigt ut sina kullar. Dessa sandciklider leker i
naturen ofta bara under ett års tid, därefter producerar honorna rätt få
ägg och hanarnas potens avtar. Även om arten i akvarium ofta kan leka
under en längre period bör man se till att kontinuerligt hela tiden fylla
på lekgruppen. I Tanganyikasjön leker arten oftast under regnperioden
(december till maj).
Akvariemiljö
Ett lämpligt akvarium skall innehålla en del gömställen men även en
stor fri bottenyta som skall bestå av finkornig sand. Man skall helst ha
flera hanar eftersom dessa färgar ut bättre då. Det är en ganska skygg
art som bara skall hållas ihop med andra fredliga arter. Annars är risken
stor att den stressas och inte får i sig tillräckligt med mat. I akvarium är
hanar något aggressiva mot varandra och denna art hålls bäst i grupper
på tio eller fler (gärna med fler honor än hanar).
Övrigt:
Det finns flera olika varianter runt sjön, men de skiljer sig inte så
mycket åt. Denna art påminner väldigt mycket om den närbesläktade
Enantiopus sp.”kilesa” med den senare har en kortare underkäke,
kortare nosparti och är mer gulfärgad på kinderna. Arterna i släktet
Enantiopus påminner också mycket om arterna i släktet Xenotilapia
men de senare har en rundare huvudprofil där nosens övre del har en
brantare profil.
Ciklidbladet 1/2011 - Årgång 44
www.ciklid.org
www.ciklid.org
Ciklidbladet 1/2011 - Årgång 44
47
