Stiftelsen IVL
Verksamhetsplan för 2009
Godkänd av styrelsen vid sammanträde 2008-11-25
1
Verksamhetsplan för Stiftelsen IVL 2009
Bakgrund
Stiftelsen IVL har, som ägare av IVL Svenska Miljöinstitutet AB (fortsatt kallat IVL) och som
ansvarig för den mellan staten och näringslivet samfinansierade forskningen, under flera år arbetat
med att utveckla Stiftelsens olika roller. Detta arbete har bland annat resulterat i
Att Stiftelsen sedan några år tillbaka är ensam ägare till IVL
En organisatorisk indelning av den samfinansierade forskningsverksamheten i sex
probleminriktade forskningsområden, så kallade temaområden
En stärkt samverkan mellan näringslivet och staten via inrättandet av temakommittéer för
vart och ett av temaområdena
En ökad tilldelning av medel för samfinansierad forskning
Uppbyggandet av ett system för löpande utvärderingar av IVL: s forskning
En ny arbetsordning för Stiftelsen, där ökat ansvar för planering och uppföljning av
forskningen läggs på temakommittéer och IVL
Rutiner för kvalitetssäkring av den samfinansierade forskningen.
Detta arbete har i stor utsträckning skett i nära samarbete med IVL och IVL: s styrelse och ledning.
I den föreliggande verksamhetsplanen utvecklas verksamheten vidare med inriktning på ytterligare
stärkning av den vetenskapliga basen inom IVL. Det fortsatta arbetet sker i nära samverkan med
ledningen för IVL.
Ägandeformer och IVL: s placering på den svenska
miljöforskningskartan
Stiftelsen skall under 2009 ta ställning till förutsättningarna för IVL: s fortsatta verksamhet i relation till
omstruktureringen av de svenska industriinstituten och de erbjudanden till ett närmande till denna institutssektor som
framförs i bl a Forskningspropositionen (2008/09:50). Vidare kommer Stiftelsen tillsammans med IVL att bevaka
de möjligheter till förstärkt finansiering som föreslås i propositionen.
Den omstrukturering av industriforskningsinstituten som pågått under de senaste åren håller nu på
att avslutas. Stiftelsen IVL har tillsammans med IVL följt denna process med stort intresse men
hittills ställt sig utanför de propåer som förekommit beträffande ett inlemmande i den så kallade
fyrklövern.
I Forskningspropositionen och i Handlingsplan för en ny institutssektor (Ds 2007:39) framhålls att
IVL har en ägandeform och uppbyggnad som regeringen bedömer vara ändamålsenlig och som inte
bör ändras om det innebär nackdelar för verksamheten. Här framläggs dock även förslag till hur IVL
kan närma sig sektorns verksamhet och därmed kunna erhålla finansiering via de särskilda
basfinansieringsmedel som föreslås i forskningspropositionen.
Stiftelsen kommer under vintern och våren att tillsammans med IVL och IVL: s styrelse noggrant
analysera olika alternativ med hänsyn både till IVL: s starka ställning som ett oberoende
forskningsorgan och till förutsättningarna för en fortsatt bred samverkan mellan näringsliv och
myndigheter.
Regeringen pekar i propositionen också på vikten av att institutens roll i förhållande till lärosätena
tydliggörs och förstärks. Man vill bl.a. att instituten och lärosätena utvecklar gemensamma strategier,
2
som en bas för en sådan samverkan. IVL har varit förutseende genom sin omlokalisering av
verksamheten till Campus för Chalmers Tekniska Högskola och Kungliga Tekniska Högskolan
(KTH) som genomfördes för några år sedan. Stiftelsen kommer under året att medverka till att stärka
samverkan med lärosätena och då speciellt med Chalmers och KTH. Särskild vikt kommer under
2009 att läggas på att bygga upp ett samarbete som gör det möjligt att ta del av de medel som
forskningspropositionen ställer i utsikt.
Mötestorg och kommunikation
Stiftelsen skall fortsätta att tillsammans med IVL utveckla idén med ett mötestorg mellan staten och näringslivet samt
att förstärka kommunikationen mellan IVL: s forskning och samhällets olika aktörer
En viktig utgångspunkt i Stiftelsens arbete är att Stiftelsen och IVL skall utgöra ett mötestorg mellan
samhällets olika aktörer, främst mellan staten och näringslivet. Denna tanke har varit vägledande i
utvecklingen av Stiftelsens arbete under de senaste åren och inte minst när det gäller tillskapandet av
de sex temakommittéerna. Dessa är inriktade mot Klimat och Energi, Luftföroreningar och
Transporter, Vatten, Resurseffektiva Produkter och Avfall, Hållbart Samhällsbyggande och Hållbar
Produktion. Organisation, besättning och arbetsformer har successivt utvecklats under 2008 och
arbetet inom kommittéerna kommer att fortsätta under 2009. Genom den allsidiga sammansättningen ger arbetet i kommittéerna unika förutsättningar till informella diskussioner, framförhållning och utveckling av olika typer av beslutsunderlag inom miljö och hållbar utveckling.
Från såväl näringslivets som myndigheternas synpunkt är EU: s miljöarbete viktigt. Stiftelsen har
uppmärksammat behovet av att ha en tidig dialog mellan näringsliv och myndigheter när det gäller
detta arbete och ser temakommittéer och andra tillfällen som en viktig bas för sådana diskussioner
samt för utveckling av forsknings- och utredningsprojekt för att utveckla underlag och belysa kritiska
aspekter.
En viktig roll för såväl stiftelsen som temakommittéerna är värdering och kommunikation av
forskningsresultat. Temakommittéerna har som en viktig uppgift att ta initiativ till olika former av
kommunikation, forskningssammanfattningar, seminarier, workshops etc. Detta arbete skall så långt
möjligt samordnas med IVL: s egen kommunikationsverksamhet. I arbetet för 2009 ingår att utveckla
och genomföra ett rapporteringssystem för de samfinansierade projekten.
Under 2009 kommer arbetet i kommittéerna att utvecklas vidare, framför allt när det gäller mer
långsiktig planering av verksamheten och kommunikation av resultat.
Budgetfrågor
Volym för samfinansierad forskning 2009
Den samlade volymen för samfinansierad forskning beräknas vid ett inkluderande av matchade EU-projekt till nära
60 milj. kr. Beloppet utgör en cirka 25 % -ig uppskrivning av förhållandet för 2008. Det statliga bidraget till
forskningen utgörs av 15 miljoner kronor via Formas och 15 miljoner kronor via Naturvårdsverket. (Not: Dessa
siffror är ännu inte skriftligt bekräftade men sannolikheten är mycket hög att de kommer att gälla för 2009)
Stiftelsen kommer fortsatt att avsätta 7 % av totalvolymen av med näringslivet samfinansierad
forskning till en särskild fond för långsiktig kompetensuppbyggnad vid IVL. Någon sådan avsättning
är ej möjlig i samband med motfinansiering av EU-projekt.
3
Basfinansiering
Stiftelsen skall fortsatt verka för att IVL erhåller en finansiering utöver de medel som är avsedda för den
samfinansierade forskningen för att stärka långsiktig kompetensuppbyggnad, vetenskaplig fördjupning och en ökad
vetenskaplig publicering.
IVL saknar formellt medel för långsiktig kompetensuppbyggnad. För att i begränsad utsträckning
säkerställa en viss finansieringsgrad sker en avräkning på 7 % på de med näringslivet samfinansierade
projekten till en särskild pott för långsiktig kompetensuppbyggnad och utveckling av nya
verksamhetsområden. Även om medlen haft en stor betydelse för utvecklingen av enskilda områden
är de dock alltför begränsade för att skapa det utrymme som krävs för att långsiktigt utveckla nya
områden.
Stiftelsen har under de senaste åren börjat föra en aktiv dialog med Miljödepartementet och de
statliga finansiärerna kring möjligheterna att kunna använda en del av de statliga medlen till riktade
specifika insatser för att bygga upp ny kompetens och verksamhet. samt för att öka den vetenskapliga
publiceringen.
EU motfinansiering
Stiftelsen kommer även under 2009 att svara för en betydande del av motfinansieringen av IVL: s engagemang i EUprojekt.
Deltagande i EU-projekt ger ett betydande mervärde till IVL: s övriga forskning. Deltagandet ger
fördelar i form av ökad tillgång till tidig kunskap, starka nätverk för fortsatt utveckling av forskning
och uppdrag, goda kontakter med Kommissionen och olika processer inom områdena miljö och
hållbar utveckling. Motfinansieringen har tagit en betydande del av de statliga medlen i anspråk (~ 8
MSEK de senaste åren) och kommer sannolikt att kräva ett motsvarande belopp även för 2009. I det
sjunde ramprogrammet kommer dock flera projekt att endast kräva en motfinansiering av 25 %,
vilket på sikt kan sänka behoven av motfinansiering något.
Övergripande inriktning av den samfinansierade forskningen
Stiftelsen skall fortsätta att arbeta för att den samfinansierade forskningen inriktas mot problem och lösningar som är
generella för branscher, sektorer och samhället i stort. Vidare skall Stiftelsen eftersträva att forskningen i ökad
utsträckning bedrivs i form av bredare och mer långsiktiga projekt och program.
Den samfinansierade forskningen är Stiftelsens viktigaste instrument. Genom forskningen skapas
möjligheter att bl.a. analysera problem, skapa beslutsunderlag, utveckla koncept och metoder samt
utveckla åtgärdsteknik. Ramarna för den samfinansierade forskningen har långsamt ökat under de
senaste åren. Det är sannolikt att en ytterligare ökning kommer att ske genom att Formas ökar sin
andel.
Stiftelsen ser det som viktigt att temakommittéerna på en tidig nivå involveras i utvecklingen av
projekt och program. Ett viktigt instrument i detta arbete är de verksamhetsplaner som
kommittéerna tar fram och löpande uppdaterar.
Stiftelsen planerar under våren 2009 att tillsammans med IVL ordna ett seminarium med centrala
företrädare för staten och näringslivet för att ytterligare diskutera den långsiktiga inriktningen av såväl
den samfinansierade forskningen som IVL: s forskning i stort.
4
Kvalitetssäkring
Utvärderingar av temaområden fortsätter enligt den mall som utarbetades under 2008. Under 2009 inriktas
utvärderingen mot de två temaområdena Klimat och Energi samt Vatten. I denna utvärdering skall hänsyn tas till
erfarenheter och råd från 2008 års utvärdering, vilka bl. a. innebär utarbetande av väl definierade kriterier.
Under 2008 genomfördes en första utvärdering enligt den mall som Stiftelsens styrelse antog 2007.
Utvärderingen, som gav ett mycket gott betyg åt de utvärderade verksamheterna, innehöll också ett
antal påpekanden och förslag för fortsatta utvärderingar. Dessa innefattade i första hand utarbetande
av detaljerade kriterier för utvärderingen. Utvärderingen pekade även på behovet av medel för
långsiktig kompetensuppbyggnad, vikten av en ökad vetenskaplig publicering samt en förstärkning av
kvalitetsrutinerna i samband med framför allt genomförande och avslutande av projekt.
Utvärderingens resultat har i tillägg till Stiftelsen också kommunicerats med berörda temakommittéer
och IVL.
Stiftelsen har gett IVL i uppdrag att utarbeta mer detaljerade kriterier och som skall introduceras i
den kommande utvärderingen. Frågorna kring basfinansiering och vetenskaplig publicering tas upp
på annan plats i planen. Frågan kring kvalitetsrutiner har hänförts till IVL, som successivt stärker sina
kvalitetsrutiner inom ramen för sitt lednings- och kvalitetssystem.
Stiftelsens eget arbete
Stiftelsen bör på sikt skapa sig möjligheter att med egna medel finansiera den av Stiftelsen initierade verksamheten,
Den organisation som Stiftelsen infört under de senaste åren, främst i form av temakommittéer,
ställer ökade krav på IVL i form av sekreterarfunktioner i temakommittéer, administration av
utvärderingar och framtagning av detaljerade verksamhetsplaner. Vidare kräver arbetet med att stärka
engagemanget från stat och näringsliv ökade insatser. IVL: s verksamhetsidé förutsätter dock
fortsättningsvis ett stort engagemang från IVL: s sida i Stiftelsens arbete men detta arbete kan ges en
ökad tyngd om Stiftelsen kan lägga ut dessa funktioner som uppdrag på IVL. Om IVL i framtiden
erhåller särskilda medel för kompetens- och kunskapsuppbyggnad öppnar sig en möjlighet för
Stiftelsen att använda den s.k. 7 % -fonden för den interna verksamheten.
Budgetfördelning för den samfinansierade forskningen
Den budgetram som totalt omfattas av Stiftelsens verksamhet omfattar för 2009 som ovan nämnts
nära 60 milj. kr.
Den preliminära fördelningen av budgeten framgår av nedanstående tabell.
Med näringslivet
samfinansierad
forskning
EU-matchning
Vetenskaplig
publicering
Summa
Avgår till 7 % fond
Näringsliv/EU
MSEK
(minimum)
20
Formas
MSEK
Naturvårdsverket
MSEK
Totalt
MSEK
10
10
40
8
3
2
5
16
2
28
15
15
58
2.8
5
För motfinansiering av EU-projekt räknar vi med att cirka 8 miljoner kronor kommer att tas i
anspråk, vilket innebär att EU-forskningen kommer att ha en totalvolym av minst 16 miljoner
kronor. Den exakta siffran är delvis beroende på utfallet av ansökningar inom det sjunde
ramprogrammet.
I avvaktan på utfallet av diskussionerna kring basfinansiering har en överenskommelse träffats med
Formas kring en förstärkning av medlen för vetenskaplig publicering av redan genomförda
samfinansierade projekt. Volymen för denna insats är för 2009 uppskattad till högst 2 MSEK.
Detta innebär att 2009 års utrymme för samfinansierad forskning uppgår till cirka 40 MSEK
(inklusive näringslivsfinansiering). Stiftelsen föreslår att dessa medel fördelas med en planeringsvolym
av 5 MSEK för varje temaområde. Återstående medel, 10 MSEK, prioriteras till
temaområdesövergripande forskning, framför allt med klimatinriktning. En uppföljning av inriktning
och prioriteringar görs av Stiftelsens AU innan sommaren.
Den samfinansierade verksamhetens innehåll
Varje temakommitté har under sommaren och hösten arbetat med att ta fram sin egen
verksamhetsplan med prioriteringar. I denna utgår man från den bredare behovs- och
verksamhetsstruktur som definierats av näringslivets och myndigheternas behov och från IVL: s
verksamhet och kompetens. Den samfinansierade forskningen får genom den ökade
medelstilldelningen också en ökad ram vilket möjliggör både en fördjupning och en
kompetensuppbyggnad inom nya områden.
I arbetet inom temakommittéerna anser Stiftelsen att det är viktigt att IVL fortsätter att tillsammans
med temakommittéerna på ett mer systematiskt sätt ta fram material som kan utgöra underlag för den
samfinansierade forskningen på lite längre sikt. Ett sådant material bör bl a innehålla:
IVL: s kompetens och verksamhet. Det skall för temakommittéer och olika intressenter vara
enkelt att se var man via en samfinansierad insats kan få fram det material som är av intresse
för näringsliv och myndigheter.
Inriktning och prioriteringar, som sätts utifrån samhällets och näringslivets behov samt
möjligheter för IVL att tillhandahålla och bygga upp kompetens
Prioriteringar för samverkan med näringslivet i form av forskningsområden. Utifrån det
definieras verksamhetsplanen.
I det följande redovisas översiktligt prioriteringar inom de olika temaområdena.
6
Temaområdenas övergripande inriktning
Temaområde: Klimat och energi
IVL har arbetat med klimat- och energifrågor under mycket lång tid och verksamheten har under de
senaste åren intensifierats. Forskningen vilar på en bas av naturvetenskap, teknik och den
ekonomiska delen av samhällsvetenskapen. IVL har det senaste året stärkt kompetensen inom såväl
samhällsvetenskap som sårbarhetsanalys kopplat bl.a. till klimatförändringar.
IVL har en gedigen kompetens och väl etablerad klimat- och energiverksamhet med breda nationella
och/eller internationella kontakter inom främst följande områden:
Klimatpolitik, klimatpolitiska styrmedel och handelssystem; konsekvensanalyser av
klimatpolitiska styrmedel, CDM, utsläppshandel och handel med ursprungsgarantier.
IVL är en central aktör inom Mistra-programmet CLIPORE.
Klimatpåverkan; orsakssamband från emissioner till påverkan på klimat och strålningsbalans (radiative forcing), tidsaspektens betydelse för påverkan på klimatet från
olika bränslen, upptag och avgång av växthusgaser i marksystem, klimatpåverkan av
andra substanser än direkta växthusgaser inklusive samverkan kring modellering av
bildning och uppehållstider av partiklar och kortlivade gaser.
Bioenergi; kompetens från markekosystem och näringsbalanser, via omvandlingstekniker till efterfrågan/konkurrens och utsläpp vid användning. IVL har även lång
erfarenhet och stor kompetens kring miljö- och klimateffekter av förnybara bränslen
och torv.
Energimarknader och deras funktion samt systemanalys på energiområdet inklusive
metoder för miljövärdering av energi t.ex. mot de svenska miljömålen, effektiv
användning av primärenergin samt LCA för bränslen och system.
Integrerade bedömningsmodeller; GAINS-modellen som verktyg i åtgärdsarbetet på
både luftvårds- och klimatområdet.
Åtgärder; emissionsbegränsande åtgärder samt beräkning och användning av
åtgärdskostnader för bedömning av kostnadseffektiva åtgärder på klimatområdet.
Här sker ett nära samarbete med motsvarande frågor när det gäller traditionella
utsläpp till luft.
På senare tid har verksamheten även expanderat inom följande områden:
Anpassning till klimatförändringar; där vi har en expanderande verksamhet kring
olika samhällssektorers och näringslivets behov och möjligheter till
anpassningsåtgärder samt nyetablerad samverkan med SMHI och SGI. IVL har
erfarenhet och kompetens kring bl.a. sårbarhets- och konsekvensanalyser samt
tolkning och användning av klimatscenarier.
Miljökommunikation; IVL har utvecklat tjänster för kommunikation till allmänhet
och näringsliv. Vi genomför även en tävling för gymnasieelever, Klimatkampen, som
ett mycket viktigt led i att kommunicera klimatfrågan till samhället. Klimatkampen
har pågått i två år och ambitionen är att den ska vara årligen återkommande.
7
Temaområde: Luft och transporter
Luftföroreningar har alltid varit ett centralt verksamhetsfält för IVL. Kompetensen inom området är
bred, och täcker frågor från emissioner och spridning av luftföroreningar till luftkvalitet och
exponering, nedfall och effekter i ekosystem samt åtgärdsstrategier och styrmedel. Transportsektorn
utgör idag en av de största utsläppskällorna till flera av de mest betydelsefulla luftföroreningarna, och
det finns vid IVL en omfattande verksamhet och kompetens kring olika transportslags emissioner till
luft och deras påverkan på framför allt luftkvalitet.
IVL har idag en väl etablerad verksamhet med internationellt renommé inom följande områden:
Luftkvalitet: Mät- och analysmetodutveckling, mätningar för såväl forskningsändamål som för
miljöövervakning på olika skalor (lokalt, regionalt, nationellt, internationellt) samt
modifiering, tillämpning och verifiering av spridningsmodeller. Området omfattar även
kvantifiering av människors exponering för luftföroreningar i olika typmiljöer.
Exponering och ekosystemeffekter: Dos-effektsamband för luftföroreningars (svavel, kväve,
marknära ozon, kvicksilver och organiska miljögifter) effekter på skog, grödor, mark och
vattensystem, samverkan med andra faktorer som klimat, markanvändning, kalkning och
andra åtgärder mot försurning.
Luftvårdsstrategier: Ett brett område, där IVL tar fram underlag och deltar i strategiarbete som
ligger till grund för Sveriges internationella förhandlingar rörande åtgärder mot
gränsöverskridande luftföroreningar. Aktuella exempel är IVL: s medverkan i t ex
Naturvårdsverkets pågående forskningsprogram SCARP - Swedish Clean Air Research
Program, internationella samarbeten som deltagandet i arbetet kring utveckling och nationell
anpassning av IIASA's GAINS-modell, samt projekt som IVL medverkar i inom SMEDsamarbetet för Sveriges internationella utsläppsrapportering.
Emissioner från transporter: Området omfattar såväl forskning som en omfattande
uppdragsverksamhet, och spänner från emissionsmätningar, via utveckling, verifiering och
implementering av emissionsmodeller/emissionsinventeringar till åtgärdsanalyser inklusive
åtgärdskostnader.
Temaområde: Resurseffektiva produkter och avfall
Temaområdet har tre strategiska delområden:
Minskad klimatpåverkan av produkter och individen
Hållbar konsumtion och produktion
Avfallsprevention (materialeffektivitet), återvinning och effektivare styrmedel
De strategiska områdena är prioriterade, men inte begränsande. Områdena är prioriterade då
myndigheterna efterfrågar mer kunskap som bas för policyutveckling och då näringslivet behöver
mer beslutsunderlag om vad som påverkar klimatet och miljön mest och vilka åtgärder som är mest
kostnadseffektiva. Det finns behov av ökad kvantifiering och kommunikation av produkternas och
individens klimatpåverkan, för att underlätta beslut som leder till begränsad klimatpåverkan. Då
individens påverkbara del av samhällets totala utsläpp av växthusgaser är signifikant har detta
identifierats som ett viktigt område. Till stor del rör det sig om lärande och kommunikation, men
också om nya verktyg för individer, handel och andra organisationer som arbetar nära
individen/konsumenten. Detta berör också det andra prioriterade området, Hållbar konsumtion och
produktion, där individens del är en faktor, men där också följande delar betonas:
8
o
o
o
o
o
o
o
Livsstilsfrågor
Sociala indikatorer
Metoder för grön offentlig upphandling
Metoder för resurseffektivitet
Verktyg för handel och konsument
Optimering av produktionsprocesser
Optimering av val av råvara
Förebyggande av avfall eller materialeffektivitet, är ett prioriterat område. Att utnyttja
leverantörskedjan, höja tekniknivån i återvinnings- och insamlingssystem och att erbjuda mer
effektiva styrmedel är också prioriterat. En nyckel för att kunna sluta kretsloppen är samarbete över
leverantörskedjan. Genom att IVL i projekten sammanför de olika delarna av kedjan har nya
synergier kunnat skapas (t ex inom elektronikskrot och plaståtervinning).
Temaområde: Vatten
Forskning och utveckling inom temaområde Vatten genomförs med integrerad vattenförvaltning
som utgångspunkt. IVL har lång erfarenhet av arbete med eutrofiering, försurning och föroreningar i
miljön. Med detta som bas vidareutvecklar vi vår FoU-verksamhet om hela vattensystemet vilket
omfattar såväl limniska som marina miljöer, grundvatten, avloppsvatten och dagvatten. Detta
inkluderar allt från identifiering av utsläppskällor, provtagning och analys av akvatiska miljöer,
utveckling av mätmetoder och varningssystem, modellering av föroreningstransport till uppföljning
av effekter på ekosystem och samhälle, utveckling av metoder för miljökonsekvensbedömningar,
samhällsekonomisk analys, planering och utvärdering av åtgärdsprogram. I relation till nationella
miljömål och EU-direktiv utvecklas och appliceras dessutom metodik för vattenplanering och
bedömningsgrunder för vattenkvalitet.
Temaområdet stärker sin roll som kunskapsaktör inom området genom att tydligt involvera
intressenter i utveckling och tillämpning av verktyg och metoder och genom att aktivt samarbeta med
andra forskningsaktörer både nationellt och internationellt. IVL jobbar aktivt med att sprida kunskap
i form av vetenskapliga och policyinriktade publikationer och genom att arrangera seminarier och
workshops inom ramen för IVL Kunskap.
Målen för temaområde Vatten de närmaste tre åren är att:
vidareutveckla verksamheten avseende analys av klimatförändringseffekter på hydrologi,
föroreningstransport och vattenekosystem, samt analys av samhällseffekter och utvärdering
av adaptiva åtgärder
vidareutveckla kemisk och ekologisk statusbedömning, integrerad åtgärdsplanering och
socioekonomisk konsekvensanalys i avrinningsområden som stöd i arbetet för en hållbar
vattenförvaltning i Sverige och dess omgivande havsområden.
vidareutveckla riskvärdering av prioriterade ämnen, nya kemikalier och metaller samt
applicera modeller som utvecklas inom EU och globalt.
Stärka IVL: s forskningssamverkan såväl nationellt som inom EU
stärka den vetenskapliga publiceringen och vidareutveckla seminarie- och kursverksamheten
i samverkan med myndigheter och näringsliv.
9
Temaområde: Hållbart samhällsbyggande
Bygg- och fastighetssektorn som är temaområdets huvudsakliga marknad spelar en avgörande roll för
samhällets förmåga att uppnå en hållbar utveckling. Sektorn svarar för en stor del av samhällets
miljöpåverkan inte minst när det gäller resursanvändning, energiutnyttjande och
kemikalieanvändning. Möjligheterna till att minska miljöpåverkan är stora, men sektorn har i vissa
avseenden svårt att dra lärdom av gjorda erfarenheter och införandet av ny teknik.
Beslutsprocesserna kräver såväl noggrann planering och uppföljning, som omfattande och
systematisk kommunikation.
Sektorn står inför ett betydande förändringstryck inte minst mot bakgrund av den nu mycket aktuella
klimatfrågan, men även övriga hållbarhetsfrågor kräver radikala förändringar både på detaljnivå och
på en mera strukturell nivå.
Ur ett systemperspektiv skall verksamheten inom temaområdet inriktas på att medverka till att skapa
socialt och ekonomiskt hållbara byggda miljöer som är robusta med avseende på påverkan från den
yttre miljön samtidigt som goda ute- och innemiljöer skapas. I detta åtagande ingår då även att
medverka till att:
minska tillflödet av knappa resurser till den bebyggda miljön
minska spridning från den bebyggda miljön av sådant som negativt påverkar den yttre miljön och
de människor som vistas där
För att fokusera verksamheten inom temaområdet kommer den under de närmaste 3-5 åren att
koncentreras på följande prioriterade verksamhetsområden:
1. Hållbar urban bebyggelse
2. Minskad användning och riskexponering av farliga ämnen
3. Energieffektiv och klimatanpassad bebyggelse med god inomhusmiljö
Effektivt resursutnyttjande ingår som ett randvillkor i alla uppdrag och verksamheten i stort där
helhetssynen och ett systematiskt angreppssätt av olika typer av problem är utgångspunkten, fokus
för verksamheten läggs dock på energieffektiviseringsfrågor. Den andra viktiga utgångspunkten för
de projekt som bedrivs är att god inomhusmiljö ska uppnås för att säkra hälsosamma och trygga
boendemiljöer/vistelsemiljöer (alltså både inomhus och utomhus, både i boendet och i övriga urbana
miljöer).
IVL har övergripande definierat sin roll som att:
generera och systematisera information och kunskap
tillämpa i konkret handling i demonstrationsprojekt och återkoppla erfarenheter
från dessa
förmedla information, utbildning och forskningsrapporter för bredare tillämpning
Varje enskilt FoU-uppdrag inom temaområdet kommer i olika grad att kunna hänföras till dessa tre
olika roller.
10
Temaområde: Hållbar produktion
Temaområdet Hållbar produktion har som mål att svara upp mot företagens behov av kompetens att
analysera och utveckla verksamhet och produktion som klarar höga miljökrav och samtidigt ökar
lönsamhet och skapar marknadsfördelar utan avkall på socialt ansvar.
Delprogram A: Resurseffektiv produktion och processoptimering
Behovet av att effektivisera produktionen är stort inte minst på grund av den internationella
konkurrensen i många branscher. Det är därför viktigt att utveckla nya produktionstekniska lösningar
och att optimera de befintliga med avseende på miljö, produktkvalitet, material- och
energianvändning, kostnader och sociala aspekter. Förbättringar bör utvecklas med ett
livscykelperspektiv för både miljön och ekonomin
Delprogram B. Hållbart företagande och hållbart arbetsliv
Hållbart företagande och hållbart arbetsliv rör många aspekter av hållbar produktion. Det hållbara
arbetslivet innebär att produktionen bygger på processer som inte skadar dem som utför dem. Inom
temaområdet Hållbar produktion behandlas dessa aspekter i flera typer av projekt, t ex:
utveckling av tekniska och organisatoriska åtgärder och metoder som minskar risken att
skadas i arbetet inom utvalda processer eller sektorer,
utveckling och implementering av metoder inom den sociala dimensionen av hållbar
utveckling.
Delprogram C. Morgondagens produkter och system
En ny agenda håller på att utvecklas inom näringslivet, där miljö- klimat- och hållbarhetsaspekter blir
centrala i utveckling av nya produkter och marknader. Ett viktigt element i denna utveckling utgörs
av EU: s handlingsplan för miljöteknik (ETAP) och skapandet av teknologiplattformar. Inom Sverige
sker också en motsvarande utveckling av ny teknologi och nya produkter för att vända ökade
miljökrav till marknadsmöjligheter. Inom flera områden har Sverige en god position men det finns
också en ökande konkurrens från många andra industriländer.
Inom delområdet prioriteras FoU som skapar förutsättningar för svenskt näringsliv att göra rätt val
när det gäller produktutveckling och tillverkningsprocesser. Området har också nära koppling till att
stödja miljöteknikexport med studier kring marknadsmöjligheter och medverkan vid anpassning av
produkter och produktionssystem till nya behov och marknader. Området innefattar dessutom
studier av hur miljökrav i andra länder kan påverka produkter och marknader, drivkrafter för
efterfrågan m m.
11
