Följ fjärilarna
FJÄRILSSTIGEN
Fjärilsstigen börjar vid vattentornet och
slingrar sig genom flera olika naturtyper.
Naturstigkohagen,
för fjärilsletare
i
Vid gräsmarken,
fäladen, kärret
ochnaturreservatet
ravinen finns livsmiljöer
för insekter
Rökepipan
och fjärilsarter. Fjärilarna är växelvarma
och helt beroende av värmen från solen, det
är därför lättast att se fjärilar under varma
och soliga sommardagar. Läs mer i denna
folder, eller på skyltarna längs stigen, om
vilka fjärilar du kan hitta i reservatet.
Slingan är 1,5 km lång och startar och slutar vid vattentornet.
Följ fjärilarna för att hitta rätt.
Naturguide Lund
Ladda ner appen naturguide
Lund! Här kan du få utflyktstips och information om vackra
naturområden i kommunen.
Rökepipan
Fjärilarnas liv
Naturreservatet Rökepipan invigdes 2012 och
skyddas för sin artrikedom och varierade natur.
Under en promenad möter du allt från torra backar
till fuktiga våtmarker.
Fjärilar lever sitt liv i olika stadier. Alla genomgår en
fullständig förvandling från ägg, till larv och till puppa för att sedan bli en färdig fjäril. På sommaren
parar sig fjärilarna med varandra och sedan lägger
honan ägg på en växt. Efter parningen dör honan
och hannen efter några veckor. Äggen kläcks och
larverna börjar äta på växten. Larverna ömsar
skinn efter hand som de växer sig större.Fjärilslarverna av en viss art äter endast av en eller ett
fåtal växtarter, så kallade värdväxter.
Området är 37 hektar stort och ligger nordväst om
Dalby. Det består bland annat av rester av den
stora betesmark som fram till mitten av 1800-talet
täckte större delen av Romeleåsen mellan Dalby
och Torna Hällestad.
Man kan kalla landskapet här ett mosaiklandskap
eftersom det består av både ängar, öppna beteshagar, täta skogspartier och låglänta våtmarker.
Ravinen som bryter genom åsen skapar skiftningar
i landskapet och topografin är varierande.
Titta på fjärilar
När larverna är tillräckligt stora letar de upp en bra
plats att förpuppa sig på. Puppan kan hänga på en
gren eller ett grässtrå eller ligga i marken.
Variationen i landskapet gör att det finns många
olika livsmiljöer för djur och växter. Många växter
och blommor som ger nektar gynnar särskilt fjärilar
och andra insekter. I Rökepipan har forskare hittat
hela 313 olika arter av nattaktiva storfjärilar och
hela 44 olika arter av dagfjärilar.
Ett bra sätt att titta på fjärilar är att använda en
kikare med kort närgräns och kanske en enkel
fjärilshåv. Med hjälp av håven kan du lära dig se
skillnad på lite svårare arter. Om du hanterar fjärilen försiktigt kan du titta närmare på den utan att
skada den. Att fotografera fjärilar med digitalkamera är en riktig utmaning, men kul.
Gräsfjärilar
Fler sorters gräsfjärilar är vanliga i Rökepipan.
Gräsfjärilarna är grågula och bruna och har ögonfläckar för att lura och skrämma insektsätade
fåglar. Deras värdväxter kan vara timotej och
hundstarr. Slåttergräsfjäril, luktgräsfjäril och kamgräsfjäril flyger i hela området. Du kan även se
arterna kvickgräsfjäril och svingelgräsfjäril.
fjäril
Slåttergräsfjäril, Maniola jurtina, flyger under högsommaren,
slutet av juli till början av augusti. Vingspann 36-49 mm.
puppa
ägg
larv
Luktgräsfjäril, Aphantopus hyperantus, flyger från juli till
mitten av augusti. Vingspann 28-42 mm.
Puppan äter ingenting. Inne i puppan sker det en
förvandling och efter ungefär tre veckor kryper det
ut en fjäril med vingar, ben och sugsnabel. När
fjärilen kläckts ur puppan gäller det för den att hitta
nektarrika blommor för att få energi och att hitta en
partner att para sig med.
Kamgräsfjäril, Coenonympha pamphilus, hinner med två generationer och flyger både under försommar och sensommar.
Vingspann 24-33 mm
Gräsmarken
Gräsmarken
Gräsmarken
är till största delen öppen mark med
Gräsmarken
Gräsmarken
är till
största
öppenner
mark
svinrot,
backsippa
och
ljung delen
men längre
i med
Gräsmarken
är tillnågra
största
delen
öppen
mark
svinrot,
backsippa
och
ljung
men
längre
ner
i med
slänten
finns
också
större
träd.
Uppe
i träden
svinrot,
backsippa
och
ljung
men
längre
ner
slänten
finns
också
några
större
träd.
Uppe
i
bland ekarnas blad i skogsbrynet kan man få seiträden
slänten
finns flyga
också
större träd.
Uppefåi träden
bland
ekarnas
bladrunt.
inågra
skogsbrynet
kan man
se
eksnabbvingen
bland ekarnas blad
kan man få se
eksnabbvingen
flygai skogsbrynet
runt.
Pieris napi, flyger från april
eksnabbvingenRapsfjäril,
flyga
runt.
Rapsfjäril, Pieris napi, flyger från april
och ända in på sensommaren. Värdväxända inrockentrav,
på sensommaren.
Värdväxter och
är löktrav,
m.fl.
Rapsfjäril,
Pieris
napi,vägsenap
flyger från
april
ter
löktrav,
rockentrav,
vägsenap
m.fl.
Vingspann
37-47
mm.
ochärända
in på
sensommaren.
VärdväxVingspann
37-47
mm. vägsenap m.fl.
ter är löktrav,
rockentrav,
Vingspann 37-47 mm.
Eksnabbvinge, Favonius quercus, flyger
frånEksnabbvinge,
början av juli tillFavonius
slutet av quercus,
augusti. flyger
från
början
juliFavonius
till slutet
av
augusti.
Värdväxt
är ek.avVingspann
27-34
mm. flyger
Eksnabbvinge,
quercus,
Värdväxt
är av
ek.juli
Vingspann
27-34
mm.
från början
till slutet av
augusti.
Värdväxt är ek. Vingspann 27-34 mm.
Puktörneblåvinge, Polyommatus icarus,
Puktörneblåvinge,
Polyommatus
icarus,
kläcks
i 2-3 generationer
och kan därför
kläcks
i
2-3
generationer
och
kan
därför
sesPuktörneblåvinge,
flyga under hela sommaren.
Värdväxter
Polyommatus
icarus,
ses
flyga
under
hela
är käringtand
men
ävensommaren.
klöver,
kläcks
i 2-3
generationer
ochblålusern,
kanVärdväxter
därför
är
men
även
klöver,
blålusern,
puktörne
m.fl.under
Vingspann
21-33
mm.
seskäringtand
flyga
hela
sommaren.
Värdväxter
puktörne
m.fl.
Vingspann
21-33
mm.
är käringtand men även klöver, blålusern,
puktörne m.fl. Vingspann 21-33 mm.
Silverstreckad pärlemofjäril,
Silverstreckad
pärlemofjäril,
Argynnis
paphia, flyger
i juli och auArgynnis
paphia,
flyger
i juliäggen
och augusti.
Värdväxten
ärpärlemofjäril,
viol men
Silverstreckad
gusti.
Värdväxten
är ett
violträd
äggen
läggs
under
barken
Argynnis
paphia,på
flyger
i men
juli där
och
auläggs
under
barkenärpåviol
ettmen
trädäggen
där
larven
övervintrar.
gusti.
Värdväxten
larven
övervintrar.
Vingspann
53-65
mm. på ett träd där
läggs under
barken
Vingspann
53-65 mm.
larven övervintrar.
Vingspann
53-65 mm.
Kohagen
Kohagen
Kohagen
ligger vid dammen Rökepipan och är en
Kohagen
Kohagen
ligger
vid dammen
Rökepipan
ochbete
är en
rikt blommande
betesmark.
Korna
släpps på
Kohagen
ligger
vid
dammen
Rökepipan
och
en
rikt
blommande
betesmark.
Korna
släpps
på
bete
i slutet av sommaren efter blommorna blommatär
blommande
Korna släpps
bete
irikt
slutet
sommaren
efter blommorna
färdigt
ochavsatt
frö.betesmark.
Då hinner
fjärilarna
ätablommat
avpåblomi
slutet
av
sommaren
efter
blommorna
blommat
färdigt
och
satt
frö.
Då
hinner
fjärilarna
äta
av
blommornas nektar innan korna äter upp alla blommor.
färdigt och
sattinnan
frö. Dåkorna
hinner
av blommornas
nektar
äterfjärilarna
upp allaäta
blommor.
mornas nektar innan korna äter upp alla blommor.
Kärret
Bredbrämad bastardsvärmare, Zygaena lonicerae,
Kärret
Norr
om ängen finns ett litet fuktstråk, kärret. I den
Bredbrämad
bastardsvärmare,
Zygaena
lonicerae,
flyger
i juli och början
av augusti. Vingspann
30-41
mm.
Kärret
Norr
om ängen
finnstistel,
ett litet
fuktstråk,
kärret.vide
I den
fuktiga
marken
växer
älggräs,
vänderot,
flyger
i juli ochärbörjan
augusti. Vingspann
30-41
mm.
Dess
värdväxter
olika av
klöverarter,
vialarter
och
käringBredbrämad
bastardsvärmare,
Zygaena
lonicerae,
Norr ommarken
ängenväxer
finns ett
litetälggräs,
fuktstråk,
kärret. Ivide
den
fuktiga
tistel,
vänderot,
och sälg, helt andra växter än på den torra fäladen.
Dess
är sexfläckig
olika
vialarter 30-41
och
tand.
Duvärdväxter
kan
se
bastardsvärmare
ochkäringflyger
i juli även
och början
av klöverarter,
augusti.
Vingspann
mm.
fuktiga
marken
växer
tistel,
älggräs,
och
sälg,
helt
andra
torra
Betesdjuren
tycker
inteväxter
om
attän
gåpå
ut den
ochvänderot,
beta fäladen.
i detvide
tand.
Du
kan ävenärseolika
sexfläckig
bastardsvärmare
och
mindre
i kohagen,
ävenvialarter
de är och käringDessbastardsvärmare
värdväxter
klöverarter,
och
sälg,
helt
andra
växter
än
på
den
torra
Betesdjuren
tycker
inte
om
att
gå
ut
och
beta
i det
mindre
bastardsvärmare
i kohagen,
även
de är och blöta kärret så växterna blir högre och tätare. fäladen.
karakteristiskt
svarta
röda
fläckar
på
vingarna.
tand. Du
kan
ävenmed
se sexfläckig
bastardsvärmare
karakteristiskt
svarta
med
röda
fläckar
på
vingarna.
Betesdjuren
inte om
gå ut
och
beta i det
blöta
kärret såtycker
växterna
blir att
högre
och
tätare.
mindre bastardsvärmare i kohagen, även de är
Mindre tåtelsmygare, Thymelicus lineola, flyger från
karakteristiskt svarta med röda fläckar på vingarna.
blöta
kärret
så
växterna
blir
högre
och
tätare.
tåtelsmygare,
Thymelicus
flyger
från
juniMindre
till augusti.
Dess värdväxter
är ett lineola,
stort antal
vanliga
juni
till
augusti.
Dess
värdväxter
är
ett
stort
antal
vanliga
gräs.
Vingspann
22-27
mm.
Mindre tåtelsmygare, Thymelicus lineola, flyger från
gräs.
22-27värdväxter
mm.
juni tillVingspann
augusti. Dess
är ett stort antal vanliga
gräs. Vingspann 22-27 mm.
Skogspärlemorfjäril (t.v.), Argynnis adippe och Ängspärlemorfjäril (t.h)
Skogspärlemorfjäril
(t.v.),
adippe
Argynnis
aglaja, flyger från
juli Argynnis
till augusti.
Som och
larv Ängspärlemorfjäril
lever de på violer, de(t.h)
Argynnis
aglaja,
flygergärna
från på
juli
till augusti.
Som
lever
de på
violer,
de
vuxna
fjärilarna
samlas
tistlar.
Vingspann
51-63
resp.
45-58
mm.
Skogspärlemorfjäril
(t.v.),
Argynnis
adippe
ochlarv
Ängspärlemorfjäril
(t.h)
vuxna
fjärilarna
gärna
Vingspann
Argynnis
aglaja,samlas
flyger från
julipå
tilltistlar.
augusti.
Som larv51-63
lever resp.
de på45-58
violer,mm.
de
vuxna fjärilarna samlas gärna på tistlar. Vingspann 51-63 resp. 45-58 mm.
Fäladen
Fäladen
Den
öppna fäladen i områdets centrala del har
Fäladen
Den
öppnamest
fäladen
i områdets
centrala del har
Rökepipans
välbevarade
gräsmarksflora
med
Den öppna
fäladen
i områdets
centrala
del harmed
Rökepipans
mest välbevarade
gräsmarksflora
många
betesgynnade
arter
exempelvis
backtimRökepipans
mest
välbevarade
gräsmarksflora
betesgynnade
arter
exempelvis
backtimjan,många
backsippa,
jungfrulin,
jordtistel,
blåklocka
ochmed
många
betesgynnade
arter
exempelvis
backtimjan,
backsippa,
jungfrulin,
jordtistel,
blåklocka
och
gulmåra. Här växer även enar, hagtorn och nypon.
jan, backsippa,
jungfrulin,
jordtistel,
blåklocka
och
gulmåra.
Här växer
även enar,
hagtorn
och nypon.
gulmåra. Här växer även enar, hagtorn och nypon.
Hedpärlemorfjäril, Argynnis niobe, flyger från slutet av juni till
Hedpärlemorfjäril,
Argynnis
niobe, flygerVingspann
från slutet av
juni till
början
av augusti. Värdväxt
är styvmorsviol.
41-52
början
av augusti. Värdväxt
styvmorsviol.
Vingspann
mm.
Hedpärlemorfjäril,
Argynnisärniobe,
flyger från
slutet av 41-52
juni till
mm.
början av augusti. Värdväxt är styvmorsviol. Vingspann 41-52
Aurorafjäril,
Anthocharis cardamines, flyger
mm.
Aurorafjäril,
Anthocharis
i maj
och juni. Värdväxter
är cardamines,
bland annat flyger
iAurorafjäril,
maj och juni.
Värdväxter
är
bland
annat
ängsbräsma,
rockentrav,
löktrav,
lundtrav
och
Anthocharis
cardamines,
flyger
ängsbräsma,
lundtrav
penningört.
31-50löktrav,
mm.
i maj ochVingspann
juni.rockentrav,
Värdväxter
är
bland
annat och
penningört.
Vingspann
31-50
mm.lundtrav och
ängsbräsma,
rockentrav,
löktrav,
penningört. Vingspann 31-50 mm.
Tosteblåvinge, Celastrina argiolus, flyger från
Tosteblåvinge,
Celastrina
flyger från
slutet
av april till juni.
Arten harargiolus,
flera värdväxter,
slutet
av
april
till
juni.
Arten
har
flera
framförallt
brakved
men
även
odon,
ljung
och från
Tosteblåvinge, Celastrina argiolus, värdväxter,
flyger
framförallt
brakved
men
även
och
blåbär.
mm.
slutetVingspann
av april
till23-32
juni.
Arten
harodon,
flera ljung
värdväxter,
blåbär.
Vingspann
mm. odon, ljung och
framförallt
brakved23-32
men även
blåbär. Vingspann 23-32 mm.
Älggräspärlemofjäril, Brenthis ino, flyger i juli. Dess värdväxt
Älggräspärlemofjäril,
Brenthis
är älggräs.
Vingspann 33-42
mm. ino, flyger i juli. Dess värdväxt
är
älggräs.
Vingspann
33-42
mm.ino, flyger i juli. Dess värdväxt
Älggräspärlemofjäril, Brenthis
är älggräs. Vingspann 33-42 mm.
Violettkantad guldvinge, Lycaena hippothoe, flyger från
Violettkantad
guldvinge,
Lycaena
från
mitten
av juni till början
av augusti.
Denhippothoe,
viktigaste flyger
värdväxten
mitten
av juni
tillguldvinge,
början
av augusti.
viktigaste
värdväxten
är bergsyra.
Vingspann
25-35
mm. Den
Violettkantad
Lycaena
hippothoe,
flyger
från
är
bergsyra.
mm. Den viktigaste värdväxten
mitten
av juniVingspann
till början 25-35
av augusti.
är bergsyra. Vingspann 25-35 mm.
Följ fjärilarna
Sotnätfjäril, Melitaea diamina, flyger i
juni. Värdväxter är olika arter av vänderot. Vingspann 36-42 mm.
Ravinen
Den kuperade terrängen ger området en spännande karaktär där ravinen som går igenom området
bjuder på en upplevelse med nästintill ogenomtränglig grönska som sjuder av fågelliv. Här tillåts
gamla och döende träd vara kvar och skapar på så
sätt livsviktiga miljöer för insekter. När det börjar
bli kallt på hösten söker fjärilarna efter en övervintringsplats som är frostfri. Har fjärilen tur hittar den
ett gammalt ihåligt träd eller ett träd med djupa fåror
i barken som den kan sitta mellan.
FJÄRILSSTIGEN
INSEKTSBINGO
Fjärilsstigen börjar vid vattentornet och
slingrar sigNaturstig
genom flera för
olikafjärilsletare
naturtyper. i
Vid gräsmarken,
kohagen, fäladen,
kärret
naturreservatet
Rökepipan
och ravinen finns livsmiljöer för insekter
och fjärilsarter. Fjärilarna är växelvarma
och helt beroende av värmen från solen, det
är därför lättast att se fjärilar under varma
och soliga sommardagar. Läs mer i denna
folder, eller på skyltarna längs stigen, om
vilka fjärilar du kan hitta i reservatet.
Kan du hitta tre insekter i rad ?
fjäril
humla
mygga
myra
skalbagge
fluga
trollslända
Slingan är 1,5 km lång och startar och slutar vid vattentornet.
Följ fjärilarna för att hitta rätt.
Sälgskimmerfjäril, Apatura iris, flyger i juli och augusti. Dess
värdväxter är sälg, vide och andra lövträd. Sälgskimmerfjärilen
befinner sig oftast i trädtopparna men kommer ibland ned till
marken för att suga fukt eller sav. Vingspann 65-74 mm.
FJ
EN
Naturguide Lund
Ladda ner appen naturguide
Lund! Här kan du få utflyktstips Soch
information om vackra
IL STIG
R
naturområden
i kommunen.
Ä
Tekniska förvaltningen 2015. Bild och form Martin Holmer Naturbild AB
gräshoppa
Ängssmygare, Ochlodes sylvanus,
kläcker från maj till augusti. Värdväxter är bland annat hundäxing,
blåtåtel bergrör, grenrör och timotej.
Vingspann 26-34 mm.
bi
Svensk Dagfjärilsövervakning
Vill du lära dig mer om dagfjärilar eller rapportera
dina fjärilsspaningar? Mer info hittar du på Svensk
Dagfjärilsövervaknings hemsida:
www.dagfjarilar.lu.se
Naturreservatet Rökepipan
Naturvårdsförvaltare: Lunds kommun,
tekniska förvaltningen
Växel: 046-35 50 00
Epost: [email protected]
