Resultat av valideringen inom Infektionsverktyget

Varför behövs validering?
GOD KVALITET PÅ DATA BEHÖVS FÖR:
• Användning av IV för verksamhetsanalys och uppföljning
• Skapa förtroende/skapa acceptans bland läkare och
beslutsfattare för IV som verktyg för
verksamhetsanalys och uppföljning
Validering – 2 delar
Använder ordinatören Infektionsverktyget enligt
givna intentioner? = Medicinsk validering!
Överförs data/information från elektronisk journal till
Infektionsverktyget? = Teknisk validering!
80 Kliniker/Vårdenheter/Verksamhetsområden i VGR
Administrativa enheter – ej alltid “medicinskt” relevanta enheter
Exempel kombinerad öron-gynekologavdelning
“Stora” enheter med “medicinskt” olika underenheter
Förberedelse
Lokala Sjukhusstramagrupper ansvarar för validering
6 sjukhusförvaltningar
• Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
• Skaraborgs Sjukhus, Skövde
• Norra Älvsborgs Sjukhus, Trollhättan
• Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås
• Kungälv Sjukhus
• Alingsås Sjukhus
samt
• Frölunda Specialistsjukhus
endast kontaktläkare för IV
Förberedelse
• 80 Kliniker/Vårdenheter/Verksamhetsområden i VGR
• Kontaktläkare inom varje verksamhetsområde (verktygsläkare,
läkemedelsansvarig läkare)
• Utbildning för “superanvändare” i regionen hösten 2013
• Utbildning för kontaktläkarna årsskiftet 2013/2014 samt våren 2014,
SU september 2014, anordnade av lokala sjukhusstramagrupper
Samhällsförvärvad infektion eller Vårdrelaterad Infektion
Annan VRI
Valideringen består av två steg:
Validera att angivande av Samhällsförvärvad infektion och
Vårdrelaterad infektion skett i enlighet med Infektionsverktygets
definition.
Under Annan Vårdrelaterad infektion registrera vilken bakomliggande
ordinationsorsak som finns.
Validering av Infektionsverktyget, gör såhär!
A) Förberedelser
Logga in i Infektionsverktyget och välj uppdrag Kvalitetssäkring.
Välj fliken Registerutdrag
Välj Exportera data till Excel
Välj lämpligt intervall (ett eller flera dygn)
Välj filter Ordinationsorsak
Exportera data till Excel
Sortera bort Profylax
B)Korrekt registrering av infektionstyp?
Journalgranska med frågeställning Samhällsförvärvad infektion eller Vårdrelaterad infektion.
Kontrollera om registreringen är korrekt VID REGISTRERINGSTILLFÄLLET (alltså inte facit dvs vad
slutdiagnosen blev). Definitioner:
Fyll i alla kolumner i bifogat protokoll.
Minst 30 ordinationer skall granskas.
C) Annan VRI
Hur många ” Annan VRI” ingår i punkt B ovan? Komplettera med ytterligare utsökning av data så att
det blir sammanlagt 20 Annan VRI. Ange ordinationsorsaken (VID REGISTRERINGSTILLFÄLLET).
Skicka det fullständiga protokollet till Lisbeth Karlsson Vårdhygien [email protected] eller
Anders Lundqvist Infektionskliniken [email protected]!
Samhällsförvärvad infektion eller Vårdrelaterad Infektion
Annan VRI
Valideringen består av två steg:
Validera att angivande av Samhällsförvärvad infektion och
Vårdrelaterad infektion skett i enlighet med Infektionsverktygets
definition.
30
Under Annan Vårdrelaterad infektion registrera vilken bakomliggande
ordinationsorsak som finns.
20
Kliniker/Vårdenheter/Verksamhetsområden i VGR
Som har validerat
Förvaltn.
Vårdenh.
Valider.
%
Antal ordinationer
SU
SkaS
NÄL
SÄS
Kungälv
Alingsås
FSS
32
11
14
12
6
4
1
12
8
9
10
5
0
1
38
73
64
83
83
0
100
313
217
270
317
150
0
30
Summa
80
45
56 %
1297
Kliniker/Vårdenheter/Verksamhetsområden i VGR
Med ˃ 60 registreringar totalt sedan start
Som har validerat
SU
SkaS
NÄL
SÄS
Kungälv
Alingsås
FSS
Summa
22
8
11
9
5
3
1
59
12
8
9
10
5
0
1
46
80 %
Rapporterade SFI och VRI
VGR
1000
900
800
174
700
600
Fel(n)
500
Korrekt(n)
400
745
62
300
200
316
100
0
SFI (rapporterade)
VRI (rapporterade)
Rapporterade SFI och VRI
VGR
1000
900
800
174
700
600
Fel(n)
500
Korrekt(n)
400
745
62
300
200
316
100
0
SFI (rapporterade)
VRI (rapporterade)
Totalt SFI och VRI
VGR
900
800
62
700
600
500
Missad
400
745
174
300
200
316
100
0
Totalt SFI(n)
Totalt VRI(n)
Korrekt
Totalt SFI och VRI
VGR
100%
90%
80%
70%
60%
Missad
50%
Korrekt
40%
30%
20%
10%
0%
Totalt SFI(n)
Totalt VRI(n)
Exempel på konsekvens från IV
UVI utan feber på SU senaste året
Med KAD
Alla
Andel med
KAD av alla
Samhällsförvärvad
341
4195
8,1%
Vårdrelaterad
195
762
25,6%
Summa
536
4957
Vård/samhälle
Rättad tabell – om alla samhällsförvärvade med KAD angavs som VRI
Samhällsförvärvad
Vårdrelaterad
0
3854
0
536
1103
48,6%
Totalt SFI och VRI
SU
100%
90%
80%
70%
60%
Missad
50%
Korrekt
40%
30%
20%
10%
0%
Totalt SFI(n)
Totalt VRI(n)
Totalt SFI och VRI
Kungälv
100%
90%
80%
70%
60%
Missad
50%
Korrekt
40%
30%
20%
10%
0%
Totalt SFI(n)
Totalt VRI(n)
Totalt SFI och VRI
NÄL
100%
90%
80%
73 %!
70%
60%
Missad
50%
Korrekt
40%
30%
20%
10%
0%
Totalt SFI(n)
Totalt VRI(n)
VGR – 1297 ordinationer
Totalt efter validering
62 % SFI
38 % VRI
64 %
36 %
VGR – 1297 ordinationer
Totalt efter validering
PPS - 2010
• 62 % SFI
64 %
• 38 % VRI
36 %
VGR – 1297 registreringar
Totalt före validering? Rapport incidens utan validering?
? % SFI
? % VRI
VGR – 1297 registreringar
Totalt före validering?
? % SFI
71 % !
? % VRI
29 % !
VGR – 1297 registreringar
Totalt före validering!
71 % SFI
29 % VRI
VGR – 1297 registreringar
Totalt före validering!
PPS 2010
71 % SFI
29 % VRI
Motsvarar
9 % VRI ( 10,6 %)
VGR – 1297 registreringar
Totalt efter validering
PPM 2010
62 % SFI
38 % VRI
Motsvarar
11,9 % ( 10,6 %)
Totalt SFI och VRI
Kirurgi, VGR (ortopedi, kirurgi, gynekologi) (SU ej med)
100%
90%
80%
72 %!
70%
60%
Missad
50%
Korrekt
40%
30%
20%
10%
0%
Totalt SFI(n)
Totalt VRI(n)
”Medicin” versus ”Kirurgi”
incidens efter validering
”Medicin”
”Kirurgi”
38 % VRI
280 registreringar: 48 % SFI, 52 % VRI
390 registreringar: 62 % SFI,
Förvaltning
Klinik
Antal ordinationer
SU
Medicin M
30
Neuro
30
Reuma
22
Geriatrik M
20
Onkologi
13
Neuropsyk
23
Hud
30
Infektion
30
Kirurgi Ö
30
Gyn
30
Urologi
25
Barnkir/akut
30
Korrekt SFI
Fel SFI
25
13
8
5
6
3
30
24
14
19
8
21
2
3
13
4
3
5
0
2
8
3
11
2
Förvaltning
Klinik
Antal ordinationer
SU
Medicin M
30
Neuro
30
Reuma
22
Geriatrik M
20
Onkologi
13
Neuropsyk
23
Hud
30
Infektion
30
Kirurgi Ö
30
Gyn
30
Urologi
25
Barnkir/akut
30
Korrekt SFI
Fel SFI
25
13
8
5
6
3
30
24
14
19
8
21
2
3
13
4
3
5
0
2
8
3
11
2
Definition av VRI enligt SKL, anpassad till Reumatologen SU avseende
immunosuppression:
Alla patienter som insjuknar i infektion ≥ 48 timmar efter inskrivning i slutenvård
och/eller ≤48 timmar efter utskrivning från slutenvård.
Postoperativ infektion: ytlig eller djup infektion i operationsområde, med debut <30
dagar efter kirurgi utan implantat, eller <1år efter kirurgi med implantat.
Läkemedelsrelaterad infektion: infektion som uppkommer som direkt följd av
läkemedelsverkan.
Immunsuppression: behandling och/eller kvarstående effekt av alkylerande cytostatika
(Sendoxan, Leukeran), biologiska DMARD samt kortison motsvarande ≥15mg Prednisolon i
>1månad.
Antibiotikaterapi: all pågående terapi mot bakterier och svamp, inkl profylax den aktuella dagen.
Förvaltning
Klinik
Antal ordinationer
SU
Medicin M
30
Neuro
30
Reuma
22
Geriatrik M
20
Onkologi
13
Neuropsyk
23
Hud
30
Infektion
30
Kirurgi Ö
30
Gyn
30
Urologi
25
Barnkir/akut
30
Korrekt SFI
Fel SFI
25
13
8
5
6
3
30
24
14
19
8
21
2
3
13
4
3
5
0
2
8
3
11
2
Annan VRI
• 307 registreringar
• Spretig, varierande bild
”Kirurgi”: 1:
Postop infektion
2:
Feber efter cytostatika
3:
Sepsis
”Medicin”
1:
2:
3:
Neutropen feber
Sepsis
Oklar feber
Annan VRI
• 307 registreringar
• Spretig, varierande bild
”Kirurgi”: 1:
Postop infektion
2:
Feber efter cytostatika
3:
Sepsis
”Medicin”
1:
2:
3:
Neutropen feber
Sepsis
Oklar feber
FEL
KORREKT
FEL
KORREKT
FEL
KORREKT
Olika medicinska specialiteter har olika VRI
Vad är bäst för respektive klinik att validera?
• Hematologi:
Annan vårdrelaterad infektion?
Blodförgiftning?
• Hud:
Annan hud-/mjukdels-/skelettinfektion? Profylax?
(Acnebeh?)
• Reuma:
• Kirurgi:
Annan vårdrelaterad infektion?
Ytlig postoperativ infektion?
Djup postoperativ infektion?
Teknisk validering
• Initiala problem
Infektionsverktygsprogrammet fanns ej/startade ej
Enheter inom VGR kopplades ej rätt i IV
Vårddygnsstatistik felaktig i Melior
Bristande överföring av data från Melior till IV
Kvarstående problem
Vårddygnsstatistik
Teknisk validering Infektionsverktyget
• Metoden för validering är att jämföra mängddata som har skickats från Melior-databaser och det data som återfinns i
Rapportverktyget.
• Från Melior-databas skickas 4 olika meddelandetyper:
•
•
•
•
Antibiotikaordinationer
Åtgärdskoder
Diagnoser
Vårdtillfällen
• Övriga information som presenteras i Rapportverktyget är bearbetad data baserad på dessa meddelande.
Dataflödesschema
Melior DB
VRI DB
Mawell DB
Rapportverktyget
Antibiotikaordinationer
och ordinationsorsaker
• Antibiotikaordinationer
Åtgärder/ingrepp/riskfaktorer
Åtgärder/ingrepp/riskfaktorer
• Åtgärder/ingrepp
Övriga diagnoser
Övriga diagnoser
• Övriga diagnoser
Vårdtillfällen
Vårdtillfällen
• Vårdtillfällen
Antibiotikaordinationer
Ordinationsorsaker
• Infektioner (= ordinationsorsaker, Ytlig postop
infektion samt
laboratoriesvar Cl Dificille)
• Förekomster av riskfaktor
• Riskfaktordygn
• Vårddygn
• Riskåtgärder för
postoperativa infektioner
Alingsås
100,0%
94,1%
96,4%
94,8%
96,4%
80,0%
60,0%
60,0%
40,0%
40,0%
20,0%
20,0%
Serie1
0,0%
Antibiotikaordinationer/
ord. Orsaker
Åtgärder/Ingrepp
Diagnoskoder
Vårdtillfälle
94,1%
96,4%
94,8%
99,2%
Kungälv
100,0%
92,1%
95,4%
96,4%
Serie1
Antibiotikaordinationer/
ord. Orsaker
Åtgärder/Ingrepp
Diagnoskoder
Vårdtillfälle
96,4%
91,0%
98,8%
96,4%
NU-skjukvården
100,0%
96,6%
98,8%
91,0%
80,0%
0,0%
Frölunda
100,0%
99,2%
99,3%
92,4%
80,0%
97,2%
93,8%
80,0%
75,1%
60,0%
60,0%
40,0%
40,0%
20,0%
20,0%
0,0%
Serie1
0,0%
Antibiotikaordinationer/
ord. Orsaker
Åtgärdskoder
Diagnoskoder
Vårdtillfälle
92,1%
95,4%
96,6%
99,3%
Serie1
Antibiotikaordinationer/
ord. Orsaker
Åtgärdskoder
Diagnoskoder
Vårdtillfälle
92,4%
93,8%
75,1%
97,2%
SU
100,0%
93,6%
99,6%
92,0%
86,4%
80,0%
80,0%
60,0%
60,0%
40,0%
40,0%
20,0%
20,0%
0,0%
Serie1
Antibiotikaordinationer/
ord. Orsaker
Åtgärder/Ingrepp
Diagnoskoder
Vårdtillfälle
93,6%
92,0%
86,4%
98,4%
SÄS
100,0%
97,7%
95,7%
93,3%
80,0%
60,0%
58,1%
40,0%
20,0%
0,0%
Serie1
SKAS
100,0%
98,4%
Antibiotikaordinationer/
ord. Orsaker
Åtgärder/Ingrepp
Diagnoskoder
Vårdtillfälle
97,7%
95,7%
93,3%
58,1%
0,0%
Serie1
90,3%
92,9%
86,6%
Antibiotikaordinationer/
ord. Orsaker
Åtgärder/Ingrepp
Diagnoskoder
Vårdtillfälle
90,3%
86,6%
92,9%
99,6%
Totalt - hela regionen
100,0%
96,9%
100,0%
88,1%
90,6%
80,0%
60,0%
40,0%
20,0%
0,0%
Serie1
Antibiotikaordinationer/ord.
Orsaker
Åtgärder/Ingrepp
Diagnoskoder
Vårdtillfälle
96,9%
100,0%
88,1%
90,6%
Validering
• Användning av IV för verksamhetsanalys och uppföljning
• Förtroendet bland läkare och beslutsfattare för IV som verktyg för
verksamhetsanalys och uppföljning
förutsätter
GOD KVALITET PÅ DATA SOM ÖVERFÖRS
Kvaliteten behöver förbättras!
Hur förbättra datakvaliteten?
• Systematisk och upprepad validering
- Möjliggör värdering av datakvalitet
- Kartlägger kunskapsluckor om definition av VRI hos ordinatörer
- Bör utföras av läkare i aktuell verksamhet, innebär lärande
• Utbildningsinsatser på grundval av valideringsresultat
• Uppföljning genom fortsatt validering som talar om i vilken
grad insatserna haft önskat resultat
Fortsatt medicinsk validering
Våren 2015
Enligt beslut av samtliga chefläkare i regionen:
• Validera att angivande av Samhällsförvärvad infektion och
Vårdrelaterad infektion skett i enlighet med Infektionsverktygets
definition.
• Under Annan Vårdrelaterad infektion registrera vilken bakomliggande
ordinationsorsak som finns.
TACK!
Definition enligt Wikipedia
• Validering (av engelskans validation) är när man officiellt godkänner ett dokument
och bekräftar att det som står i dokumentet är korrekt. Ofta består dokumentet av
ett förslag och valideringen går då ut på att se till att förslaget verkligen stämmer
med förslagsställarens önskemål.
• Allra vanligast är att dokumentet innehåller krav på en produkt. Valideringen är då
en del av kravhanteringen och syftet med valideringen är att se till att man
verkligen utvecklar den produkt som intressenterna vill ha.
• När utvecklingen sedan är klar verifieras den färdiga produkten mot de validerade
kraven. Ett inte helt ovanligt missförstånd är att validering är en variant av
verifiering, men det är alltså helt fel. Det korrekta är att man validerar
kraven på den tänkta produkten mot kravställarens önskemål,
men att man verifierar egenskaperna hos den färdiga
produkten mot kraven