När slaktaren fick eksem av blodet
Ena ögat svullnade – och armar och ansikte täcktes av kliande sår.
Robin Zerrander sökte och fick hjälp hos Arbets- och miljömedicin.
Det var Robins första arbete. Jobbet på Närkes
slakteri var fysiskt ganska tufft och inte lämpligt för
vem som helst. Miljön är varm och fuktig, golvet
rengörs kontinuerligt med rinnande vatten.
Det finns cirka 10 sterilboxar för att kunna sterilisera
knivar och handredskap och dessa håller cirka 85
grader. I början var det lite psykiskt påfrestande när
djuren skulle bedövas och avlivas. Men efter ett tag
vande sig Robin med detta.
En olycka fick huden att reagera
Så kom den där dagen i november 2013 när olyckan var framme. Robin skar av sig en nerv och blev
sjukskriven en månad.
– Sedan kom de, eksemen. Sambon undrade vad
jag höll på med när jag låg och rev mig på nätterna, säger Robin.
Läkaren på vårdcentralen kunde inte förklara eksemen. Men arbetskamraterna som hade erfarenhet
rådde Robin att gå vidare.
– Du är nog allergisk, sa de.
Han ringde företagshälsovården som hänvisade
honom vidare till Arbets- och miljömedicin.
– Där fick jag träffa en läkare som lyssnade på min
historia och ville se mina eksem. För tillfället var
eksemen bättre eftersom jag hade fått anpassade
arbetsuppgifter ett tag, men jag hade foton på dem,
säger Robin.
Anahita Keloushani arbetar som läkare på
Arbets- och miljömedicinska kliniken. Det var
hon som tog hand om Robin.
Utredning och läkarintyg
I nästa steg fick Robin komma till Hudkliniken
som samarbetar nära med Arbets- och miljömedicin. Efter utredning där konstaterades att hans
känsliga hud reagerat mot blodet och Robin fick
ett läkarintyg.
– Jag kunde inte arbeta kvar i slakteriet, men hade
turen att en kille i packen skulle plugga. Nu står
jag och packar kött i en renare miljö och besvären
är borta, säger Robin.
Han är helnöjd med den hjälp han fick hos
Arbets- och miljömedicin.
– Jag kan verkligen rekommendera alla som går
och drar med liknande besvär att kontakta
Arbets- och miljömedicin. Där blev jag tagen på
allvar! säger Robin.
Egen vårdbegäran på Arbets- och miljömedicin
Annette Ericsson är en av två miljösjuksköterskor som tar emot samtal när du som patient vänder dig
till Arbets- och miljömedicin. Hon förklarar vad som händer när du ringer till oss.
Annette Ericsson,
här med kollegan
Göte Mölleby.
Foto: Jens Qvarngård.
1 Telefonsamtalet
När du ringer slussas du till någon av våra miljösjuksköterskor som lyssnar på dig. Utifrån din berättelse
fångar de upp viktig information, som ska leda till en medicinsk bedömning.
Anettes kommentar: För oss räcker inte en blankett – ett samtal ger en fylligare bild av personens besvär och
situation. Redan här är det viktigt att vi talar om att vi utreder samband mellan besvär och miljö – men att vi
inte behandlar. Vi vill också veta om du är under utredning eller behandling hos någon annan vårdgivare –
och om dina besvär är arbetsrelaterade – om du har företagshälsovård. Merparten av samtalen handlar enbart
om rådgivning och leder inte till en egen vårdbegäran.
2 Dialogen
För att kunna göra en riktig bedömning av ditt fall behöver miljösjuksköterskorna ofta ta reda på mer fakta.
De kan rådfråga läkare, yrkeshygieniker och psykolog. De kollar också bakåt i tiden och jämför med tidigare
fall. Hur gjorde vi då?
Anettes kommentar: Klinikens styrka är att vi arbetar i tvärprofessionella team och att vi också vill fånga
upp problemområden från patientfallen som kan leda till forskning.
3 Beslutet
Efter att den egna vårdbegäran tagits emot behandlas den på samma sätt som en inkommen remiss, det vill
säga den går vidare till medicinskt ledningsansvarig läkare för handläggning. Patienten kallas till vår
mottagning i Örebro, Karlstad eller Västerås.
Anettes kommentar: Vi är en regionklinik som arbetar i Örebro, Värmlands, Västmanlands och Sörmlands
län.
4 Besöket
Vid mottagningsbesöket får du alltid träffa en av våra läkare och ofta är en yrkeshygieniker med, ibland även
en beteendevetare. Besöket består framför allt av ett längre samtal och ibland görs kompletterande
medicinska undersökningar. Det är vanligt att vi önskar besöka din arbetsplats, din bostad eller annan miljö
relaterad till besvären. Syftet med utredningen är att bedöma sambandet mellan din arbetsmiljö eller annan
miljö du vistas i och dina besvär. Om möjligt får du råd om förebyggande åtgärder.
5 Resultatet
När de yrkesgrupper som medverkat vid patientbesöket gjort sina bedömningar är det dags för läkaren att
göra den slutliga bedömningen med utredningen som underlag. Som patient informeras du om resultatet,
ofta både per telefon och brev.
Patientfallen som blir egen vårdbegäran kan till exempel handla om:
• inomhusmiljö
• ergonomisk belastning
• biologisk exponering som till exempel blod
• kemikalieexponering
Annika Gelin
