Vad Arbets- och miljömedicin (AMM) bidrar med Grundfunktioner i

Vad Arbets- och miljömedicin (AMM) bidrar med
Grundfunktioner i sydöstra sjukvårdsregionen
Patientutredningar ca 160-170/år (år 2014: 201 st): arbetsmiljö, yttre miljö
Laboratorieanalyser: arbetsmiljöanalyser, miljögifter, friskfaktorer
Arbetsmiljöövervakning: yrkeshygienisk bedömning av laboratorieanalyser.
Arbetsmiljömätningar: kemiska, fysikaliska (vibrationer, buller)
Komplicerade arbetsmiljöutredningar
Metod och kunskapsstöd till FHV m.fl. via telefon, e-post m.m
Miljöhälsorapport
Barn- och miljöhälsorapport
Riskkommunikation till allmänhet, myndigheter m.fl.
Kunskapsstöd vid Miljölarm
Besvara miljömedicinska remissärenden
Utföra komplicerade miljömedicinska utredningar
Utåtriktad verksamhet i sydöstra sjukvårdsregionen
Temadagar 2-4 ggr/år
Nyhetsbrev ”Avisen” 2-4 nr/år
Blogg interaktiv till befolkning 1-2 inlägg/vecka
Hemsida med information
Bevakning och spridning av vetenskapliga forskningsrön inom området
Utbildning, informationsverksamhet
Kunskapsspridning från nationella nätverk ex. AMM-kliniker,
Forskningsprogram för Företagshälsovård, FHV-metodik, Arbetsmiljöverket
Kunskapsspridning från internationella nätverk ex. ICOH, IOHA.
Större utredningar, forskningsprojekt
Östergötlands län
Jönköpings län
Inomhusmiljö: fuktskadade
byggnader
Gusumsprojektet
Toxiska metaller på
Husqvarna AB
Nacksmärta hos truckförare
(IKEA)
Skärvätskor i metallindustrin
Luftvägsbesvär i simhallar
TEOM-projektet: partiklar i
Inomhusmiljö: fuktskadade
gaturum
byggnader
Inomhusmiljö: fuktskadade
Tandvårdsstudie:
byggnader
Organisation, Arbetsmiljö och
Hälsa
LIMPA – Utprovning av nytt
LIMPA – Utprovning av nytt
frågeinstrument för
frågeinstrument för
psykosocial arbetsmiljö samt
psykosocial arbetsmiljö samt
forskning om
forskning om
arbetsmiljöfaktorers påverkan arbetsmiljöfaktorers påverkan
på hälsa, sjukskrivning och
på hälsa, sjukskrivning och
mobbning
mobbning
Patient- och personalsäkerhet
Kalmar län
Psykisk ohälsa hos
barnmorskor i Kalmar
Polisens arbetsmiljö i Kalmar
län (psykosocial arbetsmiljö)
Luftvägsbesvär i simhallar
Glasbruksprojektet I
Exponeringskartläggning
Glasbruksprojektet II
Registerstudie, sjuklighet
TEOM-projektet: partiklar i
gaturum
Arbetet utförs av
Sammantaget 17,6 tjänster: Specialistläkare, Yrkeshygieniker, Psykolog, Ergonom, Biolog,
Toxikolog, Kemist, Miljökemist, Biomedicinsk analytiker, Lab. biträde, Sekreterare.
Benchmarking mellan AMM kliniker i Sverige år 2012
Arbets- och miljömedicinska kliniker i Sverige
- en översikt år 2012
Linköping
Lund
Göteborg
Örebro
Stockholm
Uppsala
Sunds
-vall
Umeå
Befolkning
(milj)
1,00
1,58
1,58
1,08
2,11
0,89
0,37
0,51
Anslag (mkr)
12,0
33,5
30,2
23 (-10) 37(-08)
14,7
7,6
9,8
Kr per capita
12,00
21,20
19,11
21,30
17,53
16,52
20,54
19,22
Antal
anställda
19
65
53
37
58
25
8
16
Antal remisser 170
250
400
170
200
147
140
100
Antal
arbetspl.bes.
40
112
60
28
100
85
30
10
Antal
Öl,spec/ST, ul
2/3
6/6
16/3
4/2
4/4
5/1
3/1
3/2
Antal
yrkeshyg
2
7+2
8
6
6+1
4
2
3
Antal
ergonomer
0
4
3
1
2,3
1,2
1
3
Medelvärdet av ”kr per capita” bland övriga AMM-kliniker i Sverige är drygt 60 %
högre än ”kr per capita” för AMM i Linköping .
Utveckling av området ergonomi år 2016 via expertkunskap och forskning
Vi vet att brister i arbetsmiljön kan påverka både individen, företaget och samhället negativt. Var
femte sysselsatt person i Sverige anger att de under de senaste 12 månaderna haft någon form av
besvär som de hänför till arbetet. Psykisk ohälsa och besvär från rörelseorganen är de vanligaste
orsakerna till sjukskrivning. Prognosen för kostnader av sjukpenning är i år 31,8 miljarder. Det
finns mycket att vinna på att sprida kunskap kring hur hälsosamma arbetsmiljöer ska utformas
samt hur arbetsorsakade besvär kan förebyggas. Ytterst handlar det om att optimera arbetsmiljön,
att anpassa den till anställdas olika förmågor att utföra arbete, att tillämpa arbetsmiljölagen. Vid en
ergonomisk analys av en arbetsplats beaktas samspelet mellan människa, teknik och organisation
(MTO) i syfte att optimera hälsa samt prestanda vid utformning av produkter och system.
Expertkunskap i ergonomi
Vid samtliga Arbets- och miljömedicinska kliniker i Sverige finns en ergonomifunktion. I Linköping
har dock den ergonomiska kompetensen saknats. Inom ergonomin används olika metoder för att
genomföra belastningsergonomiska utredningar och riskbedömningar för enskilda individer och
för arbetsgrupper. Val av metod anpassas till frågeställning, till arbetssammanhang och till olika
exponeringstyper. I en fördjupade ergonomisk utredning ingår bedömning av individens aktuella
funktionsförmåga, fördjupad bedömning av arbetsplatsen, arbetsinnehåll och sambandet mellan
belastningar i arbetet och eventuella skador i rörelseorganen. Utredningen värderas i relation till
den forskning och teorier som finns. Ergonomen ger återkoppling till arbetsgivare och den
anställde om hur arbetsplatsen kan anpassas. Återkoppling och diskussion kan med fördel ske i
samverkan med företagshälsovården som sedan kan erbjuda eventuella arbetsmiljöinsatser.
Sprida kunskap – medverka till lärande
Att sprida kunskap, att bidra till lärande när det gäller arbetsmiljö, ergonomiska frågor och besvär
från rörelseorganen är ett viktigt uppdrag för att förebygga ohälsa bland den arbetsföra
befolkningen. Detta kan bland annat ske genom:
-
Att ge metodstöd till arbetsgivare, medarbetare, och fackliga företrädare
Kompetensöverföring till Företagshälsovård och Primärvård via lärande nätverk, temadagar
Itveckla vårdprogram och riktlinjer
Förmedla kunskap till ergonomer från nationella och internationella nätverk
Sprida kunskap om arbetshälsa via nätverk: www.fhvforskning.se www.fhvmetodik.se
Arrangera och genomföra utbildningar riktat för olika branscher och parter
Projektstöd vid förbättringsarbeten
Medverka i utbildning, förmedla kunskap vid universitet och högskolor.
Sprida kunskap via blogg, hemsidor, utveckla nya metoder
Forskning och utveckling pågår
Forskningen inom Arbets- och miljömedicin utgår ofta från den problematik och de arbetsorsakade
besvär som de anställda har som remitteras till klinikerna. De utformas i samverkan med
uppdragsgivare och olika forskargrupper. Forskningen utgår också från arbetsmiljöproblem som
finns inom utsatta branscher i arbetslivet, vilka också genererar ohälsa och arbetsskador. Vid de
Arbets-och miljömedicinska klinikerna pågår flera intressanta studier kring ergonomi och
utvärdering av insatser på arbetsplatser. Kompetens kring ergonomi och arbetslivsinriktad
rehabilitering finns med i flera pågående utvecklings- och forskningsprojekt. I Linköping pågår bl.a.
forskning kring ergonomi, arbetsmiljö och säkerhet inom vården, arbetsmiljö inom tandvården,
nackbesvär hos truckförare samt rehabilitering. Det pågår även ett innovativt utvecklingsprojekt
med titeln ”Arbetets betydelse för hälsan – nya strategier för kunskapsspridning och lärande.
Kostnad för utveckling av ergonomiområdet
Kostnad för utveckning av området ergonomi beräknas till totalt 1000 kkr.
Strategisk diskussion hösten 2015 kring verksamheten vid Arbets- och
miljömedicin i Linköping med inriktning på år 2017
Bakgrund
Kunskap om arbetsmiljörelaterade hälsorisker bygger på att orsak till sjukdom eller hälsostörningar
kan identifieras och bedömas på ett riktigt sätt. Genom att utreda detta kan man föreslå åtgärder som
förbättrar arbetsmiljön och förebygger ohälsa. Rehabilitering blir mindre komplicerad, människor
har lättare att återgå i arbete. Samhället sparar resurser.
Miljö- och arbetsmiljöproblematiken tenderar att bli alltmer multifaktoriell t.ex. avseende inverkan
av kombinerade exponeringar för kemikalier eller av samverkan mellan arbetsbelastning,
organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetsmiljön. Samtidigt ökar kraven på riskbedömning
och riskkommunikation i takt med att miljögifter upptäcks och kartläggs i yttre miljön. Giftiga
metaller kring glasbruk och miljögifter vid nedlagda sågverk är exempel på detta.
Nuläget
Mot bakgrund av Arbetslivsinstitutets nedläggning och nedskurna resurser till Arbetsmiljöverket har
trycket successivt ökat på de arbets – och miljömedicinska enheterna i landet. Företagshälsovården
vänder sig i ökad omfattning till AMM. Resurserna till AMM är emellertid oförändrade.
I samband med utredningar av psykisk ohälsa inom Polismyndigheten i Kalmar län och personal
inom kommun i både Östergötland och Jönköpings län har remisser strömmat in till arbets- och
miljömedicin med frågeställningar kring utredning av ohälsa i samband med bristande psykisk
arbetsmiljö. AMM har utvecklat en metod för dessa utredningar som är unik i landet. I och med detta
har förfrågningar avseende utredningsstöd, föreläsningar och utredning av patienter strömmat in.
Det mediala intresset har också bidragit till ökad arbetsbelastning för den psykologiska funktionen
inom AMM. Psykologfunktionen har utvidgats från 50 % till en heltid inom befintliga resurser på
senare tid för att möta ökad efterfrågan.
Ett annat område där man nu ser en allmän och snabb utveckling inom arbets- och miljömedicin
hänför sig till det miljömedicinska området och särskilt förorenade områden. I takt med att
länsstyrelsen identifierat och klassat tusentals områden i vår sjukvårdsregion förorenade med
miljögifter har drivit fram starkt behov av utveckling av metoder för hälsoriskbedömning. I samband
med detta ökar också behoven av riskkommunikation med myndigheter och allmänheten. Det har
också krävt en metodutveckling på laboratoriet för att kunna analysera miljögifter i mycket låga
koncentrationer. Kommunerna har också ökade behov av kunskaper kring hur olika miljöfaktorer
påverkar människors hälsa. I samband med uppförande av vindkraftsparker i skogsområden har
också uppstått ökat behov av kunskapsunderstöd för kommunerna kring hur vindkraftsbuller
påverkar människors hälsa.
Framtiden
Nedan följer några områden där vi anser att det finns utvecklingsbehov för att möta framtidens krav.
Psykisk ohälsa i arbetslivet
Den psykiska ohälsan ökar i arbetslivet. Fler unga blir utbrända.
Kränkning och mobbning i arbetslivet är svåra arbetsmiljöproblem. Behoven är stora. Vi har spetskompetens.
Miljömedicin
Ökat behov av stöd till länsstyrelserna, kommuner och befolkning.
Ökat behov av riskkommunikation till allmänheten.
Mätning och analys av miljögifter Ökat inflöde av prov för specialanalys (miljögifter) kopplade till
exponering i yttre miljön. Laboratoriet kan utvecklas mer.