Vi är ett med naturen” “We are one with nature”

”Viärettmednaturen”
- Enkvalitativintervjuanalysmedmiljöaktivister
“Weareonewithnature”
- Aqualitativeinterviewanalysiswith
environmentalactivists
FredrikSchiller&SimonSvendler
KandidatexamenhuvudområdeMiljövetenskap180hp
MiljövetenskapkandidatkursMV109C15hp
ExaminationsterminVT2017
Handledare:EbbaLisbergJensen&JohannaNygrenSpanne
Sammanfattning
Studien undersöker vad som format miljöengagemanget hos miljöaktivister samt hur den
kunskapen kan användas för att öka miljöengagemanget i samhället. Fyra miljöaktivister med
olika bakgrund har medverkat i kvalitativa intervjuer som kodades i teman. Intervjuerna
analyserades i relation till ett flertal teorier inom bland annat miljöpsykologi. Resultatet
visade på fyra övergripande teman, vilka var naturens betydelse, social påverkan,
utbildningens påverkan och individens ansvar i samhället, som haft en avgörande inverkan på
miljöaktivisternas engagemang. För att öka miljöengagemanget i samhället bör naturkontakt
ske i en pedagogisk kontext som lyfter fram förståelsen av att vara en del av naturen, baserat
på biosfäriska värden.
Abstract
The study investigates what has impacted the environmental dedication of environmental
activists and how that knowledge can be used to increase the environmental engagement in
society. Four environmentalists with different backgrounds participated in qualitative
interviews which were subsequently encoded in themes. The interviews were analyzed in
relation to theories within, among others, environmental psychology. The results shows four
main themes which were impact of nature, social impact, the impact of education and the
individual's responsibility in society, that had a decisive impact on the environmental activists
commitment. In order to increase environmental engagement in society, nature contact should
take place in an educational context that emphasizes understanding of being part of nature,
based on biospheric values.
Nyckelord: Miljöengagemang, miljöaktivism, naturkontakt, påverkande faktorer, samhörighet med
naturen
2
Innehållsförteckning
Inledning........................................................................................................................ s. 4
Syfte och frågeställning....................................................................................................s. 5
Kultur och natursyn ....................................................................................................... s. 6
Modernitet ..................................................................................................................... s. 9
Friluftsliv och naturkontakt ......................................................................................... s. 11
Miljöengagemang och miljöaktivism .......................................................................... s. 14
Miljöpsykologi ............................................................................................................ s. 17
Metod .......................................................................................................................... s. 20
Metoddiskussion ........................................................................................................... s. 21
Naturens betydelse ...................................................................................................... s. 22
Naturkontakt .................................................................................................................. s. 22
Samhörighetskänsla med naturen .................................................................................. s. 23
Konsekvens av urbanitet ............................................................................................... s. 24
Existentiella och etiska funderingar .............................................................................. s. 24
Hälsa .............................................................................................................................. s. 25
Social påverkan ........................................................................................................... s. 26
Social interaktion .......................................................................................................... s. 26
Närstående personer ...................................................................................................... s. 27
Utbildningens påverkan............................................................................................... s. 28
Miljöutbildning ............................................................................................................. s. 28
Medias påverkan ........................................................................................................... s. 28
Vetenskaplig övertygelse .............................................................................................. s. 29
Individens ansvar i samhället ...................................................................................... s. 30
Misstro till samhället ..................................................................................................... s. 30
Eget ansvar .................................................................................................................... s. 30
Slutdiskussion.............................................................................................................. s. 32
Referenslista ................................................................................................................ s. 35
3
Inledning
Klimatförändringar, föroreningar och andra miljöproblem ökar runt om i världen men
miljöengagemanget ökar inte i samma takt (Lidskog & Sundqvist, 2011, s. 18-19).
Med miljöengagemang menar vi attityder som uttrycker en positiv syn på att agera ur ett
miljövänligt beteende och som är värdeorienterat. För att bidra till ett ökat miljöengagemang
är det relevant att se till individers beteende, attityder och kunskap om miljön (Lidskog &
Sundqvist, 2011, s. 18-19). Angelöw och Jonsson (1994, s. 185) lyfter fram att det krävs ett
stort engagemang från varje individ om miljöproblemen ska kunna hejdas och genom att fler
individer blir engagerade kan den negativa utvecklingen vändas. De menar att
miljöengagerade individer inte accepterar den pågående miljöförstöringen utan försöker
påverka såväl sin egen situation, politiska beslut som industri. Därför tycker vi det är
intressant att se vad som bidrar till uppkomsten av miljöengagemang hos individer.
Enligt Fielding, McDonald och Louis (2008, s. 318) är majoriteten av befolkningen i
västvärlden medvetna om sin negativa påverkan på miljön men menar också att miljörörelser,
som fungerar som skyddande organ för miljön, har svårt att engagera dessa personer till att
ändra sina beteenden. Enligt bland annat Suttie (2016, s. 14), Wells och Lekies (2006, s. 1)
finns det en koppling mellan naturkontakt, som innebär att komma i kontakt med strukturer
och livsformer som i första hand inte är skapade av människan (Naturvårdsverket, 2011, s.
12), och ett ökat miljöengagemang. Miljöaktivisters bakgrund är därför av betydelse för att se
hur och om deras naturkontakt och friluftsliv bidrar till deras miljöengagemang. Miljöaktivist
definieras här som en person som förespråkar eller arbetar för att skydda luft, vatten, djur,
växter och andra delar av ekosystemet från förorening, minimera mänsklig påverkan eller dess
effekter på ekosystemet.
Enligt Wolf-Watz, Berry, Sandell och Öhman (2014, s. 163-164) finns det samband mellan
friluftsliv och miljöengagemang men att det med försiktighet ska dras enkla orsak-verkan
samband då kombinationen natur, friluftsliv och miljöengagemang är komplex. De menar att
det är svårt att isolera friluftsliv som orsak till ett miljöengagemang från exempelvis litteratur
och tv-program och att det ur en pedagogisk synvinkel är det nödvändigt att se naturkontakt ur
ett individuellt, socialt och kulturellt perspektiv. Även Naturvårdsverket (2011, s. 133) menar
att det behövs mer forskning kring sambanden mellan friluftsliv och miljöengagemang.
Regeringen uttrycker att ”Forskning om friluftsliv är av stor vikt för att öka kunskapen om
4
friluftslivets betydelse för samhället och för naturvården” (Prop. 2009/10:238, s. 51). I denna
studie kommer begreppet friluftsliv användas utifrån den officiella svenska definitionen
vilken beskriver det som: ”Vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskap för välbefinnande
och naturupplevelser utan krav på tävling” (SFS 2003:133). Friluftsliv ses alltså som en form
av naturkontakt.
Okunskap kring miljöproblem och resursers ändlighet bland befolkningen har sannolikt
påverkats av sociala institutioner, mänskligt handlande och mänskliga värden (Foster, 1965, s.
267). Människan är formad av otaliga sociala relationer. Det inkluderar förståelse för hur
miljökunskap och miljöpolitik framställs. Dessa aspekter måste beaktas samtidigt som
gränserna mellan människa och natur måste brytas ned då de enligt Loftus (2012, s. 9-10) inte
existerar eftersom människan är en del av naturen.
Genom intervjuer med miljöaktivister kan insikten om vad som präglat dem i sitt engagemang
öka. I den teoretiska delen har vi valt att först se till kulturen och samhället som aktivisterna
är en del av för att sedan smalna av perspektivet till individnivå och se vad som präglar
miljöengagemang och miljöaktivism för att avslutningsvis belysa miljöpsykologiska teorier.
Syfteochfrågeställning
Syftet är att undersöka vad som format miljöengagemanget hos miljöaktivister samt att se om
vi kan lära oss något för att öka miljöengagemanget i samhället. De frågeställningar studien
ämnar hitta svar på är:
•
Hur och varför har miljöaktivister blivit aktivister och hur har naturkontakt och
friluftsliv präglat dem?
•
Utifrån svaret på förra frågan kan vi lära oss något för att öka miljöengagemanget i
samhället?
5
Kulturochnatursyn
Kultur är något som är inlärt, ömsesidigt delat, tvingat eller som har symboler och värden
(Angelöw & Jonsson, 1994, s. 38). Kulturen överförs till barnen som en objektiv verklighet.
Angelöw och Jonsson (1994, s. 39) menar att människor har olika ”kulturfilter” som
bestämmer människans syn på naturen och påverkar deras handlingar och beslut. Det kan
därför finnas en skillnad på hur naturen uppfattas och hur den upplevs. Därför kan det också
vara svårt att ta gemensamma beslut om naturresurser då individer har olika uppfattningar om
vad naturen egentligen är och vad den bör användas till. Fosters (1965, s. 293) teori säger att
individualistiskt handlande är val som uppkommer av kollektiva premisser.
I samlar- och jägarkulturen fanns en mer holistisk natursyn på grund av att befolkningen då
var mer beroende av de naturresurser som fanns tillgängliga (Angelöw & Jonsson, 1994, s.
45). Tack vare språkets utveckling formades också en muntlig kultur, generationer emellan,
som drevs av en vilja att värna om och ta vara på naturen. Ökad befolkningstäthet utvecklade
en natursyn som mer eller mindre separerade den vilda naturen med den framtida urbana- och
tillrättalagda naturen och dessutom bildades hierarkiska ordningar som satte människan över
allt annat vilket bidrog till en distans mellan människa, djur och natur. Foster (1965, s. 293)
har en teori om att själva deltagandet i den kultur människan växer upp i, är det som formar
beteenden och är det som styr val och levnadsmönster. Foster (1965, s. 294) menar även att
alla beteenden inom en grupp är rationella i förhållande till deras kognitiva syn på naturen och
samhället samt att vissa beteenden kan framstå som irrationella då samhället genomgår
naturliga, sociala och ekonomiska förändringar.
När Europa och Amerika urbaniserades allt mer i slutet av 1800-talet ändrades synen på
naturen (Hannigan, 1995, s. 110). Tidigare sågs vild natur som ett hot mot mänskliga
bosättningar. Den synen kom allt mer att ge vika för en framväxande romantiserad bild där
den vilda naturen hyllades. Naturen blev en motpol till städernas stress, buller och
föroreningar och skapade en nostalgi för lantligt leverne och utomhusaktiviteter (Hannigan,
1995, s. 111). För att förstå definitionen om vad naturen är och står för kan svensk syn på
naturen jämföras med andra nationaliteters natursyn. Enligt Angelöw och Jonsson (1994, s.
56-57) avser den “typiska” svenska naturen de kulturlandskap, det vill säga den ordnade
naturen, som omger svensk tätbygd. Lisberg Jensen (2014, s. 58) menar att den orörda naturen
inom svensk kulturhistoria stått för det romantiska och otämjda och det som präglat den
6
svenska nationaliteten. Hon menar samtidigt att naturkontakt och friluftsliv, historiskt sett, har
gestaltats för att uppleva skillnader mellan den “rena” naturen med det tillrättalagda
jordbrukslandskapet.
Dessutom
beror
den
rådande
natursynen
på
de
kulturella
värderingsmönster som finns. Dessa är inte statiska utan förändras allt eftersom samhället
förändras. Synen på naturen påverkas dessutom av individens ålder, om människor bor i
städer eller på landsbygden samt om människan har direktkontakt med naturen (Angelöw &
Jonsson, 1994, s. 56-57).
I diskussionen om hur och vad som påverkat och präglat människan finns det djupkulturelloch ytkulturell kommunikation enligt Angelöw och Jonsson (1994, s. 39). De menar att den
djupkulturella kommunikationen sker i stor utsträckning utan verbal kommunikation. Här är
det värderingar samt dold information som styr individens handlingar och tankar. Ytkulturell
kommunikation lyfts också fram som väsentligt då den främst sker verbalt. De menar
samtidigt att moderna industriländer styrs främst av en ytkulturell kommunikation medan
underutvecklade länder främst har en djupkulturell prägel. I förhållandet till naturen, om hur
den uppfattas, kan detta vara en viktig utgångspunkt då närheten till naturen är olika beroende
på hur länder utvecklats.
Angelöw och Jonsson (1994, s. 41) menar att västvärlden idag lever med en natursyn som är
mindre baserad på känsla och därför ansedd som mer rationell i förhållande till
utvecklingsländer där ett mer instinktivt tänkande präglat deras handlingar. Det har lett till att
de industrialiserade länderna separerat natur och kultur från varandra vilket lett till att finns en
bristande helhetsbild över hur sociala och kulturella aspekter påverkar miljö och natur.
Miljöproblem har traditionellt betraktats som problem som uppstår i naturen men Ekborg
(2002, s. 25) menar att det snarare rör sig om en konsekvens av mänskliga handlingar och
därmed ett moraliskt problem. Enligt Hannigan (1995, s. 38) uppvisar miljöproblem ofta
samma mönster som sociala problem. Ekborg (2002, s. 25) beskriver miljöproblem som
sociala problem som berör mänskliga konflikter hur naturresurser ska hanteras. Hannigan
(1995, s. 33 & 126) menar samtidigt att förståelsen av begrepp som natur, ekologi och
miljöaktivism delvis är sociala konstruktioner. Vidare påpekas att analyser av sociala
konstruktioner kan användas för att förstå hur individer tilldelar mening till sin värld.
Hannigan (1995, s. 42) visar att konstruktionen av miljöproblem går via tre steg. Det första
steget är montering och innebär bland annat att upptäcka, namnge och skapa parametrar för
7
problemet med hjälp av vetenskap. Steg två är att presentera uppgiften och ge påståenden
legitimitet med hjälp av media. Sista steget är att institutionalisera exempelvis genom politiskt
arbete och politiska reformer, samt skapa policys. För att mer specifikt förstå samhället som
miljöaktivisterna är en del av följer i nästa kapitel en redogörelse för begreppet modernitet
som enligt Hornborg (2012, s. 175) har påverkat såväl landskapet som det mänskliga
medvetandet.
8
Modernitet
Moderniteten kan förstås genom dess tre grundelement eller strukturella tendenser vilka är
dualism, likformighet och expansion (Hornborg, 2012, s. 175-176). Dualism syftar på
motsättningen mellan subjekt och objekt. Det kan vara dikotomier som klyftor mellan
människa och natur, ande och materia, medvetande och kropp. Hannigan (1995, s. 109) menar
att det finns en dikotomi mellan en antropocentrisk- och en ekocentrisk natursyn. Det är inte
det abstrakta och analytiska tänkandet inom modernismen som är problemet utan hur de
används och leder till samhälleliga och ekologiska övergrepp (Hornborg, 2012, s. 189). En
motsättning till Hornborgs syn på modernitetens negativa aspekter är att teknisk modernitet
och ekonomisk utveckling har varit en förutsättning för att främja miljöpolicys och samtidigt
lösa miljöproblem som uppkommer av ekonomiska aktiviteter (Wright & Boorse, 2014, s. 25)
Det andra grundelementet för att förstå moderniteten beskriver Hornborg (2012, s. 180-181)
som likformighet. I moderniteten finns en strävan att stöpa allt liv i samma form. I det
modernas strävan efter likformighet blir det viktigt att individen lösgörs från släkt och sin
lokala anknytning. Dessutom premieras personlighetstyper, idéer och artefakter som är minst
beroende av kontext. Det tredje grundelementet som lyfts fram är expansion och Hornborg
(2012, s. 182-183) menar att moderniteten bygger på en tro om ständigt växande BNP och
erövring av marknadsandelar. Fortsättningsvis menar han att tillväxt och expansion har
nackdelar som att naturen förstörs. Det går därför att prata om ett förtryck av naturen och att
en ekologisk revolution är nödvändig. Samtidigt menar han att människor lever i en kluven
civilisation där de flesta av oss inser att vårt leverne är ohållbart.
Vidare framhåller Hornborg (2012, s. 186) att de intressen som genom seklerna har värnats
som motsättning till det moderna är exempelvis andlighet, tradition, hembygd, lokalsamhället,
etnisk identitet, mångfald och miljö. Hornborg (2012, s. 238) för fram den franska sociologen
Jean Baudrillard som framställer moderniteten som en grundläggande urholkning av den
mänskliga förmågan att uppleva världen som meningsfull. Pepper (1996, s. 4) menar att
miljöaktivism kan ses som ett avvisande mot moderniteten och samhället som det skapar.
Miljöhänsynen ska inte förringas påpekar Pepper (1996, s. 5) men menar att miljöaktivism
också kan ses som ett uttryck för osäkerheten folk känner kring moderna faktorer som
globalisering av världen till ett enda stort kommersiellt, elektroniskt och kulturellt system.
9
Reaktionen mot modernismen har enligt honom fått människor att återupptäcka förmoderna
idéer om naturen som holism, gaianism och naturdyrkan.
Hornborg (2012, s. 184-185) har skrivit mycket inom detta ämne och vad han menar är att då
vi exploaterar naturen, exploaterar vi också människan eftersom naturen är en del av
människan. Den etiska betydelsen är därför högst väsentlig för att förstå naturens inverkan på
människan. Han förklarar vidare att Bruntlandsideologin styrt individens uppfattning till att
miljöproblem, ekologisk modernisering och miljöhänsyn enbart kan lösas genom
ingenjörskonst, teknologiska- samt ekonomiska lösningar. Han menar att människor luras
genom att tro att ekonomin kan alstra tillväxt, när den egentligen skingrar problemen och
förstör miljön på andra platser vilket går i linje med det Foster (1965, s. 297) menar i sin teori
Image of the Limited Good. Denna teori säger att när en individ får eller tar en ändlig resurs
eller vara, förlorar någon annan på det.
10
Friluftslivochnaturkontakt
Friluftsliv och naturkontakt har från mer radikala håll setts som en kritik av det moderna
samhället och dess negativa miljöpåverkan (Karlsson, Bladh & Haraldson, 2013, s. 90).
Friluftslivet har enligt Wolf-Watz et al. (2014, s. 152) expanderat parallellt med samhällets
utveckling och har många likheter med det moderna industri- och konsumtionssamhället
genom dess kommersialisering, ökade resande och användning av nya tekniker. Diskursen om
miljöpåverkan och hållbar utveckling är därför högst relevant i frågan om hur friluftsliv och
naturkontakt påverkar miljöengagemang. Naturkontakt och friluftsliv ses idag bland annat
som ett viktigt verktyg för att utveckla ett mindre resurskrävande och miljöförstörande
beteende (Angelöw & Jonsson, 1995, s 115-116; Wolf-Watz et al., 2014, s. 153).
Fyra generella teman går enligt Wolf-Watz et al. (2014, s. 153) att skönja när det gäller
forskning på sambandet mellan miljö och friluftsliv. 1. Friluftslivets påverkan på naturmiljön,
2. Miljöförändringars påverkan på friluftslivet, 3. Friluftslivets inverkan på grad av
miljöengagemang och 4. Miljöengagemangets betydelse för fritidsrelaterade val.
Enligt Wolf-Watz et al. (2014, s. 164) bör relationen mellan friluftsliv och miljöengagemang
inte enbart ses som ett orsakssamband utan mer som ett dynamiskt samspel mellan personers
sociala identitet, deras inbördes relationer och förhållningssätt till naturlandskapet. Detta går i
linje med Ajzens (2011, s. 438) teoretiska modell Theory of Planned Behaviour som beskriver
att individens attityder påverkar dess handlingar.
Enligt Naturvårdsverket (2016) har det visat sig att det finns ett ökat intresse hos den svenska
befolkningen att vistas i naturen samtidigt som möjligheter till naturkontakt minskar och
Johansson (2005, s. 343) menar att miljöengagemang utvecklas redan under barndomen.
Undersökningar har visat att kontinuerlig naturkontakt i ung ålder samt organiserade
verksamheter är avgörande för miljöengagemangets utveckling hos individer i vuxen ålder.
Angelöw & Jonsson, 1994, s. 176).
Ett annat sätt att studera relationen mellan friluftsliv och miljöengagemang menar Wolf-Watz
(2014, s. 156) går ut på att undersöka människors eventuella samhörighetskänsla med naturen.
Begreppet samhörighetskänsla beskrivs i denna teori att människor upplever att de är en del
av naturen. Samhörighetskänslan lyfts fram som potentiellt betydelsefull för utvecklingen av
miljöengagemang. Han menar att grunden till miljöengagemang bygger på att människor
11
upplever att de är en del av naturen. Wolf-Watz (2014, s. 156) menar samtidigt att kopplingen
mellan utevistelse, samhörighetskänsla och miljöengagemang kan beskrivas med följande
modell:
1. Upplevelsen av att naturmiljön är vårt levande sammanhang och leder till en känslomässig
anknytning till, och en uppskattning av, detta sammanhang.
2. Vi vill bevara det vi känslomässigt knyter an till.
3. Om vi upplever naturmiljön som ett sammanhang varav vi är en del, handlar vi på ett sätt
som gynnar den.
Emmelin, Fredman, Lisberg Jensen & Sandell (2010, s. 73) menar att samhörighetskänsla
uppkommer då individen känner omhändertagande och större förståelse för naturen. Detta
skulle kunna vara grunden till miljöengagemang. Återkommande upplevelser i naturen skulle
alltså kunna skapa en samhörighetskänsla och ett ökat miljöengagemang.
Om samhället skulle låta kunskapen om naturen inverka på kollektiva lärsituationer, det vill
säga utöva friluftsliv på ett mer strukturellt plan, kunde det möjligtvis leda till en större
miljömedvetenhet i människors vardag (Wolf-Watz et al., 2014, s. 163). I den nationella
enkäten ”Friluftsliv 07” ger de svarande en bild av att de ofta känner samhörighetskänslan
med naturen, det vill säga att de känner sig som en del av naturen, vilket är viktigt för
friluftslivets motiv.
Friluftsliv kan ses som en form av miljöpedagogik (Wolf-Watz et al., 2014, s.157). För att
förstå samspelet mellan friluftsliv som miljöpedagogik och miljöengagemang har en modell
tagits fram. Begreppet miljöengagemang nyanseras här genom att delas in i fyra kategorier
vilka är naturskydd, naturvård, miljövård och hållbar utveckling. Friluftsstilar delas in och
kategoriseras som passiv anpassning (till exempel fågelskådning), dominans (till exempel
skidåkning) och aktiv anpassning (till exempel jakt) (Wolf-Watz et al., 2014, s.157-159). Lite
mer utförligt kan sägas att passiv anpassning innebär ett passivt förhållningssätt till
förändringar av landskapet där idealet är att det inte ska märkas att människan varit där
(Emmelin et al., 2010, s. 179-180). Med dominans ses landskapet som en fabrik som ska
anpassas till aktiviteten genom anläggningar och tillrättalägganden. Aktiv anpassning innebär
att aktiviteten underordnar sig landskapet i termer av exempelvis topografi och väder medan
individen samtidigt aktivt utnyttjar och förändrar landskapet exempelvis i form av jakt och
12
brasor. Motiven till friluftsliv delas upp i friluftsliv som metod för pedagogik och friluftsliv
med ett eget egenvärde (Wolf-Watz et al., 2014, s.157). Modellen visar på fem potentiella
vägar för friluftslivets roll som miljöpedagogik. Det kan exempelvis vara att friluftsstilen
passiv anpassning som fågelskådning skulle kunna inspirera till naturskydd som
miljöengagemang (Wolf-Watz et al., 2014, s.158-159).
Svårigheten att kategorisera
friluftslivet kan vara en av anledningarna till de vaga forskningsresultaten på området (WolfWatz et al., 2014, s. 156). Huvudtanken med friluftsliv som miljöpedagogik är att ett
naturnära friluftsliv kan väcka ett känslomässigt engagemang till naturen (Emmelin et al.,
2010, s. 182-183). Individen skapar vissa värden som utvecklar ett behov att engagera sig för
miljön som en solidaritetshandling. Olika värden är inte nödvändigtvis kopplade till en
specifik plats utan kan bli en del av en världsbild och ett sätt att förhålla sig till en viss miljö
på ett övergripande plan.
13
Miljöengagemangochmiljöaktivism
Miljöengagemang kan ta olika former och bedrivas på olika sätt hos individer. Miljömedvetna
handlingar har därför ingen generell definition. Det är olika variabler som förklarar
exempelvis miljöorienterad konsumtion och deltagande i miljöpolitiska aktiviteter (Aspegren,
2003, s. 61) Miljöengagemang är både ett kollektivt- och ett individualistiskt begrepp som kan
syfta till ett inre motiv för att visa hänsyn till naturen förutsatt att det är genomförbart.
Forskning pekar på att tillgången till natur och olika upplevelsevärden, kan vara främjande för
hälsan, kunskap om de biologiska sambanden samt verka gynnsamt för ett miljöengagemang
(Emmelin et al., 2010, s. 207). Dagens generation ägnar mindre tid åt att vara i naturen, dock
menar Fredman, Lindhagen och Nordström (2013, s. 55) att det inte behöver betyda att
intresset för naturen minskar hos den yngre generationen. Enligt Andersson, Sandberg och
Öhman (2013, s. 115) framställs barns förmodade avsaknad av naturkontakt som
bekymmersam.
Redman (2005, s. 145) understryker att en växande befolkning samt urbanisering av
samhällen idag är ett stort problem. Han menar att människor tvingas till nya förhållningssätt
gentemot naturen då de urbana miljöerna växer. Människor har distanserats allt mer från
naturen och individens förståelse för sambanden mellan natur, resurs och avfall har blivit allt
mer vag. Charles och Louv (2009, s. 1) menar också att barn och unga idag har väsentligt
mindre tid till oplanerad utomhusvistelse och lek än tidigare generationer, något de kallar för
nature deficit, alltså ett naturunderskott. Detta har lett till brist på naturupplevelser hos dagens
unga vilket i sin tur främmandegör naturen för dem vilket också kan hindra uppkomsten av
miljöengagemang.
Enligt Fredman et al. (2013, s. 54) har den ökade mediekonsumtionen bidragit till en minskad
naturkontakt hos unga i Sverige. Minskad frekvens av en aktivitet kan leda till ökad frekvens
av andra. Den statistik som behandlar uppgifter om detta antagande är dock inte helt
okomplicerat då det är svårt att destillera konceptet naturkontakt och då i synnerhet konceptet
friluftsliv då det kan tolkas som ett mycket omfattande begrepp.
Hornborg (2012, s. 232) menar att mängden tid individen vistas i naturen har en stor betydelse
för identitetsskapandet. Tanken är att människan söker efter en identitet och att det blir
problematiskt då naturen finns för långt bort och därmed upplevs som abstrakt. Dilemmat blir
14
bristen av självklara referenspunkter för identitetsskapande gör att människan söker mer aktivt
i andra mer konsumtionsbundna sammanhang. Han menar även att konsumtionssamhället är
konstruerat för att tillgodose människans identitetsbyggande och erbjuder det som efterfrågas
vilket inkluderar bland annat inredning och kläder.
När människan ser en plats som ”naturlig” tillskrivs också en miljöetisk aspekt till den platsen
och detta menar Shrader-Frechette (2006, s. 338) är evolutionärt. Hon menar att naturligt
urval har gjort att människan fått en moralisk hållning till att behålla och bevara släktbanden,
gemenskapen och identiteten som också har gjort att den naturliga miljön ses som ett samfund
som delas mellan alla människor. Slutligen menar författaren att ekosystemen har moraliska
värden eftersom människan har känslomässiga band som vi ärvt, evolutionärt, genom
primater. Här är den djupkulturella kommunikationen viktig då Angelöw och Jonsson (1996,
s. 40) menar att denna typ av kommunikation är fördelaktig då den kan ena individer eller
grupper och bibehålla kulturer.
Relationen mellan människa och miljö kan enligt Johansson (2005, s. 342) ses på tre olika sätt
i samband med olika natursyner:
1. Biosfärisk natursyn, vilket hänvisar till att naturen har ett egenvärde och att andra arter har
rätt att leva där vilket kan medföra att människor måste göra vissa uppoffringar.
2. Social-altruistisk natursyn, vilket hänvisar till att människan måste ta hand om miljön, då
naturen förser befolkningen med resurser och mat.
3. Egoistisk natursyn, vilket motiverar människan att vara miljövänlig då naturen gynnar
honom eller henne själv.
Oavsett vilken syn människan har på naturen kan engagemanget variera beroende på
förhållandet till naturen och miljön. Enligt Johansson (2005, s. 342) är den empatiska
förmågan och den känslomässiga anknytningen till naturen viktig eftersom de påverkar
människors beteende mot miljön.
I väst utgörs miljöaktivisterna av personer som anser att radikala, sociala och politiska
förändringar är nödvändiga för att adressera miljöproblemen (Connelly et al., 2012, s. 96).
Miljöaktivister har ofta en förbindelse till en eller flera miljörörelser. Miljörörelsen i sin
helhet beskrivs som ett löst sammansatt, icke institutionaliserat nätverk, som inkluderar
15
individer, grupper och partier som är engagerade i ett kollektivt handlande motiverat av oro
för miljön, där utövandet och intensiteten kan variera påtagligt beroende på plats och tid. En
som skrivit mycket inom ämnet är Pepper (1996, s. 2-10) som menar att de gröna tankarnas
historia om relationen mellan samhälle och människa visar på att idéerna är och har alltid varit
en del av ideologiska debatter. Han menar fortsättningsvis att ideologier är en uppsättning
idéer som formar grunden för en persons eller grupps världsbild, det vill säga ett specifikt
perspektiv hur världen är och borde vara. Vidare menas att mycket av den gröna ideologins
världsbild kretsar kring samhället och dess relation till naturen. Pepper (1996, s. 10-15) menar
att miljöproblem ofta uppkommer från värderingar och attityder kring naturen vilket ofta är
fallet i västvärlden. Den generella uppfattningen har varit att se naturen som ett instrument för
materiell vinning och att människor ser sig som separerade från naturen. Det framhålls att
kärnan i det gröna tänkandet utgörs av ekocentrism, det vill säga ett fokus på hela
ekosystemet snarare än fokus enbart på faktorer som berör människor. För att lättare förstå
vad som påverkar beteenden kring miljömässiga handlingar följer nedan miljöpsykologiska
teorier som kan förklara hur olika beteenden kan uppstå.
16
Miljöpsykologi
Enligt Gifford, Steg och Reser (2010, s. 445) påverkas miljöengagemang av två faktorer.
Faktorerna är den upplevda uppoffringen och nyttan med miljömässigt handlande samt
normativa problem kring miljön. Theory of Planned Behaviour förutsätter att individer väljer
alternativ med högsta fördelar mot lägsta uppoffringar (Ajzen, 2011, s. 438). Att agera
miljövänligt är ofta förknippat med höga uppoffringar och Gifford et al. (2010, s. 446) menar
därför att moraliska- och normativa problem är högst väsentliga för beteende i relation till
miljön. Han menar att människor är mer benägna att engagera sig i miljöfrågor när de bygger
på värden bortom deras omedelbara egna intressen, det vill säga altruistiska- eller biosfäriska
värden. En större miljöhänsyn har även visat sig korrelera med hållbara miljöbeteenden.
Value-belief-norm theory utgår från att människan agerar med miljöhänsyn om de känner ett
moraliskt ansvar, vilket beror på om individen är medveten om problemet som skapas av hens
beteende samt känner ansvar för detta (Stern, Dietz & Abel, 1999, s. 83-84). Teorin visar
också att medvetenheten om miljön är rotad i den befintliga oron för miljön och miljövärden. I socialpsykologisk handlingsteori betonas individens egna föreställningar om sitt
handlingsutrymme att leva på ett miljöanpassat sätt (Angelöw & Jonsson, 1994, s. 63).
Hindren och förutsättningarna finns på såväl individuell, samhällelig och miljömässig nivå
vilket överensstämmer med Gifford et al. (2010, s. 446) tolkning av Theory of Planned
Behaviour. Faktorerna samspelar i en komplex helhet där individens motiv är drivkraften för
handlingarna. Motiven kan vara såväl medvetna som omedvetna behov, önskemål och
förväntningar. Handlingarna är riktade mot ett mål och kan exempelvis vara
individuella/samhälleliga, kort/långsiktiga, yttre/inre (Angelöw & Jonsson, 1994, s. 64).
Målsättningarna är sällan renodlade utan kan vara flerdimensionella. Ett medlemskap i en
miljöorganisation kan därför både tillgodose det samhälleliga och miljömässiga målet att
förebygga och begränsa miljöförstöring men också på ett individuellt plan tillgodose behovet
av sociala kontakter.
Individers miljöengagemang tycks uppstå ur en process mellan den så kallade yttre och inre
världen (Angelöw & Jonsson, 1994, s. 111). Den yttre världens påverkan kommer exempelvis
från det omgivande samhället, personer i ens närhet, vanor, samhällets organisering och
kollektiva bildningsnivån. Den inre världens påverkan utgörs av faktorer knutna till den
enskilde som erfarenheter, motivation, värderingar, självförtroende, insikter om allts
17
samexistens och drömmar om en annan värld. Individens önskan om att leva på ett mer
miljöanpassat levnadssätt blir en konsekvens av socialisation och internalisering. En process
där värderingar, attityder, handlingar, kunskaper med mera överförs och införlivas i individen
från andra individer och grupper i samhället (Angelöw & Jonsson, 1994, s. 113).
Miljömedvetna handlingar kan styras mot att trygga individers rätt till en hållbar miljö och
förebygga miljöförstöring samt återställa skadad miljö (Angelöw & Jonsson, 1996, s. 65).
Målet med miljömedvetna handlingar kan också innefatta att värna om den egna hälsan och
bilda kontaktnät utifrån miljöorganisationer. Angelöw och Jonsson (1996, s. 67) har redovisat
en lista som visar vilka faktorer som har hindrande och underlättande inverkan på ett
miljöengagemang, se tabell 1 nedan:
Tabell 1. Angelöw och Jonsson 1996, s. 67. Hindrande och underlättande faktorer på miljöengagemang.
Faktorer
Hindrande
Underlättande
Motivation
Låg
Hög
Värderingar
Materialistiska
Postmaterialistiska
Socialgrupp/ekonomi
Låg och mycket hög
Medel
Utbildningsnivå
Låg
Hög
Erfarenheter av miljöförstöring
Nej
Ja
Kunskaper om miljön
Bristfälliga
Goda
Könsroller
Man
Kvinna
Ålder
Gammal
Ung
Levnadsvanor
Fastlåsta
Flexibla
Arbetsvillkor
Dåliga
Goda
Självförtroende/självförverkligande
Låg
Hög
Attityd till påverkan
Ödestro
Individen kan påverka
I tabellen ovan ser vi att utbildningsnivå, erfarenheter av miljöförstöring och kunskap om
miljön bidrar till ett ökat miljöengagemang. Emmelin et al. (2010, s. 151-153) presenterar
antaganden om hindrande faktorer för friluftsliv och menar att psykologiska faktorer,
kostnader, avstånd, trötthet och familjesituation var de faktorer som var mest hindrande.
18
Dessutom är kvinnor i högre grad påverkade av hindrande faktorer och unga hade
kostnadsproblem i högre grad än vuxna. Vår tolkning är att tabellen kan användas för att i
högre grad förstå det handlinglingsutrymme som individer uppfattar sig ha i enlighet med
Ajzen (2011, s. 438) Theory of planned behaviour och Angelöw och Johnssons (1996, s. 64)
socialpsykologiska handlingsteori.
19
Metod
Den valda metoden för studien är semistrukturerade intervjuer. De tillhör en kvalitativ metod
och har fördelen att vara flexibla i sin utformning vilket kan medföra detaljerade svar från
respondenterna (Bryman, 2011, s. 413). Fördelen med dessa intervjuer är att respondentens
intresse och ståndpunkter åskådliggörs genom att intervjuerna kan röra sig i olika riktningar
beroende på vad respondenterna känner är relevant och viktigt. En intervjuguide etablerades
med en lista över frågor som ställdes. Intervjuerna kunde frångå intervjuguiden och
respondenternas svar kunde ge upphov till relevanta följdfrågor vilket Bryman (2011, s. 415)
föreslår. Intervjuerna behandlade exempelvis respondenternas uppväxt, åsikter om miljöfrågor
och samhörighet med naturen. Intervjuerna blev därför en form av livsberättelser. Då
intervjuerna genomfördes av två intervjuare var det fördelaktigt med semistrukturerade
intervjuer för att öka jämförbarheten mellan intervjuerna (Bryman, 2011, s. 416). Då studiens
syfte är att belysa miljöaktivisters uppfattning om sin omvärld och hur naturen har påverkat
deras val var frågorna öppna och inte ledande för att förhindra respondenterna att svara alltför
entydigt.
Intervjuerna genomfördes med fyra miljöaktivister. Kriterierna för det urval som gjordes var
att respondenterna skulle uppfylla vår definition av begreppet “miljöaktivist” och att de själva
skulle accepterat benämningen om sig som miljöaktivister. En respondent hade inte använt det
begreppet om sig själv tidigare men kunde gå med på den beskrivningen om sig själv. Urvalet
gjordes med hjälp av personliga kontakter samt sökning på miljörörelsers hemsidor.
Kontakten skedde genom meddelanden på Facebook och mejlkontakt. Bland annat skrev vi
meddelanden
till
engagerade
personer
inom
Greenpeace,
Jordens
Vänner
och
Naturskyddsföreningen. De fyra första som tackade ja och uppfyllde våra kriterier valdes.
Studien har avgränsats till enbart miljöaktivister då uppsatsens omfång inte tillåter en
jämförelse med icke-miljöengagerade. Inte heller bakgrundsfaktorer som etnicitet och genus
kommer beröras då vi inte ämnar belysa detta.
Vi strävade efter att genomföra intervjuerna i trygga miljöer för att få respondenterna att
känna sig lugna och säkra. Intervjuerna spelades in och anteckningar gjordes under
intervjuernas gång för att notera hur respondenterna svarade på frågorna. Transkribering av
intervjumaterialet utfördes samma dag eller dagen efter. Teoretisk mättnad har eftersträvats
20
och genom kodningen återkom flera åsikter och uttalanden vilket visade på att en viss mättnad
hade uppnåtts.
Det transkriberade materialet lästes noggrant igenom ett flertal gånger för att kodas. Utifrån
materialet kunde nyckelord och nyckelcitat ringas in. De fördes sedan in i ett nytt dokument
där innebörden av ordet/citatet tolkades och placerades i en kategori. Kategorierna skapade vi
efterhand som orden/citaten fördes över till det nya dokumentet. Viktigt var att kategorierna
skulle vara ömsesidigt uteslutande, det vill säga varje ord/citat skulle bara kunna finnas i en
kategori. Alla nyckelord och nyckelcitat fick därefter ett nummer på tre siffror. Den första
siffran angav vilken informant som intervjuats. Andra siffran angav vilken kategori som
ordet/citatet placerats i och sista siffran syftade på vilket ord/citat i ordningen under den
specifika intervjun som det gällde. Detta för att kunna återkoppla till intervjuerna om
nödvändigt. Kategorierna jämfördes och tolkades sedan för att ge en mer övergripande bild
över materialet. Det fanns enligt vår tolkning en koppling mellan flera olika kategorier som
kunde placeras inom fyra separata teman.
Metoddiskussion
Respondenterna har haft olika erfarenheter och bakgrunder vilket också bidragit till en bred
och varierande bild om vad som präglar miljöaktivister. Respondenternas olika åldrar, som
var mellan 26-53 år, bidrog också till en mer heltäckande bild. De varierande åldrarna kan
spegla skillnader i deras uppväxt under olika decennier. När intervjuförfrågan skickades ut
undrade vi om de ville ställa upp på en intervju om miljöaktivister. Detta tolkade vi som att de
accepterade de beskrivningen om sig själva som aktivister. Det hade varit lämpligare att ställa
frågan rätt ut om de såg sig själva som miljöaktivister. Nedan följer en redogörelse för de
teman som informanterna angav som skäl till deras miljöengagemang.
21
Naturensbetydelse
Temat handlar om hur naturkontakt har påverkat informanterna till att engagera sig för miljön.
Kategorier som återkom under intervjuerna kopplat till naturkontakt och deras utveckling som
miljöaktivister var hälsa, syn på urbaniseringen samt existentiella och etiska funderingar.
Naturkontakt
Frekvensen av informanternas naturkontakt varierade. Av informanternas svar var det enbart
en som vistats mycket i den vilda naturen under barndomen. Den vilda naturen var enligt
informanten enbart äldre skogsområden samt havsområden. Anlagda grönområden som
parker samt jordbrukslandskap besöktes mer av de tre andra informanterna. Av
informanternas svar, om naturens prägel på deras syn på miljö och aktivism, visade det sig att
naturen präglat deras utveckling som miljöaktivister. Begreppet ”natur” tolkades dock på
olika sätt. Parker och sommarställen ansågs vara en del av naturen enligt ett par av
informanterna. Informant 3 ansåg att hennes trädgård var en del av naturen: “Sådär spontant
minns jag att man var mycket ute i vår trädgård och sådär. Och byggde liksom snowracerbanor och, haha, och liksom lekte i naturen på olika sätt”. Gemensamt hos informanternas
svar var att de tog mer avstånd från naturen i början av tonåren i samband andra intressen och
flytt till större städer:
/…/ när jag var hos farmor och farfar, då var jag i den miljön men däremot som tonåring sen när jag
växte upp så var jag ju verkligen som man skulle kunna kalla ett asfaltsbarn som absolut inte hade
någon dragning till naturen och friluftsliv på det sättet. (Informant 4).
Den första respondenten hade haft en lång period under uppväxten då hon vistades mycket i
skog och vid havet samt sommarställen. Hon hade en klar uppfattning att naturkontakt präglat
hennes miljöengagemang men att engagemanget inte väcktes förrän hon själv flyttade till en
storstad. Den första respondenten menade att skillnaderna blev tydligare då hon jämförde den
urbaniserade staden i förhållandet till landsbygden:
/.../ det konkreta miljöintresset ”jag vill göra någonting för miljön” det uppstod när jag bodde i Oslo. Att
jag började äta mycket mer vegetariskt och att man liksom började göra andra kopplingar kring liksom
hur jag påverkar miljön. För på det sättet har jag inte sett på det tidigare. Då var det mer såhär ”ska inte
störa naturen”. Då blev det väl lite mer konkret ”nu har jag chans påverka här”. (Informant 1)
Informanternas svar om naturens prägel på deras utveckling som miljöaktivister stämmer
överens med teorin som Emmelin et al. (2010, s. 73) presenterar. Teorin säger att
återkommande naturkontakt under barndomen kan vara grunden för ett senare
22
miljöengagemang. Informanterna menar dessutom att utbildning och synliggörande av
miljöproblem skulle kunna stärka miljöengagemanget. Detta verkar även stämma överens
med Angelöw och Jonssons teori (1996, s. 67) om att en högre utbildningsnivå underlättar för
miljöengagemang.
Samtliga informanter menade att återkommande naturkontakt präglat deras
samhörighetskänsla med naturen men att det inte enbart var vistelse i naturen som påverkat
till miljöengagemang. Endast en av informanterna sa att naturkontakt inte haft någon
nämnvärt påverkan på hans miljöengagemang. Han menade att vetenskaplig övertygelse haft
en större påverkan på honom.
Samhörighetskänslamednaturen
Informanterna är eniga om att de känner en samhörighet med naturen idag men att det inte var
något de tänkte på under uppväxten i en större bemärkelse. De tror alla att frekvensen av
naturkontakt i ung ålder har stärkt deras samhörighet med naturen. De menar också att naturen
kan frammana bättre psykisk och fysisk hälsa. Informant 3 beskriver: “/…/ åkte varje sommar
till ett celloläger som var uppe i Orsa /…/ det var helt fantastiskt. Liksom som en övernaturlig
upplevelse /…/ absolut kan jag känna mig som ett med naturen och speciellt när jag är
ensam”. Vissa enskilda upplevelser i olika naturmiljöer förklarades också av informanterna
som något slags uppvaknande och som stärkt banden mellan dem och naturen:
/…/ i Australien till exempel så upplevde jag, som jag tyckte va mycket märkliga upplevelser med deras
ursprungsbefolkning, aboriginer. Som verkligen fick mig att känna att ”åh jävlar okej jo men de här”
/…/ de är där, verkligen ursprungsfolk och de är ju otroligt connected till naturen. Och att få uppleva
det har ju nästan fått mig att av så övertygad att vi är där så jag kan tänka att det är nog någonting som
jag kan tänka på ganska ofta att vi är kopplade och vi är ett med naturen. (Informant 2)
Naturen och miljön som fanns lättillgänglig under informanternas barndom har varit
betydelsefull för dem. Detta går i hand med Shrader-Frechettes (2006, s. 338) teori om att
naturmiljöer får olika etiska värden då människosynen på naturen är evolutionärt bunden och
styrs av vilken miljö människor växer upp i. Alla informanter var överens om att
samhörighetskänslan med naturen har präglat deras miljöengagemang. Samtliga informanter
berättar om samhörighet till naturen i samband med andra faktorer som närståendes påverkan
eller kunskapsmässiga lärdomar.
23
Konsekvensavurbanitet
Alla fyra informanter menar att avsaknaden av natur kan få konsekvenser genom en minskad
kunskap om miljön. De pratar om urbaniseringens konsekvenser genom distanseringen mellan
naturen och staden:
/…/ tror också att folk inte, att man inte är nära naturen på samma sätt som man har varit för bara alltså
70-80 år sedan så var naturen en mycket mera större del av vardagen. /…/ folk odlade mycket själv och
man visste, liksom nu gör jag det här då kommer jag kunna så det här och äta det här sen /…/ Den
kunskapen har ju gått mycket förlorad. /…/ för att människor inte riktigt kommer nära naturen på
samma sätt som man gjorde förr och är ändå en del av den och brukar den. (Informant 1)
Charles och Louvs (2009, s. 1) teori om att avsaknaden av naturmiljöer och den urbaniserade
utvecklingen i dagens samhälle får barn att uppleva naturen som främmande, avspeglar
respondenternas åsikter om de negativa aspekterna med urbaniseringen. Tre av
respondenterna tror att göra miljöproblemen synliga genom skolundervisning och politiska
åtaganden är det som kommer få fler individer att engagera sig i miljöfrågor. En av
informanterna var övertygad om att naturupplevelser var det som kunde öka
miljöengagemanget. Informant 3 säger: “Om vi säger att människor skapar känslomässiga
aspekter till sin miljö, kan de då också börja agera å miljöns vägnar. Och det vill jag tro är ett
sätt att få människor att bli engagerade”.
Hornborgs förklaring om modernitetens dualismaspekt (Hornborg, 2012, s. 176), där klyftor
skapas mellan människa och natur genom bland annat urbaniteten är något som är väsentligt
för respondenterna då samtliga motsätter sig utvecklingen där människan och naturen
separeras allt mer.
Existentiellaochetiskafunderingar
Under intervjuerna märktes det att det fanns tydliga existentiella och etiska aspekter i
förhållanden mellan informanterna, miljö, ansvar och samhället. En informant beskrev hur
drivkraften kommer från holistiska tankar om naturen och bekänner sig som ekofeminist och
även försökt undersöka möjligheterna för en “eko-queer-feminism”. Det framkom också en
längtan till hur samhället såg ut tidigare och en sammankoppling av människans förhållande
till naturen med social hållbarhet. En informant hade tagit inspiration från buddhismen till sin
natursyn. Synen på människans och naturens plats i samhället och framtidens generationers
överlevnad är två aspekter som återkom under samtalen. Orättviseaspekter i miljöfrågor är
24
också något som var genomgående under intervjuerna och som verkar ha haft stor inverkan på
miljöaktivisterna:
/…/ det är mina egna barn som kommer drabbas jättehårt av det här. Jag med såklart men ännu mer
kommande generationer och den extrema orättvisan i det. Dels kommande generationer som drabbas
men också fattiga människor som drabbas av det som vi rika 1900-talister då, framförallt i Europa och
Nordamerika har orsakat. (Informant 4)
Eftersom naturen är en del av oss, betonar Hornborg (2012, s. 184) vikten av etiska åtaganden
då vi exploaterar oss själva i samband med exploaterandet av naturen. Han menar att
förståelsen för naturens inverkan på människor har etiska grunder vilket även kom fram i
informanternas svar. Två av informanterna berättade om speciella uppvaknanden då de såg
helheten mellan naturen och människan. Dessa upplevelser sa de var betydelsefulla för deras
miljöengagemang. Upplevelserna var direkt kopplade till miljöförstöring och hade således en
underlättande effekt för miljöengagemang. Det speglar Angelöw och Jonssons (1996, s. 67)
antagande att erfarenheter av miljöförstöring ska vara en underlättande faktor för
miljöengagemang. En av informanterna menade att vissa upplevelser han varit med om hade
existentiella innebörder då han ifrågasatte människans roll i samhället.
Hälsa
Naturens hälsoeffekter var en viktig aspekt för två av informanterna som hade en mer nära
koppling till naturen under barndomen. Då de båda växte upp i närmare anslutning till
grönområden berättar de om minnen av välmående under olika naturkontakter. Alla
informanter var eniga om att upprepade naturkontakter ökar välbefinnandet och sänker stress.
Informant 1 menar: “/.../ anledningen till att plantera ett träd är att folk mår bättre av att ha
träd nära sig, såhär. Och det är väl det jag vill /…/ men det handlar om psykisk hälsa också
egentligen”.
För de andra två informanterna var hälsa inte av större vikt då deras övertygelse om naturens
inverkan på dem som miljöaktivister var mer riktad mot vetenskapliga förbindelser eller mot
enskilda samhälleliga företeelser.
25
Socialpåverkan
Temat berör hur sociala aspekter har påverkat individerna i deras miljöaktivism. Kategorier
som återkom under intervjuerna kopplat till social påverkan var social interaktion och
närståendes påverkan.
Socialinteraktion
Att vara del av en rörelse eller grupp beskrivs i flera fall som en viktig del i varför
informanterna blev miljöengagerade aktivister. Det möjliggjorde att få känna tillhörighet och
kraft och upplevs ge ett personligt utbyte som resulterat i nya vänner och bekantskaper. Enligt
Gifford et al. (2010, s. 446) är miljövänligt beteende förknippat med höga kostnader för
individen, delvis på grund av normativa problem.
Tillhörigheten till en rörelse menade informanterna gav ett socialt stöd då de kunde umgås
med folk med liknande värderingar. Enligt Pepper (1996, s. 2 & 10) har de gröna tankarna
alltid varit del av ideologiska debatter där ideologier formar en person eller grupps världsbild
och miljörörelsen (Connelly et al., 2012, s. 96) utgörs av personer som anser att förändringar
är nödvändiga. För en informant blev miljörörelsen ett direkt substitut för fotbollshuliganism:
Och det kommer egentligen från att innan jag var miljöintresserad så hängde jag med fotbollshuliganer
som fan liksom. Och tillhörde den gemenskapen där jag kände okej jag backas upp av en massa andra
människor. Så när jag började fatta miljöproblemen och började engagera mig i miljöproblem så blev
det bara naturlig övergång att gå från ett socialt sammanhang, konstruktion och gruppering till ett annat
sammanhang, konstruktion och gruppering. (Informant 2)
En informant upplevde att vara del av miljörörelsen gav energi och dämpade klimatångest
samt gav upplevelsen att vara del av något större. Att vara en del av miljörörelsen gav en
möjlighet att ingå i ett kollektiv och var en plats informanterna kunde söka sig till för att hitta
personer som delar deras värderingar:
När jag sökte mig till Greenpeace var det ju också för att jag hade skaffat två barn och flyttat hit. Jag
har liksom aldrig pluggat i Malmö så jag hade inte så många jämnåriga kompisar liksom. Så det var ju
också att jag ville göra någonting själv och träffa nya människor liksom. Eh och det är klart att det är
väldigt lätt att söka sig då till människor som man vet delar ens värderingar eller som haha boostar en
på olika sätt med sånt som man tycker och gillar liksom. Ehm, mm, så det vore väldigt mycket social
grej också att ingå i ett kollektiv liksom av människor som vill samma sak. (Informant 3)
Det överensstämmer med Angelöw och Jonssons (1994, s. 64) tankar att medlemskap i
miljöorganisation på ett individuellt plan kan tillgodose behovet av sociala kontakter såväl
som målet att begränsa miljöförstöring.
26
Närståendepersoner
Tre av fyra informanter beskrev att de växte upp i en familj med någon som beskrevs vara
miljö/naturintresserad. Vissa föräldrar var medlemmar i miljöorganisationer, hade deltagit
aktivt som kärnkraftsmotståndare eller på annat sätt varit miljöengagerade. En informant
beskriver hur det i hemmet funnits en diskussion kring miljö och politik samt ett intresse av
naturutflykter. Enligt Foster (1965, s. 293) är det deltagandet i den kultur som vi växer upp i
som formar våra beteenden, val och levnadsmönster. Hannigan (1995, s. 126) menar att
förståelsen för miljörelaterade problem är en social konstruktion som vilar på erfarenheter.
För en informant gick intresset och engagemanget hand i hand med att få barn och insikten i
att de kommer att drabbas om inget görs. Flera av informanterna har fått med sig tydliga
värderingar kring naturen från personer i sin nära omgivning. Värderingar som att naturen är
helig och att det inte är okej att förstöra naturen förekom under uppväxten. Det skulle utifrån
Johansson (2005, s. 342) kunna tyda på biosfärisk natursyn i omgivningen. En informant
beskriver hur släktingars värderingar kring framställningen av mat har gjort intryck:
/.../ min pappa har berättat i efterhand om hur noga farmor och farfar var med att till exempel odla
speciella grönsaker som vi i familjen skulle äta. Att de skulle vara ekologiska eller vad man ska kalla
dem. Den termen fanns ju inte då men som verkligen var producerat helt giftfritt och, ja, så naturligt
som det bara går att producera mat. Och jag kommer också ihåg framförallt när jag blev lite större och
farmor och farfar blev lite äldre hur de ofta påpekade att du inte skulle köpa frukt från Sydeuropa för
den var så kraftigt besprutad och sånt där. (Informant 4)
Det överensstämmer med Angelöw och Jonsson (1994, s. 113) tankar att socialisation och
internalisering utifrån andra individers värderingar, attityder, handlingar och kunskaper
överförs och införlivas vilket leder till ett miljöanpassat leverne.
27
Utbildningenspåverkan
Temat handlar om och berör hur utbildning och kunskap i olika former har påverkat
individerna i deras miljöaktivism. Kategorier som återkom under intervjuerna kopplade till
utbildningens påverkan var miljöutbildning och medias påverkan.
Miljöutbildning
En grundmedvetenhet kring naturen vilket tillkommer i skola och utbildning beskrevs som
viktig i miljöengagemanget. Här tycks det ske en betydande ytkulturell kommunikation som
beskrivs av Angelöw och Jonsson (1994, s. 39). En informant minns särskilt en lärarinna med
naturvetenskapligt intresse som tog med barnen ut på olika aktiviteter i skogen. Flera av
informanterna har varit aktiva inom Greenpeace och deras internutbildning beskrevs av
informant 3 som en orsak till engagemangets omfattning: “/.../ utbildningsveckan vi hade
inför att bli värvare, var en sådan väldig ögonöppnare liksom för jag fick veta så mycket som
jag inte visste innan. Och blev väldigt liksom, ja som det var tänkt antar jag haha, väldigt
engagerad av det”.
Mediaspåverkan
Två av informanterna beskrev hur information i media givit dem större medvetenhet i
miljöfrågor och också fått dem att reflektera över hur de själva agerar. Informant 1 förklarar:
“/.../satt man liksom och surfade. Och då va det mycket såhär, Naturskyddsföreningen läste
jag lite såhär. Jo men man liksom oh shit jag påverkar mer än va jag tror. Jag började tänka
mycket mer på hur man handlar liksom såhär”.
Här blir det socialkonstruktivistiska perspektivet med människors meningsskapande relevant.
Media ger enligt Hannigan (1995, s. 42) miljöproblemen legitimitet. Utifrån informanternas
svar verkar självupplevda erfarenheter av miljöförstöring inte haft stor inverkan på
engagemanget. De tycks snarare, som Angelöw och Jonsson (1996, s. 67) beskriver, hämtas
från media.
28
Vetenskapligövertygelse
Två av de tillfrågade nämnde att deras intresse för miljöfrågor hade sitt ursprung i den
vetenskapliga förståelsen av miljöproblem. En insikt baserad på vetenskaplig forskning. Det
beskrivs av en informant att miljöintresset uppstod av naturvetenskapligt intresse och en
nyfikenhet. Det framkom också en respekt för den vetenskapliga saklighet som driver vissa
miljöorganisationer. Den vetenskapliga insikten har för samma informant betytt en förståelse
att människan är del av ett komplext ekosystem:
Vi människor är en del av ett stort komplext ekosystem och allting på planeten hänger ihop men det
finns säkert en massa människor, framförallt såna som bor i storstäder, som inte förstår det. Som kanske
tror att vi är någonting och naturen är någonting annat. Men det är ju faktiskt fel. Vetenskapligt fel.
(Informant 4)
Här tycks miljöengagemanget ha uppstått i utifrån den yttre världens påverkan, vilken av
Angelöw och Jonsson (1994, s. 111) bland annat består av den kollektiva bildningsnivån, i
kombination med den inre världens påverkan som bland annat består i insikter av allts
samexistens.
Svaren från intervjuerna har visat att respondenterna tycker att det är en bra idé att låta
allmänheten ta del av kunskap om problem med miljöförstöring och klimatfrågor i tidig ålder.
Det kan ses som en form av identitetsbygge där barn i tidig ålder utvecklar en större förståelse
för klimatfrågan.
29
Individensansvarisamhället
Temat ringar in hur de tillfrågade ser problem i samhället och hur de upplever ett eget ansvar
att agera i miljöfrågor som har påverkat deras miljöaktivism. Kategorier som återkom under
intervjuerna kopplat till individers ansvar i samhället var misstro till samhället och eget
ansvar.
Misstrotillsamhället
Uppfattningen att samhället inte fungerar som det ska nämndes av några informanter vid flera
tillfällen. Framförallt var de skeptiska till politikens förmåga att komma tillrätta med
miljöproblem. Politiken beskrevs som långsam, komplex och motsägelsefull. Gräsrotsrörelsen
lyftes fram som ett alternativ till politiken. Det stämmer överens med Hornborgs (2012, s.
183) tankar hur de flesta av oss inser att vårt leverne inte är hållbart. En informant var av
uppfattningen att miljö och hållbarhetsfrågor likt jämställdhetsfrågor behöver bredare
samarbete än politiken vilket ledde till engagemang i miljörörelse:
/.../miljöfrågan och jämlikhetsfrågan och hållbarhetsfrågan är såna frågor som måste sträcka sig över
politik, annan politik och ren ekonomisk politik. Måste vara ett större och längre perspektiv liksom på
det. Och därför kändes väl det liksom lite meningslöst att engagera sig politiskt liksom eller i politiskt
parti. Så då valde jag att engagera mig i Greenpeace. (Informant 3)
Enligt Pepper (1996, s. 4) kan miljöengagemanget ses som ett avvisande av samhället vi har
idag vilket präglas av moderniteten och dess ideal.
Egetansvar
Alla de tillfrågade kände ett personligt ansvar att ägna uppmärksamhet åt miljöproblemen. De
menar också att de inte har samvete att stoppa huvudet i sanden och undslippa ansvar. Gifford
et al. (2010, s. 446) menar att benägenheten att engagera sig ökar om de baseras på altruistiska
och biosfäriska värden. Värden som informanterna beskriver sig bejaka i intervjuerna. Valuebelief-norm theory agerar människan med miljöhänsyn om de känner ett moraliskt ansvar att
göra så (Stern et al., 1999, s. 83-84). Även en upplevelse av att bära både sitt eget och andras
ansvar framkom. Valsituationer var händelser som väckt en uppfattning att ens åsikter behövs.
En åsikt var att människans långtgående evolution med större intellektuell kapacitet jämfört
andra arter kommer med ett ansvar för oss. Enligt Shrader-Frechette (2006, s. 338) har
evolutionen lett till att människor känner moralisk hållning att bevara platser som ses som
30
naturliga. En informant menade att varje individ bär ett ansvar att reflektera över sin relation
till naturen utifrån sina förutsättningar:
/.../ansvaret ligger hos varje individ att reflektera över sin situation och sin relation till naturen och
miljön utifrån varje handling eller varje scenario man står inför i livet eller vad det nu gäller liksom. Så
får man utvärdera utifrån den situationen hur mycket kan den individen göra eller inte. (Informant 2)
Enligt Hannigan (1995, s. 111) är miljöengagemang både ett kollektivt och ett
individualistiskt begrepp som kan syfta till ett inre motiv för att visa hänsyn till naturen
förutsatt att detta är genomförbart.
31
Slutdiskussion
Bearbetningen av informanternas svar genom kodning av nyckelord och nyckelcitat i teman
gav en tydlig bild över vad som präglat deras miljöengagemang. Resultatet visar att
miljöengagemanget hos de tillfrågade inte enbart beror på frekvensen av naturkontakt. Det
överensstämmer med Wolf-Watz et al. (2014, s. 163) som menar att det är svårt att enbart dra
slutsatsen om att naturkontakt är orsaken till miljöengagemang. Istället gick det att finna fyra
olika teman. De fyra teman som framkom var: naturkontakt, social påverkan, utbildningens
påverkan och individens ansvar i samhället. Alla informanternas berättelser kring uppkomsten
av deras engagemang gick att koppla till de ovan nämnda kategorierna vilket enligt vår
mening tyder på två saker. Dels att det blir tydligt att naturkontakt i sig inte behöver betyda att
miljöengagemang uppstår och dels att de fyra kategorierna var för sig verkar väsentligt för
uppkomsten av miljöengagemang då de av alla informanter nämns ett flertal gånger.
Av resultatet framgår också att de sociala aspekterna av miljöengagemanget har varit av
väsentlig betydelse för engagemanget för de tillfrågade. Miljörörelser har för informanterna
inneburit ett samröre med andra individer med liknande normer och värderingar. Enligt
Gifford et al. (2010, s. 446) kan miljövänligt agerande vara förknippat med höga kostnader för
individen utifrån normativa och moraliska problem. Det är rimligt att tänka att engagemang i
miljörörelsen sänker kostnaden för individerna med sociala stöd och umgänge med personer
med samma värderingar och normer. Vi menar även att resultatet kan tolkas likt Pepper
(1996, s. 5) att miljöhänsynen inte ska förringas men att andra faktorer, i detta fall sociala
aspekter, har stor betydelse för personers val att engagera sig.
Naturanknytning utgör känslomässiga och kognitiva band och utgör även individens identitet
Nisbet (2011, s. 9). Detta innefattar inte bara människans affektiva eller sinnesmässiga
upplevelser av naturen utan synliggör en djupare medvetenhet kring naturen som fenomen.
Det går att skönja denna teori då betydelsen av samhörighetskänsla med naturen visade sig
haft stor betydelse utifrån intervjuerna. Likt Wolf-Watz et al. (2014, s.156) teori om
samhörighet med naturen gick det att skönja att upplevelser och att vara en del av ett
sammanhang med naturen haft stor betydelse för informanterna som ville handla på ett sätt
som gynnade den. Resultatet hade för framtida forskning varit intressant att jämföra med
personer som inte vill handla på ett för miljön gynnsamt sätt och se hur de upplever sig som
en del av ett sammanhang med naturen eller ej.
32
Samhörighetskänslan till naturen kan kopplas till den natursyn som präglat informanterna.
Samtliga intervjupersoner uttryckte biosfärisk- och ekocentrisk syn på naturen, där naturen
placeras i centrum och har vissa rättigheter. Solidariteten som informanterna uppvisar mot
naturen kan kopplas till de värden som informanterna utvecklat. Informanterna har visat att de
känner ett moraliskt ansvar för naturen vilket också Gifford et al. (2010, s. 446) menar beror
på altruistiska- och biosfäriska värden. Att få lärdom om biosfäriska värden har påverkat
informanternas samhörighetskänsla och ökat deras ansvarskänsla för miljön. Uppfattningen
om vad naturen är och hur nära naturen finns verkar dock inte haft någon betydelse för
informanternas miljöengagemang. Naturen har i vissa fall ansetts vara en trädgård och parker
medan i andra fall ansågs naturen vara urskog och havet. Upplevelsen av naturen har visat sig
vara lika viktig oavsett hur naturen gestaltas i informanternas berättelser och minnen. Således
kan en trädgård och en park ha lika stora mänskliga värden som en urskog eller havet.
Informanterna återkom ofta till sinnebilden av naturen och vikten av att bevara och skydda
naturen. De menar att människor har ett stort ansvar för att tänka hållbart i enlighet med
miljöns skörhet och att användandet av naturresurser inte är hållbart i alla avseenden.
Samhörighet med naturen är ett nyckelbegrepp som vi anser det behövs mer forskning om.
Även intervjuerna tyder på att detta är ett ämne som måste belysas i ett större sammanhang.
Det verkar alltså utifrån den litteratur vi tagit del av och flera av informanternas svar att den
känslomässiga anknytningen till naturen var av väsentlig betydelse för att miljöengagemang
ska utvecklas. Anknytningen verkar ofta komma från individens direkta närhet eller komma
från individens personliga erfarenheter samt vara evolutionärt. Precis som mellanmänskliga
relationer, där känslomässig anknytning är biologiskt betingat (Nationalencyklopedin, 2017),
menar vi att relationen mellan människan och naturen bör bygga på samma mekanismer med
känslomässig anknytning.
Informanterna beskriver en rad händelser under deras liv som utvecklat deras natursyn. Detta
korrelerar även med socialpsykologisk handlingsteori som beskriver att individers motiv är
drivkraften för deras handlingar och det som formar deras natursyn. Motiven för handlingar
är, i informanternas fall, medvetna på grund av deras växande intresse för miljön. Angelöw
och Jonsson (1994, s. 64) menar dock att dessa motiv kan vara omedvetna behov och
önskemål vilket inte framkommit av informanternas svar. Informanternas svar visar även att
både den yttre- och inre världen haft stor betydelse för deras miljöengagemang likt Angelöw
och Jonssons (1994, s. 111) teori.
33
En större miljöhänsyn har även visat sig korrelera med hållbara miljöbeteenden. Value-beliefnorm theory visar enligt Gifford et al. (2010, s. 446) att medvetenheten om miljön är rotad i
den befintliga oron för miljön och miljövärden. Detta återspeglas i informanternas svar som
visar att de känner ett personligt ansvar för miljön och som verkat utvecklas från en ökad
förståelse av hur miljöproblem uppstår.
Utifrån Hornborgs (2012, s. 175 & 186) beskrivning av samhället blir det tydligt att
respondenternas värderingar ligger långt ifrån modernitetens tankeströmmar. Om samhället i
framtiden ska bli hållbart blir det centralt att fler människor ifrågasätter konsekvenserna av
idéströmmar som ligger bakom moderniteten som samhällsfenomen. Vi efterfrågar en mer
nyanserad bild av moderniteten där alla aspekter, positiva som negativa, lyfts fram med
särskilt fokus på ekologiska konsekvenser.
Utifrån intervjuerna har vi fått en större förståelse för vad som präglar miljöaktivister till sitt
miljöengagemang. För att återkoppla till problematiken med miljöproblemen som inte
korresponderar med ett växande miljöengagemang har denna studie belyst de viktiga
aspekterna med att öka miljöengagemanget och hur detta kan genomföras. För att öka
miljöengagemanget behövs mer forskning bedrivas där forskare tillhandahåller fler faktorer
än naturkontakt som den problemlösande faktorn för ett större och växande miljöengagemang.
Dessutom krävs andra tillvägagångssätt och utbildningsaktiviteter för att miljöengagemang
ska komma ikapp de växande miljöproblemen.
För att öka miljöengagemanget i framtiden blir det väsentligt med naturkontakt men att det
sker i en pedagogisk kontext. En kontext som främjar upplevelser och insikter som ger
individer förståelsen av människan och samhället som en del av naturen och inte avskilt
densamma. En pedagogik som främjar förståelsen av att vara en del av naturen och lyfter fram
biosfäriska värden på bekostnad av antropocentriska. Det kan förslagsvis göras vetenskapligt
eller genom presentation av holistiska natursyner. Det går således inte att förvänta sig att
enbart naturkontakt, utan att förmedla ovanstående värden, ska leda till större engagemang för
miljöfrågor.
34
Referenslista
Ajzen, I. (2011). The Theory of Planed Behaviour. I P., A., M., van Lange, A., W. Kruglanski
& E., T. Higgins (Red.), The Handbook of Theory of Social Psychology - Volume one (s. 438459). Kalifornien: SAGE Publications
Andersson, K., Sandberg, M. & Öhman, J. (2013). Barns möte med naturen. I Friluftsliv i
Förändring. (Slutrapport 6547). Naturvårdsverket. Stockholm
Angelöw, B. & Jonsson, T. (1994). Individ och miljö. Lund: Studentlitteratur
Aspegren. A. (2003). Miljöinformation som styrmedel - En förstudie. TemaNord 2003:540.
Köpenhamn: Nordiska ministerrådet
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Stockholm
Charles, C. & Louv, R. (2009) Children’s Nature Deficit: What We Know – and Don’t Know.
Children & Nature Network, 4, 1-32.
Connelly, J., Smith, G., Benson, D., & Saunders, C. (2012). Politics and the environment.
London: Routledge.
Ekborg, M. (2002). Naturvetenskaplig utbildning för hållbar utveckling? (Doctoral thesis,
Gothenburg Studies in Educational Sciences, 188). Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis.Tillgänglig:
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/8758/M_Ekborg_avhandling.pdf?sequence=2&is
Allowed=y
Emmelin, L., Fredman, P., Lisberg Jensen, E. & Sandell, K. (2010). Planera för friluftsliv.
Stockholm: Carlsson Bokförlag
Fielding, S., K., McDonald, R. & Louis, W., R. (2008). Theory of planned behaviour, identity
and intentions to engage in environmental activism. Journal of Environmental Psychology,
28(4), 318-326
35
Foster, G. M. (1965). Peasant Society and the Image of Limited Good, American
Anthropologist. 67(2), 293-315
Fredman, P., Lindhagen, A. & Nordström, G. (2013). Friluftsliv i Förändring – en Kvantitativ
Analys. I Friluftsliv i Förändring. (Slutrapport 6547). Naturvårdsverket. Stockholm
Gifford, R., Steg, L. & Reser, J. P. (2010). Environmental Psychology. I P. R. Martin, F. M.
Cheung, M. C. Knowles, M. Kyrios, J. B. Overmier & J. M. Prieto (Red.), IAAP Handbook of
Applied Psychology (s. 440-470). United Kingdom: Blackwell Publishing.
Hannigan, J. A. (1995). Environmetal Sociology: A Social Constructionist Perspective.
Routledge: New York
Hornborg, A. (2012). Myten om maskinen: essäer om makt, modernitet och miljö. Göteborg:
Daidalos.
Johansson, M. (2005). Miljöutbildning bland barn och ungdomar - En väg till
miljöengagemang. I M. Johansson & M. Küller (Red.), Svensk Miljöpsykologi. (s. 341-355).
Studentlitteratur: Lund
Karlsson, S. E., Bladh, G. & Haraldson, A. L. (2013). Friluftslivets sociala mönster i ett
samhälleligt sammanhang – en beskrivning och ett försök till förklaring. I Friluftsliv i
förändring. (Slutrapport 6547). Stockholm: Naturvårdsverket
Lidskog, R., & Sundqvist, G. (2011). Miljösociologi. Studentlitteratur: Lund
Lisberg Jensen, E. (2014). Friluftsvanor: Arena, Praktik och Meningsinnehåll. I E. Lisberg
Jensen & P. Ouis (Red.), Det Gröna Finrummet: Etnicitet, Friluftsliv och Naturumgängets
Urbanisering. (53-71). Stockholm: Carlssons
Loftus, A. (2012). Everyday Environmentalism: Creating an Urban Political Ideology.
University of Minnesota press: Minneapolis
36
Naturvårdsverket.
(2016).
Naturturism.
Hämtad
2017-01-29,
från
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efteromrade/Friluftsliv/Naturturism/
Naturvårdsverket. (2011). Den nyttiga utevistelsen. Forskningsperspektiv på naturkontaktens
betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Stockholm: Naturvårdsverket.
Nationalencyklopedin.
(2017).
Anknytning.
Hämtad
2017-06-17,
från
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/anknytning
Nisbet, K., L. (2011). A Nature Relatedness Intervention to Promote Happiness and
Environmental Concern. ProQuest, UMI Dissertation Publishing, Carleton University,
Canada.
Pepper, D. (1996). Modern environmentalism. London: Routledge.
Prop. 2009/10:238. Framtidens friluftsliv. Tillgänglig: http://data.riksdagen.se/fil/2F3B41B6E589-47D6-B1C0-CB53FE9582A4
Redman, C. (2005). The Growth of World Urbanism. I N. Haenn & R., R. Wilk (Red.), The
Environment in Anthropology: A Reader in Ecology, Culture, and Sustainable Living (s. 145162). New York University Press, New York.
Shrader-Frechette, K. (2006). Individualism, Holism, and Environmental Ethics. I N. Haenn
& R., R. Wilk (Red.), The Environment in Anthropology: A Reader in Ecology, Culture, and
Sustainable Living (s. 336-347). New York University Press, New York.
SFS
2003:133.
Förordning
om
statsbidrag
till
friluftsorganisationer.
Stockholm:
Miljödepartementet.
Stern, P., Dietz, T., & Abel, T. (1999). A Value-Belief-Norm Theory of Support for Social
Movements: The Case of Environmentalism. Huxley college on the Peninsulas Publications,
(1), 83-84.
37
Suttie, J. (2016, 14 september). How to Raise an Environmentalist. Greater Good. Hämtad
2017-03-07.Från:
http://greatergood.berkeley.edu/article/item/how_to_raise_an_environmentalist
Wells, N., M. & Lekies, K., S. (2006). Nature and the Life Course: Pathways from Childhood.
Nature Experiences to Adult Environmentalism. Children, Youth and Environments 16(1)
Wolf-Watz, D., Berry, T., Sandell, K., & Öhman, J. (2014). Friluftsliv och miljöengagemang.
I P. Fredman, M. Stenseke, & K. Sandell (Red.), Friluftsliv i förändring. Studier från svenska
upplevelselandskap (s. 152-166). Stockholm: Carlsson bokförlag.
Wright, R., T. & Boorse, D., F. (2014). Environmental Science - Toward a Sustainable
Future. Boston: Pearson Education
38