”Viärettmednaturen” - Enkvalitativintervjuanalysmedmiljöaktivister “Weareonewithnature” - Aqualitativeinterviewanalysiswith environmentalactivists FredrikSchiller&SimonSvendler KandidatexamenhuvudområdeMiljövetenskap180hp MiljövetenskapkandidatkursMV109C15hp ExaminationsterminVT2017 Handledare:EbbaLisbergJensen&JohannaNygrenSpanne Sammanfattning Studien undersöker vad som format miljöengagemanget hos miljöaktivister samt hur den kunskapen kan användas för att öka miljöengagemanget i samhället. Fyra miljöaktivister med olika bakgrund har medverkat i kvalitativa intervjuer som kodades i teman. Intervjuerna analyserades i relation till ett flertal teorier inom bland annat miljöpsykologi. Resultatet visade på fyra övergripande teman, vilka var naturens betydelse, social påverkan, utbildningens påverkan och individens ansvar i samhället, som haft en avgörande inverkan på miljöaktivisternas engagemang. För att öka miljöengagemanget i samhället bör naturkontakt ske i en pedagogisk kontext som lyfter fram förståelsen av att vara en del av naturen, baserat på biosfäriska värden. Abstract The study investigates what has impacted the environmental dedication of environmental activists and how that knowledge can be used to increase the environmental engagement in society. Four environmentalists with different backgrounds participated in qualitative interviews which were subsequently encoded in themes. The interviews were analyzed in relation to theories within, among others, environmental psychology. The results shows four main themes which were impact of nature, social impact, the impact of education and the individual's responsibility in society, that had a decisive impact on the environmental activists commitment. In order to increase environmental engagement in society, nature contact should take place in an educational context that emphasizes understanding of being part of nature, based on biospheric values. Nyckelord: Miljöengagemang, miljöaktivism, naturkontakt, påverkande faktorer, samhörighet med naturen 2 Innehållsförteckning Inledning........................................................................................................................ s. 4 Syfte och frågeställning....................................................................................................s. 5 Kultur och natursyn ....................................................................................................... s. 6 Modernitet ..................................................................................................................... s. 9 Friluftsliv och naturkontakt ......................................................................................... s. 11 Miljöengagemang och miljöaktivism .......................................................................... s. 14 Miljöpsykologi ............................................................................................................ s. 17 Metod .......................................................................................................................... s. 20 Metoddiskussion ........................................................................................................... s. 21 Naturens betydelse ...................................................................................................... s. 22 Naturkontakt .................................................................................................................. s. 22 Samhörighetskänsla med naturen .................................................................................. s. 23 Konsekvens av urbanitet ............................................................................................... s. 24 Existentiella och etiska funderingar .............................................................................. s. 24 Hälsa .............................................................................................................................. s. 25 Social påverkan ........................................................................................................... s. 26 Social interaktion .......................................................................................................... s. 26 Närstående personer ...................................................................................................... s. 27 Utbildningens påverkan............................................................................................... s. 28 Miljöutbildning ............................................................................................................. s. 28 Medias påverkan ........................................................................................................... s. 28 Vetenskaplig övertygelse .............................................................................................. s. 29 Individens ansvar i samhället ...................................................................................... s. 30 Misstro till samhället ..................................................................................................... s. 30 Eget ansvar .................................................................................................................... s. 30 Slutdiskussion.............................................................................................................. s. 32 Referenslista ................................................................................................................ s. 35 3 Inledning Klimatförändringar, föroreningar och andra miljöproblem ökar runt om i världen men miljöengagemanget ökar inte i samma takt (Lidskog & Sundqvist, 2011, s. 18-19). Med miljöengagemang menar vi attityder som uttrycker en positiv syn på att agera ur ett miljövänligt beteende och som är värdeorienterat. För att bidra till ett ökat miljöengagemang är det relevant att se till individers beteende, attityder och kunskap om miljön (Lidskog & Sundqvist, 2011, s. 18-19). Angelöw och Jonsson (1994, s. 185) lyfter fram att det krävs ett stort engagemang från varje individ om miljöproblemen ska kunna hejdas och genom att fler individer blir engagerade kan den negativa utvecklingen vändas. De menar att miljöengagerade individer inte accepterar den pågående miljöförstöringen utan försöker påverka såväl sin egen situation, politiska beslut som industri. Därför tycker vi det är intressant att se vad som bidrar till uppkomsten av miljöengagemang hos individer. Enligt Fielding, McDonald och Louis (2008, s. 318) är majoriteten av befolkningen i västvärlden medvetna om sin negativa påverkan på miljön men menar också att miljörörelser, som fungerar som skyddande organ för miljön, har svårt att engagera dessa personer till att ändra sina beteenden. Enligt bland annat Suttie (2016, s. 14), Wells och Lekies (2006, s. 1) finns det en koppling mellan naturkontakt, som innebär att komma i kontakt med strukturer och livsformer som i första hand inte är skapade av människan (Naturvårdsverket, 2011, s. 12), och ett ökat miljöengagemang. Miljöaktivisters bakgrund är därför av betydelse för att se hur och om deras naturkontakt och friluftsliv bidrar till deras miljöengagemang. Miljöaktivist definieras här som en person som förespråkar eller arbetar för att skydda luft, vatten, djur, växter och andra delar av ekosystemet från förorening, minimera mänsklig påverkan eller dess effekter på ekosystemet. Enligt Wolf-Watz, Berry, Sandell och Öhman (2014, s. 163-164) finns det samband mellan friluftsliv och miljöengagemang men att det med försiktighet ska dras enkla orsak-verkan samband då kombinationen natur, friluftsliv och miljöengagemang är komplex. De menar att det är svårt att isolera friluftsliv som orsak till ett miljöengagemang från exempelvis litteratur och tv-program och att det ur en pedagogisk synvinkel är det nödvändigt att se naturkontakt ur ett individuellt, socialt och kulturellt perspektiv. Även Naturvårdsverket (2011, s. 133) menar att det behövs mer forskning kring sambanden mellan friluftsliv och miljöengagemang. Regeringen uttrycker att ”Forskning om friluftsliv är av stor vikt för att öka kunskapen om 4 friluftslivets betydelse för samhället och för naturvården” (Prop. 2009/10:238, s. 51). I denna studie kommer begreppet friluftsliv användas utifrån den officiella svenska definitionen vilken beskriver det som: ”Vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskap för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling” (SFS 2003:133). Friluftsliv ses alltså som en form av naturkontakt. Okunskap kring miljöproblem och resursers ändlighet bland befolkningen har sannolikt påverkats av sociala institutioner, mänskligt handlande och mänskliga värden (Foster, 1965, s. 267). Människan är formad av otaliga sociala relationer. Det inkluderar förståelse för hur miljökunskap och miljöpolitik framställs. Dessa aspekter måste beaktas samtidigt som gränserna mellan människa och natur måste brytas ned då de enligt Loftus (2012, s. 9-10) inte existerar eftersom människan är en del av naturen. Genom intervjuer med miljöaktivister kan insikten om vad som präglat dem i sitt engagemang öka. I den teoretiska delen har vi valt att först se till kulturen och samhället som aktivisterna är en del av för att sedan smalna av perspektivet till individnivå och se vad som präglar miljöengagemang och miljöaktivism för att avslutningsvis belysa miljöpsykologiska teorier. Syfteochfrågeställning Syftet är att undersöka vad som format miljöengagemanget hos miljöaktivister samt att se om vi kan lära oss något för att öka miljöengagemanget i samhället. De frågeställningar studien ämnar hitta svar på är: • Hur och varför har miljöaktivister blivit aktivister och hur har naturkontakt och friluftsliv präglat dem? • Utifrån svaret på förra frågan kan vi lära oss något för att öka miljöengagemanget i samhället? 5 Kulturochnatursyn Kultur är något som är inlärt, ömsesidigt delat, tvingat eller som har symboler och värden (Angelöw & Jonsson, 1994, s. 38). Kulturen överförs till barnen som en objektiv verklighet. Angelöw och Jonsson (1994, s. 39) menar att människor har olika ”kulturfilter” som bestämmer människans syn på naturen och påverkar deras handlingar och beslut. Det kan därför finnas en skillnad på hur naturen uppfattas och hur den upplevs. Därför kan det också vara svårt att ta gemensamma beslut om naturresurser då individer har olika uppfattningar om vad naturen egentligen är och vad den bör användas till. Fosters (1965, s. 293) teori säger att individualistiskt handlande är val som uppkommer av kollektiva premisser. I samlar- och jägarkulturen fanns en mer holistisk natursyn på grund av att befolkningen då var mer beroende av de naturresurser som fanns tillgängliga (Angelöw & Jonsson, 1994, s. 45). Tack vare språkets utveckling formades också en muntlig kultur, generationer emellan, som drevs av en vilja att värna om och ta vara på naturen. Ökad befolkningstäthet utvecklade en natursyn som mer eller mindre separerade den vilda naturen med den framtida urbana- och tillrättalagda naturen och dessutom bildades hierarkiska ordningar som satte människan över allt annat vilket bidrog till en distans mellan människa, djur och natur. Foster (1965, s. 293) har en teori om att själva deltagandet i den kultur människan växer upp i, är det som formar beteenden och är det som styr val och levnadsmönster. Foster (1965, s. 294) menar även att alla beteenden inom en grupp är rationella i förhållande till deras kognitiva syn på naturen och samhället samt att vissa beteenden kan framstå som irrationella då samhället genomgår naturliga, sociala och ekonomiska förändringar. När Europa och Amerika urbaniserades allt mer i slutet av 1800-talet ändrades synen på naturen (Hannigan, 1995, s. 110). Tidigare sågs vild natur som ett hot mot mänskliga bosättningar. Den synen kom allt mer att ge vika för en framväxande romantiserad bild där den vilda naturen hyllades. Naturen blev en motpol till städernas stress, buller och föroreningar och skapade en nostalgi för lantligt leverne och utomhusaktiviteter (Hannigan, 1995, s. 111). För att förstå definitionen om vad naturen är och står för kan svensk syn på naturen jämföras med andra nationaliteters natursyn. Enligt Angelöw och Jonsson (1994, s. 56-57) avser den “typiska” svenska naturen de kulturlandskap, det vill säga den ordnade naturen, som omger svensk tätbygd. Lisberg Jensen (2014, s. 58) menar att den orörda naturen inom svensk kulturhistoria stått för det romantiska och otämjda och det som präglat den 6 svenska nationaliteten. Hon menar samtidigt att naturkontakt och friluftsliv, historiskt sett, har gestaltats för att uppleva skillnader mellan den “rena” naturen med det tillrättalagda jordbrukslandskapet. Dessutom beror den rådande natursynen på de kulturella värderingsmönster som finns. Dessa är inte statiska utan förändras allt eftersom samhället förändras. Synen på naturen påverkas dessutom av individens ålder, om människor bor i städer eller på landsbygden samt om människan har direktkontakt med naturen (Angelöw & Jonsson, 1994, s. 56-57). I diskussionen om hur och vad som påverkat och präglat människan finns det djupkulturelloch ytkulturell kommunikation enligt Angelöw och Jonsson (1994, s. 39). De menar att den djupkulturella kommunikationen sker i stor utsträckning utan verbal kommunikation. Här är det värderingar samt dold information som styr individens handlingar och tankar. Ytkulturell kommunikation lyfts också fram som väsentligt då den främst sker verbalt. De menar samtidigt att moderna industriländer styrs främst av en ytkulturell kommunikation medan underutvecklade länder främst har en djupkulturell prägel. I förhållandet till naturen, om hur den uppfattas, kan detta vara en viktig utgångspunkt då närheten till naturen är olika beroende på hur länder utvecklats. Angelöw och Jonsson (1994, s. 41) menar att västvärlden idag lever med en natursyn som är mindre baserad på känsla och därför ansedd som mer rationell i förhållande till utvecklingsländer där ett mer instinktivt tänkande präglat deras handlingar. Det har lett till att de industrialiserade länderna separerat natur och kultur från varandra vilket lett till att finns en bristande helhetsbild över hur sociala och kulturella aspekter påverkar miljö och natur. Miljöproblem har traditionellt betraktats som problem som uppstår i naturen men Ekborg (2002, s. 25) menar att det snarare rör sig om en konsekvens av mänskliga handlingar och därmed ett moraliskt problem. Enligt Hannigan (1995, s. 38) uppvisar miljöproblem ofta samma mönster som sociala problem. Ekborg (2002, s. 25) beskriver miljöproblem som sociala problem som berör mänskliga konflikter hur naturresurser ska hanteras. Hannigan (1995, s. 33 & 126) menar samtidigt att förståelsen av begrepp som natur, ekologi och miljöaktivism delvis är sociala konstruktioner. Vidare påpekas att analyser av sociala konstruktioner kan användas för att förstå hur individer tilldelar mening till sin värld. Hannigan (1995, s. 42) visar att konstruktionen av miljöproblem går via tre steg. Det första steget är montering och innebär bland annat att upptäcka, namnge och skapa parametrar för 7 problemet med hjälp av vetenskap. Steg två är att presentera uppgiften och ge påståenden legitimitet med hjälp av media. Sista steget är att institutionalisera exempelvis genom politiskt arbete och politiska reformer, samt skapa policys. För att mer specifikt förstå samhället som miljöaktivisterna är en del av följer i nästa kapitel en redogörelse för begreppet modernitet som enligt Hornborg (2012, s. 175) har påverkat såväl landskapet som det mänskliga medvetandet. 8 Modernitet Moderniteten kan förstås genom dess tre grundelement eller strukturella tendenser vilka är dualism, likformighet och expansion (Hornborg, 2012, s. 175-176). Dualism syftar på motsättningen mellan subjekt och objekt. Det kan vara dikotomier som klyftor mellan människa och natur, ande och materia, medvetande och kropp. Hannigan (1995, s. 109) menar att det finns en dikotomi mellan en antropocentrisk- och en ekocentrisk natursyn. Det är inte det abstrakta och analytiska tänkandet inom modernismen som är problemet utan hur de används och leder till samhälleliga och ekologiska övergrepp (Hornborg, 2012, s. 189). En motsättning till Hornborgs syn på modernitetens negativa aspekter är att teknisk modernitet och ekonomisk utveckling har varit en förutsättning för att främja miljöpolicys och samtidigt lösa miljöproblem som uppkommer av ekonomiska aktiviteter (Wright & Boorse, 2014, s. 25) Det andra grundelementet för att förstå moderniteten beskriver Hornborg (2012, s. 180-181) som likformighet. I moderniteten finns en strävan att stöpa allt liv i samma form. I det modernas strävan efter likformighet blir det viktigt att individen lösgörs från släkt och sin lokala anknytning. Dessutom premieras personlighetstyper, idéer och artefakter som är minst beroende av kontext. Det tredje grundelementet som lyfts fram är expansion och Hornborg (2012, s. 182-183) menar att moderniteten bygger på en tro om ständigt växande BNP och erövring av marknadsandelar. Fortsättningsvis menar han att tillväxt och expansion har nackdelar som att naturen förstörs. Det går därför att prata om ett förtryck av naturen och att en ekologisk revolution är nödvändig. Samtidigt menar han att människor lever i en kluven civilisation där de flesta av oss inser att vårt leverne är ohållbart. Vidare framhåller Hornborg (2012, s. 186) att de intressen som genom seklerna har värnats som motsättning till det moderna är exempelvis andlighet, tradition, hembygd, lokalsamhället, etnisk identitet, mångfald och miljö. Hornborg (2012, s. 238) för fram den franska sociologen Jean Baudrillard som framställer moderniteten som en grundläggande urholkning av den mänskliga förmågan att uppleva världen som meningsfull. Pepper (1996, s. 4) menar att miljöaktivism kan ses som ett avvisande mot moderniteten och samhället som det skapar. Miljöhänsynen ska inte förringas påpekar Pepper (1996, s. 5) men menar att miljöaktivism också kan ses som ett uttryck för osäkerheten folk känner kring moderna faktorer som globalisering av världen till ett enda stort kommersiellt, elektroniskt och kulturellt system. 9 Reaktionen mot modernismen har enligt honom fått människor att återupptäcka förmoderna idéer om naturen som holism, gaianism och naturdyrkan. Hornborg (2012, s. 184-185) har skrivit mycket inom detta ämne och vad han menar är att då vi exploaterar naturen, exploaterar vi också människan eftersom naturen är en del av människan. Den etiska betydelsen är därför högst väsentlig för att förstå naturens inverkan på människan. Han förklarar vidare att Bruntlandsideologin styrt individens uppfattning till att miljöproblem, ekologisk modernisering och miljöhänsyn enbart kan lösas genom ingenjörskonst, teknologiska- samt ekonomiska lösningar. Han menar att människor luras genom att tro att ekonomin kan alstra tillväxt, när den egentligen skingrar problemen och förstör miljön på andra platser vilket går i linje med det Foster (1965, s. 297) menar i sin teori Image of the Limited Good. Denna teori säger att när en individ får eller tar en ändlig resurs eller vara, förlorar någon annan på det. 10 Friluftslivochnaturkontakt Friluftsliv och naturkontakt har från mer radikala håll setts som en kritik av det moderna samhället och dess negativa miljöpåverkan (Karlsson, Bladh & Haraldson, 2013, s. 90). Friluftslivet har enligt Wolf-Watz et al. (2014, s. 152) expanderat parallellt med samhällets utveckling och har många likheter med det moderna industri- och konsumtionssamhället genom dess kommersialisering, ökade resande och användning av nya tekniker. Diskursen om miljöpåverkan och hållbar utveckling är därför högst relevant i frågan om hur friluftsliv och naturkontakt påverkar miljöengagemang. Naturkontakt och friluftsliv ses idag bland annat som ett viktigt verktyg för att utveckla ett mindre resurskrävande och miljöförstörande beteende (Angelöw & Jonsson, 1995, s 115-116; Wolf-Watz et al., 2014, s. 153). Fyra generella teman går enligt Wolf-Watz et al. (2014, s. 153) att skönja när det gäller forskning på sambandet mellan miljö och friluftsliv. 1. Friluftslivets påverkan på naturmiljön, 2. Miljöförändringars påverkan på friluftslivet, 3. Friluftslivets inverkan på grad av miljöengagemang och 4. Miljöengagemangets betydelse för fritidsrelaterade val. Enligt Wolf-Watz et al. (2014, s. 164) bör relationen mellan friluftsliv och miljöengagemang inte enbart ses som ett orsakssamband utan mer som ett dynamiskt samspel mellan personers sociala identitet, deras inbördes relationer och förhållningssätt till naturlandskapet. Detta går i linje med Ajzens (2011, s. 438) teoretiska modell Theory of Planned Behaviour som beskriver att individens attityder påverkar dess handlingar. Enligt Naturvårdsverket (2016) har det visat sig att det finns ett ökat intresse hos den svenska befolkningen att vistas i naturen samtidigt som möjligheter till naturkontakt minskar och Johansson (2005, s. 343) menar att miljöengagemang utvecklas redan under barndomen. Undersökningar har visat att kontinuerlig naturkontakt i ung ålder samt organiserade verksamheter är avgörande för miljöengagemangets utveckling hos individer i vuxen ålder. Angelöw & Jonsson, 1994, s. 176). Ett annat sätt att studera relationen mellan friluftsliv och miljöengagemang menar Wolf-Watz (2014, s. 156) går ut på att undersöka människors eventuella samhörighetskänsla med naturen. Begreppet samhörighetskänsla beskrivs i denna teori att människor upplever att de är en del av naturen. Samhörighetskänslan lyfts fram som potentiellt betydelsefull för utvecklingen av miljöengagemang. Han menar att grunden till miljöengagemang bygger på att människor 11 upplever att de är en del av naturen. Wolf-Watz (2014, s. 156) menar samtidigt att kopplingen mellan utevistelse, samhörighetskänsla och miljöengagemang kan beskrivas med följande modell: 1. Upplevelsen av att naturmiljön är vårt levande sammanhang och leder till en känslomässig anknytning till, och en uppskattning av, detta sammanhang. 2. Vi vill bevara det vi känslomässigt knyter an till. 3. Om vi upplever naturmiljön som ett sammanhang varav vi är en del, handlar vi på ett sätt som gynnar den. Emmelin, Fredman, Lisberg Jensen & Sandell (2010, s. 73) menar att samhörighetskänsla uppkommer då individen känner omhändertagande och större förståelse för naturen. Detta skulle kunna vara grunden till miljöengagemang. Återkommande upplevelser i naturen skulle alltså kunna skapa en samhörighetskänsla och ett ökat miljöengagemang. Om samhället skulle låta kunskapen om naturen inverka på kollektiva lärsituationer, det vill säga utöva friluftsliv på ett mer strukturellt plan, kunde det möjligtvis leda till en större miljömedvetenhet i människors vardag (Wolf-Watz et al., 2014, s. 163). I den nationella enkäten ”Friluftsliv 07” ger de svarande en bild av att de ofta känner samhörighetskänslan med naturen, det vill säga att de känner sig som en del av naturen, vilket är viktigt för friluftslivets motiv. Friluftsliv kan ses som en form av miljöpedagogik (Wolf-Watz et al., 2014, s.157). För att förstå samspelet mellan friluftsliv som miljöpedagogik och miljöengagemang har en modell tagits fram. Begreppet miljöengagemang nyanseras här genom att delas in i fyra kategorier vilka är naturskydd, naturvård, miljövård och hållbar utveckling. Friluftsstilar delas in och kategoriseras som passiv anpassning (till exempel fågelskådning), dominans (till exempel skidåkning) och aktiv anpassning (till exempel jakt) (Wolf-Watz et al., 2014, s.157-159). Lite mer utförligt kan sägas att passiv anpassning innebär ett passivt förhållningssätt till förändringar av landskapet där idealet är att det inte ska märkas att människan varit där (Emmelin et al., 2010, s. 179-180). Med dominans ses landskapet som en fabrik som ska anpassas till aktiviteten genom anläggningar och tillrättalägganden. Aktiv anpassning innebär att aktiviteten underordnar sig landskapet i termer av exempelvis topografi och väder medan individen samtidigt aktivt utnyttjar och förändrar landskapet exempelvis i form av jakt och 12 brasor. Motiven till friluftsliv delas upp i friluftsliv som metod för pedagogik och friluftsliv med ett eget egenvärde (Wolf-Watz et al., 2014, s.157). Modellen visar på fem potentiella vägar för friluftslivets roll som miljöpedagogik. Det kan exempelvis vara att friluftsstilen passiv anpassning som fågelskådning skulle kunna inspirera till naturskydd som miljöengagemang (Wolf-Watz et al., 2014, s.158-159). Svårigheten att kategorisera friluftslivet kan vara en av anledningarna till de vaga forskningsresultaten på området (WolfWatz et al., 2014, s. 156). Huvudtanken med friluftsliv som miljöpedagogik är att ett naturnära friluftsliv kan väcka ett känslomässigt engagemang till naturen (Emmelin et al., 2010, s. 182-183). Individen skapar vissa värden som utvecklar ett behov att engagera sig för miljön som en solidaritetshandling. Olika värden är inte nödvändigtvis kopplade till en specifik plats utan kan bli en del av en världsbild och ett sätt att förhålla sig till en viss miljö på ett övergripande plan. 13 Miljöengagemangochmiljöaktivism Miljöengagemang kan ta olika former och bedrivas på olika sätt hos individer. Miljömedvetna handlingar har därför ingen generell definition. Det är olika variabler som förklarar exempelvis miljöorienterad konsumtion och deltagande i miljöpolitiska aktiviteter (Aspegren, 2003, s. 61) Miljöengagemang är både ett kollektivt- och ett individualistiskt begrepp som kan syfta till ett inre motiv för att visa hänsyn till naturen förutsatt att det är genomförbart. Forskning pekar på att tillgången till natur och olika upplevelsevärden, kan vara främjande för hälsan, kunskap om de biologiska sambanden samt verka gynnsamt för ett miljöengagemang (Emmelin et al., 2010, s. 207). Dagens generation ägnar mindre tid åt att vara i naturen, dock menar Fredman, Lindhagen och Nordström (2013, s. 55) att det inte behöver betyda att intresset för naturen minskar hos den yngre generationen. Enligt Andersson, Sandberg och Öhman (2013, s. 115) framställs barns förmodade avsaknad av naturkontakt som bekymmersam. Redman (2005, s. 145) understryker att en växande befolkning samt urbanisering av samhällen idag är ett stort problem. Han menar att människor tvingas till nya förhållningssätt gentemot naturen då de urbana miljöerna växer. Människor har distanserats allt mer från naturen och individens förståelse för sambanden mellan natur, resurs och avfall har blivit allt mer vag. Charles och Louv (2009, s. 1) menar också att barn och unga idag har väsentligt mindre tid till oplanerad utomhusvistelse och lek än tidigare generationer, något de kallar för nature deficit, alltså ett naturunderskott. Detta har lett till brist på naturupplevelser hos dagens unga vilket i sin tur främmandegör naturen för dem vilket också kan hindra uppkomsten av miljöengagemang. Enligt Fredman et al. (2013, s. 54) har den ökade mediekonsumtionen bidragit till en minskad naturkontakt hos unga i Sverige. Minskad frekvens av en aktivitet kan leda till ökad frekvens av andra. Den statistik som behandlar uppgifter om detta antagande är dock inte helt okomplicerat då det är svårt att destillera konceptet naturkontakt och då i synnerhet konceptet friluftsliv då det kan tolkas som ett mycket omfattande begrepp. Hornborg (2012, s. 232) menar att mängden tid individen vistas i naturen har en stor betydelse för identitetsskapandet. Tanken är att människan söker efter en identitet och att det blir problematiskt då naturen finns för långt bort och därmed upplevs som abstrakt. Dilemmat blir 14 bristen av självklara referenspunkter för identitetsskapande gör att människan söker mer aktivt i andra mer konsumtionsbundna sammanhang. Han menar även att konsumtionssamhället är konstruerat för att tillgodose människans identitetsbyggande och erbjuder det som efterfrågas vilket inkluderar bland annat inredning och kläder. När människan ser en plats som ”naturlig” tillskrivs också en miljöetisk aspekt till den platsen och detta menar Shrader-Frechette (2006, s. 338) är evolutionärt. Hon menar att naturligt urval har gjort att människan fått en moralisk hållning till att behålla och bevara släktbanden, gemenskapen och identiteten som också har gjort att den naturliga miljön ses som ett samfund som delas mellan alla människor. Slutligen menar författaren att ekosystemen har moraliska värden eftersom människan har känslomässiga band som vi ärvt, evolutionärt, genom primater. Här är den djupkulturella kommunikationen viktig då Angelöw och Jonsson (1996, s. 40) menar att denna typ av kommunikation är fördelaktig då den kan ena individer eller grupper och bibehålla kulturer. Relationen mellan människa och miljö kan enligt Johansson (2005, s. 342) ses på tre olika sätt i samband med olika natursyner: 1. Biosfärisk natursyn, vilket hänvisar till att naturen har ett egenvärde och att andra arter har rätt att leva där vilket kan medföra att människor måste göra vissa uppoffringar. 2. Social-altruistisk natursyn, vilket hänvisar till att människan måste ta hand om miljön, då naturen förser befolkningen med resurser och mat. 3. Egoistisk natursyn, vilket motiverar människan att vara miljövänlig då naturen gynnar honom eller henne själv. Oavsett vilken syn människan har på naturen kan engagemanget variera beroende på förhållandet till naturen och miljön. Enligt Johansson (2005, s. 342) är den empatiska förmågan och den känslomässiga anknytningen till naturen viktig eftersom de påverkar människors beteende mot miljön. I väst utgörs miljöaktivisterna av personer som anser att radikala, sociala och politiska förändringar är nödvändiga för att adressera miljöproblemen (Connelly et al., 2012, s. 96). Miljöaktivister har ofta en förbindelse till en eller flera miljörörelser. Miljörörelsen i sin helhet beskrivs som ett löst sammansatt, icke institutionaliserat nätverk, som inkluderar 15 individer, grupper och partier som är engagerade i ett kollektivt handlande motiverat av oro för miljön, där utövandet och intensiteten kan variera påtagligt beroende på plats och tid. En som skrivit mycket inom ämnet är Pepper (1996, s. 2-10) som menar att de gröna tankarnas historia om relationen mellan samhälle och människa visar på att idéerna är och har alltid varit en del av ideologiska debatter. Han menar fortsättningsvis att ideologier är en uppsättning idéer som formar grunden för en persons eller grupps världsbild, det vill säga ett specifikt perspektiv hur världen är och borde vara. Vidare menas att mycket av den gröna ideologins världsbild kretsar kring samhället och dess relation till naturen. Pepper (1996, s. 10-15) menar att miljöproblem ofta uppkommer från värderingar och attityder kring naturen vilket ofta är fallet i västvärlden. Den generella uppfattningen har varit att se naturen som ett instrument för materiell vinning och att människor ser sig som separerade från naturen. Det framhålls att kärnan i det gröna tänkandet utgörs av ekocentrism, det vill säga ett fokus på hela ekosystemet snarare än fokus enbart på faktorer som berör människor. För att lättare förstå vad som påverkar beteenden kring miljömässiga handlingar följer nedan miljöpsykologiska teorier som kan förklara hur olika beteenden kan uppstå. 16 Miljöpsykologi Enligt Gifford, Steg och Reser (2010, s. 445) påverkas miljöengagemang av två faktorer. Faktorerna är den upplevda uppoffringen och nyttan med miljömässigt handlande samt normativa problem kring miljön. Theory of Planned Behaviour förutsätter att individer väljer alternativ med högsta fördelar mot lägsta uppoffringar (Ajzen, 2011, s. 438). Att agera miljövänligt är ofta förknippat med höga uppoffringar och Gifford et al. (2010, s. 446) menar därför att moraliska- och normativa problem är högst väsentliga för beteende i relation till miljön. Han menar att människor är mer benägna att engagera sig i miljöfrågor när de bygger på värden bortom deras omedelbara egna intressen, det vill säga altruistiska- eller biosfäriska värden. En större miljöhänsyn har även visat sig korrelera med hållbara miljöbeteenden. Value-belief-norm theory utgår från att människan agerar med miljöhänsyn om de känner ett moraliskt ansvar, vilket beror på om individen är medveten om problemet som skapas av hens beteende samt känner ansvar för detta (Stern, Dietz & Abel, 1999, s. 83-84). Teorin visar också att medvetenheten om miljön är rotad i den befintliga oron för miljön och miljövärden. I socialpsykologisk handlingsteori betonas individens egna föreställningar om sitt handlingsutrymme att leva på ett miljöanpassat sätt (Angelöw & Jonsson, 1994, s. 63). Hindren och förutsättningarna finns på såväl individuell, samhällelig och miljömässig nivå vilket överensstämmer med Gifford et al. (2010, s. 446) tolkning av Theory of Planned Behaviour. Faktorerna samspelar i en komplex helhet där individens motiv är drivkraften för handlingarna. Motiven kan vara såväl medvetna som omedvetna behov, önskemål och förväntningar. Handlingarna är riktade mot ett mål och kan exempelvis vara individuella/samhälleliga, kort/långsiktiga, yttre/inre (Angelöw & Jonsson, 1994, s. 64). Målsättningarna är sällan renodlade utan kan vara flerdimensionella. Ett medlemskap i en miljöorganisation kan därför både tillgodose det samhälleliga och miljömässiga målet att förebygga och begränsa miljöförstöring men också på ett individuellt plan tillgodose behovet av sociala kontakter. Individers miljöengagemang tycks uppstå ur en process mellan den så kallade yttre och inre världen (Angelöw & Jonsson, 1994, s. 111). Den yttre världens påverkan kommer exempelvis från det omgivande samhället, personer i ens närhet, vanor, samhällets organisering och kollektiva bildningsnivån. Den inre världens påverkan utgörs av faktorer knutna till den enskilde som erfarenheter, motivation, värderingar, självförtroende, insikter om allts 17 samexistens och drömmar om en annan värld. Individens önskan om att leva på ett mer miljöanpassat levnadssätt blir en konsekvens av socialisation och internalisering. En process där värderingar, attityder, handlingar, kunskaper med mera överförs och införlivas i individen från andra individer och grupper i samhället (Angelöw & Jonsson, 1994, s. 113). Miljömedvetna handlingar kan styras mot att trygga individers rätt till en hållbar miljö och förebygga miljöförstöring samt återställa skadad miljö (Angelöw & Jonsson, 1996, s. 65). Målet med miljömedvetna handlingar kan också innefatta att värna om den egna hälsan och bilda kontaktnät utifrån miljöorganisationer. Angelöw och Jonsson (1996, s. 67) har redovisat en lista som visar vilka faktorer som har hindrande och underlättande inverkan på ett miljöengagemang, se tabell 1 nedan: Tabell 1. Angelöw och Jonsson 1996, s. 67. Hindrande och underlättande faktorer på miljöengagemang. Faktorer Hindrande Underlättande Motivation Låg Hög Värderingar Materialistiska Postmaterialistiska Socialgrupp/ekonomi Låg och mycket hög Medel Utbildningsnivå Låg Hög Erfarenheter av miljöförstöring Nej Ja Kunskaper om miljön Bristfälliga Goda Könsroller Man Kvinna Ålder Gammal Ung Levnadsvanor Fastlåsta Flexibla Arbetsvillkor Dåliga Goda Självförtroende/självförverkligande Låg Hög Attityd till påverkan Ödestro Individen kan påverka I tabellen ovan ser vi att utbildningsnivå, erfarenheter av miljöförstöring och kunskap om miljön bidrar till ett ökat miljöengagemang. Emmelin et al. (2010, s. 151-153) presenterar antaganden om hindrande faktorer för friluftsliv och menar att psykologiska faktorer, kostnader, avstånd, trötthet och familjesituation var de faktorer som var mest hindrande. 18 Dessutom är kvinnor i högre grad påverkade av hindrande faktorer och unga hade kostnadsproblem i högre grad än vuxna. Vår tolkning är att tabellen kan användas för att i högre grad förstå det handlinglingsutrymme som individer uppfattar sig ha i enlighet med Ajzen (2011, s. 438) Theory of planned behaviour och Angelöw och Johnssons (1996, s. 64) socialpsykologiska handlingsteori. 19 Metod Den valda metoden för studien är semistrukturerade intervjuer. De tillhör en kvalitativ metod och har fördelen att vara flexibla i sin utformning vilket kan medföra detaljerade svar från respondenterna (Bryman, 2011, s. 413). Fördelen med dessa intervjuer är att respondentens intresse och ståndpunkter åskådliggörs genom att intervjuerna kan röra sig i olika riktningar beroende på vad respondenterna känner är relevant och viktigt. En intervjuguide etablerades med en lista över frågor som ställdes. Intervjuerna kunde frångå intervjuguiden och respondenternas svar kunde ge upphov till relevanta följdfrågor vilket Bryman (2011, s. 415) föreslår. Intervjuerna behandlade exempelvis respondenternas uppväxt, åsikter om miljöfrågor och samhörighet med naturen. Intervjuerna blev därför en form av livsberättelser. Då intervjuerna genomfördes av två intervjuare var det fördelaktigt med semistrukturerade intervjuer för att öka jämförbarheten mellan intervjuerna (Bryman, 2011, s. 416). Då studiens syfte är att belysa miljöaktivisters uppfattning om sin omvärld och hur naturen har påverkat deras val var frågorna öppna och inte ledande för att förhindra respondenterna att svara alltför entydigt. Intervjuerna genomfördes med fyra miljöaktivister. Kriterierna för det urval som gjordes var att respondenterna skulle uppfylla vår definition av begreppet “miljöaktivist” och att de själva skulle accepterat benämningen om sig som miljöaktivister. En respondent hade inte använt det begreppet om sig själv tidigare men kunde gå med på den beskrivningen om sig själv. Urvalet gjordes med hjälp av personliga kontakter samt sökning på miljörörelsers hemsidor. Kontakten skedde genom meddelanden på Facebook och mejlkontakt. Bland annat skrev vi meddelanden till engagerade personer inom Greenpeace, Jordens Vänner och Naturskyddsföreningen. De fyra första som tackade ja och uppfyllde våra kriterier valdes. Studien har avgränsats till enbart miljöaktivister då uppsatsens omfång inte tillåter en jämförelse med icke-miljöengagerade. Inte heller bakgrundsfaktorer som etnicitet och genus kommer beröras då vi inte ämnar belysa detta. Vi strävade efter att genomföra intervjuerna i trygga miljöer för att få respondenterna att känna sig lugna och säkra. Intervjuerna spelades in och anteckningar gjordes under intervjuernas gång för att notera hur respondenterna svarade på frågorna. Transkribering av intervjumaterialet utfördes samma dag eller dagen efter. Teoretisk mättnad har eftersträvats 20 och genom kodningen återkom flera åsikter och uttalanden vilket visade på att en viss mättnad hade uppnåtts. Det transkriberade materialet lästes noggrant igenom ett flertal gånger för att kodas. Utifrån materialet kunde nyckelord och nyckelcitat ringas in. De fördes sedan in i ett nytt dokument där innebörden av ordet/citatet tolkades och placerades i en kategori. Kategorierna skapade vi efterhand som orden/citaten fördes över till det nya dokumentet. Viktigt var att kategorierna skulle vara ömsesidigt uteslutande, det vill säga varje ord/citat skulle bara kunna finnas i en kategori. Alla nyckelord och nyckelcitat fick därefter ett nummer på tre siffror. Den första siffran angav vilken informant som intervjuats. Andra siffran angav vilken kategori som ordet/citatet placerats i och sista siffran syftade på vilket ord/citat i ordningen under den specifika intervjun som det gällde. Detta för att kunna återkoppla till intervjuerna om nödvändigt. Kategorierna jämfördes och tolkades sedan för att ge en mer övergripande bild över materialet. Det fanns enligt vår tolkning en koppling mellan flera olika kategorier som kunde placeras inom fyra separata teman. Metoddiskussion Respondenterna har haft olika erfarenheter och bakgrunder vilket också bidragit till en bred och varierande bild om vad som präglar miljöaktivister. Respondenternas olika åldrar, som var mellan 26-53 år, bidrog också till en mer heltäckande bild. De varierande åldrarna kan spegla skillnader i deras uppväxt under olika decennier. När intervjuförfrågan skickades ut undrade vi om de ville ställa upp på en intervju om miljöaktivister. Detta tolkade vi som att de accepterade de beskrivningen om sig själva som aktivister. Det hade varit lämpligare att ställa frågan rätt ut om de såg sig själva som miljöaktivister. Nedan följer en redogörelse för de teman som informanterna angav som skäl till deras miljöengagemang. 21 Naturensbetydelse Temat handlar om hur naturkontakt har påverkat informanterna till att engagera sig för miljön. Kategorier som återkom under intervjuerna kopplat till naturkontakt och deras utveckling som miljöaktivister var hälsa, syn på urbaniseringen samt existentiella och etiska funderingar. Naturkontakt Frekvensen av informanternas naturkontakt varierade. Av informanternas svar var det enbart en som vistats mycket i den vilda naturen under barndomen. Den vilda naturen var enligt informanten enbart äldre skogsområden samt havsområden. Anlagda grönområden som parker samt jordbrukslandskap besöktes mer av de tre andra informanterna. Av informanternas svar, om naturens prägel på deras syn på miljö och aktivism, visade det sig att naturen präglat deras utveckling som miljöaktivister. Begreppet ”natur” tolkades dock på olika sätt. Parker och sommarställen ansågs vara en del av naturen enligt ett par av informanterna. Informant 3 ansåg att hennes trädgård var en del av naturen: “Sådär spontant minns jag att man var mycket ute i vår trädgård och sådär. Och byggde liksom snowracerbanor och, haha, och liksom lekte i naturen på olika sätt”. Gemensamt hos informanternas svar var att de tog mer avstånd från naturen i början av tonåren i samband andra intressen och flytt till större städer: /…/ när jag var hos farmor och farfar, då var jag i den miljön men däremot som tonåring sen när jag växte upp så var jag ju verkligen som man skulle kunna kalla ett asfaltsbarn som absolut inte hade någon dragning till naturen och friluftsliv på det sättet. (Informant 4). Den första respondenten hade haft en lång period under uppväxten då hon vistades mycket i skog och vid havet samt sommarställen. Hon hade en klar uppfattning att naturkontakt präglat hennes miljöengagemang men att engagemanget inte väcktes förrän hon själv flyttade till en storstad. Den första respondenten menade att skillnaderna blev tydligare då hon jämförde den urbaniserade staden i förhållandet till landsbygden: /.../ det konkreta miljöintresset ”jag vill göra någonting för miljön” det uppstod när jag bodde i Oslo. Att jag började äta mycket mer vegetariskt och att man liksom började göra andra kopplingar kring liksom hur jag påverkar miljön. För på det sättet har jag inte sett på det tidigare. Då var det mer såhär ”ska inte störa naturen”. Då blev det väl lite mer konkret ”nu har jag chans påverka här”. (Informant 1) Informanternas svar om naturens prägel på deras utveckling som miljöaktivister stämmer överens med teorin som Emmelin et al. (2010, s. 73) presenterar. Teorin säger att återkommande naturkontakt under barndomen kan vara grunden för ett senare 22 miljöengagemang. Informanterna menar dessutom att utbildning och synliggörande av miljöproblem skulle kunna stärka miljöengagemanget. Detta verkar även stämma överens med Angelöw och Jonssons teori (1996, s. 67) om att en högre utbildningsnivå underlättar för miljöengagemang. Samtliga informanter menade att återkommande naturkontakt präglat deras samhörighetskänsla med naturen men att det inte enbart var vistelse i naturen som påverkat till miljöengagemang. Endast en av informanterna sa att naturkontakt inte haft någon nämnvärt påverkan på hans miljöengagemang. Han menade att vetenskaplig övertygelse haft en större påverkan på honom. Samhörighetskänslamednaturen Informanterna är eniga om att de känner en samhörighet med naturen idag men att det inte var något de tänkte på under uppväxten i en större bemärkelse. De tror alla att frekvensen av naturkontakt i ung ålder har stärkt deras samhörighet med naturen. De menar också att naturen kan frammana bättre psykisk och fysisk hälsa. Informant 3 beskriver: “/…/ åkte varje sommar till ett celloläger som var uppe i Orsa /…/ det var helt fantastiskt. Liksom som en övernaturlig upplevelse /…/ absolut kan jag känna mig som ett med naturen och speciellt när jag är ensam”. Vissa enskilda upplevelser i olika naturmiljöer förklarades också av informanterna som något slags uppvaknande och som stärkt banden mellan dem och naturen: /…/ i Australien till exempel så upplevde jag, som jag tyckte va mycket märkliga upplevelser med deras ursprungsbefolkning, aboriginer. Som verkligen fick mig att känna att ”åh jävlar okej jo men de här” /…/ de är där, verkligen ursprungsfolk och de är ju otroligt connected till naturen. Och att få uppleva det har ju nästan fått mig att av så övertygad att vi är där så jag kan tänka att det är nog någonting som jag kan tänka på ganska ofta att vi är kopplade och vi är ett med naturen. (Informant 2) Naturen och miljön som fanns lättillgänglig under informanternas barndom har varit betydelsefull för dem. Detta går i hand med Shrader-Frechettes (2006, s. 338) teori om att naturmiljöer får olika etiska värden då människosynen på naturen är evolutionärt bunden och styrs av vilken miljö människor växer upp i. Alla informanter var överens om att samhörighetskänslan med naturen har präglat deras miljöengagemang. Samtliga informanter berättar om samhörighet till naturen i samband med andra faktorer som närståendes påverkan eller kunskapsmässiga lärdomar. 23 Konsekvensavurbanitet Alla fyra informanter menar att avsaknaden av natur kan få konsekvenser genom en minskad kunskap om miljön. De pratar om urbaniseringens konsekvenser genom distanseringen mellan naturen och staden: /…/ tror också att folk inte, att man inte är nära naturen på samma sätt som man har varit för bara alltså 70-80 år sedan så var naturen en mycket mera större del av vardagen. /…/ folk odlade mycket själv och man visste, liksom nu gör jag det här då kommer jag kunna så det här och äta det här sen /…/ Den kunskapen har ju gått mycket förlorad. /…/ för att människor inte riktigt kommer nära naturen på samma sätt som man gjorde förr och är ändå en del av den och brukar den. (Informant 1) Charles och Louvs (2009, s. 1) teori om att avsaknaden av naturmiljöer och den urbaniserade utvecklingen i dagens samhälle får barn att uppleva naturen som främmande, avspeglar respondenternas åsikter om de negativa aspekterna med urbaniseringen. Tre av respondenterna tror att göra miljöproblemen synliga genom skolundervisning och politiska åtaganden är det som kommer få fler individer att engagera sig i miljöfrågor. En av informanterna var övertygad om att naturupplevelser var det som kunde öka miljöengagemanget. Informant 3 säger: “Om vi säger att människor skapar känslomässiga aspekter till sin miljö, kan de då också börja agera å miljöns vägnar. Och det vill jag tro är ett sätt att få människor att bli engagerade”. Hornborgs förklaring om modernitetens dualismaspekt (Hornborg, 2012, s. 176), där klyftor skapas mellan människa och natur genom bland annat urbaniteten är något som är väsentligt för respondenterna då samtliga motsätter sig utvecklingen där människan och naturen separeras allt mer. Existentiellaochetiskafunderingar Under intervjuerna märktes det att det fanns tydliga existentiella och etiska aspekter i förhållanden mellan informanterna, miljö, ansvar och samhället. En informant beskrev hur drivkraften kommer från holistiska tankar om naturen och bekänner sig som ekofeminist och även försökt undersöka möjligheterna för en “eko-queer-feminism”. Det framkom också en längtan till hur samhället såg ut tidigare och en sammankoppling av människans förhållande till naturen med social hållbarhet. En informant hade tagit inspiration från buddhismen till sin natursyn. Synen på människans och naturens plats i samhället och framtidens generationers överlevnad är två aspekter som återkom under samtalen. Orättviseaspekter i miljöfrågor är 24 också något som var genomgående under intervjuerna och som verkar ha haft stor inverkan på miljöaktivisterna: /…/ det är mina egna barn som kommer drabbas jättehårt av det här. Jag med såklart men ännu mer kommande generationer och den extrema orättvisan i det. Dels kommande generationer som drabbas men också fattiga människor som drabbas av det som vi rika 1900-talister då, framförallt i Europa och Nordamerika har orsakat. (Informant 4) Eftersom naturen är en del av oss, betonar Hornborg (2012, s. 184) vikten av etiska åtaganden då vi exploaterar oss själva i samband med exploaterandet av naturen. Han menar att förståelsen för naturens inverkan på människor har etiska grunder vilket även kom fram i informanternas svar. Två av informanterna berättade om speciella uppvaknanden då de såg helheten mellan naturen och människan. Dessa upplevelser sa de var betydelsefulla för deras miljöengagemang. Upplevelserna var direkt kopplade till miljöförstöring och hade således en underlättande effekt för miljöengagemang. Det speglar Angelöw och Jonssons (1996, s. 67) antagande att erfarenheter av miljöförstöring ska vara en underlättande faktor för miljöengagemang. En av informanterna menade att vissa upplevelser han varit med om hade existentiella innebörder då han ifrågasatte människans roll i samhället. Hälsa Naturens hälsoeffekter var en viktig aspekt för två av informanterna som hade en mer nära koppling till naturen under barndomen. Då de båda växte upp i närmare anslutning till grönområden berättar de om minnen av välmående under olika naturkontakter. Alla informanter var eniga om att upprepade naturkontakter ökar välbefinnandet och sänker stress. Informant 1 menar: “/.../ anledningen till att plantera ett träd är att folk mår bättre av att ha träd nära sig, såhär. Och det är väl det jag vill /…/ men det handlar om psykisk hälsa också egentligen”. För de andra två informanterna var hälsa inte av större vikt då deras övertygelse om naturens inverkan på dem som miljöaktivister var mer riktad mot vetenskapliga förbindelser eller mot enskilda samhälleliga företeelser. 25 Socialpåverkan Temat berör hur sociala aspekter har påverkat individerna i deras miljöaktivism. Kategorier som återkom under intervjuerna kopplat till social påverkan var social interaktion och närståendes påverkan. Socialinteraktion Att vara del av en rörelse eller grupp beskrivs i flera fall som en viktig del i varför informanterna blev miljöengagerade aktivister. Det möjliggjorde att få känna tillhörighet och kraft och upplevs ge ett personligt utbyte som resulterat i nya vänner och bekantskaper. Enligt Gifford et al. (2010, s. 446) är miljövänligt beteende förknippat med höga kostnader för individen, delvis på grund av normativa problem. Tillhörigheten till en rörelse menade informanterna gav ett socialt stöd då de kunde umgås med folk med liknande värderingar. Enligt Pepper (1996, s. 2 & 10) har de gröna tankarna alltid varit del av ideologiska debatter där ideologier formar en person eller grupps världsbild och miljörörelsen (Connelly et al., 2012, s. 96) utgörs av personer som anser att förändringar är nödvändiga. För en informant blev miljörörelsen ett direkt substitut för fotbollshuliganism: Och det kommer egentligen från att innan jag var miljöintresserad så hängde jag med fotbollshuliganer som fan liksom. Och tillhörde den gemenskapen där jag kände okej jag backas upp av en massa andra människor. Så när jag började fatta miljöproblemen och började engagera mig i miljöproblem så blev det bara naturlig övergång att gå från ett socialt sammanhang, konstruktion och gruppering till ett annat sammanhang, konstruktion och gruppering. (Informant 2) En informant upplevde att vara del av miljörörelsen gav energi och dämpade klimatångest samt gav upplevelsen att vara del av något större. Att vara en del av miljörörelsen gav en möjlighet att ingå i ett kollektiv och var en plats informanterna kunde söka sig till för att hitta personer som delar deras värderingar: När jag sökte mig till Greenpeace var det ju också för att jag hade skaffat två barn och flyttat hit. Jag har liksom aldrig pluggat i Malmö så jag hade inte så många jämnåriga kompisar liksom. Så det var ju också att jag ville göra någonting själv och träffa nya människor liksom. Eh och det är klart att det är väldigt lätt att söka sig då till människor som man vet delar ens värderingar eller som haha boostar en på olika sätt med sånt som man tycker och gillar liksom. Ehm, mm, så det vore väldigt mycket social grej också att ingå i ett kollektiv liksom av människor som vill samma sak. (Informant 3) Det överensstämmer med Angelöw och Jonssons (1994, s. 64) tankar att medlemskap i miljöorganisation på ett individuellt plan kan tillgodose behovet av sociala kontakter såväl som målet att begränsa miljöförstöring. 26 Närståendepersoner Tre av fyra informanter beskrev att de växte upp i en familj med någon som beskrevs vara miljö/naturintresserad. Vissa föräldrar var medlemmar i miljöorganisationer, hade deltagit aktivt som kärnkraftsmotståndare eller på annat sätt varit miljöengagerade. En informant beskriver hur det i hemmet funnits en diskussion kring miljö och politik samt ett intresse av naturutflykter. Enligt Foster (1965, s. 293) är det deltagandet i den kultur som vi växer upp i som formar våra beteenden, val och levnadsmönster. Hannigan (1995, s. 126) menar att förståelsen för miljörelaterade problem är en social konstruktion som vilar på erfarenheter. För en informant gick intresset och engagemanget hand i hand med att få barn och insikten i att de kommer att drabbas om inget görs. Flera av informanterna har fått med sig tydliga värderingar kring naturen från personer i sin nära omgivning. Värderingar som att naturen är helig och att det inte är okej att förstöra naturen förekom under uppväxten. Det skulle utifrån Johansson (2005, s. 342) kunna tyda på biosfärisk natursyn i omgivningen. En informant beskriver hur släktingars värderingar kring framställningen av mat har gjort intryck: /.../ min pappa har berättat i efterhand om hur noga farmor och farfar var med att till exempel odla speciella grönsaker som vi i familjen skulle äta. Att de skulle vara ekologiska eller vad man ska kalla dem. Den termen fanns ju inte då men som verkligen var producerat helt giftfritt och, ja, så naturligt som det bara går att producera mat. Och jag kommer också ihåg framförallt när jag blev lite större och farmor och farfar blev lite äldre hur de ofta påpekade att du inte skulle köpa frukt från Sydeuropa för den var så kraftigt besprutad och sånt där. (Informant 4) Det överensstämmer med Angelöw och Jonsson (1994, s. 113) tankar att socialisation och internalisering utifrån andra individers värderingar, attityder, handlingar och kunskaper överförs och införlivas vilket leder till ett miljöanpassat leverne. 27 Utbildningenspåverkan Temat handlar om och berör hur utbildning och kunskap i olika former har påverkat individerna i deras miljöaktivism. Kategorier som återkom under intervjuerna kopplade till utbildningens påverkan var miljöutbildning och medias påverkan. Miljöutbildning En grundmedvetenhet kring naturen vilket tillkommer i skola och utbildning beskrevs som viktig i miljöengagemanget. Här tycks det ske en betydande ytkulturell kommunikation som beskrivs av Angelöw och Jonsson (1994, s. 39). En informant minns särskilt en lärarinna med naturvetenskapligt intresse som tog med barnen ut på olika aktiviteter i skogen. Flera av informanterna har varit aktiva inom Greenpeace och deras internutbildning beskrevs av informant 3 som en orsak till engagemangets omfattning: “/.../ utbildningsveckan vi hade inför att bli värvare, var en sådan väldig ögonöppnare liksom för jag fick veta så mycket som jag inte visste innan. Och blev väldigt liksom, ja som det var tänkt antar jag haha, väldigt engagerad av det”. Mediaspåverkan Två av informanterna beskrev hur information i media givit dem större medvetenhet i miljöfrågor och också fått dem att reflektera över hur de själva agerar. Informant 1 förklarar: “/.../satt man liksom och surfade. Och då va det mycket såhär, Naturskyddsföreningen läste jag lite såhär. Jo men man liksom oh shit jag påverkar mer än va jag tror. Jag började tänka mycket mer på hur man handlar liksom såhär”. Här blir det socialkonstruktivistiska perspektivet med människors meningsskapande relevant. Media ger enligt Hannigan (1995, s. 42) miljöproblemen legitimitet. Utifrån informanternas svar verkar självupplevda erfarenheter av miljöförstöring inte haft stor inverkan på engagemanget. De tycks snarare, som Angelöw och Jonsson (1996, s. 67) beskriver, hämtas från media. 28 Vetenskapligövertygelse Två av de tillfrågade nämnde att deras intresse för miljöfrågor hade sitt ursprung i den vetenskapliga förståelsen av miljöproblem. En insikt baserad på vetenskaplig forskning. Det beskrivs av en informant att miljöintresset uppstod av naturvetenskapligt intresse och en nyfikenhet. Det framkom också en respekt för den vetenskapliga saklighet som driver vissa miljöorganisationer. Den vetenskapliga insikten har för samma informant betytt en förståelse att människan är del av ett komplext ekosystem: Vi människor är en del av ett stort komplext ekosystem och allting på planeten hänger ihop men det finns säkert en massa människor, framförallt såna som bor i storstäder, som inte förstår det. Som kanske tror att vi är någonting och naturen är någonting annat. Men det är ju faktiskt fel. Vetenskapligt fel. (Informant 4) Här tycks miljöengagemanget ha uppstått i utifrån den yttre världens påverkan, vilken av Angelöw och Jonsson (1994, s. 111) bland annat består av den kollektiva bildningsnivån, i kombination med den inre världens påverkan som bland annat består i insikter av allts samexistens. Svaren från intervjuerna har visat att respondenterna tycker att det är en bra idé att låta allmänheten ta del av kunskap om problem med miljöförstöring och klimatfrågor i tidig ålder. Det kan ses som en form av identitetsbygge där barn i tidig ålder utvecklar en större förståelse för klimatfrågan. 29 Individensansvarisamhället Temat ringar in hur de tillfrågade ser problem i samhället och hur de upplever ett eget ansvar att agera i miljöfrågor som har påverkat deras miljöaktivism. Kategorier som återkom under intervjuerna kopplat till individers ansvar i samhället var misstro till samhället och eget ansvar. Misstrotillsamhället Uppfattningen att samhället inte fungerar som det ska nämndes av några informanter vid flera tillfällen. Framförallt var de skeptiska till politikens förmåga att komma tillrätta med miljöproblem. Politiken beskrevs som långsam, komplex och motsägelsefull. Gräsrotsrörelsen lyftes fram som ett alternativ till politiken. Det stämmer överens med Hornborgs (2012, s. 183) tankar hur de flesta av oss inser att vårt leverne inte är hållbart. En informant var av uppfattningen att miljö och hållbarhetsfrågor likt jämställdhetsfrågor behöver bredare samarbete än politiken vilket ledde till engagemang i miljörörelse: /.../miljöfrågan och jämlikhetsfrågan och hållbarhetsfrågan är såna frågor som måste sträcka sig över politik, annan politik och ren ekonomisk politik. Måste vara ett större och längre perspektiv liksom på det. Och därför kändes väl det liksom lite meningslöst att engagera sig politiskt liksom eller i politiskt parti. Så då valde jag att engagera mig i Greenpeace. (Informant 3) Enligt Pepper (1996, s. 4) kan miljöengagemanget ses som ett avvisande av samhället vi har idag vilket präglas av moderniteten och dess ideal. Egetansvar Alla de tillfrågade kände ett personligt ansvar att ägna uppmärksamhet åt miljöproblemen. De menar också att de inte har samvete att stoppa huvudet i sanden och undslippa ansvar. Gifford et al. (2010, s. 446) menar att benägenheten att engagera sig ökar om de baseras på altruistiska och biosfäriska värden. Värden som informanterna beskriver sig bejaka i intervjuerna. Valuebelief-norm theory agerar människan med miljöhänsyn om de känner ett moraliskt ansvar att göra så (Stern et al., 1999, s. 83-84). Även en upplevelse av att bära både sitt eget och andras ansvar framkom. Valsituationer var händelser som väckt en uppfattning att ens åsikter behövs. En åsikt var att människans långtgående evolution med större intellektuell kapacitet jämfört andra arter kommer med ett ansvar för oss. Enligt Shrader-Frechette (2006, s. 338) har evolutionen lett till att människor känner moralisk hållning att bevara platser som ses som 30 naturliga. En informant menade att varje individ bär ett ansvar att reflektera över sin relation till naturen utifrån sina förutsättningar: /.../ansvaret ligger hos varje individ att reflektera över sin situation och sin relation till naturen och miljön utifrån varje handling eller varje scenario man står inför i livet eller vad det nu gäller liksom. Så får man utvärdera utifrån den situationen hur mycket kan den individen göra eller inte. (Informant 2) Enligt Hannigan (1995, s. 111) är miljöengagemang både ett kollektivt och ett individualistiskt begrepp som kan syfta till ett inre motiv för att visa hänsyn till naturen förutsatt att detta är genomförbart. 31 Slutdiskussion Bearbetningen av informanternas svar genom kodning av nyckelord och nyckelcitat i teman gav en tydlig bild över vad som präglat deras miljöengagemang. Resultatet visar att miljöengagemanget hos de tillfrågade inte enbart beror på frekvensen av naturkontakt. Det överensstämmer med Wolf-Watz et al. (2014, s. 163) som menar att det är svårt att enbart dra slutsatsen om att naturkontakt är orsaken till miljöengagemang. Istället gick det att finna fyra olika teman. De fyra teman som framkom var: naturkontakt, social påverkan, utbildningens påverkan och individens ansvar i samhället. Alla informanternas berättelser kring uppkomsten av deras engagemang gick att koppla till de ovan nämnda kategorierna vilket enligt vår mening tyder på två saker. Dels att det blir tydligt att naturkontakt i sig inte behöver betyda att miljöengagemang uppstår och dels att de fyra kategorierna var för sig verkar väsentligt för uppkomsten av miljöengagemang då de av alla informanter nämns ett flertal gånger. Av resultatet framgår också att de sociala aspekterna av miljöengagemanget har varit av väsentlig betydelse för engagemanget för de tillfrågade. Miljörörelser har för informanterna inneburit ett samröre med andra individer med liknande normer och värderingar. Enligt Gifford et al. (2010, s. 446) kan miljövänligt agerande vara förknippat med höga kostnader för individen utifrån normativa och moraliska problem. Det är rimligt att tänka att engagemang i miljörörelsen sänker kostnaden för individerna med sociala stöd och umgänge med personer med samma värderingar och normer. Vi menar även att resultatet kan tolkas likt Pepper (1996, s. 5) att miljöhänsynen inte ska förringas men att andra faktorer, i detta fall sociala aspekter, har stor betydelse för personers val att engagera sig. Naturanknytning utgör känslomässiga och kognitiva band och utgör även individens identitet Nisbet (2011, s. 9). Detta innefattar inte bara människans affektiva eller sinnesmässiga upplevelser av naturen utan synliggör en djupare medvetenhet kring naturen som fenomen. Det går att skönja denna teori då betydelsen av samhörighetskänsla med naturen visade sig haft stor betydelse utifrån intervjuerna. Likt Wolf-Watz et al. (2014, s.156) teori om samhörighet med naturen gick det att skönja att upplevelser och att vara en del av ett sammanhang med naturen haft stor betydelse för informanterna som ville handla på ett sätt som gynnade den. Resultatet hade för framtida forskning varit intressant att jämföra med personer som inte vill handla på ett för miljön gynnsamt sätt och se hur de upplever sig som en del av ett sammanhang med naturen eller ej. 32 Samhörighetskänslan till naturen kan kopplas till den natursyn som präglat informanterna. Samtliga intervjupersoner uttryckte biosfärisk- och ekocentrisk syn på naturen, där naturen placeras i centrum och har vissa rättigheter. Solidariteten som informanterna uppvisar mot naturen kan kopplas till de värden som informanterna utvecklat. Informanterna har visat att de känner ett moraliskt ansvar för naturen vilket också Gifford et al. (2010, s. 446) menar beror på altruistiska- och biosfäriska värden. Att få lärdom om biosfäriska värden har påverkat informanternas samhörighetskänsla och ökat deras ansvarskänsla för miljön. Uppfattningen om vad naturen är och hur nära naturen finns verkar dock inte haft någon betydelse för informanternas miljöengagemang. Naturen har i vissa fall ansetts vara en trädgård och parker medan i andra fall ansågs naturen vara urskog och havet. Upplevelsen av naturen har visat sig vara lika viktig oavsett hur naturen gestaltas i informanternas berättelser och minnen. Således kan en trädgård och en park ha lika stora mänskliga värden som en urskog eller havet. Informanterna återkom ofta till sinnebilden av naturen och vikten av att bevara och skydda naturen. De menar att människor har ett stort ansvar för att tänka hållbart i enlighet med miljöns skörhet och att användandet av naturresurser inte är hållbart i alla avseenden. Samhörighet med naturen är ett nyckelbegrepp som vi anser det behövs mer forskning om. Även intervjuerna tyder på att detta är ett ämne som måste belysas i ett större sammanhang. Det verkar alltså utifrån den litteratur vi tagit del av och flera av informanternas svar att den känslomässiga anknytningen till naturen var av väsentlig betydelse för att miljöengagemang ska utvecklas. Anknytningen verkar ofta komma från individens direkta närhet eller komma från individens personliga erfarenheter samt vara evolutionärt. Precis som mellanmänskliga relationer, där känslomässig anknytning är biologiskt betingat (Nationalencyklopedin, 2017), menar vi att relationen mellan människan och naturen bör bygga på samma mekanismer med känslomässig anknytning. Informanterna beskriver en rad händelser under deras liv som utvecklat deras natursyn. Detta korrelerar även med socialpsykologisk handlingsteori som beskriver att individers motiv är drivkraften för deras handlingar och det som formar deras natursyn. Motiven för handlingar är, i informanternas fall, medvetna på grund av deras växande intresse för miljön. Angelöw och Jonsson (1994, s. 64) menar dock att dessa motiv kan vara omedvetna behov och önskemål vilket inte framkommit av informanternas svar. Informanternas svar visar även att både den yttre- och inre världen haft stor betydelse för deras miljöengagemang likt Angelöw och Jonssons (1994, s. 111) teori. 33 En större miljöhänsyn har även visat sig korrelera med hållbara miljöbeteenden. Value-beliefnorm theory visar enligt Gifford et al. (2010, s. 446) att medvetenheten om miljön är rotad i den befintliga oron för miljön och miljövärden. Detta återspeglas i informanternas svar som visar att de känner ett personligt ansvar för miljön och som verkat utvecklas från en ökad förståelse av hur miljöproblem uppstår. Utifrån Hornborgs (2012, s. 175 & 186) beskrivning av samhället blir det tydligt att respondenternas värderingar ligger långt ifrån modernitetens tankeströmmar. Om samhället i framtiden ska bli hållbart blir det centralt att fler människor ifrågasätter konsekvenserna av idéströmmar som ligger bakom moderniteten som samhällsfenomen. Vi efterfrågar en mer nyanserad bild av moderniteten där alla aspekter, positiva som negativa, lyfts fram med särskilt fokus på ekologiska konsekvenser. Utifrån intervjuerna har vi fått en större förståelse för vad som präglar miljöaktivister till sitt miljöengagemang. För att återkoppla till problematiken med miljöproblemen som inte korresponderar med ett växande miljöengagemang har denna studie belyst de viktiga aspekterna med att öka miljöengagemanget och hur detta kan genomföras. För att öka miljöengagemanget behövs mer forskning bedrivas där forskare tillhandahåller fler faktorer än naturkontakt som den problemlösande faktorn för ett större och växande miljöengagemang. Dessutom krävs andra tillvägagångssätt och utbildningsaktiviteter för att miljöengagemang ska komma ikapp de växande miljöproblemen. För att öka miljöengagemanget i framtiden blir det väsentligt med naturkontakt men att det sker i en pedagogisk kontext. En kontext som främjar upplevelser och insikter som ger individer förståelsen av människan och samhället som en del av naturen och inte avskilt densamma. En pedagogik som främjar förståelsen av att vara en del av naturen och lyfter fram biosfäriska värden på bekostnad av antropocentriska. Det kan förslagsvis göras vetenskapligt eller genom presentation av holistiska natursyner. Det går således inte att förvänta sig att enbart naturkontakt, utan att förmedla ovanstående värden, ska leda till större engagemang för miljöfrågor. 34 Referenslista Ajzen, I. (2011). The Theory of Planed Behaviour. I P., A., M., van Lange, A., W. Kruglanski & E., T. Higgins (Red.), The Handbook of Theory of Social Psychology - Volume one (s. 438459). Kalifornien: SAGE Publications Andersson, K., Sandberg, M. & Öhman, J. (2013). Barns möte med naturen. I Friluftsliv i Förändring. (Slutrapport 6547). Naturvårdsverket. Stockholm Angelöw, B. & Jonsson, T. (1994). Individ och miljö. Lund: Studentlitteratur Aspegren. A. (2003). Miljöinformation som styrmedel - En förstudie. TemaNord 2003:540. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Stockholm Charles, C. & Louv, R. (2009) Children’s Nature Deficit: What We Know – and Don’t Know. Children & Nature Network, 4, 1-32. Connelly, J., Smith, G., Benson, D., & Saunders, C. (2012). Politics and the environment. London: Routledge. Ekborg, M. (2002). Naturvetenskaplig utbildning för hållbar utveckling? (Doctoral thesis, Gothenburg Studies in Educational Sciences, 188). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.Tillgänglig: http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/8758/M_Ekborg_avhandling.pdf?sequence=2&is Allowed=y Emmelin, L., Fredman, P., Lisberg Jensen, E. & Sandell, K. (2010). Planera för friluftsliv. Stockholm: Carlsson Bokförlag Fielding, S., K., McDonald, R. & Louis, W., R. (2008). Theory of planned behaviour, identity and intentions to engage in environmental activism. Journal of Environmental Psychology, 28(4), 318-326 35 Foster, G. M. (1965). Peasant Society and the Image of Limited Good, American Anthropologist. 67(2), 293-315 Fredman, P., Lindhagen, A. & Nordström, G. (2013). Friluftsliv i Förändring – en Kvantitativ Analys. I Friluftsliv i Förändring. (Slutrapport 6547). Naturvårdsverket. Stockholm Gifford, R., Steg, L. & Reser, J. P. (2010). Environmental Psychology. I P. R. Martin, F. M. Cheung, M. C. Knowles, M. Kyrios, J. B. Overmier & J. M. Prieto (Red.), IAAP Handbook of Applied Psychology (s. 440-470). United Kingdom: Blackwell Publishing. Hannigan, J. A. (1995). Environmetal Sociology: A Social Constructionist Perspective. Routledge: New York Hornborg, A. (2012). Myten om maskinen: essäer om makt, modernitet och miljö. Göteborg: Daidalos. Johansson, M. (2005). Miljöutbildning bland barn och ungdomar - En väg till miljöengagemang. I M. Johansson & M. Küller (Red.), Svensk Miljöpsykologi. (s. 341-355). Studentlitteratur: Lund Karlsson, S. E., Bladh, G. & Haraldson, A. L. (2013). Friluftslivets sociala mönster i ett samhälleligt sammanhang – en beskrivning och ett försök till förklaring. I Friluftsliv i förändring. (Slutrapport 6547). Stockholm: Naturvårdsverket Lidskog, R., & Sundqvist, G. (2011). Miljösociologi. Studentlitteratur: Lund Lisberg Jensen, E. (2014). Friluftsvanor: Arena, Praktik och Meningsinnehåll. I E. Lisberg Jensen & P. Ouis (Red.), Det Gröna Finrummet: Etnicitet, Friluftsliv och Naturumgängets Urbanisering. (53-71). Stockholm: Carlssons Loftus, A. (2012). Everyday Environmentalism: Creating an Urban Political Ideology. University of Minnesota press: Minneapolis 36 Naturvårdsverket. (2016). Naturturism. Hämtad 2017-01-29, från http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efteromrade/Friluftsliv/Naturturism/ Naturvårdsverket. (2011). Den nyttiga utevistelsen. Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Stockholm: Naturvårdsverket. Nationalencyklopedin. (2017). Anknytning. Hämtad 2017-06-17, från http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/anknytning Nisbet, K., L. (2011). A Nature Relatedness Intervention to Promote Happiness and Environmental Concern. ProQuest, UMI Dissertation Publishing, Carleton University, Canada. Pepper, D. (1996). Modern environmentalism. London: Routledge. Prop. 2009/10:238. Framtidens friluftsliv. Tillgänglig: http://data.riksdagen.se/fil/2F3B41B6E589-47D6-B1C0-CB53FE9582A4 Redman, C. (2005). The Growth of World Urbanism. I N. Haenn & R., R. Wilk (Red.), The Environment in Anthropology: A Reader in Ecology, Culture, and Sustainable Living (s. 145162). New York University Press, New York. Shrader-Frechette, K. (2006). Individualism, Holism, and Environmental Ethics. I N. Haenn & R., R. Wilk (Red.), The Environment in Anthropology: A Reader in Ecology, Culture, and Sustainable Living (s. 336-347). New York University Press, New York. SFS 2003:133. Förordning om statsbidrag till friluftsorganisationer. Stockholm: Miljödepartementet. Stern, P., Dietz, T., & Abel, T. (1999). A Value-Belief-Norm Theory of Support for Social Movements: The Case of Environmentalism. Huxley college on the Peninsulas Publications, (1), 83-84. 37 Suttie, J. (2016, 14 september). How to Raise an Environmentalist. Greater Good. Hämtad 2017-03-07.Från: http://greatergood.berkeley.edu/article/item/how_to_raise_an_environmentalist Wells, N., M. & Lekies, K., S. (2006). Nature and the Life Course: Pathways from Childhood. Nature Experiences to Adult Environmentalism. Children, Youth and Environments 16(1) Wolf-Watz, D., Berry, T., Sandell, K., & Öhman, J. (2014). Friluftsliv och miljöengagemang. I P. Fredman, M. Stenseke, & K. Sandell (Red.), Friluftsliv i förändring. Studier från svenska upplevelselandskap (s. 152-166). Stockholm: Carlsson bokförlag. Wright, R., T. & Boorse, D., F. (2014). Environmental Science - Toward a Sustainable Future. Boston: Pearson Education 38