Information till nämndeman
Tingsrätt, hovrätt
Allmänt
Rättsreglerna finns bl.a. i de lagar som
riksdagen beslutar. Din uppgift som
nämndeman är att tillsammans med
yrkesdomarna tillämpa rättsreglerna i de mål
som du deltar i. Ingen utomstående, t.ex.
riksdagen, regeringen, andra myndigheter eller
enskilda personer, har rätt att lägga sig i hur
yrkesdomare eller nämndemän skall döma.
Nämndemännen har därför en mycket stark
och betydelsefull ställning i våra domstolar. De
kan framföra skiljaktiga meningar och skall
delta i omröstning om sådan skall äga rum i
målet.
Nämndemannauppdraget ställer stora krav på
att du är objektiv och saklig. Även din
koncentrationsförmåga sätts på prov.
Uppdraget är också spännande och
stimulerande. Det ger erfarenheter av viktiga
samhällsfrågor och inblickar i enskilda
människoöden.
2008-01.
Val av nämndeman
Nämndemännen i tingsrätt väljs kommunvis,
som regel av kommunfullmäktige, medan
nämndemännen i hovrätt väljs länsvis av
landstingsfullmäktige. Mandattiden är fyra år.
Om en nämndeman avgår innan mandattiden
löpt ut, skall en ny nämndeman utses för
återstoden av den avgångnes mandatperiod.
Valbar till nämndeman är varje svensk
medborgare som är folkbokförd inom
valförsamlingens område. Lagfaren domare,
andra som är anställda vid domstol, åklagare,
polisman, advokat och andra som har till yrke
att föra andras talan inför rätta får inte vara
nämndeman. Ingen får samtidigt vara
nämndeman i hovrätt och tingsrätt.
Till nämndeman bör endast den utses som
med hänsyn till omdömesförmåga,
självständighet, laglydnad och övriga
omständigheter är lämplig för uppdraget.
Upphör en nämndeman att vara valbar eller
behörig förfaller uppdraget. Då en ny
nämndeman skall väljas anmäler rätten detta till
det väljande organet. En nämndeman bör
därför genast anmäla om han genom flyttning
eller på annat sätt inte längre är valbar.
Domared
Innan en nämndeman börjar tjänstgöra första
gången skall han avlägga domareden. Eden
avläggs inför domstolen eller rättens
ordförande.
Den innebär att nämndemannen försäkrar att
han/hon skall döma så rättvist som möjligt
och aldrig ta några ovidkommande hänsyn.
Nämndemannen lämnar genom domareden
försäkran om att tillämpa i Sverige gällande
rättsregler och inte låta sig påverkas av var de
politiskt hör hemma.
Tystnadsplikt
Av domareden framgår att en nämndeman inte
får berätta allt som han får veta i sitt uppdrag,
han har tystnadsplikt. De närmare
bestämmelserna om tystnadsplikt finns i
sekretesslagen. Tystnadsplikten omfattar bl.a.
vad som sägs under överläggning till dom eller
beslut. Om rätten beslutar att domen skall
meddelas vid ett senare tillfälle än direkt efter
överläggningen, gäller tystnadsplikt även
beträffande domens innehåll till dess domen
meddelas parterna.
Utomstående bör inte upplysas om vad som
förekommit inom stängda dörrar (dvs. när
allmänheten inte har tillträde). Vad som
www.domstol.se
saken, dvs. kan vänta nytta eller skada av
sakens utgång, eller är släkt/närstående till part
eller person, som utan att vara part, har del i
saken. Om du är ställföreträdare för part eller
tidigare i domstolen eller annan myndighet
tagit befattning med den sak som är föremål
för handläggning föreligger också jäv. Vidare är
du jävig om du biträtt part eller om det annars
finns en särskild omständighet som är ägnad
att rubba förtroendet för din opartiskhet.
förekommit vid rättegång inom stängda dörrar
behöver dock inte i och för sig vara
sekretesskyddat enligt sekretesslagen.
Vid tvekan om vad tystnadsplikten omfattar i
ett visst mål bör nämndemannen diskutera
frågan med rättens ordförande. Detta gäller
inte minst i uppmärksammade mål där
massmedia kan väntas vilja intervjua någon av
rättens ledamöter. Det är här viktigt att påpeka
principen att domstolens dom motiveras
genom de skriftliga domskälen och inte på
något annat sätt. Man bör därför som
nämndeman i allmänhet inte göra uttalanden
inför utomstående om varför domstolen dömt
på ett visst sätt.
Entledigande
Domstolen ska entlediga en nämndeman som
genom att begå brott eller på annat sätt har
visat sig uppenbart olämplig för uppdraget.
Domstolen får också under vissa
förutsättningar stänga av en nämndeman från
tjänstgöringen. Beslut i dessa avseenden får
överklagas till Överklagandenämnden för
nämndemannauppdrag.
Närvaroplikt
Det är av största vikt att en nämndeman som
blivit kallad till en förhandling inställer sig.
Uteblir en nämndeman som kallats kan det
leda till att förhandlingen måste ställas in med
stora kostnader för både domstol och parter
som följd. Om en nämndeman finner att han
inte kan komma till domstolen, skall han
genast anmäla detta till domstolens kansli.
Ersättningar
Nämndeman får ett grundarvode för varje
sammanträdesdag. Utöver arvode har
nämndemannen rätt till ersättning för
inkomstförlust som uppkommer på grund av
uppdraget. Arvodet grundar rätt till
sjukpenning och ATP. Vidare utgår
resekostnadsersättning och traktamente enligt
det kollektivavtal, Allmänt löne- och
förmånsavtal, som gäller för statstjänstemän.
Domarjäv
En domare - även en nämndeman - är jävig om
det föreligger tvivel eller tvekan om hans
opartiskhet i målet. Vid jäv skall en domare
inte tjänstgöra. En domare som vet att någon
omständighet föreligger som kan göra honom
jävig är skyldig att själv tala om det.
För att få arvode samt rese- och
traktamentsersättning måste nämndemannen
fylla i en tjänstgöringsrapport.
Tjänstgöringsrapporten lämnas till domstolen
för granskning samt registrering i lönesystemet.
Utbetalning av arvoden och andra ersättningar
sker omkring den 25:e i varje månad.
En nämndeman bör noggrant studera
uppropslistans namn före
domstolsförhandlingarnas början. Om han
misstänker att han kan vara jävig, bör han så
snart som möjligt kontakta rättens ordförande.
Ytterligare information
Information till nyvalda nämndemän om
Sveriges Domstolar och handläggning av mål i
de allmänna domstolarna finns i broschyren
”Tingsrätt & Hovrätt – Nämndeman – Roll
och Uppgifter”
I 4 kap. 13 § rättegångsbalken anges vilka
omständigheter som konstituerar jäv. I detta
informationsblad finns inte utrymme annat än
att redogöra för de vanligaste jävssituationerna.
Det kan därför inte nog påpekas att det är
viktigt att du, så snart du misstänker jäv,
diskuterar saken med rättens ordförande. Jäv
föreligger t.ex. om du på något sätt har del i
2 (2)
