2
• nationalnyckeln till sveriges flora och fauna
underavdelning
Chordata
Craniata
Vertebrata
Gnathostomata
Teleostomi
Osteichthyes
Actinopterygii
Neopterygii
Teleostei
stam
understam
infrastam
ranglös ranglös
överklass
klass
underklass
avdelning
underavdelning
ordning
familj
släkte
Elopomorpha
Arterna i underavdelningen Elopomorpha kännetecknas av ett ganska långvarigt larvstadium, den s.k.
leptocephalus-larven, som har en mycket tunn, från
sidorna tillplattad, bandformig och genomskinlig
kropp. Hos övriga egentliga benfiskar är larvstadiet
kortvarigt och larverna små. De flesta av de drygt 850
ingående arterna är marina och lever i huvudsak i tropiska kustnära vatten eller på djupt vatten. Arterna
i ordningarna tarponartade fiskar (Elopiformes) och
albulidartade fiskar (Albuliformes) kännetecknas av
en ”normal” fiskform, medan arterna i ordningarna
ålartade fiskar (Anguilliformes) och pelikanålsartade
fiskar (Saccopharyngiformes) är extremt långsträckta
med starkt reducerade fenor. I svenska vatten representeras Elopomorpha av tre arter, som alla tillhör
ordningen ålartade fiskar.
Det återstår mycket att lära om de ålartade fiskarnas biologi och systematik. År 2011 rapporterades
en helt ny familj, Protanguillidae, känd från den nyupptäckta arten Protanguilla palau som påträffats i en
grotta på 35 meters djup i Palau (Mikronesien, västra
Stilla havet). Den utmärks av åtskilliga ålderdomliga
drag. Bland annat är dess gälar fortfarande försedda
med gälräfständer, något som saknas hos övriga ålartade och pelikanålsartade fiskar, från vilka den beräknas ha skilts för 200 miljoner år sedan.
Leptocephalus-larven är kraftigt tillplattad från sidorna. Hos de flesta
­arter är larvens kropp genomskinlig.
Många arters larver simmar aktivt
med slingrande rörelser. De största
leptocephalus-larverna kan bli åtminstone 90 cm långa (uppgifter finns om
180 cm långa exemplar). Här ses en
leptocephalus-larv av ål Anguilla
anguilla som blir ca 70 mm lång.
ILLUSTRATION: LINDA NYMAN
ordning
stam
understam
infrastam
ranglös ranglös
överklass
klass
underklass
avdelning
underavdelning
ordning
familj
Chordata
Craniata
Vertebrata
Gnathostomata
Teleostomi
Osteichthyes
Actinopterygii
Neopterygii
Teleostei
Elopomorpha
Anguilliformes – ålartade fiskar
Ordningen ålartade fiskar omfattar ca 800 arter fördelade på 15 familjer. De har alla en extremt långsträckt, böjlig kropp. Bukfenor och bukfenskelett
saknas. Bröstfenorna sitter relativt högt upp på respektive kroppssida, strax bakom den mycket korta
gälöppningen. Ryggfena, analfena och stjärtfena är
sammanvuxna, men tydlig stjärtfena kan saknas helt.
Om det finns några fjäll är de mycket små och osynliga för blotta ögat. Leptocephalus-larven – vars längd
oftast är mindre än 20 cm, sällan över 50 cm – har
en kort, rundad stjärtfena som är sammanvuxen med
rygg- och analfenan. Den har en hög, från sidorna tillplattad, bladlik kroppsform.
Leptocephalus-larver av ål Anguilla anguilla har inte
påträffats i svenska vatten. De ålar som kommer fram
till svenska kusten är genomskinliga s.k. glasålar, som
har ungefär samma form som vuxna ålar. Lekområdet för havsål Conger conger ligger i Medelhavet eller
vid Azorerna, och inga larver är kända från svenska
vatten.
De flesta arter är marina, och även de arter som lever större delen av sitt liv i sötvatten vandrar ut i havet
för att fortplanta sig. Många arter är djuphavslevande,
men några – till exempel alla arter i familjen ålfiskar –
förekommer alltså i sötvatten. Alla lever av animalisk
föda, alltifrån plankton till fiskar, vilket avspeglas i
att de har en relativt stor mun med många sylformiga
tänder. Många lever nedgrävda i mjukbottnar, andra
uppehåller sig i naturliga hålrum och kan då dra nytta
av sin kroppsform. Alla ålartade fiskar är äggläggande. Närmare 50 arter har rapporterats från europeiska
vatten; majoriteten från Medelhavet eller i djupare
områden i Atlanten.
släkte
