2 • nationalnyckeln till sveriges flora och fauna underavdelning Chordata Craniata Vertebrata Gnathostomata Teleostomi Osteichthyes Actinopterygii Neopterygii Teleostei stam understam infrastam ranglös ranglös överklass klass underklass avdelning underavdelning ordning familj släkte Elopomorpha Arterna i underavdelningen Elopomorpha kännetecknas av ett ganska långvarigt larvstadium, den s.k. leptocephalus-larven, som har en mycket tunn, från sidorna tillplattad, bandformig och genomskinlig kropp. Hos övriga egentliga benfiskar är larvstadiet kortvarigt och larverna små. De flesta av de drygt 850 ingående arterna är marina och lever i huvudsak i tropiska kustnära vatten eller på djupt vatten. Arterna i ordningarna tarponartade fiskar (Elopiformes) och albulidartade fiskar (Albuliformes) kännetecknas av en ”normal” fiskform, medan arterna i ordningarna ålartade fiskar (Anguilliformes) och pelikanålsartade fiskar (Saccopharyngiformes) är extremt långsträckta med starkt reducerade fenor. I svenska vatten representeras Elopomorpha av tre arter, som alla tillhör ordningen ålartade fiskar. Det återstår mycket att lära om de ålartade fiskarnas biologi och systematik. År 2011 rapporterades en helt ny familj, Protanguillidae, känd från den nyupptäckta arten Protanguilla palau som påträffats i en grotta på 35 meters djup i Palau (Mikronesien, västra Stilla havet). Den utmärks av åtskilliga ålderdomliga drag. Bland annat är dess gälar fortfarande försedda med gälräfständer, något som saknas hos övriga ålartade och pelikanålsartade fiskar, från vilka den beräknas ha skilts för 200 miljoner år sedan. Leptocephalus-larven är kraftigt tillplattad från sidorna. Hos de flesta ­arter är larvens kropp genomskinlig. Många arters larver simmar aktivt med slingrande rörelser. De största leptocephalus-larverna kan bli åtminstone 90 cm långa (uppgifter finns om 180 cm långa exemplar). Här ses en leptocephalus-larv av ål Anguilla anguilla som blir ca 70 mm lång. ILLUSTRATION: LINDA NYMAN ordning stam understam infrastam ranglös ranglös överklass klass underklass avdelning underavdelning ordning familj Chordata Craniata Vertebrata Gnathostomata Teleostomi Osteichthyes Actinopterygii Neopterygii Teleostei Elopomorpha Anguilliformes – ålartade fiskar Ordningen ålartade fiskar omfattar ca 800 arter fördelade på 15 familjer. De har alla en extremt långsträckt, böjlig kropp. Bukfenor och bukfenskelett saknas. Bröstfenorna sitter relativt högt upp på respektive kroppssida, strax bakom den mycket korta gälöppningen. Ryggfena, analfena och stjärtfena är sammanvuxna, men tydlig stjärtfena kan saknas helt. Om det finns några fjäll är de mycket små och osynliga för blotta ögat. Leptocephalus-larven – vars längd oftast är mindre än 20 cm, sällan över 50 cm – har en kort, rundad stjärtfena som är sammanvuxen med rygg- och analfenan. Den har en hög, från sidorna tillplattad, bladlik kroppsform. Leptocephalus-larver av ål Anguilla anguilla har inte påträffats i svenska vatten. De ålar som kommer fram till svenska kusten är genomskinliga s.k. glasålar, som har ungefär samma form som vuxna ålar. Lekområdet för havsål Conger conger ligger i Medelhavet eller vid Azorerna, och inga larver är kända från svenska vatten. De flesta arter är marina, och även de arter som lever större delen av sitt liv i sötvatten vandrar ut i havet för att fortplanta sig. Många arter är djuphavslevande, men några – till exempel alla arter i familjen ålfiskar – förekommer alltså i sötvatten. Alla lever av animalisk föda, alltifrån plankton till fiskar, vilket avspeglas i att de har en relativt stor mun med många sylformiga tänder. Många lever nedgrävda i mjukbottnar, andra uppehåller sig i naturliga hålrum och kan då dra nytta av sin kroppsform. Alla ålartade fiskar är äggläggande. Närmare 50 arter har rapporterats från europeiska vatten; majoriteten från Medelhavet eller i djupare områden i Atlanten. släkte nyckel till anguilliformes • 1 Ordningen Anguilliformes ­består av tre underordningar. Underordningen Anguilloidei ­representeras här av ål Anguilla anguilla (1), underordningen ­Muraenoidei av vitögd muräna Sidarea thyrsoidea (2) och underordningen Congroidei av havsål Conger conger (3). 2 FOTO: ANDERS SALESJÖ (1), NILS AUKAN/UWPHOTO (2), ERLING SVENSEN/UW­PHOTO (3) 3 Bestämningsnyckel till svenska arter av ålartade fiskar – Anguilliformes Key to Swedish species of eels – Anguilliformes 1. Käkar extremt långa och smala, längre än resten av huvudet hos unga individer. Analfenan börjar strax bakom huvudet. Analöppning belägen under bröstfenorna ....................................... Nemichthys scolopaceus . trådål s. 88 – Käkar korta, tydligt kortare än res­ ten av huvudet. Analfenan börjar långt bakom huvudet, ungefär vid mitten av kroppen. Analöppning belägen nära mitten av kroppen........................ 2 1. Jaws conspicuously long and slender, comprising more than half of total head length in young individuals. Anal fin originating immediately behind the head. Anus situated beneath pectoral fins.............. Nemichthys scolopaceus . Snipe Eel p. 88 – Jaws comprising distinctly less than half of total head length. Anal fin originating far behind the head, usually at mid-body. Anus situated roughly at mid-body.................. 2 2. Överkäken skjuter ut framför un­ derkäken (överbett). Ryggfenan börjar ungefär ovanför bröst­ fenorna.......................................... Conger conger . havsål s. 90 – Underkäken skjuter ut framför överkäken (underbett). Ryggfenan börjar långt bakom bröstfenorna............................. Anguilla anguilla . ål s. 86 2. Dorsal fin originating more or less straight above pectoral fins. Upper jaw projecting beyond lower jaw........................................... Conger conger . Conger Eel p. 90 – Dorsal fin originating well behind pectoral fins. Lower jaw projecting beyond upper jaw........... Anguilla anguilla . European Eel p. 86 3