SLUTRAPPORT
Stiftelsen ÅForsk
Projekt nr 12-219
Aktivering av det egna försvaret hos gran och
tall genom behandling av frön och småplantor
- en epigenetisk och ekologisk ansats
Docent Torkel Berglund, Bioteknologi, KTH
Prof Anna-Karin Borg-Karlson och Docent Anna Ohlsson (KTH),
Prof Anders Lindström (HDa)
SLUTRAPPORT
Projekt nr 12-219
Aktivering av det egna försvaret hos gran och tall genom
behandling av frön och småplantor
- en epigenetisk och ekologisk ansats
Docent Torkel Berglund, Bioteknologi, KTH
Prof Anna-Karin Borg-Karlson och Docent Anna Ohlsson (KTH),
Prof Anders Lindström (HDa)
Inom detta projekt
- presenteras en ny strategi för förstärkning av unga barrträdsplantors
försvarsförmåga; främst frö-behandling men även vattning av unga plantor med
specifika substanser
- visas att frö-behandling och vattning med nikotinamid och nikotinsyra (viamin B3)
kan motverka snytbaggeangrepp hos unga plantor
- visas att frö-behandling med jasmonsyra kan motverka snytbaggeangrepp hos unga
plantor
- belyses betydelsen av epigenetiska mekanismer i försvarsaktiveringen
SAMMANFATTNING
Det är av stor ekonomisk betydelse för skogsbruket att varje planta överlever de hårda
levnadsvillkoren den första tiden efter utplantering i fält, då de är speciellt känsliga. En
stor utmaning för småplantorna är att motstå snytbaggar som kan orsaka kostsamma
skador. Vi föreslår en ny enkel och miljövänlig strategi för att stärka unga
barrträdsplantor mot bland annat snytbaggeangrepp. Behandling med vitamin B3
(nikotinamid och nikotinsyra) och jasmonsyra resulterade i minskade snytbaggeangrepp på unga granplantor i fält. Behandling har skett dels på fröstadiet och dels via
vattning av småplantor i växthus. Ingen negativ effekt på plantornas tillväxt kunde
observeras före utsättning i fält.
För att kunna utveckla nya typer av växtskydd är det viktigt att öka kunskapen om hur
växters försvar är organiserat. En del av vår forskning handlar om att undersöka
betydelsen av epigenetiska mekanismer för att stärka försvaret mot olika typer av
stress. I våra studier såg vi minskat snytbaggeangrepp på plantor från frön
behandlade med en DNA-metyleringssänkande substans (5-azacytidin), samt sänkt
grad av DNA-metylering i barr från nikotinamid-fröbehandlade plantor. Dessa resultat
pekar på en möjlig roll för epigenetiska mekanismer i försvarsaktiveringen. I vår
fortsatta forskning studerar vi bl a hur UV-B-strålning kan påverka generell försvarsetablering hos växter och vilken betydelse epigenetiska mekanismer har inom denna
process, men också vilken roll vitamin B3 spelar vid försvarsaktivering.
2
BAKGRUND
Skogsindustrin i Sverige har stor ekonomisk betydelse. Ett problem inom skogsbruket
är skador från snytbaggeangrepp på nyplanterade barrträdsplantor, vilket orsakar
höga kostnader. Snytbaggar gillar späda barrträd, men är normalt allätare av växter,
t ex blåbärsris. Snytbaggeproblematiken har till stor del sin grund i att det moderna
rationella skogsbruket bygger på monokulturer; alltså täta bestånd av en enda art med
plantor av samma ålder. Detta förfarande är liktydigt med att bjuda skadegörare, t ex
snytbaggar, på ett dignande dukat bord. En skogsbioteknisk strategi kan vara att höja
plantornas generella försvar, bl a mot insektsangrepp t ex genom att påverka bildning
och utsöndring av kåda och doftämnen, vilka är knutna till graden av angrepp. Detta
kan bl a ske vid behandling med jasmonater, välkända stressignalsubstanser i växter,
med förmåga att påverka bildning av kådämnen och andra terpenoider.
För att skydda plantor som sätts ut i fält mot snytbaggar har den hittills rådande
strategin inom det moderna skogsbruket varit att behandla skogsplantor med
pesticider, antingen i plantskola före utplantering eller i fält. Problemet är dock att
många pesticider som används är miljötoxiska och nya miljövänliga skyddsmetoder är
alltså nödvändiga. Olika typer av mekaniska och fysiska skydd används redan och
fungerar ofta bra men är relativt komplicerade och kostsamma. Inom detta projekt har
vi en annan utgångspunkt - att generellt förbättra växtens egen försvarskapacitet mot
olika typer av biotisk och abiotisk stress, genom behandling av frön och småplantor
med ogiftiga substanser i plantskolorna. Denna metod är enkel och billig och har
dessutom den fördelen att den skulle kunna öka växtens förmåga att motstå stress i
allmänhet, t.ex. torka, och inte enbart snytbaggeangrepp. Strategin bygger på
kunskap från vår tidigare forskning kring stress och försvarsaktivering i växter.
Försvarsaktivering
Växters försvarsförmåga bygger på dels ett konstitutivt, ständigt närvarande försvar
och dels ett inducerat försvar, som aktiveras som en reaktion på en skada eller ett
angrepp. Om växten överlever ett första angrepp kan den förbereda sig inför fler
attacker med hjälp av en systemisk reaktion. Detta kallas för "priming" och kan ses
3
som en sorts "immunisering" som utövar sin verkan först när kommande angrepp eller
skada sker (Conrath 2011). Effekten blir då snabbare och mer specifik mot just den
utlösande faktorn.
Etableringen av det systemiska försvaret i hela växten styrs av signalsubstanser. Vår
utgångspunkt är att utnyttja växtens egna, genom evolutionen väl utprovade metoder,
genom att behandla frön och unga plantor med sådana substanser som normalt ingår i
växtens signalering i samband med försvars-aktivering. Växten behöver då inte
utsättas för den riskabla initiala stressituationen med mer eller mindre negativa
effekter, men kan ändå få ett förstärkt försvar.
De substanser vi har använt, framförallt vitamin B3 (nikotinamid/nikotinsyra), är
naturliga och välkända för växten och ogiftiga även för användare och miljö. Vår
strategi är att förbehandla växten så att den reagerar snabbare när den senare utsätts
för någon form av stress. Denna priming kan sägas vara ett sätt att hjälpa växten till
självhjälp.
Nikotinamid
En förhöjd nivå av reaktiva syreföreningar och oxidativ stress är gemensamma
nämnare för de flesta typer av angrepp och skador på växter, och kan leda till
strängbrott i DNA, t ex enkelsträngbrott. Enzymet poly(ADP-ribos)polymeras (PARP)
aktiveras av dessa strängbrott och spelar en viktig roll för att de ska repareras. Som
en följd av PARP-aktivitet frisätts nikotinamid från den energibärande molekylen NAD+
(Briggs and Bent 2011).
Nikotinamid kan påverka en rad olika försvarsaktiviteter i både djur- och växtceller
(Berglund et al., 1993a,b; Berglund, 1994; Ohlsson et al., 2008; Surjana et al., 2010;
Canto et al., 2013) och har föreslagits som en stressignal i eukaryota celler (Berglund
1994). En stressignal som frigörs vid hot mot själva kärnan av livsfunktioner,
stabiliteten av DNA.
Nikotinamid tycks verka på en generell nivå och spelar en viktig roll i samband med
reglering av redoxförhållanden, stressignalering och därtill associerad genaktivering
(Berglund and Ohlsson 1995), även om den fulla förståelsen för nikotinamids verkan
fortfarande saknas. Vi har sett att exponering av växter med nikotinamid kan ge
effekter på en epigenetisk nivå, och här kan en del av förklaringen till nikotinamids
verkan finnas.
Epigenetik
Epigenetik handlar om tillgängligheten av DNA för molekylära interaktioner. För att
DNA ska kunna avläsas och ge upphov till proteiner måste genomet packas upp från
en normalt kompakt struktur. Detta regleras bland annat av DNA-metylering (Law och
Jacobsen 2010) och modifiering av DNA-associerade proteiner, histoner (Cedar och
Bergman 2009). Mönster av DNA-metylering kan ärvas från cell till cell vid celldelning
och utgör en del av cellens "minne"; ett molekylärt minne som kan påverkas av miljön.
Epigenetiska förändringar leder ofta till förändrat gen-uttryck. Detta är naturliga
processer som reglerar växtens anpassning till omgivningen, t ex försvar mot
angripare (Choi and Sano 2007). Epigenetiska mekanismer kan ses som cellens
4
mjukvara som styr genaktiviteten. Vid DNA-metylering görs markeringar på C-baser i
DNA, men ordningsföljden av baserna i DNA ändras inte.
Frö-behandling
Behandling av frön för att erhålla plantor med förstärkt försvarsförmåga är känt inom
jordbruket, men inom skogsbruket har denna metod inte använts.
Det kan vara viktigt för en moderplanta att överföra information till nästa generation
om troliga miljöförhållanden där plantorna förväntas växa upp (Holeski et al., 2012;
Pastor et al. 2013). Denna information lämnas i fröet, byggd på en prognos hur miljön
kommer att vara beskaffad för den individ som växer upp från fröet (embryot). Det är
möjligt att behandling av frön med naturliga signalsubstanser kan påverka fröet på ett
sätt som liknar moderplantans informationsöverföring. Denna typ av signalering är
fortfarande inte klargjord, men det är troligt att epigenetiska mekanismer är
inblandade (Yakovlev et al., 2011; Bräutigam et al., 2013).
UV-B
Ett närliggande spår i vår forskning är betydelsen av ultraviolett-B (UV-B)-strålning för
växters försvarsförmåga (Ballaré 2003, Hideg et al. 2013). I en tidigare studie visade
vi att UV-B-exponering av unga inomhusodlade granplantor orsakade en sänkt DNAmetylering och en ökad avgivning av vissa doftämnen - sådana terpenoider som är
kända för att påverka snytbaggars beteende (Ohlsson et al., 2013).
________________
Inom projektet har tre viktiga punkter behandlats:
(1) förstärkning av barrträdsplantors försvar genom behandling av frön och unga
plantor
(2) användandet av definierade, naturliga substanser, såsom vitamin B3 (nikotinamid
och nikotinsyra) och jasmonsyra, samt
(3) betydelsen av epigentiska mekanismer i detta sammanhang
Vi har under projektperioden upprepat och utvecklat tidigare studier och sammanställt
delar av resultaten i en vetenskaplig publikation (Berglund et al. 2015). Resultaten
pekar på att nikotinamid och jasmonsyra via frö-behandling, samt nikotinamid och
nikotinsyra via vattning av unga plantor, kan ge ett skydd mot snytbaggeangrepp. En
koppling till epigenetiska mekanismer redovisas också.
5
METODER
Odling och behandlingar
Både gran (Picea abies (L.) Karst.) och tall (Pinus sylvestris L.) har undersökts.
Eftersom vi har koncentrerat oss på gran, är det i huvudsak dessa resultat som
presenteras. Endast unga plantor har analyserats i denna studie, från 15 veckor upp
till 1,5 år gamla.
Behandlingar av plantor med utvalda substanser gjordes på två sätt; antingen genom
frö-behandling eller i samband med vattning av unga plantor. Frön behandlades under
några timmar med vattenlösningar av de använda substanserna, med vatten som
kontroll (Bioteknologi, KTH). Sådd och odling skedde därefter enligt normala rutiner,
antingen i växthus i Vassbo, Högskolan Dalarna, eller i mindre skala i odlingsrum på
Skolan för Bioteknologi, KTH. Behandlingar gjordes även via den normala vattningen
av unga plantor.
Experiment och analyser
Angrepp av snytbagge studerades dels i försöksbur inomhus och dels i fält (Högskolan
Dalarna).
Plantor i fält var behandlade antingen på fröstadiet eller via vattning. Experiment i
försöksbur gjordes med plantor utsatta för en kombination av de båda
behandlingsmetoderna.
DNA-metylering analyserades på KTH (Bioteknologi) med den s k LUMA-tekniken
(LUminometric Methylation Assay; Karimi et al. 2006) som utnyttjar vissa
restriktionsenzyms specifika förmåga att klyva DNA beroende på metyleringsmönstret,
samt analys av detta DNA med hjälp av pyrosekvensering (Ronaghi et al. 1998). Vi har
anpassat metoden för växtmaterial.
Terpenoider analyserades på KTH (Organisk/Ekologisk kemi) dels i den flyktiga fasen,
d v s substanser avgivna från plantorna (doftämnen) uppsamlade med hjälp av fastfasmikroextraktion (SPME) och dels i extrakt från stam och barr (smakämnen).
Substanserna analyserades med gaskromatografi i kombination med masspektrometri
(GC-MS) (metod, se Pettersson et al. 2008).
RESULTAT
En ny strategi för försvarsaktivering hos unga barrträdsplantor, framförallt
granplantor, har undersökts. Frö-behandling eller vattning av unga plantor i växthus
med substanser som normalt frigörs i växten i samband med stress har använts som
metod.
Behandlingstekniken är mycket enkel och kräver ingen speciell utrustning. Endast små
mängder av substanserna går åt, speciellt vid frö-behandling.
Plantorna har analyserats med avseende på tillväxt, ackumulering och avgivning av
doft- och smakämnen (terpenoider), snybaggegnag, torktolerans samt epigenetisk
effekt (DNA-metylering).
6
Snytbaggeangrepp
Number of seedlings
9
A
8
attacked
7
girdled
6
5
4
3
2
1
0
Cont
NIC
NIA
JA
5-AZA
Damaged area per attacked seedling
(cm#2)
Försök med snytbaggar har gjorts dels i försöksbur på laboratoriet och dels under
realistiska förhållanden i fältförsök.
4.0
3.5
B
a"
a"
3.0
2.5
2.0
a"
a"
1.5
a"
1.0
0.5
0.0
Cont
NIC
NIA
JA 5-AZA
Fig. 1. Attack av snytbaggar på 6 månader gamla granplantor i fälttest. Plantorna är uppvuxna
från frön behandlade med: Cont = H2O; NIC = nikotinamid; NIA = nikotinsyra; JA =
jasmonsyra; 5-AZA = 5-azacytidin. A) Antal attackerade och ringbarkade (girdled) plantor. B)
Gnagd yta på stammen hos attackerade plantor. (Berglund et al. 2015)
Resultaten tyder på att de utförda behandlingarna kan ge plantorna ett förstärkt
försvar mot snytbaggar (Berglund et al. 2015). Inledande experiment med behandlade
plantor och snytbaggar i försöksbur visade positiva resultat för både gran och tall.
Fortsatta snytbaggestudier utfördes på granplantor i fält. Frö-behandling med
nikotinamid eller jasmonsyra resulterade i plantor som vid 6 månaders ålder angreps i
lägre grad än kontrollplantor (Fig. 1A). Antalet ringbarkade plantor noterades,
eftersom ringbarkning kan tyda på att snytbaggen sitter kvar och äter på samma del
av stammen i stället för att söka upp en "smakligare" del. Samtliga frö-behandlingar
gav något minskat antal ringbarkade plantor. Frö-behandling med 5-azacytidin ingick
också i studien. Denna substans är känd för att inhibera metylering av DNA, dvs ge
hypometylerat DNA (Prakash and Kumar 1997). 5-Azacytidin är inte tänkt att
användas i praktiken utan inkluderades i studien för att ge en indikation om DNAmetyleringens eventuella betydelse för försvarsaktiveringen. Frö-behandling med 5azacytidin resulterade i minskat gnag, framför allt i form av minskat antal ringbarkade
plantor (Fig. 1A).
Resultaten från frö-behandling pekade på att gnagd yta per angripen planta (Fig. 1B)
följde ungefär samma mönster som antalet angripna plantor. Fröbehandlingarna
påverkade inte tillväxten, enligt höjdmätning av plantorna vid 4 månaders ålder.
Tillförsel av nikotinamid och nikotinsyra via bevattning av 1,5 år gamla plantor
resulterade också i minskat antal angripna plantor (Fig. 2).
7
Number of seedlings
16
A
14
attacked
12
girdled
10
8
6
4
2
0
Cont
NIC
NIA
Fig. 2. Attack av snytbaggar på 1.5 år gamla granplantor i fälttest efter behandling av plantorna
via bevattning under 2.5 månader. Cont = H2O; NIC = nikotinamid; NIA = nikotinsyra.
(Berglund et al. 2015)
Epigenetiska förändringar - DNA-metylering
DNA isolerades från olika delar av plantorna (barr, stam, rot) för analys av DNAmetylering som ett exempel på epigenetiska effekter. Förändringar i graden av DNAmetylering som effekt av olika behandlingar analyserades. Barr från 15 veckor gamla
granplantor uppodlade från frön behandlade med nikotinamid uppvisade en sänkt grad
av DNA-metylering (Fig. 3).
Peak height [(C+G)/PPi]
Hypomethyla+on
8
MspI
*
7
6
5
4
3
2
1
0
cont
NIC
Fig. 3. Effekt av fröbehandling med nikotinamid (NIC) på DNA-metylering i barr från 15 veckor
gamla granplantor. Ett högre värde motsvarar en lägre grad av DNA-metylering. (Berglund et al.
2015)
Övriga resultat
Analys av doft-och smakämnen hos gran- och tallplantor visade att både flyktiga och
lagrade terpenoider påverkades av behandlingarna, såväl kvalitativt (ändrat relativt
innehåll av olika substanser) som kvantitativt (i många fall ökningar).
Vi såg en ökad torktolerans i behandlade gran- och tallplantor efter 3 veckors
torkstress.
8
DISKUSSION
Skadeverkan från snytbaggar kan tänkas bero på dels hur dessa insekter reagerar på
plantornas doft och dels hur de upplever smaken när de väl har börjat gnaga på
stammen. Våra resultat visade att färre behandlade plantor än kontrollplantor var
angripna. Detta gällde både för plantor som var behandlade på fröstadiet och via
vattning (Fig. 1 och 2). Man skulle kunna tolka detta som en minskad attraktionskraft
hos behandlade plantor jämfört med kontrollplantor. En möjlig orsak kan vara en
förändrad avgivning av doftämnen från plantorna. Vi har tidigare observerat
förändringar i både mängden doftämnen och i doftmönstret från behandlade plantor.
Omfattningen av skadan, d v s gnagd yta, kan tänkas ha samband med hur
snytbaggen upplever smaken. När det gäller gnagytans storlek på angripna plantor i
vår undersökning kan man se en liknande effekt av de olika behandingarna som för
antalet angripna plantor, och man kan spekulera i huruvida smaken spelar in för
skadornas omfattning. Vi har i tidigare undersökningar sett att behandlade granplantor
uppvisade ökade terpenoidhalter i extrakt från stammen, jämfört med kontrollplantor.
Betydelsen av terpenoider och andra lagrade och avgivna substanser för försvaret mot
insekter är något som kräver vidare forskning.
Frö-behandling som metod kan vara en ny strategi inom skogsbruket. Speciellt när det
gäller nikotinamid och nikotinsyra (vitamin B3) så handlar det om naturliga, ogiftiga
och billiga substanser. Det är dessutom en enkel behandlingsmetod, och sådd och
odling sker enligt vanliga rutiner. Några timmars frö-behandling med en vattenlösning
av t ex nikotinamid eller jasmonsyra kan påverka plantan flera månader senare. Det
handlar alltså inte om snabbt övergående fysiologiska effekter; snarare epigenetiska
effekter som kan överföras vid celldelning och alltså "minnas" i den uppväxande
plantan. Viktigt att komma ihåg är att det inte är fråga om traditionell s k genetisk
modifiering, eftersom den genetiska koden inte påverkas, utan enbart vilka gener som
kan komma att användas.
Förutom att plantan får med sig ett "minne" som finns kvar en tid under uppväxten, är
frö-behandling enkel och effektiv och endast små mängder av aktuella substanser går
åt, vilket kan vara en fördel jämfört med t ex sprejning eller doppning av plantor.
Epigenetiska mekanismer har avgörande betydelse för att möjliggöra avläsningen av
DNA och därmed gen-transkription. Detta gäller naturligtvis även för gener inblandade
i försvarsaktivering. Nikotinamids sänkande effekt på graden av DNA-metylering kan
vara av betydelse för aktiveringen av gener som leder till ett förstärkt försvar hos
behandlade plantor. En tidigare studie visade att UV-B-exponering av inomhusodlade
granplantor resulterade i ökad mängd flyktiga terpenoider och en sänkt DNAmetylering (Ohlsson et al. 2013). Eftersom nikotinamid frisätts i växtceller efter UV-Bexponering som ger upphov till oxidativ stress (Berglund et al. 1996), kan man här se
ett möjligt samband mellan behandling med UV-B och nikotinamid; båda ger likartade
försvarsrelaterade effekter och epigenetisk påverkan.
Det finns också ett samband mellan UV-B-exponering och effekter av jasmonsyra i
växter. En skyddande effekt av UV-B-strålning mot insektsangrepp tycks vara
beroende av jasmonsyra (Demkura et al. 2010), där en möjlig förklaring kan vara att
UV-B har en epigenetisk effekt som öppnar för genaktivering via jasmonsyra.
9
Fortsatt forskning
I våra fortsatta planer ingår att fördjupa kunskapen om vilka processer som ligger
bakom den försvarsaktivering vi ser hos behandlade plantor. Betydelsen av såväl
stressignalsubstanser som UV-B-exponering kommer att studeras. En viktig del är att
förstå vilken roll epigenetiska mekanismer spelar i detta sammanhang, bland annat för
aktiveringen av försvarsrelaterade gener.
Ett övergripande långsiktigt mål för vår forskning är att försöka förstå hur växters
försvar är organiserat, speciellt beträffande ett vilande stärkt försvar baserat på
epigenetiska minnesfunktioner, och vad som styr vägval mellan tillväxt och försvar.
Både tillväxt och försvar är starkt energikrävande processer, vilka svårligen pågår
samtidigt. Vi vill förstå detta "val" på molekylär nivå. En förståelse för denna process
kan få stora och långtgående positiva biotekniska och miljömässiga konsekvenser.
REFERENSER
Ballaré, C.L. (2003) Stress under the Sun: Spotlight on Ultraviolet-B Responses. Plant Physiol.
132, 1725-1727.
Berglund, T. (1994) Nicotinamide, a missing link in the early stress response in eukaryotic cells:
an hypothesis with special reference to oxidative stress in plants. FEBS Lett. 351, 145–149.
Berglund, T. and Ohlsson, A.B. (1995) Defensive and secondary metabolism in plant tissue
cultures, with special refence to nicotinamide, glutathione and oxidative stress. Plant Cell Tiss.
Org. Cult. 43, 137–145.
Berglund, T., Ohlsson, A.B. and Rydström, J. (1993a) Nicotinamide increases glutathione and
anthocyanin in tissue culture of Catharanthus roseus. J. Plant Physiol. 141, 596–600.
Berglund, T., Ohlsson, A.B., Rydström, J., Jordan, B.R. and Strid, Å. (1993b) Effect of
nicotinamide on gene expression and glutathione levels in tissue cultures of Pisum sativum. J.
Plant Physiol. 142, 676–684.
Berglund, T., Kalbin, G., Strid, Å., Rydström, J. and Ohlsson, A.B. (1996) UV-B- and oxidative
stress-induced increase in nicotinamide and trigonelline and inhibition of defensive metabolism
induction by poly(ADP-ribose)polymerase inhibitor in plant tissue. FEBS Lett. 380, 188–193.
Berglund, T., Lindström, A., Aghelpasand, H., Stattin, E. and Ohlsson, A.B. (2015) Protection of
spruce seedlings against pine weevil attacks by treatment of seeds or seedlings with
nicotinamide, nicotinic acid and jasmonic acid. Forestry 0, 1–9 doi:10.1093/forestry/cpv040
Bräutigam, K., Vining, K.J., Lafon-Placette, C., Fossdal, C.G., Mirouze, M., Marcos, J.G. et al.
2013 Epigenetic regulation of adaptive responses of forest tree species to the environment. Ecol.
Evol. 3, 399 – 415.
Briggs, A.G. and Bent, A.F. (2011) Poly(ADP-ribosyl)ation in plants Trends Plant Sci. 16, 372380.
Canto, C., Sauve, A.A. and Bai, P. (2013) Crosstalk between poly(ADP-ribose) polymerase and
sirtuin enzymes. Mol. Aspects Med. 34, 1168–1201.
10
Cedar, H. and Bergman, Y. (2009) Linking DNA methylation and histone modification: patterns
and paradigms. Nature Rev. Genetics 10, 295 – 304.
Choi, C.-S. and Sano H. (2007) Abiotic-stress induces demethylation and transcriptional
activation of a gene encoding a glycerophosphodiesterase-like protein in tobacco plants. MolGenet. Genomics 277, 589-600.
Conrath, U. (2011) Molecular aspects of defence priming. Trends Plant Sci. 16, 524-531.
Demkura, P.V., Abdala, G., Baldwin, I.T. and Ballare, ́C.L. (2010) Jasmonate-dependent and independent pathways mediate specific effects of solar Ultraviolet B radiation on leaf phenolics
and antiherbivore defense. Plant Physiol. 152, 1084–1095.
Hideg, E., Jansen, M.A.K. and Strid, Å (2013) UV-B exposure, ROS, and stress: inseparable
companions or loosely linked associates? Trends Plant Sci. 18, 107-115.
Holeski, L.M., Jander, G. and Agrawal, A.A. (2012) Transgenerational defense induction and
epigenetic inheritance in plants. Trends Ecol. Evol. 27, 618 – 626.
Karimi, M., Johansson, S., Stach, D., Corcoran, M., Grander, D., Schalling, M., Bakalkin, G.,
Lyko, F., Larsson, C.and Ekström, T.J. (2006) LUMA (LUminometric Methylation Assay) - A high
throughput method to the analysis of genomic DNA methylation. Exp Cell Res 312, 1989-1995.
Law, J.A. and Jacobsen, S.E. (2010) Establishing, maintaining and modifying DNA methylation
patterns in plants and animals. Nature Reviews/Genetics 11, 204-220.
Ohlsson, A.B., Landberg, T., Berglund, T. and Greger, M. (2008) Increased metal tolerance in
Salix by nicotinamide and nicotinic acid. Plant Physiol. Biochem. 46, 655–664.
Ohlsson, A.B., Segerfeldt, P., Lindström, A., Borg-Karlson, A.-K. and Berglund, T. (2013) UV-B
exposure of indoor-grown Picea abies seedlings causes an epigenetic effect and selective
emission of terpenes. Z. Naturforsch. 68 c, 139 – 147.
Pastor, V., Luna, E., Mauch-Mani, B., Ton, J. and Flors, V. (2013) Primed plants do not forget.
Environ. Exp. Bot. 94, 46 – 56.
Pettersson M., Kännaste A., Lindström A., Hellqvist C., Stattin E., Långström B., and BorgKarlson A.-K. (2008) Mini-seedlings of Picea abies are less attacked by Hylobius abietis than
conventional ones: Is plant chemistry the explanation? Scand. J. Forest Res. 23, 299-306.
Prakash, A.P. and P. P. Kumar, P.P. (1997) Inhibition of shoot induction by 5-azacytidine and 5aza-2'-deoxycytidine in Petunia involves DNA hypomethylation. Plant Cell Reports 16, 719–724.
Ronaghi, M., Uhlén, M., and Nyrén, P. (1998). A sequencing method based on real-time
pyrophosphate detection. Science 281, 363–365
Surjana, D., Halliday, G.M. and Damian, D.L. (2010) Role of nicotinamide in DNA damage,
mutagenesis, and DNA repair. J. Nucleic Acids. 2010, Article ID 157591, 13 pages.
http://dx.doi.org/10.4061/2010/157591.
Yakovlev, I.A., Asante, D.K.A., Fossdal, K.G., Juntilla, O. and Johnsen, O. (2011) Differential
gene expression related to an epigenetic memory affecting climatic adaptation in Norway spruce.
Plant Sci. 180, 132 – 139.
11
