Giftinformationscentralens
årsrapport 2014
Innehåll
Sammanfattning ..................................................................................................................................................... 3
Telefonrådgivningen .............................................................................................................................................. 4
Telefonförfrågningar ........................................................................................................................................... 4
Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud hos människor ..................................................................................... 7
Överdosering med vissa receptfria, smärtstillande läkemedel – vuxna och ungdomar 10-19 år ........................ 8
Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud - barn <10 år ......................................................................................... 9
Barntillbud med kemikalier/kemiska produkter ........................................................................................... 10
Barntillbud med läkemedel .......................................................................................................................... 11
Barntillbud med växter ................................................................................................................................. 11
Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud – ungdomar 10-19 år ........................................................................... 12
Läkemedel – ungdomar 10-19 år ................................................................................................................. 13
Kemikalier/kemiska produkter – ungdomar 10-19 år................................................................................... 13
Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud – vuxna ............................................................................................... 14
Läkemedel - vuxna ....................................................................................................................................... 14
Kemikalier/kemiska produkter – vuxna ....................................................................................................... 15
Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud hos djur .............................................................................................. 16
Informationsbanken på GIC............................................................................................................................... 16
Substansdokument ............................................................................................................................................ 17
Epikriser ............................................................................................................................................................ 17
Produktdeklarationer ......................................................................................................................................... 17
Uppföljningar och Projekt .................................................................................................................................. 18
Uppföljningar .................................................................................................................................................... 18
Projekt ............................................................................................................................................................... 18
Förtroendeuppdrag och publikationer .............................................................................................................. 19
Nationella uppdrag ............................................................................................................................................ 19
Internationella Uppdrag .................................................................................................................................... 20
Föreläsningar och kurser ................................................................................................................................... 21
SK-kurser – Akuta förgiftningar och metabola syndrom ............................................................................ 21
Publicerade artiklar ........................................................................................................................................... 21
Publikationer, övrigt ......................................................................................................................................... 22
Vetenskapliga möten – publicerade abstracts ................................................................................................... 22
Sammanfattning
Under 2014 besvarades 86 397 förfrågningar i telefonjouren, vilket är en ökning med 5 %
jämfört med 2013 och fler än något tidigare år. Samtalsökningen innebär naturligtvis en ökad
arbetsbelastning för både primärjourerna (apotekarna) och för bakjourerna (läkarna). Andelen
fall kopplade till nya missbruksdroger (internetdroger) ökar. Dessa är ofta komplicerade att
handlägga, och speciellt under årets sista kvartal ökade antalet frågor om allvarliga
förgiftningsfall med internetdroger från sjukvården. När det gäller akuta förgiftningstillbud
generellt inkom 30 % av samtalen från sjukvården. För frågor om läkemedelsförgiftningar var
andelen från sjukvården 43 %.
En viktig arbetsuppgift för GICs medarbetare är att uppdatera och kvalitetssäkra
rådgivningsunderlagen samt att följa förgiftningspanoramat. Under året har bland annat
förgiftningar med etylenglykol, avloppsrensningsmedel, e-cigaretter, tvättmedelskapslar och
internetdroger varit föremål för speciella projekt. Enheten följer dessutom kontinuerligt upp
fall med extravasala injektioner och intravenösa feldoseringar inom sjukvården, tillbud med
nya läkemedelssubstanser, samt fall som inbegriper paracetamol.
Giftinformationcentralens signal om att antalet fall som rör paracetamolförgiftningar
kontinuerligt ökat sedan 2010, ledde till att Läkemedelsverket under året presenterade ett
förslag om att paracetamoltabletter inte längre skall få säljas i dagligvaruhandeln. Beslut i
frågan väntas under 2015.
I november lanserade GIC en ny och mobilanpassad webbplats. Den har nu uppdaterats och
moderniserats för att leva upp till dagens krav på tillgänglighet, mobilitet, och driftsäkerhet.
Under året har också mycket tid lagts ned på förberedelser inför byte av telefonväxel och
införande av callcenterlösning på GIC. Den nya telefonin förväntas komma på plats under
2015.
GIC producerade under 2014 tolv vetenskapliga artiklar, varav en prisbelönt i Läkartidningen 1, åtta abstracts/kongressföredrag samt ett stort antal föredrag och andra
utbildningar. Läkarna på GIC höll för trettonde året i rad den mycket populära SK-kursen
(specialistkompetenskurs) ”Akuta förgiftningar och metabola syndrom”, i år för ca 75
deltagare. Nytt för året är att en tredagarsutbildning med samma namn, öppen för såväl redan
specialiserade läkare och läkare under specialistutbildning, arrangerades i samarbete med
Uppsala Universitet. Denna kurs hade ca 50 deltagare.
Året förde också med sig ett stort och ökande antal mediakontakter.
2014 var ett mycket produktivt år för GIC, där många uppgifter och projekt kunde
genomföras utöver hanteringen av jourverksamheten. Detta trots ökat antal samtal och en
något högre personalomsättning, drivet av pensionsavgång och tjänstledigheter.
Stockholm, februari 2015
Maja Marklund
Verksamhetschef/Enhetschef
1
Mark Personne
Medicinsk Chef
Personne M, Ekström M, Iveroth M. 2,4- dinitrophenol- ett dödligt förgiftningsmedel. Läkartidningen
2014;111:996-7
Telefonrådgivningen
GIC:s huvuduppgift är att per telefon informera om risker, symtom och behandling vid olika
typer av akut förgiftning. Telefonrådgivningen är tillgänglig dygnet runt alla dagar på året för
allmänhet och sjukvårdsinstanser. Under kontorstid svarar tre apotekare i telefon. Vid behov
finns ytterligare apotekare tillgängliga. Kvällar, helger och nätter är bemanningen lägre. En
läkare är ständigt tillgänglig som bakjour.
Telefonförfrågningar
Antalet besvarade förfrågningar till GIC uppgick 2014 till 86 397. Utvecklingen av antalet
frågor under perioden 1961-2014 framgår av figur 1.
90 000
80 000
Antal frågor
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
År
Figur 1. Antal frågor till GIC. Utveckling under åren 1961-2014
I genomsnitt besvarades 237 samtal per dygn med flest samtal mellan kl. 16 och 20, men även
på förmiddagarna mellan kl. 10 och 11 sågs en topp. Variationen under dygnets timmar
framgår av figur 2.
18
Antal frågor per timme
16
14
12
10
8
6
4
2
06-07
04-05
02-03
00-01
22-23
20-21
18-19
16-17
14-15
12-13
10-11
08-09
0
Figur 2. Dygnsvariation, antal frågor per timme
Genomsnittligt antal frågor per dag
GIC har sin högsäsong under sommarmånaderna och tidig höst. Många rör sig utomhus under
den tid på året och exponeras då även för det som finns i naturen (bl. a bär, svamp, getingar
och huggormar). Genomsnittet samtal per dygn under maj-september var 253 st. Säsongsvariationen kan utläsas i figur 3.
290
270
250
230
210
190
170
150
Figur 3. Säsongsvariation, genomsnittligt antal frågor per dag
Av de totalt 86 397 frågor som centralen mottog år 2014 gällde 76 811 människor och 2 394
djur, medan resterande 7 192 var frågor av allmän och profylaktisk karaktär. Frågornas fördelning framgår av figur 4.
Djur
3%
Allmänna frågor
8%
Vuxna
47%
Figur 4. Fördelning av antalet frågor (n=86 397)
Barn <10 år
34%
Ungdomar
10-19 år
7%
Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud hos
människor
Av de 76 811 frågor som gällde akuta förgiftningar/tillbud hos människor kom majoriteten
från allmänheten. Sjukvården svarade för 30 % och endast ett par procent utgjordes av övriga
frågeställare (figur 5).
Drygt hälften av frågorna rörde vuxna, 39 % barn under 10 år och 8 % rörde ungdomar 10-19
år. Då förgiftnings-mönstret skiljer sig väsentligt mellan dessa grupper redovisas de var för
sig nedan.
Sjukvård
30%
Övriga
2%
Allmänhet
67%
Figur 5. Frågeställare vid förgiftning/tillbud, människa (n=76 811)
Överdosering med vissa receptfria, smärtstillande läkemedel –
vuxna och ungdomar 10-19 år
GIC har genom åren följt utvecklingen av antalet överdoseringsfall med de receptfria,
smärtstillande läkemedlen paracetamol och ibuprofen, vilka är de två läkemedel i denna
kategori som GIC får flest frågor om (figur 6). Sedan den 1 november 2009 får vissa
receptfria läkemedel försäljas i dagligvaruhandeln. En oro för att en ökad tillgänglighet skulle
leda till en kraftig ökning av antalet överdoseringsfall fanns när reformen genomfördes. Första
året efter reformen syntes ingen stor ökning, men sedan slutet av 2010 har antalet frågor
gällande överdoseringar av paracetamol ökat med ca 15-20 % per år. Jämfört med år 2009
uppgick den totala ökningen 2014 till 86 % för paracetamol och 37 % för ibuprofen. Under
2014 stod sjukvården för 67 % av frågorna gällande paracetamol och för 50 % gällande
ibuprofen.
GICs arbete med att kontinuerligt följa och rapportera förfrågningsutvecklingen har bidragit
till att Läkemedelsverket efter noggrann utredning av frågan nu presenterat ett förslag om att
paracetamoltabletter inte längre skall få säljas i dagligvaruhandeln. Beslut i frågan väntas
under 2015.
3 500
3 000
Antal frågor
2 500
2 000
Paracetamol
1 500
Ibuprofen
1 000
500
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
0
År
Figur 6. Antal förfrågningar om paracetamol och ibuprofen under åren 2000-2014 – vuxna och ungdomar 10-19 år
Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud - barn <10 år
GIC tog emot 29 802 frågor som gällde barn <10 år. Av dessa var 76 % i åldersgruppen 1-4 år
och gällde något oftare pojkar än flickor (figur 7). Olycksfall i hemmiljö, samt feldosering
eller förväxling av läkemedel, var vanligast. Majoriteten av frågorna (88 %) gällde förtäring.
45
40%
40
34%
35
30
%
25
Flickor
20
Pojkar
15
Okänt
10
6%
7%
5
4%
3%
1%
6%
0%
0
0-1 år
1-4 år
5-9 år
Figur 7. Fördelning ålder/kön (%), barn <10 år (n=29 802)
Nästan hälften av frågorna gällde barn som smakat på kemikalier/kemiska produkter eller
kosmetika/hygienprodukter, och 28 % av frågorna gällde barn som fått i sig läkemedel.
Tillbud med växter utgjorde 11 % av frågorna medan resterande rörde hälsokostpreparat,
tobak, svampar, insektsbett, ormbett mm (figur 8).
% 45
41
40
35
30
28
25
20
15
11
8
10
4
5
3
1
2
Insekt,
orm mm
Hälsokost,
naturmedel
3
0
Kemiska
produkter
Läkemedel
Växter
Kosmetika/
hygienprodukter
Figur 8. Förgiftningsmedel (%), barn <10 år (n=29 802)
Tobak
Svamp
Övriga
Barntillbud med kemikalier/kemiska produkter
De vanligaste kemikalierna/kemiska produkterna involverade i förgiftningar/tillbud bland
barn <10 år (% av totala antalet frågor gällande kemiska produkter inom parentes)
•
•
•
•
•
Rengöringsmedel (45 %). Exempelvis maskindiskmedel (10 %), handdiskmedel (6 %),
toalettrent/wc-block, tvättmedel, allrengöring.
Desinfektionsmedel (5 %). Exempelvis etanol/isopropanol.
Bekämpningsmedel (4 %). Exempelvis insektsmedel.
Färger (4 %). Exempelvis vattenbaserad inomhusfärg.
Hushållsprodukter (3 %). Exempelvis ättika, bordssalt.
Bland hygienprodukterna gällde de vanligaste tillbuden hudvårdsprodukter,
tandvårdsprodukter med fluor, nagelvårdsprodukter med aceton/acetat samt flytande
tvål/schampo.
Av de 14 686 barntillbuden med kemikalier/kemiska eller kosmetika/hygienprodukter
bedömdes förgiftningsrisken som relativt liten i 89 % av fallen och en enkel åtgärd på
olycksplatsen var tillräcklig.
För resterande 11 % rekommenderades sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till
sjukvårdspersonal som behandlade patienten. I 46 % av de förgiftningstillbud som föranledde
sjukhusvård hade barnet smakat på en produkt som medförde risk för frätskada (t ex 24 %-ig
hushållsättika, propplösare, vårtmedel, blek/rengöringsmedel med hypoklorit,
avkalkningsmedel) eller en produkt innehållande petroleumdestillat (t ex tändvätska,
lampolja, bensin, lacknafta) som kan ge kemisk lunginflammation om de kommer ner i luftvägarna. Knappcellsbatterier kan om de fastnar i matstrupen ge upphov till allvarliga skador
och därför rekommenderas en stor andel av de barn som svalt batterier att uppsöka sjukhus för
att kontrollera att batteriet passerat matstrupen. De vanligaste kemiska produkterna där
tillbuden bedömdes innebära förgiftningsrisk presenteras i figur 9.
Batteri (ej bilbatteri)
10,5
Hushållsättika
7,2
Tändvätska, lampolja mm
7,2
Avloppsrengöring,
propplösare, NaOH
4,0
Tvättmedel, kapslar/flytande
2,9
Vårtmedel
2,8
Bordssalt (NaCl)
2,8
Blek/rengöringsmedel, hypoklorit
2,6
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
10,0
%
12,0
Figur 9. Vanligaste kemikalier/kemiska eller kosmetika/hygienprodukter som föranledde sjukvård (% av totala
antalet kemiska produkter som föranledde sjukvård), barn <10 år (n=1 632)
Barntillbud med läkemedel
De vanligaste läkemedlen involverade i förgiftningar/tillbud bland barn <10 år (% av totala
antalet frågor om läkemedel inom parentes)
•
•
•
•
•
Analgetika, inkl. antiinflammatoriska och antireumatiska medel (26 %). Exempelvis
paracetamol (13 %), ibuprofen (7 %), diklofenak.
Hostmedel (9 %). Exempelvis etylmorfin-kombinationer, bromhexin.
Antihistaminer för systemiskt bruk (7 %). Exempelvis desloratadin, loratadin.
Vitaminer (5 %). Exempelvis vitamin D.
Läkemedel för utvärtes bruk (5 %). Exempelvis kortisonsalvor.
Förgiftningsrisken bedömdes som relativt liten i 87 % av de 8 333 tillbuden med läkemedel.
Vanliga tillbud som i princip är ofarliga gäller vitaminer, p-piller och kortisonsalvor. Även
hälsokost- och naturmedelspreparat (som inte ingår i sammanställningen ovan) innebär liten
förgiftningsrisk.
I 13 % av fallen rekommenderades sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. De vanligaste läkemedlen där tillbuden bedömdes
innebära förgiftningsrisk presenteras i figur 10. Andra läkemedel som innebär stor
förgiftningsrisk, t ex malariapreparat, framgår inte av tabellen då det totala antalet
förgiftningstillbud med dem var litet.
Analgetika, inkl antinflammatoriska
och antireumatiska medel
23,0
9,5
Antihistaminer för systemiskt bruk
7,8
Psykoanaleptika
Neuroleptika, lugnande medel
och sömnmedel
6,2
5,1
Hostmedel
Medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar
4,2
Beta-receptorblockerande medel
3,7
Antikoagulantia
3,5
0,0
5,0
%
10,0
15,0
20,0
25,0
Figur 10. Vanligaste läkemedel som föranledde sjukvård (%), barn <10 år (n=1 090)
Barntillbud med växter
Barntillbud med växter är ofta ofarliga och endast knappt 5 % av de 3 175 frågorna som rörde
växttillbud rekommenderades att uppsöka sjukvård eller befann sig redan på
sjukvårdsinrättning.
De vanligaste tillbuden som bedömdes innebära risk inträffade med giftiga växter som t ex
idegran, liljekonvalj, gullregn, stormhatt och fingerborgsblomma. Andra tillbud som gav
upphov till symtom var fall där barn ätit av växter som inte är giftiga men har starkt
irriterande växtsaft (t ex garderobsblomma) eller fått sådan växtsaft i ögonen.
Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud – ungdomar 10-19 år
Det totala antalet frågor till GIC år 2014, som gällde ungdomar i åldersgruppen 10-19 år, var
6 219. Närmare 41 % av dessa gällde intag, framförallt av läkemedel, i självdestruktivt syfte. I
ytterligare 14 % av fallen hade överdosen skett avsiktligt, men syftet med överdosen var
oklart. En knapp fjärdedel av tillbuden berodde på olycksfall och 8 % på missbruk. I figur 11
visas fördelningen mellan de olika orsakerna till av förgiftningen.
45
41
40
35
30
25
%
22
20
14
15
13
8
10
5
2
0
Självdestruktiv
handling
Olycksfall
Avsiktlig
Oavsiktlig
överdos, oklart feldosering/
syfte
förväxling
Missbruk
Övrigt
Figur 11. Orsak till förgiftning (%), ungdomar 10-19 år (n=6 219)
I ungdomsgruppen var förgiftningar/tillbud med läkemedel vanligast och uppgick till nästan
två tredjedelar av frågorna. Kemikalier/kemiska produkter utgjorde 16 % medan övriga förgiftningsmedel svarade för en mindre andel (figur 12).
% 70
62
60
50
40
30
20
16
7
7
10
3
3
2
Växter
Insekt, orm mm
0
Läkemedel
Kemiska
produkter
Illegal narkotika/ Kosmetika/
internetdroger hygienprodukter
Figur 12. Förgiftningsmedel (%), ungdomar 10-19 år (n=6 219)
Övriga
Läkemedel – ungdomar 10-19 år
De vanligaste läkemedlen involverade i förgiftningar/tillbud bland ungdomar 10-19 år (% av
totala antalet frågor om läkemedel inom parentes):
•
•
•
•
•
Analgetika inkl. antiinflammatoriska och antireumatiska medel (33 %).
Exempelvis paracetamol (21 %), ibuprofen (6 %), kodein-kombinationer.
Psykoanaleptika inkl. ADHD-läkemedel, antidepressiva medel (22 %). Exempelvis
metylfenidat (8 %), sertralin (5 %), fluoxetin, atomoxetin.
Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel (15 %). Exempelvis hydroxizin,
propiomazin, zopiklon.
Antihistaminer för systemiskt bruk (8 %). Exempelvis prometazin, alimemazin.
Antiepileptika (5 %). Exempelvis lamotrigin, pregabalin.
Av de totalt 3 839 frågorna om ungdomar som överdoserat läkemedel rekommenderades 63 %
att söka sjukvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten.
För resterande 37 % bedömdes risken för förgiftning som relativt liten. De läkemedel som
presenterats ovan var också de som oftast föranledde sjukhusvård.
Antalet frågor om illegal narkotika och internetdroger bland ungdomar 10-19 år uppgick till
426. Av dem rekommenderades 83 % sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till
sjukvårdspersonal som behandlade patienten.
Kemikalier/kemiska produkter – ungdomar 10-19 år
De vanligaste kemikalierna/kemiska produkterna involverade i förgiftningar/tillbud bland
ungdomar 10-19 år (% av totala antalet frågor gällande kemiska produkter/kemikalier inom
parentes):
•
•
•
•
Rengöringsmedel (25 %). Exempelvis handdiskmedel, allrengöring,
maskindiskmedel.
Bränsle (10 %). Exempelvis bensin (7 %), tändvätska/lampolja.
Gaser (9 %). Exempelvis brandgaser, kolmonoxid/avgaser.
Desinfektionsmedel (6 %). Exempelvis etanol/isopropanol.
Bland kosmetika/hygienprodukter var frågor gällande nagelvårdsprodukter, hud- och
hårvård samt parfym vanligast. Dessa tillbud är oftast harmlösa, men t ex hårfärgningsmedel i
ögat kan eventuellt innebära en risk.
Av de totalt 1 211 tillbuden med kemikalier/kemiska produkter eller
kosmetika/hygienprodukter bedömdes förgiftningsrisken som relativt liten i 66 % av fallen
och en enkel åtgärd på olycksplatsen var tillräcklig. För resterande 34 % rekommenderades
sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. De
kemikalier som oftast föranledde sjukhusvård i ungdomsgruppen var desinfektionsmedel med
etanol/isopropanol, produkter med risk för frätskada (t ex 24 %-ig hushållsättika, rengörings/blekmedel med hypoklorit, propplösare), bensin (som bl. a kan ge kemisk lunginflammation
om det kommer ner i luftvägarna eller kan innebära risk vid sniffning) samt gaser (t ex
brandgaser, kolmonoxid/avgaser).
Allra vanligast var olyckstillbud där någon råkat få i sig av en kemisk produkt/kemikalie. I 9
% av fallen intogs en kemisk produkt i självdestruktivt syfte. Det var även relativt vanligt med
ögonexponering eller inandning.
Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud – vuxna
Bland vuxna utgjorde olika typer av olycksfall, inklusive olycksfall på arbetet och tillbud vid
kemikalieanvändning i hemmiljö, en tredjedel av de totalt 40 790 frågorna (figur 13). Det är
dock bland de avsiktliga förgiftningarna (inkl. självdestruktiv handling, missbruk), som utgör
45 % av frågorna, som de allvarligaste förgiftningsfallen fanns. Dessa förgiftningar orsakades
huvudsakligen av läkemedel eller illegal narkotika/internetdroger.
Feldosering/förväxling av framförallt läkemedel stod för en knapp femtedel av frågorna.
Majoriteten av dessa frågor kom från privatpersoner som oavsiktligt tagit t ex dubbel dos av
ett läkemedel, vilket sällan innebär någon förgiftningsrisk.
% 40
35
34
27
30
25
18
20
15
11
10
7
3
5
0
Olycksfall
Självdestruktiv
handling
Oavsiktlig
feldosering/
förväxling
Avsiktlig
överdos, oklart
syfte
Missbruk
Övrigt
Figur 13. Orsak till förgiftning (%), vuxna (n=40 790)
Förgiftningar/tillbud med läkemedel var vanligast och svarade för drygt hälften av frågorna.
Kemikalier/kemiska produkter stod för drygt en fjärdedel, illegal narkotika/ internetdroger för
6 % medan växter, kosmetika/hygienprodukter, insektsbett, ormbett och tillbud med svamp
utgjorde en mindre andel (figur 14).
% 60
54
50
40
27
30
20
6
10
2
2
2
2
Svamp
Insekt, orm mm
Växter
4
0
Läkemedel
Kemiska
produkter
Illegal
Kosmetika/
narkotika/ hygienprodukter
internetdroger
Övriga
Figur 14. Förgiftningsmedel (%), vuxna (n=40 790)
Läkemedel - vuxna
De vanligaste läkemedlen involverade i förgiftningar/tillbud bland vuxna (% av totala antalet
frågor om läkemedel inom parentes):
•
•
•
•
•
Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel (24 %). Exempelvis zopiklon,
propiomazin, oxazepam, zolpidem.
Analgetika inkl. antiinflammatoriska och antireumatiska medel (22 %).
Exempelvis paracetamol (10 %), tramadol, ibuprofen.
Psykoanaleptika inkl. ADHD-läkemedel, antidepressiva medel (13 %). Exempelvis
metylfenidat, quetiapin, sertralin.
Antiepileptika (6 %). Exempelvis pregabalin, lamotrigin.
Antihistaminer för systemiskt bruk (6 %). Exempelvis prometazin, alimemazin.
Av de totalt 21 992 förfrågningarna om vuxna som intagit läkemedel rekommenderades 60 %
att söka sjukvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. I
gruppen återfinns många allvarliga överdoseringar. För resterande 40 % bedömdes
förgiftningsrisken som relativt liten. Många av de ofarliga tillbuden gällde personer som
oavsiktligt tagit dubbel dos av ett läkemedel.
Antalet frågor om illegal narkotika och internetdroger bland vuxna uppgick till
2 299, en ökning med nära 40 % från föregående år. Av dessa fall rekommenderades 83 %
sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten.
Kemikalier/kemiska produkter – vuxna
De vanligaste kemikalierna/kemiska produkterna involverade i förgiftningar/tillbud bland
vuxna (% av totala antalet frågor gällande kemiska produkter inom parentes):
•
•
•
•
•
Rengöringsmedel (30 %). Exempelvis handdiskmedel, rengörings-/blekmedel med
hypoklorit, avkalkningsmedel, maskindiskmedel.
Gaser (12 %). Exempelvis brandgaser, kolmonoxid/avgaser, ammoniak.
Bilprodukter (7 %). Exempelvis kylar-/bromsvätska, smörjmedel.
Bränsle (7 %). Exempelvis bensin, tändvätska/lampolja.
Desinfektionsmedel (7 %). Exempelvis med etanol/isopropanol.
Bland kosmetika/hygienprodukter var frågor gällande nagelvårdsprodukter, hud- och
hårvårdsprodukter och vårtmedel vanligast. De flesta tillbud med hygienprodukter är
harmlösa. Vårtmedel kan emellertid vara frätande och att t ex få hårfärgningsmedel eller vissa
nagelvårdsprodukter i ögat kan eventuellt innebära en risk.
Av de totalt 12 057 tillbuden med kemikalier/kemiska produkter eller
kosmetika/hygienprodukter bedömdes förgiftningsrisken som relativt liten i 65 % av fallen
och en enkel åtgärd på olycksplatsen var tillräcklig. För resterande 35 % rekommenderades
sjukvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. De
kemikalier/kemiska produkter som oftast föranledde sjukhusvård var produkter innehållande
etanol/isopropanol (t ex desinfektionsmedel, teknisk sprit), gaser (t ex brandgaser,
kolmonoxid /avgaser, retande gaser), kylarvätska innehållande etylenglykol samt produkter
med risk för frätskada (t ex rengörings-/blekmedel med hypoklorit, propplösare,
avkalkningsmedel, alkaliska grovrengöringsmedel). Vid förtäring av desinfektionsmedel,
teknisk sprit och kylarvätska som föranledde sjukhusvård var orsaken i majoriteten av fallen
att produkterna förtärdes istället för alkohol (för konsumtion).
I drygt hälften av fallen skedde exponeringen genom inandning eller stänk i ögat. Det var
också vanligt att man av misstag råkat få i sig av en kemikalie/kemisk produkt.
Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud hos djur
GIC svarar även på frågor om förgiftningar som gäller djur i mån av tid och informationstillgång (humanfallen prioriteras alltid). Öppethållandet för förfrågningar om djur är begränsat
p.g.a. att frågorna under jourtid, då GIC har lägre bemanning, inkräktar på GIC:s möjlighet att
snabbt ge svar på frågor om akuta förgiftningar hos människa. Av de 2 394 djurfrågorna,
gällde 84 % hundar, 14 % katter och 2 % övriga djurslag.
En knapp majoritet av djurfrågorna gällde kemikalier/kemiska produkter (framförallt
bekämpningsmedel), tätt följt av läkemedel och 16 % gällde växter (figur 15).
Förgiftningsrisken bedömdes som relativt liten och en enkel åtgärd på olycksplatsen var
tillräcklig i 71 % av fallen. För resterande 29 % rekommenderades veterinärkontakt eller gavs
behandlingsråd till veterinär. Av dessa hade 15 % av djuren fått i sig bekämpningsmedel,
framförallt råttgift, 10 % var hundar som ätit choklad och 6 % var hundar eller katter som fått
i sig antiinflammatoriska och antireumatiska medel.
Övriga
25%
Kemiska produkter
31%
Växter
16%
Läkemedel
28%
Figur 15. Förgiftningsmedel, djur (n=2 394)
Informationsbanken på GIC
GIC:s uppgift är att informera allmänhet, läkare och annan sjukvårdspersonal om risker,
symtom och behandling vid akut förgiftning. Toxikologiska och medicinska data samlas in
från olika källor, utvärderas och bearbetas för att kunna användas i rådgivningsverksamheten.
GIC bevakar också kontinuerligt vilka nya läkemedel som registreras och uppgifterna förs in i
databasen. Förgiftningsmedel och förgiftningsmönster förändras och behandlingsmetoderna
utvecklas. Det är därför viktigt att följa utvecklingen så att den information som ges är aktuell.
Substansdokument
Centralen har en ambition att det ska finnas uppdaterade, kvalitetssäkrade
behandlingsdokument på alla läkemedel, kemiska ämnen och biologiska toxiner (växter,
svampar, djur) som ofta förekommer i samband med förgiftningar. För detta ändamål sker
bl.a. en kontinuerlig bevakning av artiklar i medicinska tidskrifter. Informationen används
som underlag för substansdokument som fokuserar på risker, symtom och behandling vid
förgiftningar.
Epikriser
Ett viktigt underlag för GIC:s rådgivning är de epikriskopior (kopior av
journalsammanfattningar) på förgiftningsfall som landets sjukhus på frivillig basis skickar till
centralen varje år. Särskilt betydelsefull är informationen om förgiftningar med läkemedel och
kemiska produkter som är nya på marknaden. Av de epikriser som inkom till GIC under 2014
gällde 80 % läkemedel och resterande 20 % kemikalier och biologiska toxiner (växter,
svampar, djur). Epikrisinflödet uppskattas motsvara knappt hälften av landets sjukhusvårdade
förgiftningsfall. Centralen gör även fortlöpande telefonuppföljningar av intressanta
förgiftningstillbud där sjukhusvård inte bedömts vara nödvändig.
Produktdeklarationer
Olyckstillbud med kemiska produkter är relativt vanliga. GIC utsågs 2013 formellt till den
instans som, enligt EU-förordning 1272/2008 (CLP), ska ta emot uppgifter om innehåll i
kemiska produkter. Dessa används för att utarbeta förebyggande och terapeutiska åtgärder, i
synnerhet i nödsituationer. För att, i varje enskilt tillbud med en kemisk produkt, kunna göra
en så korrekt bedömning som möjligt och ge adekvata råd behöver GIC ha detaljerad
information om innehållet i kemiska produkter.
Uppföljningar och Projekt
Uppföljningar
Förgiftningar med nyregistrerade läkemedel och nya kemiska produkter, eller speciella
fall/tillstånd dokumenteras rutinmässigt och fallen följs upp. Speciellt intresse har under året
ägnats åt:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
e-cigaretter
etylenglykol (se ”Projekt”)
extravasal injektion och feldosering i.v.
huggorm – serumfall, speciellt fall där dosen serum upprepats
internetdroger – nya missbruksmedel (se ”Projekt”)
lut-innehållande propplösare. (se ”Projekt”)
läkemedel köpt på internet
tvättmedelskapslar
maskindiskmedel (hushållsprodukt) - ögon
metrotrexat
naturläkemedel
nya läkemedel
paracetamol – depot/injektion
vårtfri
Projekt
Svampidentifiering: GICs primärjourer är utbildade i svampidentifiering, och har i det arbetet
stor hjälp av modern teknik som ofta möjliggör snabbt uteslutande av giftsvampar via SMSeller mail-inskickade bilder. För fall med svåridentifierade svampar inleddes under 2013 ett
projekt för konsultation av en svamp-expert. Projektet fortsatte under 2014, som bjöd en
intensiv svampsäsong framförallt under september månad, och samarbetet har bedömts
effektivt och värdefullt. Projektets arbetsformer införlivas därför från 2015 i GICs allmänna
rutiner.
Frysskydd med etylenglykol: ett projekt tillsammans med KemI i syfte att begränsa dessa
mycket giftiga produkter på marknaden. Projektet löper vidare under 2015.
Propplösarprojekt: ett projekt tillsammans med KemI och branschorganisationer för att
minska antalet olyckor med alkaliska avloppsrensningsmedel. Projektet löper vidare under
2015.
Websideprojekt: GICs websidor (Giftinformation.se, riktad till allmänheten, och Giftinfo.se,
riktat till vården) var i stort behov av modernisering. En projektgrupp har därför under året
arbetat tillsammans med specialister för att skapa en mobilanpassad och förvaltningsbar
hemsida. De två gamla hemsidorna är härmed omgjorda till en, där en specifik ”ingång” finns
för läkare. Den nya sidan lanserades i november.
Samverkansprojekt avseende Toxicitetsutredning och Riskbedömning av Internet-Droger
baserat på laboratorieAnalyser (STRIDA):
Ett växande problem är att många syntetiska preparat eller växtprodukter med psykoaktiva
effekter saluförs öppet på olika Internetsidor (s.k. Internetdroger). Utbudet av droger
förändras snabbt samtidigt som informationen om deras skadeeffekter är ytterst begränsad.
Antalet kontakter till GIC gällande Internetdroger har ökat dramatiskt under senare år och
GIC har därför tillsammans med Avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska
Universitetslaboratoriet tagit initiativ till projektet STRIDA som startade år 2010. Syftet med
projektet är att bevaka, kartlägga och karaktärisera förgiftningsmönstret samt att få kunskap
om den kliniska förgiftningsbilden och därmed kunna ge bättre råd vid förgiftningar med
dessa substanser. Ändamålet med STRIDA är även att tillhandahålla underlag för beslutande
kontrollmyndighet så att en snabb klassificering av substanserna som narkotika eller
hälsofarlig vara kan ske. Under 2014 har närmare 742 patientprover analyserats inom
STRIDA.
Leonardo da Vinci projektet:
I vidareutbildningssyfte, och för att utbyta information och idéer med andra
giftinformationscentraler i Europa har medarbetare från GIC under 2014 besökt centraler i
Holland, Danmark, Frankrike och Spanien. Detta gjordes som en del i ett samarbetsprojekt
inom EU (Leonardo da Vinci). Det ekonomiska bidraget är tillräckligt för att räcka till ett
utbyte också under 2015.
Nyregistrerade läkemedel – överdosering
Förgiftningsfall med läkemedel som registrerats under de senaste fem åren står under särskild
bevakning. Epikriser som kommer in bedöms och de som är särskilt intressanta sammanfattas.
Från detta material har läkemedelsföretagen möjlighet att erhålla de fallbeskrivningar som rör
företagens egna substanser.
Handledarprojekt – medicinstudent termin 11
Lipidterapi, en ny kontroversiell behandlingsmetod vid akuta förgiftningar. En systematisk
litteraturöversikt av alla publicerade humanfall. Rapporten inlämnas mars-2015.
Förtroendeuppdrag och publikationer
Nationella uppdrag
•
Regeringsuppdraget om ”Förenkling av uppgiftslämnande om innehåll i kemiska
produkter” utfördes i samarbete med Kemikalieinspektionen, och rapporterades i
december enligt plan till både Social- och Miljödepartementet.
•
”Akuta förgiftningar”: State of the Art”. Föredrag vid Medicinska riksstämman,
Stockholm. 5 December, 2014.
•
SK Kurs 2015, upphandlingsprocess, planering.
•
Två SK-kurser (”Akuta förgiftningar” och ”Akuta förgiftningar och metabola
syndrom”) har genomförts av GIC-läkargruppen i Uppsala vecka 45 respektive vecka
47 vid GIC, 2014.
•
Referee uppdrag – Läkartidningen
•
Representant i Medicinsk expertgrupp för C-Stridsmedel och Kemikalier (C-MeG).
Socialstyrelsen.
•
Representant i Socialstyrelsens Expert och forskningsråd för bedömning av
forskningsprojekt inom området katastrofmedicin.
•
Representant i Nätverket för den aktuella drogsituationen i Skandinavien (NADIS).
Statens Folkhälsoinstitut
•
Granskning av SPC-texter rörande överdosering av läkemedel.
Läkemedelsverket/Läkemedelsindustrin
•
Representant i 112-rådet. SOS Alarm
•
Representant i grupp med ansvar för Nationell försörjning av vissa vacciner och
antidoter på apoteket CW Scheele med representanter från Apoteket AB, GIC och
Socialstyrelsen
•
Granskning av Svenska Brandskyddsföreningens (SBF) skyddsblad
Kemiakuten
Sedan 1995 finns Kemiakuten på GIC. Detta är en speciell telefonlinje som räddningstjänst
och andra inblandade kan utnyttja i en akut situation vid kemikalie-olyckor. GIC ger där,
förutom information om kemikaliers akuta hälsorisker och råd om första hjälpen, vid behov
också uppgifter om kemikaliers miljörisker, sanering, rekommenderade
brandsläckningsåtgärder mm. Dessa uppgifter förmedlas från produkternas säkerhetsdatablad,
vilka de medverkande företagen tillhandahåller GIC. Frågeställaren hänvisas vid behov vidare
till expertis inom kemiindustrin för ytterligare information. Verksamheten finansieras av
kemiindustrins branschorganisation IKEM (Innovations och kemiindustrierna i Sverige) och
drivs i nära samarbete med dem och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap.
Sjukvårdsinformationen i RIB (SiRIB)
Sjukvårdsinformationen i RIB (SiRIB) är en databas hos Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB) avsedd att användas av räddningstjänst, ambulanspersonal och polis.
Informationen är framtagen och uppdateras i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB och
Giftinformationscentralen och beskriver symtom samt rekommenderar åtgärder vid första
hjälpen. Databasen uppdateras och kompletteras årligen med nya kemikalier (nya UN
nummer).
Internationella Uppdrag
•
General Secretary i European Association of Poisons Centres and Clinical
Toxicologists (EAPCCT)
•
Representant i gemensam expertgrupp (för EAPCCT och den Nordamerikanska
organisationen) Med uppdraget att uppdatera ett flertal “Position Statements”.
•
Representant i EAPCCT working group, i arbetet med att harmonisera vissa delar av
den europeiska kemikalielagstiftningen (CLP), i samarbete med EU-kommissionen
•
Representant i ”Editorial Board” vid tidskriften Clinical Toxicology.
•
Ett flertal referee uppdrag åt Clinical Toxicology
•
EU-kommissionens expertgrupp om den nya kosmetikaförordningen CPNP working
group (Cosmetics Notification Portal)
•
Representant i European Chemical Industry Council (CEFIC) ICE Integration Group,
drivet av samarbetet med Innovations- och kemiindustrierna i Sverige AB (IKEM).
Föreläsningar och kurser
Efterfrågan på föreläsningar från GIC är stor. Centralens medverkan i olika
utbildningsaktiviteter är därför omfattande. Prioriterade grupper är läkare i grund-, specialistoch efterutbildning, toxikologer samt personal som utbildas i katastrofmedicin. Nedanstående
förteckning över föreläsningsverksamheten har indelats efter målgrupp.
Föreläsningar
Antal Timmar
Sjukvårdspersonal
Övriga
Grundutbildning
Specialistutbildning
Efterutbildning
Högskoleutbildning
Annan utbildning
Total
10.5
75.5
29
4
4
123
GIC har också under året anordnat ett antal studiebesök, för kollegor ifrån ”systercentraler”,
men framförallt för grupper av t.ex. apotekarstudenter och ST-läkare.
SK-kurser – Akuta förgiftningar och metabola syndrom
Under hösten 2014 (17-23 november) arrangerade GIC en specialistkompetenskurs (SK-kurs)
i Stockholm för Socialstyrelsens räkning. Kursen "Akuta förgiftningar och metabola
syndrom" vände sig till blivande specialister i invärtesmedicin, akutmedicin och
anestesi/intensivvård. Intresset för kursen var mycket stort i hela landet.
Dessutom anordnade GIC, i samverkan med Uppsala Universitet, en för året nystartad
tredagars kurs med samma namn. Denna kurs hölls i oktober, var öppen för såväl redan
specialiserade läkare som läkare under specialistutbildning, och hade ett 50-tal deltagare.
Båda kurserna hade strålande utvärderingsresultat.
Publicerade artiklar
•
Höjer J, Olsson E. AV block II in a toddler after ingestion of a single tablet
fingolimod. Clin Toxicol 2014;52:644.
•
Galmén J, Höjer J. Järnintoxikation – förgiftning med lättillgängligt läkemedel.
Läkartidningen 2014;111:1576-1577.
•
Fryckstedt J, Hulting J, Höjer J, Ludwigs U. Matell-Reichards Akutmedicin, textbok,
3:e upplagan. Studentlitteratur, Lund, 2014.
•
Jonsson B, Backman E, Salmonson H, Höjer J. Injection of crushed tablets - a
prospective observational study. Clin Toxicol 2014;52:982-3.
•
Backman E, Olsson E, Sjöberg G. Förgiftningstillbud bland barn är vanliga – men allt
färre sjukhusvårdas. Läkartidningen 2014;111:732-34.
• Personne M, Westerbergh J, Hammer-Pettersen L. ”Spice”- syntetiska kannabinoider
med riskabla effekter- Fall av Akut njursvikt och cerebral ischemi med stroke har
rapporterats. Läkartidningen 2014;111:2105-2107.
•
Bäckberg M, Lindeman E, Beck O, Helander A. Characteristics of analytically
confirmed 3-MMC related intoxications from the Swedish STRIDA project. Clin
Toxicol (Phila) 2015;53:46-53. Epub 2014 Nov 25.
•
Lindeman E, Bäckberg M, Personne M, Helander A. MT-45 – en livsfarlig och
potentiellt ototoxisk internetdrog. Läkartidningen 2014;11;111.
•
Helander A, Bäckberg M, Beck O. MT-45, a new psychoactive substance associated
with hearing loss and unconsciousness. Clin Toxicol (Phila).2014;52:901-4.
•
Bäckberg M, Beck O, Hultén P, Rosengren-Holmberg J, Helander A. Intoxications of
the new psychoactive substance 5-(2-aminopropyl)indole (5-IT): a case series from the
Swedish STRIDA project. Clin Toxicol (Phila) 2014;52:618-24.
•
Personne M, Ekström M, Iveroth M. 2,4- dinitrophenol- ett dödligt förgiftningsmedel.
Läkartidningen 2014;111:996-7.
•
Personne M, Lundin F, Hanberger H. Botulism är en behandlingsbar, mycket sällsynt
förgiftning. Läkartidningen 2014;111:551-2.
•
Bäckberg M, Helander A, Hultén P, Al-Saffar Y, Beck O. Detection of new
psychoactive substance use among emergency room patients: Results from the
Swedish STRIDA project. Forensci science International 2014;243:23-9.
Publikationer, övrigt
•
•
Sjöberg G, Överdoseringskapitlet i FASS för förskrivare.
Personne M. Akuta förgiftningar, Läkemedelsboken
Vetenskapliga möten – publicerade abstracts
EAPCCT 2014, XXXIV International Congress of the European Association of Poisons
Centres and Clinical Toxicologists. Brussels, Belgium.
•
Höjer J, Friman V. Suicidal Digitalis purpurea poisoning treated with specific Fab
fragments. Poster at the XXXIV Congress of EAPCCT, Brussels, Belgium, May 2014.
Clin Toxicol 2014;52:387
•
Höjer J, Olsson E. AV block II in a toddler after accidental ingestion of a single tablet
fingolimod for multiple sclerosis. Poster at the XXXIV Congress of EAPCCT,
Brussels, Belgium, May 2014. Clin Toxicol 2014;52:320
•
Jonsson B, Backman E, Salmonson H, Höjer J. Injection of crushed tablets – a
prospective observational study. Poster at the XXXIV Congress of EAPCCT,
Brussels, Belgium, May 2014. Clin Toxicol 2014;52:394
•
Enhag M. MDPV in Sweden: checked-out, never left. Differences in market cycles of
Novel Psychoactive Substances. Poster at the XXXIV Congress of EAPCCT,
Brussels, Belgium, May 2014. Clin Toxicol 2014;52.
•
Personne M, Luhr K, Annas A. Oral presentation at the XXXIV Congress of
EAPCCT, Brussels, Belgium, May 2014: Gastric lavage after overdose of large size
slow release drugs. Clin Toxicol 2014;52
•
Personne M, Westberg U. Gastric decontamination in poisoned patients operated for
bariatric surgery. Poster at the XXXIV Congress of EAPCCT, Brussels, Belgium,
May 2014. Clin Toxicol 2014;52.
•
Backman Eva, Olsson Eva, Sjöberg Gunilla. Childhood poisoning in Sweden – a
twenty years perspective.Clinical Toxicol 2014.
•
Westberg U, Larsson S, A case of cicuta virosa in Sweden. Poster at the XXXIV
Congress of EAPCCT, Brussels, Belgium, May 2014. Clin Toxicol 2014;52.
•
Olsson E, Westberg U. How can we reduce the number of posionings among
immigrants and tourists. Poster at the XXXIV Congress of EAPCCT, Brussels,
Belgium, May 2014. Clin Toxicol 2014;52.
• De Groot R, Brekelmans PJAM, Desel H, Mostin M, Feychting K, Meulenbelt J.
Harmonisation of product notification to poisons centres in EU member states. Poster.
at the XXXIV Congress of EAPCCT, Brussels, Belgium, May 2014. Clinical Toxicol
2014;52.
Föredrag vid NAPC 2014. XXXIV Nordic Association of Poisons Centres. Annual
Meeting.Vilnius, Lithuania
•
3-MeO-PCP and 4-MeO-PCP - intoxications with new derivatives of PCP
(phencyclidine) in Sweden
•
The Swedish experience of NBOMe intoxications: 14 analytically confirmed cases
associated with mild toxicity
•
Personne M, Slow release and GI- surgery
•
Bäckberg M, The Swedish Poisons Information Centre experiences severe
intoxications when synthetic opioids are introduced on the New Psychoactive
Substance (NPS) market
•
Skagius F, A case report of botulism from smoked vacuum packed whitefish
•
Westberg U, Mushroom identification trough pictures
•
Lindeman E, “The excited delirium syndrome comes to Sweden”
