Karlstads Universitet
2010-06-05
Avdelningen för ekonomi, kommunikation och IT
TET-uppgift
Zimbabwe
Kursrapport
19901114-3xxx, 19890316-6xxx, 19820518-6xxx
Stefan Nilsson, Peter Lillieh, Carl-Henrik Englund
NEGA06
VT10
Innehållsförteckning
1 Introduktion .......................................................................................................................................... 3
1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 3
1.2 Syfte .............................................................................................................................................. 3
1.3 Frågeställning ................................................................................................................................ 3
1.4 Metod ............................................................................................................................................ 3
2 Referat .................................................................................................................................................. 4
2.1 Ekonomisk historia ........................................................................................................................ 4
2.2 Handelsfaktorer ............................................................................................................................. 6
2.3 Bistånd och ekonomisk utveckling ................................................................................................ 7
2.4 Korruption ..................................................................................................................................... 9
2.5 Sociala förhållanden ...................................................................................................................... 9
2.6 Den globala finanskrisen 2009 .................................................................................................... 10
3 Diskussion .......................................................................................................................................... 12
4 Källförteckning................................................................................................................................... 14
4.1 Böcker .......................................................................................................................................... 14
4.2 Webbdokument .......................................................................................................................... 14
5 Bilagor ................................................................................................................................................ 15
Bilaga 5.1 ........................................................................................................................................... 15
Bilaga 5.2 ........................................................................................................................................... 16
Bilaga 5.3 ........................................................................................................................................... 17
Bilaga 5.4 ........................................................................................................................................... 18
2
1 Introduktion
1.1 Bakgrund
Världen består av länder av varierande rikedom. Ett fåtal länder innehar stor rikedom, medan
många andra är betydligt fattigare. Vissa områden är mer drabbade av detta än andra, och ett
exempel som kan tyckas av särskilt stor vikt i detta avseende är Zimbabwe. Landet figurerar
regelbundet i media i sammanhang just såsom fattigdom, biståndsdiskussioner, tillväxt och
bristande försörjning. Det tycks oss därför logiskt att använda Zimbabwe som bas för vårt
resonemang kring dessa frågor.
1.2 Syfte
Syftet med detta arbete är att bedöma vilka faktorer som påverkar ett lands rikedom eller
fattigdom, samt vilka processer som påverkar dessa. Vi ämnar att med denna rapport tillämpa
nationalekonomisk teori för att belysa hur landets ekonomiska situation har sett ut historiskt,
och hur den ser ut idag.
1.3 Frågeställning
För att besvara dessa funderingar ämnar vi utgå från dessa grundfrågor;
•
Vilken form av handelspolitik tillämpar landet?
•
Hur har landet behandlat utländska investeringar, och hur ser landets byteskvot ut?
•
Hur hög grad av korruption återfinns administrationen – vilka effekter har detta?
•
Hur stor är befolkningstillväxten?
•
Vilken effekt har inflationen och det offentliga budgetunderskottet haft på landet?
•
Hur ser sociala och religiösa förhållanden ut i landet?
•
Hur stora är inkomstskillnaderna i landet, och kan dessa ha någon effekt på tillväxten?
•
Hur uppfattas regeringens legitimitet, och hur har politisk opposition behandlats?
•
Erhåller landet bistånd, och hur har detta bidragit till den ekonomiska utvecklingen?
1.4 Metod
Till hjälp i uppgiften har vi relevant kurslitteratur, och även nutidsorienterade internetsidor
med inriktning på ekonomiska aspekter på nationsnivå. Vi tillämpar även de kunskaper vi
erhållit under kursens gång, där dessa kunskaper känns relevanta och säkra.
3
2 Referat
2.1 Ekonomisk historia
Sedan självständigheten 1980 så har Zimbabwe styrts av diktatorn Robert Mugabe. Han har
fört en krigsinriktad politik dels för att behålla makten, genom att gå in i konflikter i bland
annat Kongo-Kinshasa och genomfört en väldigt ineffektiv jordbrukspolitik, vilket slagit hårt
på landets ekonomi och inte minst befolkning. Ekonomin har under det senaste decenniet
försämrats bland annat tack vare minskade skatteintäkter till staten och exportintäkter. För att
Mugabe ska kunna behålla makten har han betalat pengar till militären som det inte funnits
någon täckning för. Som lösning på problemet gav Mugabe i uppgift till landets centralbank
att trycka nya pengar, vilket gjort att landets ekonomi har kollapsat. 1 Mugabe har alltså låtit
centralbanken trycka nya pengar medan varor och tjänster som producerats minskat, vilket
skapar inflation. 2
Regeringen har under en lång tid haft problem med landets offentliga finanser
som en följd av Zimbabwes korrupta statsförvaltning. Detta har varit mycket negativt för
landets framtida ekonomi där västvärlden på senare tid har isolerat landet, vilket lett till att
både utländska investeringar och bilateralt bistånd därmed har uteblivit, ekonomin har blivit
sämre och fattigdomen ökat. Landet har flera gånger tvingats att vända sig till internationella
valutafonden, IMF, för att få låna pengar och minska landets stora budgetunderskott. Trots de
stora budgetunderskotten har Zimbabwe deltagit i krig i grannlandet Kongo-Kinshasa vilket
efter millenniumskiftet har fått IMF att sluta låna ut mer pengar. Arbetslösheten har därmed
blivit väldigt stor, och Zimbabwe har som följd haft stora problem med svartjobb. Jobb som
skoputsning på gatan, smuggling eller gatuförsäljning är exempel på dessa.
3
Inflationen har
skjutit i höjden, och man har vid vissa tillfällen haft så stor hyperinflation som 165 000
procent vilket gjort den zimbabwiska dollarn betydelselös för människor. Utöver detta har
konsumentprisindex gått upp 8 miljoner procent mellan juni 2007 och juni 2008.1
1
O’Sullivan, A., Sheffrin, S., Perez, S., “The dynamics of inflation and unemployment”, Economics: Principles,
applications and tools, 2010, s. 362
2
Cure for hyperinflation Business Source Premier, EBSCO Publishing, Ipswitch 2010 (2010-05-21)
http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=25&hid=13&sid=6a5db530cc10-4c40-9c63-edfd7d6fea48%40sessionmgr11
3
Zimbabwe/Ekonomi, Utrikespolitiska Institutet, Stockholm 2010, ( 2010-05-17)
http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/
4
Regeringen har höjt priser på både mat och drivmedel, vilket medfört att
marknaden blivit starkt reglerad. Människor och näringsliv har protesterat mot detta, men
Mugabes regering har hotat med sanktioner mot företag om man skulle göra motstånd och
förbjudit statligt kontrollerad media från att rapportera om protesterna. 4
Jordbruksproduktionen har under det senaste decenniet minskat och påverkat
den jordbruksbaserade ekonomin negativt, och den har körts i botten som resultat. Den
missriktade hanteringen av de offentliga finanserna har skapat hyperinflation. Från år 2009
betalar man inte längre med den zimbabwiska dollarn 5, utan man har gått över till den
amerikanska dollarn, vilket har stoppat hyperinflationen. Countrywatch pekar framför allt på
att bättre maktutövning från politikerna i landet är av högsta vikt för ekonomins framtid i
landet. Det senaste decenniet efter jordreformen har landet haft en nedgång i real BNP med ett
flertal procent varje år, med undantag från det senaste året.4 (se bilaga 5.1)
En anledning till att jordbruksproduktionen minskat är jordreformen som
inleddes i början av 2000-talet. Regeringen inrättade att man skulle dela upp den bördiga
jorden från de vitas ägo bland den svarta befolkningen. Detta problem kommer från
kolonialtiden, när den vita befolkningen bosatte sig där det fanns bördig jord. Kvinnor har
dock haft svårt att få tag på någon bördig jord. Det finns ett antal orsaker till detta. Dels har
kvinnor inga finansiella medel som gör att man har råd med det, och dels blir de
diskriminerade och kan därmed inte heller ta några lån. 6
De stora inkomstskillnaderna är också påtagliga. Inkomstfördelningen i landet är
mycket ojämn. G-koefficienten mellan 1992-2007 var 50,1 procent vilket betyder att en liten
del av befolkningen lever mycket rikt medan andra väldigt fattigt. 7
4
People and History, Business Source Premier, EBSCO Publishing, Ipswitch 2010 (2010-05-20)
http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=8&hid=17&sid=3d183d941289-4827-a800-a5828a0a1854%40sessionmgr11
5
CIA World Factbook – Zimbabwe, Central Intelligence Agency, Washington DC, 2010 (2010-05-19)
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/zi.html
6
Human Development Report 1999:Zimbabwe, United Nations Development Programme, New York, 1999
(2010-05-19)
http://hdr.undp.org/en/reports/nationalreports/africa/zimbabwe/ZHDR1999-Globalisation.pdf
7
Human Development Report 1999:Zimbabwe, United Nations Development Programme, New York, 2010
(2010-05-19) http://hdrstats.undp.org/en/countries/display_cf_xls_ds.cfm?cty_id=ZWE
5
Det svåraste för landet har varit att få in utländska direktinvesteringar som
skulle gynna landet eftersom det är rikt på värdefulla mineraler, men eftersom de politiska
förhållandena varit röriga så har de uteblivit. Investeringar skulle på sikt kunna gynna landet
och den ekonomiska återhämtningen. 8
2.2 Handelsfaktorer
Zimbabwe har ett naturligt underläge inom den internationella handeln, då landet helt saknar
kustlinje. Detta har av många studier visats ha negativa effekter på ekonomisk tillväxt, då man
inte kan frakta varor till landet enbart genom sjöfart, och de varor som fraktas ofta måste
passera genom flera länders gränser för att nå målet. 9
Landets handelspolitik gentemot den internationella arenan har historiskt sett
präglats av protektionism, och privat handel har varit mycket svårt och dyrt. 10 Den starka
subventionen av statliga företag 11, de omfattande regelverk som har omgivit processen, och
de höga skatter och avgifter som funnits på privat utrikeshandel har hämmat sektorn under
lång tid, även om landet idag är initiativtagare till att försöka upprätta ett frihandelsområde i
södra Afrika.
Trots dessa historiskt hämmande faktorer har landet ändå haft betydande export,
främst i form av jordbruksvaror och metaller. Sedan 1997 har dock denna export sjunkit
något, med en bottennotering 2002. Idag uppgår exporten till cirka 2 miljarder dollar – senast
2005 uppskattades den till 1.7 miljarder och föreföll någorlunda stabil.
8
Zimbabwe economy, Business Source Premier, EBSCO Publishing, Ipswitch 2010 (2010-05-23)
http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=9&hid=7&sid=7b189ab3ee2c-460e-ab7f-a8b5fc468de9%40sessionmgr11
9
Arvis, JF., Raballand, G., Marteau, JF., ”The Need for a New Empirical and Conceptual Framework to Assess
The Impact of Being Landlocked”, The Cost of Being Landlocked, 2007, s. 10ff (2010-05-23)
http://wwwwds.worldbank.org/external/default/WDSContentServer/IW3P/IB/2007/06/15/000016406_20070615150019/
Rendered/PDF/wps4258.pdf
10
Zimbabwe/Utrikeshandel, Utrikespolitiska Institutet, Stockholm 2010 (2010-05-17)
http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/
11
Zimbabwe, The Heritage Foundation, Washington DC, 2010 (2010-05-19)
http://www.heritage.org/index/Country/Zimbabwe
6
Även om detta kan tyckas omfattande gäller däremot detsamma importen, som
länge har överstigit exporten. Landet har sedan lång tid tillbaka haft en negativ bytesbalans –
2005 uppgick importen till 2.1 miljarder dollar, vilket i samband med årets exportsiffror
genererar en nettoimport på 0.4 miljarder. Ytterligare problem uppdyker i och med att landet
har en högst bristfällig reserv av utländsk valuta – 2004 beräknades denna endast räcka till 3
dagars import. Utöver detta har den inhemska valutan drabbats av extrem hyperinflation,
vilket gjort den i stort sett värdelös vid utrikeshandel. Landets byteskvot har till följd av den
negativa bytesbalansen även den förändrats negativt, då den sjunkit sedan 1997.
Utländska direktinvesteringar i landets industri och ekonomi tillåts, men det kan
inte anses att de uppmuntras. Historiskt sett har dessa investeringar mött hårda regleringar,
och det har varit väldigt dyrt och omständligt för utlandet att investera i Zimbabwe, då ett
stort fokus legat på att utveckla den inhemska industrin och behålla denna just inhemsk.
Under 90-talets senare del reformerades detta till viss del, men fokuset på att
uppmuntra utländska direktinvesteringar tar ännu andraplats gentemot fokuset på att bevara
den inhemska industrin – det förblir alltjämt svårt för utlandet att investera i Zimbabwe. 12
2.3 Bistånd och ekonomisk utveckling
Under 1980-talet när Zimbabwe blev självständigt såg landet ut att ha bra möjligheter för
ekonomisk tillväxt. Det fanns framför allt värdefulla mineraler som exempelvis guld i landet.
På 90-talet ledde stora budgetunderskott till att Mugabe bad världsbanken, IMF om hjälp.
Detta i sin tur gjorde att man var tvungen att avreglera ekonomin, vilket gjorde att man
devalverade landets valuta och importen in till landet släpptes fri. Den tidigare avgiftsfria
skolan och sjukvården fick nu finansieras med avgifter, vilket gjort att fler blivit arbetslösa
och realinkomsterna minskat. På sikt har detta gjort att de utländska direktinvesteringarna
minskat.
Regimens behandling av politisk opposition och jordreformer där äganderätten
inte respekterats har gjort att västvärlden ställt in sitt bilaterala bistånd. Idag lever ca 70-80
procent av landets befolkning i fattigdom, och värst har man konstaterat att det är på
12
Zimbabwe - Foreign Investment, Advameg, Inc., Illinois, 2010 (2010-05-20)
http://www.nationsencyclopedia.com/Africa/Zimbabwe-FOREIGN-INVESTMENT.html
7
landsbygden där det råder väldig hungersnöd. 13 Sverige har inte gett något bistånd direkt till
den zimbabwiska regeringen under de senaste tio åren, men har kunnat hjälpa till med att
åtgärda den enorma fattigdom som stor del av befolkningen lever i. Sverige stödjer nämligen
den humanitära hjälpverksamhet som enskilda organisationer bedriver.
Anledningen till att Sverige inte längre ger något direkt bistånd är att regimen
har slagit ner allt politiskt motstånd i samband med val i landet år 2000 och dessutom tagit till
valfusk. Den humanitära hjälpen går framför allt till att bekämpa aids och få fram tillgång till
rent vatten.
Organisationen ZESN, som Sida har gett bistånd till, har bland annat tryckt på
för att regimen skall acceptera politisk opposition, vilket lett till att den till slut var tvingad att
godta till att oppositionen vann valet år 2008. Trots detta kan inte Sverige ge bistånd då flera
av den förra regimens män sitter kvar i maktpositioner. 14
EU har även tagit till sanktioner mot landet, bland annat har man infört
reserestriktioner och fryst tillgångar för männen runt Mugabe, och krävt att man ska nå vissa
kriterier. Svenska biståndsministern Gunilla Carlsson uttryckte sig så här om Zimbabwe när
Sverige var ordförandeland i EU andra halvan av 2009;
”– Det här är en av Afrikas tragedier att detta land som skulle kunna vara så rikt skulle kunna
göra så mycket bättre. Därför finns det all anledning att engagera oss. Vi kan inte lösa
Zimbabwes problem, det måste zimbabwierna själva göra, men kan vi skapa förutsättningar
för politisk dialog för demokratisk mognad och ett bra engagemang från grannländerna så
har vi varit med och bidragit.” 15
13
Zimbabwe/Jordbruk och fiske, Utrikespolitiska Institutet, Stockholm 2010 ( 2010-05-17)
http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/
14
Stöd till Zimbabwes folk, inte till dess regering, Sida, Stockholm 2009 ( 2010-05-18)
http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/Afrika/Zimbabwe/Vart-arbete-i-Zimbabwe/
15
EU behåller sanktionerna mot Zimbabwe, Sveriges Radio, Stockholm, 2009 (2010-05-23)
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3304&artikel=3096819
8
2.4 Korruption
Zimbabwe är i hög grad korrumperat, och har så varit under många år – inledningen återfinns
sannolikt redan under kolonialtiden. Transparency International, en internationell icke-statlig
organisation, har sedan 1995 varje år presenterat ett korruptionsindex. Zimbabwe deltog för
första gången i denna undersökning 1998, och har sedan dess fått genomgående låga poäng,
med en toppnotering 1998 på 4.2 och en bottennotering 2008 på 1.8, i en skala från 1-10 där 1
är genomkorrumperat och 10 är helt rent. 16 (se bilaga 5.2)
Genom
dessa
undersökningar
kan
man
se
att
landet
har
stora
korruptionsproblem, och att trenden tveklöst är negativ. Vissa variationer förekommer, men
långsiktigt tycks landet bli mer och mer korrumperat för varje år som går.
James A. Cunningham, en amerikansk doktor i ekonomi, har tagit siffrorna från
2008 års undersökning av Transparency International och jämfört med ländernas BNP per
capita i en graf för att fastställa sambandet mellan ett lands korruption och ekonomiska
situation. 17(se bilaga 5.3)
Detta samband förefaller ganska klart, så det kan antas att Zimbabwes
tilltagande korruption har haft synnerligen negativa effekter på dess BNP per capita – detta
antagande stöds av att Zimbabwe bevisligen har såväl en hög grad av korruption som en
mycket låg BNP per capita.
En negativ effekt på den ekonomiska tillväxten, och därigenom BNP per capita,
är att lagstiftning och reglemente blir tämligen opålitliga och oförutsägbara som följd av den
starka korruption som återfinns i landet – och som ett resultat av det blir det betydligt svårare
för privata initiativtagare att bidra till tillväxten.
2.5 Sociala förhållanden
De flesta zimbabwier räknas till ett av de två bantufolken, men det finns en minoritet ättlingar
till både vita och asiater kvar från kolonialtiden. När landet blev självständigt 1980 bodde ca
200 000 vita i landet, men i början av 2000-talet återstod bara ca 65 000 som en följd av att de
vitas gårdar beslagtogs. I samma stund förlorade hundratusentals svarta sina jobb. 18
16
Corruption Perceptions Index 2009, Transparency International, Berlin, 2009 (2010-05-19)
http://www.transparency.org/policy_research/surveys_indices/cpi/2009
17
Cunningham, J.A., Variations in the Wealth of Nations, s. 14, Scribd, San Fransisco, 2009 (2010-05-18)
http://www.scribd.com/doc/17407382/Variations-in-the-Wealth-of-Nations
18
Zimbabwe/Befolkning och språk, Utrikespolitiska Institutet, Stockholm 2010 ( 2010-05-17)
http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/
9
Ca 2/3 av zimbabwierna är kristna, med stora andelar av både protestanter och
katoliker. Den resterande delen hör till traditionella naturreligioner. Kristendomen spreds i
landet under kolonisationen. En betydande del av landets svarta medelklass och politikerelit
har fått sin utbildning i missionärsskolor. Landets statschef, Robert Mugabe, hör till den
katolska skaran, men har blivit öppet kritiserad av katolska präster i landet för att vara bland
annat ”rasistisk, korrupt och laglös”. 19
Primärvården i Zimbabwe har sedan 1990-talet finansierats med avgifter, även
om den i teorin ska vara gratis. Därmed har också spädbarnsdödligheten ökat, vilket är
ytterligare ett indicium på landets suboptimala ekonomiska utveckling.
Kvinnor har det i Zimbabwe svårt att göra sina röster hörda, eftersom landet i
stor grad styrs av män. Till största delen har detta varit till kvinnornas nackdel, då de blivit
diskriminerade i familje- och arvsrätt, och speciellt på landsbygden har det varit svårt att
förändra kvinnans ställning till det bättre. 20
2.6 Den globala finanskrisen 2009
Den finanskris som under det senaste året drabbat västvärlden hårt har inte drabbat Zimbabwe
fullt lika hårt. Den främsta orsaken till detta är att Zimbabwe till stor del saknar en väl
utbyggd finanssektor, och de effekter som en finansiell kris då har på landet blir mestadels
indirekta som följd av andra länders problem. Det tydligaste exemplet på dessa är minskad
export till följd av bristande efterfrågan på produkterna på grund av den ekonomiska
nedgången i konsumentländerna. 21
Exakt vilka effekter detta har haft på Zimbabwe är dock svårt att avgöra, på
grund av att landet redan tidigare befann sig i en mycket svår ekonomisk situation.
Arbetslösheten har exempelvis ökat under lång tid, och beräknades till 95 procent 2010 –
gentemot 80 procent 2005. Det är dock rimligt att anta att åtminstone en del av denna ökning
19
Zimbabwe/Religion, Utrikespolitiska Institutet, Stockholm 2010 ( 2010-05-17)
http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/
20
Zimbabwe/Sociala förhållanden, Utrikespolitiska Institutet, Stockholm 2010 ( 2010-05-17)
http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/
21
The Implications of the Global Financial Crisis for Low-Income Countries, International Monetary Fund,
Washington DC, 2009 (2010-05-27)
http://www.imf.org/external/pubs/ft/books/2009/globalfin/globalfin.pdf
10
kan härledas till minskad export, även om större delen troligtvis kommer från övriga
ekonomiska faktorer. Liksom effekten på arbetslöshet är svår att uppskatta gäller detsamma
de effekter man skulle kunnat se på växelkursen, då Zimbabwe under 2009 suspenderade sin
vanliga valuta och övergick till den amerikanska dollarn. 22
Den minskade exporten är i vilket fall som helst tydlig, för Zimbabwe liksom
för övriga exportbaserade ekonomier – detta gäller särskilt de vars export baseras på
naturresurser. Zimbabwe och dess grannländer tillhör några av de mest drabbade av dessa, där
såväl industrin som statsmakt blivit lidande – den senare genom kraftigt reducerade
skatteintäkter. Med metallpriser som generellt reducerats så mycket som 40 procent har den
Zimbabwiska exportindustrins vinster reducerats kraftigt, vilket utan tvivel har framtvingat
uppsägningar och lönereduktioner.
Generellt har dock låginkomstländerna i södra Afrika klarat krisen bättre än den
övriga världen (se bilaga 5.4), mycket tack vare bristen på en utvecklad finanssektor och den
medföljande bristande integrationen med den globala finansmarknaden. 23 Zimbabwe är inget
undantag, och noterade en minskning av den negativa BNP-tillväxten under 2009 och har till
och med projicerats få en ökning under 2010 – trots de negativa effekter som följde av
finanskrisen. 24
22
CIA World Factbook – Zimbabwe, Central Intelligence Agency, Washington DC, 2010 (2010-05-19)
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/zi.html
23
The Effects of the Global Financial Crisis on African Economies, Woodrow Wilson Center, Washington DC,
2009 ( 2010-05-21)
http://www.wilsoncenter.org/topics/pubs/Econ%20Brief2.pdf
24
People and History, Business Source Premier, EBSCO Publishing, Ipswitch 2010 (2010-05-20)
http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=9&hid=17&sid=3d183d941289-4827-a800-a5828a0a1854%40sessionmgr11
11
3 Diskussion
Under arbetets gång har vi undersökt Zimbabwes ekonomiska situation under de senaste 30
åren med grund i den frågeställning som presenterades i arbetets början. Vi har funnit att
landet under denna tid påverkats av en lång rad olika faktorer, mestadels i negativ riktning.
En av dessa faktorer är den politiska maktkampen, som varit allestädes
närvarande under hela denna period. Det folkliga stöd som Mugabe och hans parti åtnjöt har
avtagit med tiden, vilket inneburit att regeringen länge fört en politik som främst varit riktad
till att legitimera sig trots bristande folkligt stöd. Den politiska makten har kunnat vidhållas
med hjälp av ett starkt militärt och regelmässigt stöd designat för den sittande regeringen.
Detta har lett till stora budgetunderskott och ineffektiv reglering, vilket har hämmat den
ekonomiska tillväxten genom politisk och byråkratisk korruption. Politiken har ofta varit
riktad snarare mot att stärka statsmakten än mot att stärka landets ekonomi, varav ett exempel
är den jordbrukspolitik man förde där man exproprierade vita bönder.
Den politik man fört har även inneburit att de flesta länder dragit tillbaka sitt
ekonomiska bistånd, medan det bistånd som ändå erhållits har brukats på ett ineffektivt sätt,
och ofta försvunnit i byråkratin och korruptionen. Trots tidvis stora bistånd, exempelvis från
IMF, har befolkningen förblivit fattig, och till och med blivit fattigare över tid. Det bilaterala
biståndet har alltså inte haft någon övervägande påverkan på landets ekonomi.
Följden av den ekonomiska politiken har på sikt även varit att importen ökat
medan exporten minskat, vilket har genererat ett stort handelsunderskott, vilket i sin tur
påverkat befolkningens ekonomi negativt genom ökade priser på konsumtionsvaror. När
befolkningens ekonomi blivit sämre har de även kunnat konsumera mindre, vilket ytterligare
hämmat produktionen och därmed skapat större arbetslöshet, vilket ytterligare spätt på
problemet och skapat en ond, nedåtgående spiral i den Zimbabwiska ekonomin.
Som följd av att den svarta befolkningen övertog den större delen av de vitas
jordbruksmark i samband med det stora offentliga budgetunderskottet har utländska
investerare varit tveksamma till att investera i landet, då dessa är tydliga exempel på att
varken äganderätt eller ekonomiskt ansvar tas på allvar. Bristen på utländska
direktinvesteringar har varit problematisk för landets arbetsmarknad och ekonomiska tillväxt,
vilket ytterligare spätt på den negativa spiralen.
12
Den globala finanskrisen har haft vissa effekter på den Zimbabwiska ekonomin,
men de effekter den haft har varit jämförelsevis milda i förhållande till de effekter den haft på
västerländska ekonomier, och på det stora hela har landets ekonomi lyckats bibehålla det
tidigare mönstret i den ekonomiska utvecklingen – finanskrisens anomalier till trots.
Det kan sägas att Zimbabwes ekonomi har befunnit sig i en konstant stark
nedåtgående spiral de senaste 30 åren, och att orsakerna till detta är många. På det stora hela
verkar ekonomin ha misskötts på nästan samtliga plan, på såväl högsta som lägsta
administrativa nivå. Korruption genomsyrar systemet, och tar sig uttryck i att lagar och regler
inte efterföljs, och i vissa fall stiftas för att gynna de grupper som har den politiska makten.
Som exempel på korruptionens effekter finns den hyperinflation som nämndes tidigare, som
dock har avtagit sedan 2009 efter övergången till den amerikanska dollarn snarare än den
zimbabwiska. Detta är även ett mönster man kan skönja om man tittar på ekonomin i dess
helhet, då vissa uppsving har noterats i exempelvis BNP-tillväxt i samband med att en delvis
ny regering tillträdde, där dock många från den tidigare regimen ännu sitter kvar.
Andra exempel på en begynnande uppgång är att korruptionen verkar vara på
tillbakagång, som illustreras av Corruption Perceptions Index mellan 2008 och 2009. Denna
tillbakagång är dock för marginell och för ny för att man skall kunna avgöra om det är en
ihållande förändring eller om det är en tillfällig fluktuation. Många små positiva tecken kan
dock skönjas här och där i den Zimbabwiska ekonomins tillväxt, och sammantaget kan det
tyckas vara skäl nog att hoppas på förbättring. Eventuell förbättring är dock ännu långsam och
osäker, och det återstår att se om utvecklingen håller i sig under de närmaste åren.
En sak är dock säker, och det är att Zimbabwe har förutsättningar för framtida
förbättring, i och med att landet är rikt på naturresurser. Enligt David Ricardos respektive
Heckscher-Ohlins teorier har Zimbabwe goda förutsättningar för specialiserad produktion i
exempelvis jordbruk och råmaterialutvinning, industrier där landet har komparativa fördelar i
och med den goda tillgången. En nackdel för Zimbabwe enligt Heckscher-Ohlin är dock att
landet kan sägas ligga en aning efter i teknologisk utveckling, något som i så fall först måste
avhjälpas genom utländska direktinvesteringar i stor skala. En av de stora frågorna är sålunda
att regeringen i framtiden måste tillåta dessa investeringar, och av stor vikt är då att de börjar
respektera äganderätt och lagstiftning i mycket högre grad än de gör i dagsläget.
Sammanfattningsvis kan sägas att Zimbabwe historiskt sett präglats av stora
svårigheter, och att dessa till stor del ännu ligger kvar, men att landets förutsättningar
eventuellt kan ha börjat ljusna till viss del – och det finns möjligheter och förutsättningar för
en långsiktig ekonomisk ljusning i framtiden.
13
4 Källförteckning
4.1 Böcker
O’Sullivan, A., Sheffrin, S., Perez, S., “The dynamics of inflation and unemployment”, Economics: Principles, applications and tools, New
Jersey, 2010
4.2 Webbdokument
Africa Program Policy Brief, “The Effects of the Global Financial Crisis on African Economies”, Woodrow Wilson Center, Washington DC,
2009 (2010-05-21)
http://www.wilsoncenter.org/topics/pubs/Econ%20Brief2.pdf
Arvis, JF., Raballand, G., Marteau, JF., ”The Need for a New Empirical and Conceptual Framework to Assess the Impact of Being
Landlocked”, The Cost of Being Landlocked, The World Bank, Washington DC, 2007 (2010-05-23)
http://wwwwds.worldbank.org/external/default/WDSContentServer/IW3P/IB/2007/06/15/000016406_20070615150019/Rendered/PDF/wps4258.pdf
Business Source Premier, “Cure for hyperinflation”, EBSCO Publishing, Ipswitch 2010 (2010-05-21)
http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=25&hid=13&sid=6a5db530-cc10-4c40-9c63edfd7d6fea48%40sessionmgr11
Business Source Premier, “People and History”, EBSCO Publishing, Ipswitch 2010 (2010-05-20)
http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=8&hid=17&sid=3d183d94-1289-4827-a800a5828a0a1854%40sessionmgr11
Business Source Premier, “Zimbabwe economy”, EBSCO Publishing, Ipswitch 2010 (2010-05-23)
http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=9&hid=7&sid=7b189ab3-ee2c-460e-ab7fa8b5fc468de9%40sessionmgr11
CIA World Factbook, “Zimbabwe”, Central Intelligence Agency, Washington DC, 2010 (2010-05-19)
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/zi.html
Cunningham, J.A., (2009) “Variations in the Wealth of Nations”, Scribd, San Fransisco (2010-05-18)
http://www.scribd.com/doc/17407382/Variations-in-the-Wealth-of-Nations
Encyclopedia of Nations, “Zimbabwe - Foreign Investment”, Advameg, Inc., Illinois, 2010 (2010-05-20)
http://www.nationsencyclopedia.com/Africa/Zimbabwe-FOREIGN-INVESTMENT.html
Human Development Report 1999:Zimbabwe, United Nations Development Programme, New York, 2010 (2010-05-19)
http://hdrstats.undp.org/en/countries/display_cf_xls_ds.cfm?cty_id=ZWE
IMF External Relations Department (2009), “The Implications of the Global Financial Crisis for Low-Income Countries”, International
Monetary Fund, Washington DC (2010-05-27)
http://www.imf.org/external/pubs/ft/books/2009/globalfin/globalfin.pdf
Index of Economic Freedom, ”Zimbabwe”, The Heritage Foundation, Washington DC, 2010 (2010-05-19)
http://www.heritage.org/index/Country/Zimbabwe
Landguiden, ”Zimbabwe”, Utrikespolitiska Institutet, Stockholm 2010 ( 2010-05-17)
http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/
Sidas kommunikationsavdelning (2009), ”Stöd till Zimbabwes folk, inte till dess regering”, Sida, Stockholm ( 2010-05-18)
http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/Afrika/Zimbabwe/Vart-arbete-i-Zimbabwe/
Svensson, M., (2009) ”EU behåller sanktionerna mot Zimbabwe”, Sveriges Radio, Stockholm (2010-05-23)
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3304&artikel=3096819
Transparency International, “Corruption Perceptions Index 2009”, Berlin, 2009 (2010-05-19)
http://www.transparency.org/policy_research/surveys_indices/cpi/2009
14
5 Bilagor
Bilaga 5.1
BNP-tillväxt i Zimbabwe åren 2007-2010.
Källa:
Zimbabwe: Real GDP Growth EBSCO Publishing, Ipswitch 2010
http://imageserver.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/img/imageqv/archive/1kj/20090824/78203
81.jpg?ephost1=dGJyMNHX8kSepq84y9f3OLCmr0iepq5Srqa4SK6WxWXS
15
Bilaga 5.2
Poängtilldelning för Zimbabwe i Corruption Perceptions Index 1998-2009
Poängskala 1-10, där 1 är genomkorrumperat och 10 är helt rent.
År
Poäng
1998
4.2
1999
4.1
2000
3.0
2001
2.9
2002
2.7
2003
2.3
2004
2.3
2005
2.6
2006
2.4
2007
2.1
2008
1.8
2009
2.2
Källa:
Transparency International, Berlin, 2009
http://www.transparency.org/policy_research/surveys_indices/cpi/
16
Bilaga 5.3
Grafisk översikt över sambandet mellan BNP/capita och korruption.
Zimbabwe
Källa:
Cunningham, J.A., Variations in the Wealth of Nations, s. 14, Scribd, San Fransisco, 2009
http://www.scribd.com/doc/17407382/Variations-in-the-Wealth-of-Nations
17
Bilaga 5.4
BNP-tillväxt under 2000-talet jämfört mellan södra Afrika och övriga världen.
Källa:
The Effects of the Global Financial Crisis on African Economies, Woodrow Wilson Center,
Washington DC, 2009 ( 2010-05-21)
http://www.wilsoncenter.org/topics/pubs/Econ%20Brief2.pdf
18
