Clostridium difficile –
VÅRDHYGIEN
Vårdhygieniska riktlinjer
REGION SKÅNE
Utarbetad av: Vårdhygien
Godkänd av: Erik Sturegård
Datum: 2017-05-24
Ersätter 2015-10-26
Sida 1 (3)
Clostridium difficile är en anaerob sporbildande bakterie. Sporformen är ett vilande dvalstadium som
kan överleva länge i miljön och som är mycket motståndskraftigt mot yttre påverkan, vilket gör den
svår att avdöda. Detta gör att sporer lätt kan spridas i vårdmiljön, framförallt via vårdpersonalens
händer. Flera studier har visat att C. difficile är en överförbar nosokomial patogen.
Patienter med C. difficile kan insjukna med diarré av varierande svårighetsgrad, från milda symptom
till livshotande septisk sjukdom med pseudomembranös kolit och toxisk chock. Riskfaktorer för att
insjukna är framför allt hög ålder och antibiotikabehandling. Mediantiden till insjuknande från
exposition är 2-3 dygn, men kan vara betydligt längre. Asymtomatiskt bärarskap förekommer också,
men i frånvaro av diarré behövs ingen behandling och inga restriktioner behöver tillämpas.
Under senare år har en mer aggressiv typ av C. difficile (PCR ribotyp 027) upptäckts i Nordamerika.
Den har orsakat svåra utbrott i världen och spridit sig till våra grannländer Danmark och Finland och
nu även orsakat utbrott i Sverige med dödsfall som följd. Den har ökad toxinproduktion och bildar ett
särskilt binärt toxin som kan medföra svårare sjukdom. Utöver C. difficile typ 027 har flera andra typer
visat sig vara mer eller mindre aggressiva med potential att orsaka utbrott i sjukhusmiljöer. I Skåne har
utbrott med framför allt typ 017 ställt till stora problem. Vid misstanke om ansamling av fall vänligen
kontakta Vårdhygien. Detta är särskilt viktigt om den misstänkta ansamlingen är kombinerad med
allvarliga symtom då utbrott med aggressiva typer av C. difficile är förknippat med en betydande
dödlighet. För mikrobiologisk diagnostik utförs dels toxintest direkt från avföring och dels odling av
C. difficile. Om det initiala toxintestet blir negativt testas även uppodlade bakterier för
toxinproduktion. Vid C. difficile-infektion är toxintest positivt antingen direkt från avföring eller från
uppodlade bakterier. Om inget toxin kan påvisas, kan inte diagnosen ställas. Detta gäller även om C.
difficile-bakterier kan odlas fram. Sedan 2015 genomförs molekylärbiologisk typning av alla
uppodlade isolat av C. difficile (MALDI-typning) vilket innebär att verksamheterna och vårdhygien
har stora möjligheter att upptäcka utbrott redan vid enstaka fall. I nuläget typas alla C. difficile-isolat i
33 olika MALDI-typer (typ 1-34) Om fler än ett fall med samma MALDI-typ upptäcks vid en
vårdenhet, vänligen kontakta Vårdhygien.
Kontakta Vårdhygien dagtid eller infektionsläkare jourtid vid frågor.
Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad.
Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas på grund av patientens
clostridiuminfektion
Smittväg
Smittvägen är fekal-oral/kontaktsmitta och smitta kan ske via förorenade händer, kläder, föremål och
utrustning. C. difficile -sporer kan överleva länge i vårdmiljön
Smittsamhet
Patient med C. difficile infektion anses smittsam endast vid förekomst av diarré. Patienten bedöms
som smittfri 48 timmar efter att diarrén har upphört.
Vårdplacering
•
•
Patienter med diarré ska isoleringsvårdas på enkelrum med egen toalett.
Isoleringsvården kan hävas när patienten varit diarréfri i minst 48 timmar.
Clostridium difficile –
VÅRDHYGIEN
Vårdhygieniska riktlinjer
REGION SKÅNE
Utarbetad av: Vårdhygien
Godkänd av: Erik Sturegård
Datum: 2017-05-24
Ersätter 2015-10-26
Sida 2 (3)
Provtagning
•
Ta faecesprov i faecesburk för odling och toxintest. Provtagningsanvisning.
Vårdrutiner
Tillämpa grundläggande vårdhygieniska rutiner – somatisk slutenvård och dagvård
Dessutom gäller nedanstående rutiner
Patient
• Byt patientkläder och renbädda sängen en gång per dygn samt vid behov. Om möjligt
rekommenderas daglig dusch.
• Informera och instruera patienten om vikten av noggrann handtvätt och efterföljande
handdesinfektion
• När patienten är smittfri ska patienten duscha och byta till rena kläder. Viktigt att säng och
madrass rengörs och därefter desinfekteras med klorlösning 1:10. Rummet ska genomgå
slutlig smittstädning och sängen renbäddas.
Material/Utrustning
• Värmekänslig utrustning rengörs och desinfekteras därefter med klorpreparat 1:10.
• Medicinteknisk utrustning tål vanligtvis inte klorpreparat. Istället rekommenderas noggrann
mekanisk rengöring och därefter desinfektion med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel.
Städning och rengöring
Punktdesinfektion
• Punktdesinfektion skall utföras direkt vid spill av avföring. Torka först upp spillet. Rengör
ytan och desinfektera därefter med klorpreparat 1:10.
Daglig städning
• Den dagliga städningen är ytterst viktig i strävan att hålla nere nivåerna av smittämnet i
miljön.
• Vårdrum, toalett och duschutrymme städas dagligen, noggrann mekanisk rengöring är viktig.
Glöm inte patientnära ytor och tagytor ex sängbord, larmknappar, manöverpanel, handtag och
strömbrytare.
• Används gemensam dusch städas den och ytorna bearbetas noggrant och mekaniskt.
Desinfektera därefter ytorna med klorpreparat 1:10.
Slutlig smittstädning
• Kassera engångsmaterial som förvarats i patientens rum och hygienutrymme
• Skicka oanvänd tvätt som förvarats i patientens rum och hygienutrymme till tvätteri
• Eventuella tygdraperier skickas till tvätteri.
• Slutlig smittstädning ska alltid föregås av daglig städning. Se ovan. Desinfektera därefter golv
i vårdrum, sluss/förrum hygienutrymme, inklusive dusch med klorpreparat 1:10.
• Behållare för tvål, handsprit och torkpapper rengörs och desinfektera därefter med
klorpreparat 1:10.
• Observera att medicinteknisk utrustning vanligtvis inte tål klor. Istället rekommenderas
noggrann mekanisk rengöring och därefter desinfektion med alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel.
Clostridium difficile –
VÅRDHYGIEN
Vårdhygieniska riktlinjer
REGION SKÅNE
Utarbetad av: Vårdhygien
Godkänd av: Erik Sturegård
•
Datum: 2017-05-24
Ersätter 2015-10-26
Sida 3 (3)
Smittstädning av golv krävs inte för dagvård om man följer grundläggande vårdhygieniska
rutiner – somatisk slutenvård och dagvård.
Undersökning eller behandling vid mottagning/enhet på sjukhus
Remitterande enhet
• Informera mottagande enhet i förväg.
• Patienten bör om möjligt duscha före besöket.
• Patienten ska byta till rena patientkläder.
• Renbädda sängen.
• Låt patienten tvätta och desinfektera sina händer.
Mottagande enhet
Tillämpa grundläggande vårdhygieniska rutiner - öppenvård
Dessutom gäller nedanstående rutiner
• Patienten bör tas direkt in på undersökningsrummet.
• Punktdesinfektion skall utföras direkt vid spill av avföring. Torka först upp spillet. Rengör
ytan och desinfektera därefter med klorpreparat 1:10. Vid stort spill av avföring på golv torkas
spillet upp och golvet rengörs och desinfekteras därefter med klorpreparat 1:10. Noggrann
mekanisk rengöring viktig. Detta gäller även toaletter om de använts av patienten
• Efter besöket rengörs undersökningsrummets horisontella ytor och utrustning och
desinfekteras därefter med klorpreparat 1:10. Noggrann mekanisk rengöring viktig. Observera
att medicinteknisk utrustning vanligtvis inte tål klor. Dessa produkter desinfekteras med
alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel efter den mekaniska rengöringen.
Utskrivning till annan vårdenhet
Utskrivning till annan vårdenhet
• Då patient med pågående C. difficileorsakad diarré överförs till annan
klinik/sjukhus/vårdinrättning ska denna i förväg underrättas om patienten och vårdhygieniska
riktlinjer.
• Vid utskrivning till kommunal vård och omsorg ska det vid vårdplaneringen framgå aktuell
bedömning av smittsamhet.
