Världshandeln i det
21:a århundradet
Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår
främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för
den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre
marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med
fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar
vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre
marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt
inom ramen för världshandelsorganisationen WTO.
Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och
förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl
om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som
långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter
syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling.
Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot
företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som
hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder
på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply.
I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till
utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade
Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i
deras handel med Sverige och EU.
www.kommers.se
Kommerskollegium, September 2013 – första tryckningen. ISBN: 978-91-86575-67-0
1. Innehåll
1. Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2. Internationella produktionsnätverk
3
3
5
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.1. ”Den stora uppdelningen” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2. Utvecklingen mot internationella produktionsnätverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2
3. Tjänstefieringen av produktion och handel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
3.1. Ökat tjänsteinnehåll i produktionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
3.2. Ökat tjänsteinnehåll i försäljningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
3.3. Ökat tjänsteinnehåll i handeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
3.4. Tjänstefiering, internationella produktionsnätverk och digitalisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
4. Digitaliseringen
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1. Digitalisering, internet och handel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2. Omvandling av industrier och affärsmodeller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3. Ökat antal gränsöverskridande transaktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.4. Fler och mindre företag som handlar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.5. Betydelsen av data – överföring, insamling och analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12
12
13
13
13
14
5. Handel i en förändrad värld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
6. Litteraturförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
1
1. Inledning
Den traditionella bilden av internationell handel
som ett fenomen där en vara produceras i ett land
och exporteras för konsumtion i ett annat land blir
alltmer förlegad.
Till att börja med sker inte varuproduktion idag
på en specifik geografisk plats utan i internationella
nätverk som spänner över en rad olika länder.
För det andra är det inte säkert att exporten är en
vara. Värdet på svensk export utgörs idag till mer än
50 procent av tjänster. Slutligen är det inte ens säkert
att någonting skickas fysiskt. Modern handel kan
lika gärna bestå i att vi laddar ner ett dataprogram
eller strömmar film till TVn.
I takt med att produktionen splittras upp i geografiskt utspridda arbetsmoment blir det allt svårare
att tala om att handeln har ett specifikt geografiskt
ursprung. Specialiseringen drivs längre och längre.
Mer än hälften av alla varor i internationell handel
används i en vidare produktionsprocess. Utvecklingen
har fått till följd att en del bedömare talar om handel
med arbetsmoment (”trade in tasks”) istället för
handel med varor och tjänster. Specialiseringen
innebär också att personrörligheten över gränserna
blir allt viktigare. Det krävs mer personlig kontakt
och olika former av nyckelkompetens för att utföra
arbetsmoment eller instruera andra att göra det.
2
I denna rapport sammanfattar Kommerskollegium
några viktiga tendenser som omkullkastar invanda
föreställningar om internationell handel. Rapporten
bygger på tidigare analys om handelsutvecklingen
från Kommerskollegium och beskriver
1. hur produktionen alltmer sker
i geografiskt utspridda nätverk
2. handelns ökade tjänsteinnehåll
– så kallad tjänstefiering
3. digitaliseringen
Av dessa tre utvecklingstendenser är sannolikt
digitaliseringen den allra viktigaste. Dels ger den
upphov till helt nya former av handel. Dels banar
den vägen för tjänstefieringen och uppdelningen
i produktionsnätverk.
2. Internationella produktionsnätverk
2.1 “Den stora uppdelningen”
Produktionens geografiska uppdelning har under
senare år uppmärksammats i såväl akademisk litteratur
som av internationella institutioner. Istället för att
varor och tjänster produceras från ax till limpa
inom ett land sker de olika delmomenten av produktionen i olika länder. En del bedömare drar långtgående slutsatser av denna trend. Utvecklingen har
beskrivits både som ett ekonomiskt paradigmskifte
och som nästa industriella revolution.
Klart är att världshandeln är på väg att ändra
karaktär och att den traditionella bilden av handel
är förlegad. Före den industriella revolutionen var
nästan all konsumtion kopplad till produktion
i form av självförsörjning. Enligt handelsekonomen
Richard Baldwin skedde ”den första uppdelningen”
(”the first unbundling”) när den industriella revolutionen möjliggjorde separation av produktion och
konsumtion. Fabriker växte fram och inom fabrikerna
förlades de olika arbetsmomenten inom produktionsprocessen.
Den ”andra uppdelningen” (”the second unbund­
ling”) inleddes, enligt Baldwin, i mitten av 1980-talet
och orsakades av fallande transportkostnader, ITrevolutionen samt liberaliseringen av handel och
investeringar. Den innebar att produktions­
processen delades upp i olika arbetsmoment som
utfördes på olika platser i världen. Från början
hand­lade det främst om varuproduktion men utvecklingen har även spridit sig till tjänster.
”Kort sagt möjliggjorde den första uppdelningen den rumsliga separationen av fabriker och
konsumenter. Den andra uppdelningen packade upp fabriker och kontor.”
(Baldwin, 2006, vår översättning)
En rad olika termer har använts för att beskriva
utvecklingen mot en alltmer internationaliserad
produktion, varav ”globala värdekedjor” hittills har
varit den vanligaste. För att understryka fenomenets
nätverksmässiga karaktär väljer vi att i denna rapport
använda termen ”internationella produktions­
nätverk”.
3
Figur 1. Importinnehållet i exporten
Andel i procent av total export per land
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Sverige
1995
Kina
Tyskland
Frankrike
Indien
Japan
Storbritannien
USA
2008
Ryssland
Källa: OECD
Figur 2. Importinnehållet i världsexporten
Exportvägt genomsnitt, andel i procent av total export
30
25
20
15
10
5
0
1995
2000
2005
2008
2009
Källa: OECD/Kommerskollegiums beräkningar
4
2.2 Utvecklingen mot
internationella produktionsnätverk
Fakta
Det mest vedertagna sättet att beskriva utvecklingen
mot internationella produktionsnätverk är att mäta
hur stor del av ett lands export som utgörs av
import. Figur 1 visar hur exportens importandel såg
ut i ett antal utvalda länder 1995 och 2008.1
Som framgår av diagrammet har importberoendet
ökat i många länder, i vissa fall med över 100 procent.
Det gäller t.ex. asiatiska länder som Japan, Kina och
Indien. I länder som Ryssland, vars handel till stor
del är råvarubaserad, har däremot exportens
importberoende sjunkit.
För att få en övergripande bild av hur exportens
importberoende har utvecklats redovisas i figur 2
ett exportvägt genomsnitt för 56 ekonomier
som tillsammans står för mer än 90 procent av
världs­handeln.2 Den illustrerar ett snabbt ökat
import­beroende fram till finanskrisen 2009.
Traditionellt mäts handel i bruttotermer, dvs. det
totala värdet av de varor och tjänster som passerar
landets gränser. Med detta mått sker dock en
dubbelräkning eftersom det även inkluderar det
importerade värdet i de varor som exporteras.
Ett kompletterande mått är handelsflöden uttryckt
i förädlingsvärde. Det mäter det värde som skapas
i den inhemska produktionen av de varor eller
tjänster som exporteras. På så sätt isoleras
exportens inhemska förädlingsvärde.
Statistiken över handel i förädlingsvärden beaktar
såväl hur stor andel av exporten som utgörs av
importerat värde som var det importerade värdet
skapas. Därför kan bilaterala handelsbalanser
skilja sig från motsvarande handelsbalanser
ut­tryckta i bruttotermer. Ett tydligt exempel på
detta är Kinas handelsöverskott gentemot USA
som minskar med nästan en tredjedel när man
räknar i förädlingsvärde. Minskningen beror på
det höga amerikanska importinnehåll som finns
i Kinas export till USA.
1. Statistiken är hämtad ur OECDs databas Trade in Value Added (TiVA) som
är baserad på data för åren 1995, 2000, 2005, 2008 och 2009. Vi har här valt
att använda siffror för det näst sista tillgängliga året (2008) eftersom siffrorna
för 2009 påverkades starkt av finanskrisen. Redan 2011 hade bruttohandeln
återhämtat sig till samma nivåer som före finanskrisen. Därför finns det skäl
att anta att data för 2008 är mer representativ för åren efter finans­krisen än
2009 års data.
Att mäta den
internationella handeln
2. Ett exportvägt genomsnitt innebär att ett stort land som USA påverkar
genomsnittet mer än ett litet land som Luxemburg. Som vikter används varje
lands export som andel av världsexporten. Vikterna beräknas för varje år.
5
Trenden mot produktion i internationella nätverk
är även tätt förknippad med utvecklingen vad gäller
utländska direktinvesteringar. Sedan 1990 har
utländska direktinvesteringar som andel av global
BNI ökat från under 10 procent till drygt trettio
procent. 2012 gick för första gången mer än hälften
av världens direktinvesteringar till utvecklings­länder.
Samtidigt har investeringarna tenderat att bli
mer specialiserade på företagens kärnverksamhet.
Denna trend är förenlig med utvecklingen mot
internationella produktionsnätverk som bygger på
att företagen köper in mer insatsvaror och insats-
tjänster för att istället kunna bibehålla och förstärka
konkurrensfördelar inom sin kärnverksamhet.
Fakta
Made in China?
Ett berömt exempel på hur missvisande traditionell handelsstatistik kan bli när det gäller att
identifiera en varas geografiska ursprung är
Apples iPhone. I handelsstatistiken bokförs den
som kinesisk export, eftersom det sista steget
i produktionskedjan, monteringen av iPhonens
olika komponenter, sker där. Trots att det
nominellt rör sig om kinesisk export hamnar mer
än 60 procent av värdet från försäljningen av en
iPhone i USA.
Fakta
Made in the US?
”Boeing 787 Dreamliner” uppfattas av de flesta
som en typisk amerikansk produkt trots att produktionen omfattar 43 olika leverantörer utspridda på
135 olika ställen i världen. Vingarna produceras
i Japan, motorerna i Storbritannien och USA, klaffar
och skevroder i Kanada och Australien, landnings­
ställen i Frankrike, flygkroppen i Japan, Italien och
USA, samt dörrarna i Sverige och Frankrike.
Närmare 70 procent av de tusentals komponenter
som krävs för att montera flygplanet produceras
utanför USA.
6
3. Tjänstefieringen av produktion och handel
Det har länge talats om att vi är på väg mot ett tjänstesamhälle. Samtidigt konsumeras fler prylar än
någonsin. Tjänstesamhället verkar alltså inte innebära att varornas betydelse minskar utan snarare att
produktion och konsumtion av varor och tjänster
integreras.
Tillverkningsindustrin ”tjänstefieras” vilket
innebär att den
av produktionen. 2006 arbetade närmare häften av
alla anställda inom svenska tillverkningsföretag
i tjänsterelaterade yrken, en ökning från strax under
40 procent 2001.
Ett tydligt exempel på ett tjänstefierat företag är
Sandvik Tooling. Som bild 1 visar behöver företaget
mer än 40 olika sorters tjänster för att få sin
produktion att fungera.
1. köper in och själv producerar mer tjänster än
tidigare, samt
2. säljer och exporterar allt fler tjänster, ofta som
ett paketerbjudande tillsammans med varan.
3.1 Ökat tjänsteinnehåll
i produktionen
Tillverkningsföretag använder allt fler tjänster
i produktionen. Att utveckla en vara eller att bli
konkurrenskraftig inom ett visst arbetsmoment
kräver forskning och utveckling. För att kunna styra
företaget krävs juridiska tjänster, administration,
ekonomistyrning, redovisning och kommunikation.
Försäljning kräver marknadsföring och för att få varor
till kunden behövs transporttjänster och logistik.
Företagen kan antingen producera tjänster själva
eller köpa in dem från utomstående leverantörer.
Båda formerna har ökat. Exempelvis fördubblades
de inköpta tjänsternas andel av produktionsvärdet
i svenska tillverkningsföretag mellan 1975 och 2005.
Men även inom företagen växer tjänsternas andel
7
Bild 1. Sandvik Toolings leveranskedja
Juridiska tjänster
Revision, bokföring
Skattetjänster
Medicinska tjänster
Datatjänster
Forskning och utveckling
Hyra/leasing
Reklamtjänster
Marknadsundersökning
Tjänster förbundna med
tillverkning
Bemanning och rekrytering
Underhåll och reparation
Mässor
8
Säkerhetstjänster
Förpackningstjänster
Tryckning och publicering
Design
Lokalvårdstjänster
Fotograferingstjänster
Kurirtjänster
Logistik
Posttjänster
Teletjänster
Audiovisuella tjänster
Utbildningstjänster
Miljötjänster
Banktjänster
Försäkringar
Hälsovårdstjänster
Hotell och restauranger
Resebyråtjänster
Sjötransport – varor
Inlandssjöfart – varor
Flygtransport – varor/passagerare
Vägtransport – varor/passagerare
Godshanteringstjänster
Lagring och magasineringstjänster
Fraktförmedlingstjänster
Matartjänster
Energitjänster
3.2 Ökat tjänsteinnehåll
i försäljningen
Svenska tillverkningsföretag säljer idag också
betyd­ligt mer tjänster än för ett par decennier
sedan. Bara mellan 1997 och 2006 ökade tjänsternas
andel av tillverkningsföretagens omsättning med 25
procent. Kunderna efterfrågar numera ofta lösningar
där varor och tjänster säljs som ett paket. Tjänster kan
utgöra upp emot 80 procent av en del tillverknings­
företags affärserbjudanden och distinktionen mellan
varor och tjänster blir allt svårare att göra. Många
köper t.ex. sin mobiltelefon i samband med att de
tecknar ett abonnemang på de tjänster mobiltelefonoperatörerna erbjuder.
3.3 Ökat tjänsteinnehåll i handeln
Tjänster står idag för mer än hälften av svensk export
räknat i förädlingsvärde (se faktaruta på nästa sida
för en förklaring av olika sätt att mäta exportens
tjänsteinnehåll). För svensk export med USA som
slutdestination är motsvarande siffra över 60 procent.
Figur 3 visar tjänsternas andel av total export
ut­tryckt i förädlingsvärde. En del länder har som
synes haft en ännu kraftigare ökning av exportens
tjänsteinnehåll än Sverige, däribland Storbritannien
och Indien. I genomsnitt är tjänsternas andel av
exporten 50 procent inom OECD.
Som en följd av det ökade tjänsteinnehållet
i handeln växer behovet för företagens anställda av
att röra sig över gränserna. Ett paketerbjudande
Fakta
Atlas Copco
Atlas Copco är ett industriföretag som bland
annat säljer gruv- och anläggningsutrustning samt
eldrivna verktyg. Företagets affärsmodell går
i ökad utsträckning ut på försäljning av tjänster,
däribland underhåll och reparation, uthyrning/
leasing av verktyg, produktoptimering, över­­
vakning, management, samt erbjudanden om
reservdelar och diagnostiska verktyg.
En del av dessa tjänster följer med produkten,
andra säljs separat.
2011 kom 40 procent av Atlas Copcos intäkter
från försäljning av tjänster. Uthyrning och leasing
är idag en separat division inom företaget som
hyr ut verktyg till kunder. Tekniker som utför
underhåll och service följer då med. Genom att
hyra ut verktygen erbjuder Atlas Copco kunderna
en tjänst där de tidigare sålde en vara.
9
med både varor och tjänster kan exempelvis innebära
att en person följer med till den utländska kunden
för att installera produkten eller utbilda mottagaren
i dess användning. När kontor, fabriker och för­säljning
sprids över många länder växer dess­utom behovet av
koordinering, logistik och kunskaps­överföring. Även
det är något som kräver ökad personrörlighet över
gränserna och som sammantaget driver upp tjänste­
innehållet i varuhandeln.
Fakta
Tjänsteinnehållet i svensk export
Enligt traditionell handelsstatistik utgör exporten
av tjänster cirka 30 procent av svensk export.
Det måttet avser värdet på all export som bokförs
som en tjänst som andel av total svensk export
(dvs. både varor och tjänster).
Om man räknar bort värdet på importerade
insatsvaror och tjänster i exporten blir den andelen
högre. Med detta mått var tjänsteexportens andel
av total svensk export 36 procent 2005. Att
siffran är högre än det traditionella måttet beror
på att tjänsteexport generellt sett har en lägre
andel importerade insatser än varuexport.
Om man beaktar tjänsteinnehållet i produktionen
av all export uttryckt i förädlingsvärde, oavsett om
den bokförs som en vara eller tjänst när exporttransaktionen sker, ökar andelen ytterligare. 2008
var den 51 procent.
10
3.4 Tjänstefiering,
internationella produktionsnätverk
och digitalisering
Tjänstefieringen är på flera sätt förknippad med
utvecklingen av internationella produktionsnätverk.
Till att börja med hade den geografiska uppdelningen
av produktionen inte varit möjlig utan utvecklingen
av billigare transport- och logistiktjänster, samt
framväxten av moderna IT-tjänster.
Dessutom består produktion av såväl varor som
tjänster i slutändan av ett antal arbetsmoment. Det
innebär att ju mer fabrikerna ”packas upp” desto mer
ökar sannolikheten för att en transaktion mellan två
parter (inom eller mellan länder) rubriceras som en
tjänst. Ju intensivare ekonomisk specialisering desto
mindre blir sannolikheten för att ett ”paket” med ett
visst antal arbetsmoment blir en vara i handels­
statistikens ögon. Statistikens strikta uppdelning ­
i varor och tjänster blir ur det perspektivet närmast
en illusion.
Tjänstefieringen och den ökade specialiseringen
är även tätt förknippad med och beroende av
digitali­seringen (se nästa avsnitt). Digitalisering innebär
t.ex. att tjänster kan delas upp i tid och rum och
sparas. Tidigare behövde de flesta tjänster konsumeras
när de producerades. Helt nya tjänster har också
uppstått, så som de elektroniska övervakningstjänster
i moderna bilar som signalerar om något är fel eller
när det är dags för service.
Figur 3. Tjänsternas andel av exporten
Andel i procent av total export mätt i förädlingsvärde
60
50
40
30
20
10
0
Storbritannien
1995
Indien
2008
Frankrike
Sverige
USA
Tyskland
Japan
Ryssland
Kina
Källa: OECD/Kommerskollegiums beräkningar
11
4. Digitaliseringen
Vi lever i ett alltmer uppkopplat samhälle och digitala lösningar är en del av vår vardag. Digitalisering
innebär dels att information omvandlas till digital
form, dels att användningen av datorer och internet
ökar. Mer än två miljarder människor är uppkopplade, en siffra som förväntas stiga till tre miljarder år
2016. I utvecklingsländerna förväntas internetekonomin växa med nästan 20 procent under de
kommande fem åren – mer än dubbelt så snabbt
som i i-länderna.
Traditionellt anses förutsättningarna för handel
minska med avståndet mellan länder. Digitaliseringen
minskar betydelsen av denna barriär. Tack vare den
ökade informationstillgång och tillit som onlinelösningar skapar minskar hinder som förknippas
med avstånd med två tredjedelar. Utvecklingen
av 3D-printers reducerar ytterligare betydelsen av
geografiska avstånd.
4.1 Digitalisering,
internet och handel
Digitaliseringen har förändrat alla aspekter av
samhället – inte minst den internationella handeln.
Den påverkar företagens affärsmodeller, våra konsumtionsmönster, vilka som handlar, vad som handlas
och med vilka vi handlar.
Det är idag svårt att tänka sig en affärstransaktion
som inte involverar digitaliserade tjänster och processer i ett eller flera led av transaktionen. I takt
med att tillverkningsindustrin inkluderar alltmer
tjänster i sina produkter, har dataflöden kommit att
bli en central del av handeln.
12
Ungefär hälften av all tjänstehandel vore inte möjlig
utan IT-lösningar. En sjötransport går att genomföra
utan digitalt stöd (även om informations­teknologi
bidrar till att optimera tjänsten), men för finansiella
tjänster, strömning av musik, arkitekttjänster m.m.
är digitaliseringen en förutsättning för att tjänstehandel alls ska uppstå. Se bild 2.
Bild 2. Hälften av den globala
tjänstehandeln möjliggörs genom
digitaliseringen.
4.2 Omvandling av industrier
och affärsmodeller
Från början handlade digitalisering om kostnadsbesparingar genom utspridning av arbetsmoment,
men idag är digitala lösningar ofta själva kärnan
i varu- och tjänsteutbudet.
Moderna affärsmodeller bygger på ökad
speciali­sering där funktioner som tidigare utfördes
inom företag delas upp i separata moment och
utförs av flera olika aktörer. Utvecklingen drivs på
ytterligare av digitaliseringen och företag blir alltmer beroende av tjänsteproduktionsnätverk. Ett
exempel är betalningstjänster. Ett köp i en affär
med ett kreditkort kräver kortprocessering och
andra finansiella tjänster uppbackade av dataöverföringar och ”hosting”-tjänster för att processa
transaktionen.
4.3 Ökat antal gränsöverskridande transaktioner
Digitaliseringen ökar antalet transaktioner som
sammantaget skapar handelsflöden mellan länder.
Det kan handla om fler traditionella affärstransaktioner tack vare möjligheten att leverera digitala
tjänster men även om nya, effektivare och billigare
lösningar.
De flesta transaktioner är små, som t.ex. ett avtal
om länkning till en bild på en sajt. Andra exempel
på hur antalet transaktioner ökar är tjänster inkorporerade i produkter (t.ex. ”internet of things” där
sensorer i fysiska produkter övervakar användande)
och köp av tillägg inom t.ex. appar. Det är omöjligt
att värdera hur stor denna förändring är, men det är
tveklöst en fundamental skillnad mellan en ständigt
uppkopplad värld med myriader av små transaktioner och det tidiga 1980-talets världsekonomi.
4.4 Fler och mindre
företag som handlar
Det har uppskattats att högst fyra procent av alla
företag handlar internationellt. Vanligen rör det sig
om stora bolag. Genom digitaliseringen utmanas
denna uppskattning när allt fler små- och medelstora företag kan nå internationella marknader tack
vare internet. En sajt kan nå hela världen, appar når
alla som laddat ner dem och digitala marknadsplatser
som eBay och Amazon möjliggör för företag att nå
en internationell kundkrets. Enligt eBay exporterar
95 procent av företagen som använder deras plattform
och 80 procent exporterar till fem länder eller fler.
Allt fler företag verkar dessutom endast digitalt.
Mojang, skapare av dataspelet Minecraft, sköter
t.ex. all sin verksamhet digitalt och tillverkar ingen
fysisk produkt. I Storbritannien uppskattas 15 procent
av alla företag vara helt digitala.
13
4.5 Betydelsen av data
– överföring, insamling och analys
Digitaliserad handel innebär att data i allt större
utsträckning förs över nationsgränser. Ofta utgörs
själva produkten av data, t.ex. dataprogram eller
underhållning, men även affärstransaktionen kräver
överföring av data för kontrakt och betalningar.
Att kunna överföra data mellan olika länder är
avgörande för att överhuvudtaget kunna handla och
använda varor och tjänster. All kommersiell aktivitet
som använder nätet är beroende av att data kan
14
föras över nationsgränserna. En lagring av ett
dokument i Googles molntjänst innebär över 40
dataöverföringar då det delas upp i olika delar
och säkerhetskopieras.
Möjligheten att ha tillgång till rätt information
vid rätt tillfälle förändrar företag och handel.
Affärsmodeller bygger ofta på centralisering av data,
data som ska kunna analyseras, användas och nås
från jordens alla hörn. Företagens verksamhet blir
därmed beroende av att det går att flytta, analysera
och sammanställa data för att identifiera problem
i processer eller erbjuda individuellt anpassade
tjänster åt kunderna.
5. Handel i en förändrad värld
Ekonomisk utveckling handlar i grunden om två
processer – framsteg när det gäller kunskap och
teknologi, samt en ökad specialisering av produktionen. Rika samhällen kännetecknas av hög eko­
nomisk specialisering. Fattigdomen är störst där
ekonomin bygger på självförsörjning.
I vår tid tar utvecklingen ett nytt språng.
IT-revolutionen och andra tekniska landvinningar
driver på och samspelar med ekonomisk specialisering i form av tjänstefiering och internationella
produktionsnätverk.
Den ökade specialiseringen innebär att analysen
av handel flyttas från sektorer, företag, varor och
tjänster ner till enskilda arbetsmoment. När vi tidigare
talade om att Sverige har komparativa fördelar inom
fordonssektorn kan det numera istället vara så att
vissa arbetsmoment i ett visst led i den internationella
fordonstillverkningen utförs här. Dessa arbetsmoment
är i sin tur beroende av andra delar av produktions­
kedjan som utförs i andra delar av världen.
Hur långt kan utvecklingen förväntas gå?
De tekniska framstegen förknippade med ITrevolutionen är ännu inte uttömda. Därmed kan vi
förvänta oss ett fortsatt förändringstryck på hur
produktionen organiseras såväl inom länder som
internationellt. En osäkerhetsfaktor handlar om
i vilken utsträckning nationella och internationella
regelverk kommer att möjliggöra/försvåra anpassningen till de produktions- och konsumtionsmönster
som den tekniska utvecklingen banar vägen för.
Detta gäller inte minst rörligheten för personer och
internationell dataöverföring.
Ytterligare en förändringsprocess som inte har
berörts i denna rapport är de nya tillväxtekono­­­mi­ernas inträde som viktiga aktörer i världsekonomin.
Tillsammans samspelar alla dessa faktorer – digitalisering, produktionsnätverk, tjänstefiering, regelverk
och den förändrade tyngdpunkten i världs­­ekonomin
– i en komplex omdaningsprocess.
15
Litteraturförteckning
Rapporten är baserad på följande studier från
Kommerskollegium. Alla rapporter återfinns
på www.kommers.se
Övrig litteratur. Kontakta Kommerskollegium
för närmare källhänvisning.
Kommerskollegium (2013a). Global Value Chains and
the Transatlantic Trade and Investment Partnership.
Baldwin, Richard (2006), Globalisation: The Great
Unbundling(s), paper for the Economic Council of
Finland. Genève: The Graduate Institute.
Kommerskollegium (2013b). Minecraft Brick by Brick.
Kommerskollegium (2013c). Making Trade Happen
– Business Perspectives on Cross-Border Movement of
Persons.
Kommerskollegium (2012a). Business Reality
and Trade Policy – Closing the Gap.
Kommerskollegium (2012b). Everybody is in Services
– The Impact of Servicification in Manufacturing on Trade
and Trade Policy.
Kommerskollegium (2010a). Made in Sweden?
Kommerskollegium (2010b). Servicification of Swedish
Manufacturing.
Kommerskollegium (2010c). Till er tjänst – Vikten av
tjänster för tillverkningsindustrin och möjliga handelspolitiska konsekvenser.
Blinder, Alan (2006), Offshoring: The Next Industrial
Revolution?, Foreign Affairs (85:2).
eBay (2012), Enabling Traders to Enter and Grow
on the Global Stage. Bryssel: eBay.
Kraemer, Kenneth L., Greg Linden och Jason
Dedrick (2011), Capturing Value in Global Networks:
Apple’s iPad and iPhone. Kalifornien: UC Irvine, UC
Berkeley och Syracuse University.
Lanz, Rainer, Sébastien Miroudot och Hildegunn
Nordås (2011), Trade in Tasks. OECD Trade Policy
Working Papers 117. Paris: OECD.
Lendle, Andreas, Marcelo Olarreaga, Simon
Schropp och Pierre-Louis Vézina (2012), There Goes
Gravity: How eBay Reduces Trade Costs. Policy Re­search
Working Paper 6253. Washington DC: Världsbanken.
Miroudot, Sébastien, Reiner Lanz and Alexandros
Ragoussis (2009), Trade in Intermediate Goods and
Services. OECD Trade Policy Working Paper No. 93.
Paris: OECD.
Newhouse, John och A. A, Knopf (2007), Boeing vs
Airbus, The Inside Story of the Greatest International
Competition in Business. New York: Vintage Books.
OECD (2013), Interconnected Economies – Benefitting
from Global Value Chains. Paris: OECD.
16
2013 09
Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden
Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 30 67 59
E-mail [email protected] www.kommers.se
xiv
