Hur DNA-tester kan bidra till att säkra

1
Marine Stewardship Council Global Impacts Report 2015
Från hav
till fat
Hur DNA-tester kan bidra till att säkra
spårbarheten av hållbart fångad fisk
Mars 2016
Spårbarhet: Från hav till fat
2
Innehåll
Sammanfattning3
Del 1: Vad är spårbarhet? 4
Vad ligger bakom felmärkning?5
Del 2: Konsekvenser av felmärkt fisk
6
MSC:s spårbarhetsstandard8
Del 3: DNA-test
9
MSC:s program för DNA-test10
Spårbarhet i leverantörskedjan12
MSC:s resultat i jämförelse13
Slutsatser och framtida projekt
14
Referenser16
Författare:
Dr Lucy Anderson,
Science Communications Manager,
Marine Stewardship Council
Illustration omslag: Nice and Serious
Spårbarhet: Från hav till fat
3
Sammanfattning
F
iskfusk – det vill säga fisk som säljs med en felaktig
märkning eller beskrivning – har blivit en allt vanligare
form av matfusk1.
Detta fenomen utgör ett hot mot ärliga fiskare och fiskhandlare
samtidigt som det underminerar de ansträngningar som görs
av fiskare som fiskar hållbart. Dessutom kan olagliga och
oreglerade fiskemetoder gå oupptäckta.
En ny internationell undersökning
visar att i genomsnitt är 30% av
alla fisk- och skaldjursprodukter är
felaktigt märkta.2
En spårbar leverantörskedja är
avgörande för att kunna nå MSC:s
vision om levande hav och för att
kunna visa för konsumenter att
fisken verkligen kommer från ett
hållbart yrkesfiske.
År 1999 utvecklade MSC sin
spårbarhetsstandard för att
säkerställa att varje distributör,
beredare och återförsäljare som
hanterar MSC-certifierad fisk har
effektiva system för spårbarhet på
plats. Som en extra kontroll över
att detta fungerar genomför MSC
regelbundet DNA-tester på ett
slumpmässigt urval av MSC-märkta
produkter. De senaste resultaten visar
att 99,6 % av den MSC-märkta fisken
är korrekt märkt. Studien omfattade
256 produkter med 13 olika fiskarter,
insamlade från 16 länder. Resultaten
stämmer väl överens med tidigare år
och visar att MSC har en felmärkning
på i genomsnitt mindre än 1 procent
sedan de första testerna 2009.
MSC tar spårbarheten på största
allvar och kommer fortsätta
att granska den certifierade
leverantörskedjan mycket noga.
Omfattningen av MSC:s testprogram
kommer troligtvis att breddas till
andra fisk- och skaldjursprodukter.
Även nya tekniker kan komma
att användas för att säkerställa
tillförlitligheten av MSC-märkta
fisk och skaldjur.
Spårbarhet: Från hav till fat
4
Del 1
Vad är spårbarhet?
Den så kallade ”hästköttskandalen”
2013 skakade om hela den europeiska
livsmedelsindustrin.
Både konsumenter och återförsäljare stod
chockade när det upptäcktes att nötkött ersatts
av hästkött i hamburgare och annan färdiglagad
mat – en av de största matfuskskandalerna
på årtionden.
Skandalen belyste inte bara de genvägar
som matproducenter tar för att konkurrera
om de lägsta priserna. Den visade också på
komplexiteten i den globala leverantörskedjan
och svårigheterna med att bevaka varje
led. Nästan över en natt kom spårbarhet3,
möjligheten att spåra våra livsmedel i alla led av
produktionen4, att hamna högt på allmänhetens
och den politiska agendan.
Fiskfusk, alltså fisk och skaldjur som säljs med
en felaktig märkning eller beskrivning, har blivit
en vanlig form av matfusk1. Fisk och skaldjur
är ett av de livsmedlen det handlas mest med
i världen5 och ökad efterfrågan i kombination
med svag lagstiftning har skapat incitament till
felmärkning för att uppnå högre vinst6. Denna
olagliga verksamhet hotar inte bara ärliga
fiskare och fiskhandlare, den underminerar
också alla de ansträngningar och framsteg
som görs av fiskare som fiskar hållbart1. Det
kan också få konsumenter att känna sig lurade
och misstänksamma mot återförsäljare och
varumärken.
Behovet av spårbarhet i fisk- och
skaldjurssektorn är nu allmänt känt7. Marknader
med stor import som exempelvis USA, Japan och
EU har under de senaste åren infört komponenter
av spårbarhet i sin lagstiftning7. Men trots ökad
lagstiftning avslöjar en ny internationell rapport
att i genomsnitt 30 % av fisk och skaldjur i
världen är felaktigt märkta2. För vissa arter
är siffran så hög som 43 %8.
En transparent
leverantörskedja av
fisk och skaldjur gör att
konsumenten vet vilken
fisk hen köper och varifrån
den kommer
En ny
internationell
studie visar att i
genomsnitt 30 %
av fisk och
skaldjur i världen
är felaktigt märkt2
Ett antal frivilliga system för spårbarhet i
livsmedelskedjan har utvecklats för fisk och
skaldjur. MSC:s standard för spårbarhet är ett
sådant och omfattar över 3 000 leverantörer,
beredare och producenter av fisk och skaldjur
över hela världen. Standarden säkrar att de
MSC-märkta produkter som konsumenten köper
kommer från hållbart förvaltade fiskbestånd, att
de inte blandats med andra fiskar och att de kan
spåras längs livsmedelskedjan Från hav till fat.
Spårbarhet: Från hav till fat
©istock.com/Ls9907
5
Vad ligger bakom
felmärkning?
Även om det kan hända att olika
fiskarter oavsiktligt sammanblandas i
leverantörskedjan så motiveras medvetet fusk
av att göra vinst9, 6.
Flera vetenskapliga undersökningar har visat på en högre
andel felmärkning bland eftertraktad fisk såsom blåfenad
tonfisk (Thunnus Thynnus)10 och vildfångad kungslax
(Oncorhynchus tshawytscha)8, 11 och en lägre andel i
snabbmat som fiskpinnar och surimisticks12.
Högre andel felmärkning rapporteras oftare
från restauranger och i take-away-mat än i
livsmedelsaffärer8, 9, 13. På restauranger kan omärkta
varor snabbt bytas ut för att öka vinsten eller för att fylla
luckor i utbudet. Ett av de mer lönsamma ”fiskbytena”
avslöjades i en belgisk restaurang där torsk från Atlanten
(som normalt kostar 185-230 kr/kg) hade ersatts av
pangasius från Vietnam (Pangasianodon hypotalamus,
som normalt kostar 37 kr/kg). Båda arterna har ett ljust
kött som sannolikt kan gå konsumenterna obemärkt förbi,
samtidigt som oärliga försäljare skördar vinsterna10.
Vildfångad kungslax
80 kr/kg
Odlad atlantlax
10 kr/ kg
Fusk inom fisk- och skaldjursbranschen får vidare
konsekvenser för både fiskare och konsumenter.
Den amerikanska konsumtionen av lax är 20 000 ton/år
vilket gör att ett byte av vildfångad kungslax (80 kr/kg)
mot odlad lax (10 kr/ kg) innebär en kostnad på över
58 miljoner kronor för industrin varje år13.
Spårbarhet: Från hav till fat
©istock.com/FelipeCaparrósCruz
6
Del 2
Vad säger egentligen
ett namn?
Konsekvenser av felmärkt fisk
Oavsett orsaken bakom
felmärkning så kan
konsekvenserna av felmärkt fisk
bli enorma.
Olagligt, orapporterat och
oreglerat fiske (IUU)
IUU-fiske avser fiskeverksamhet som
inte uppfyller nationell, regional eller
internationell lagstiftning15.
En internationell studie av IUU-fiske från
54 länder, som omfattar 75% av den globala
fångsten, visar att omkring 11-26 miljoner
ton IUU-fisk landas varje år. Det motsvarar
en förlust på mellan 83 och 195 miljarder
kronor för fiskeindustrin16.
Dessa enorma nivåer av olagligt fångad
fisk påverkar tillförlitligheten i modeller för
fiskeförvaltning och kan leda till att felaktiga
mål och kvoter sätts för lagligt fångad fisk.
Potentiellt kan det bidra till en kollaps av
vissa bestånd eller förhindra återhämtningen
av andra2. IUU-fiske utgör också en
betydande risk för marina ekosystem
och förknippas med både destruktiva
fiskemetoder, höga nivåer av bifångst och
övergivna fiskeredskap som kan orsaka
spökfiske17. Det kan också förstöra det skydd
som marina reservat är tänkta att ge17 och få
allvarliga konsekvenser för kustsamhällen i
utvecklingsländer som är beroende av lokala
fiskebestånd för sitt uppehälle och som sin
primära proteinkälla.
Uppskattningsvis
landas 11-26
miljoner ton IUUfisk varje år, vilket
motsvarar en
förlust på mellan
83 och 195
miljarder kronor
för fiskenäringen16.
7
Finn felen…
Spårbarhet: Från hav till fat
207 kr/kg
37 kr/kg
Ofta är det näst intill omöjligt att identifiera vilken art en fiskprodukt består av bara genom att titta på den, något som de här
två panerade filéerna av torsk (Gadus morhua, till vänster) och Pangasius (Pangasianodon hypophthalmus, till höger) visar.
Påverkan på hälsan
Felmärkt fisk påverkar inte bara våra hav, det kan
också ha betydelse för konsumentens hälsa4, 17.
Även om inte ett spårbarhetssystem innefattar
specifika krav kring matsäkerhet så kan bytet av
en fisk till en annan leda till att konsumenten
omedvetet köper fisk som borde märkas med
varningstexter som rör hälsan.
En undersökning från USA visar exempelvis
att två fiskarter som kan ge problem med
matsmältningen när de äts i stora mängder
(escolar (Lepidocybium flavobrunneum) och
rough-scale oilfish (Ruvettus pretiosus)) ofta säljs
som vit tonfisk. I undersökningen påträffades
dessa arter i 84% av de 114 prover som samlades
in från sushirestauranger i USA9. Försäljningen av
dessa arter är förbjuden i vissa länder och kräver
särskilda varningsetiketter i andra2.
Konsumentbedrägeri
Konsumenters efterfrågan på hållbart fångad
fisk ökar18 och många använder sig av
konsumentguider för att välja fisk och skaldjur19.
Andra väljer vildfångad fisk framför odlad fisk.
När fisk är felaktigt märkt kan dessa konsumenter
omedvetet komma att äta fisk som är fångad
på mindre hållbara sätt eller som inte stämmer
överens med deras moraliska ställningstagande.
En brittisk undersökning av märkning av fisk visar
till exempel att atlantisk torsk (Gadus morhua)
såldes som hållbart fångad stillahavstorsk (Gadus
macrocephalus) hos en stor återförsäljare20. En
annan studie visar att vildfångad lax ersätts av
odlad lax på restauranger i Nordamerika under
vissa tider på året8.
Handel med känsliga och hotade arter
kan gå obemärkt förbi
Ett stort hinder när det kommer till spårbarhet av
fisk i vissa delar av världen är den otillräckliga
märkningen av fisk när den transporteras i
leverantörskedjan9. I USA kan exempelvis
tvetydiga namn som ”grouper” lagligt användas
för att beskriva någon av de 65 olika arterna av
havsarborrsfisk. Exempelvis både akut hotad
svärtad grouper (hyporthodus nigritus) och
atlantisk goliatgrouper (Epinephelus itajara) utan
krav på mer artspecifik information21.
Spårbarhet: Från hav till fat
istock.com/nicolas_
8
MSC:s
spårbarhetsstandard
Trots de tydliga hot som fiskfusk
ger upphov till så finns det hopp. År
1999 utvecklade MSC sin standard för
spårbarhet för att säkerställa att varje
distributör, beredare och återförsäljare
som hanterar och säljer MSC-certifierad
fisk har effektiva system för spårbarhet
på plats. Idag är över 3 000 företag i hela
världen MSC-certifierade.
För att få sälja MSC-märkt fisk måste varje företag
längs leverantörskedjan ha ett giltigt MSC-certifikat
som visar att de uppfyller spårbarhetskraven och
genomgå oberoende revisioner på regelbunden basis.
Under varje revision ska företaget visa att:
•
•
•
•
Den certifierade fisken de säljer kommer från en
certifierad leverantör
De har system för att hålla isär certifierad och
icke-certifierad fisk
Den certifierade fisken alltid kan identifieras
De har ett spårbarhetssystem på plats så att en
såld produkt alltid kan spåras tillbaka till en
certifierad leverantör samt att alla produkter
kan spåras framåt från inköp till försäljning.
Dessa steg gör att MSC-certifierad fisk kan spåras på
sin resa från hav till fat och konsumenten kan känna
sig trygg med dess ursprung.
För att försäkra sig om att dessa spårbarhetssystem
är effektiva så genomför MSC regelbundet en rad
åtgärder för att granska systemen:
”Tracebacks” på MSC-märkta produkter
kontrollerar att de rätta dokumenten finns på
plats i varje steg i leverantörskedjan, från den
punkt där en produkt säljs ända tillbaka till
det certifierat hållbara yrkesfisket. Tracebacks
genomförs regelbundet med fokus på marknader
med högre risk för felmärkning.
2. Volymer av MSC-certifierad fisk registreras och
granskas längs leverantörskedjan för att upptäcka
om produkter bytts ut eller felmärkts.
3. Oanmälda revisioner säkrar att MSC-certifierade
företag uppfyller kraven på spårbarhet.
4. DNA-tester utförs på hundratals MSC-certifierade
produkter runt om i världen för att säkerställa att
de är korrekt märkta.
1.
Ledande återförsäljare inklusive Wholefoods i USA,
Sainsbury’s i Storbritannien och Coles i Australien
inkluderar MSC-certifierad fisk i sina policys kring fisk
och skaldjur för att på så sätt säkerställa hållbarheten
och spårbarheten av sina produkter. ASC, Aquaculture
Stewardship Council, använder sig av MSC:s
standard för spårbarhet för att säkra spårbarheten
av ansvarsfullt odlad fisk.
Spårbarhet: Från hav till fat
9
Del 3
DNA-test
Färg, form och konsistens
av fisk och andra marina
arter ändras ofta till
oigenkännlighet under
tillverkningen av olika
fisk- och skaldjursprodukter2.
Streckkoden som tas
från provet jämförs
med streckkoder för
alla kända fiskarter
1
2
Det här gör att det nästan är omöjligt
att med blotta ögat exakt identifiera
vilka arter som finns i en produkt.
Men oavsett hur en fiskprodukt
förvaras (färsk, konserverad eller fryst)
och i vilken form den är (filé, rom,
bearbetad produkt) så innehåller den
en unik genetisk kod.
Genom att jämföra ett visst segment av
DNA med en referens som innehåller
de genetiska koderna av de flesta
fiskarter så kan forskare identifiera
exakt vilka arter som finns i ett
prov. För vissa arter går det även att
identifiera den exakta populationen
sample 21
Genom att använda en process
som kallas polymerase chain
reaction (PCR) isoleras och
identifieras den del av DNA som
innehåller ”streckkoden”
3
DNA tas fram från provet
genom att använda en
kemisk process
4
fish trace
och därmed var i världen den är
fiskad.
Användningen av DNA-test har
revolutionerat spårbarheten
av fisk och skaldjur under det
senaste decenniet22 och det pågår
forskning för att ytterligare förbättra
effektiviteten och noggrannheten för
ett ständigt växande antal arter23.
DNA-test är ett viktigt verktyg för
att kontrollera äktheten av fisk- och
skaldjursprodukter, avskräcka från
kommersialisering av känsliga och
hotade arter2 och förebygga fiskfusk.
sample 21
Sardina pilchardus
Referenskoden matchas
med streckkoden. Arten
identifieras och jämförs
med produktetiketten
5
Streckkoden som fås från
provet jämförs sedan med
ett referensbibliotek av
streckkoder för kända fiskarter
Spårbarhet: Från hav till fat
©SASA
10
MSC:s DNA-program för
DNA-test
Sedan 2009 har MSC utfört
DNA-tester på hundratals
MSC-certifierade produkter
från hela världen.
Förutom ”tracebacks” av produkter
och en avstämning av volymerna
i leverantörskedjan så används
MSC:s program för DNA-tester för
att kontrollera effektiviteten av
MSC:s program för spårbarhet. Detta
för att säkerställa tillförlitligheten
av produkter som bär MSC:s blå
miljömärkte.
Genom att använda en lista med
alla MSC-märkta produkter (totalt 8
218 unika produkter vid tillfället för
testet), och i syfte att få ett statistiskt
signifikant urval från listan, så
valdes 257 produkter slumpmässigt
ut och undersöktes av ett oberoende
laboratorium (the Wildlife DNA
Forensics unit at Science and Advice
for Scottish Agriculture, SASA).
Produkterna kom från 16 länder,
99.6%
av 256 MSC-märkta
produkter vi testade var
korrekt märkta
inkluderade 13 fiskarter och omfattade
en mängd olika produkter (färska,
frysta, kylda, konserverade och
surimi). Testerna som gjordes av
laboratoriet identifierade en specifik
sektion av DNA, eller ”genetisk
streckkod”, i varje prov.
För varje test säkrade SASA att
den genetiska streckkoden kunde
särskiljas från nära besläktade
fiskarter, eller de som sannolikt
kan användas i utbyte. Genetiska
referenser användes för att styrka
streckkoderna (BOLD database, Fish
Trace database samt provexemplar
från Genbank). Testerna upprepades
upp till fyra gånger på prover som
inte visade något resultat. För att
försäkra sig om provresultatens
trovärdighet skickades alla produkter
(med undantag för konserverade
produkter) till laboratoriet utan
produktdetaljer.
i. Laboratoriet använde enbaspolymorfi (Single Nucleotide Polymorphisms SNPs) som identifierar skillnader i enstaka nukleotider inom sekvenser som
annars är vanliga mellan arter och DNA-sekvensering som identifierar en sekvens unik för en specifik art. Mer detaljer kring processen kan fås av MSC på:
[email protected]
11
Spårbarhet: Från hav till fat
2015 års resultat –
länder och arter
16
28
13
Kanada
5
Sverige
Finland
Storbritannien
8
Frankrike
8
USA
1
1
4
4
Polen
9
Belgien
5
120
av
121
Italien
Spanien
21
Danmark
Nederländerna
Japan
korrekt märkta
Tyskland
9
Australien
3
Sydafrika
100 % korrekt märkt
16
256
olika länder ingick i testet
med MSC-märkta produkter
55 Lyrtorsk
112 Sill
99,6 % korrekt märkt
29 Stillahavslax
olika MSC-märkta
produkter testades
3 Stillahavstorsk
Korrekt märkt
28 Atlanttorsk
5 Kummel
8 Kolja
5 Hoki
3 Gråsej
4 Sardin
2 Rödspätta
1 Klippflundra
Felmärkt
1 Klippflundra
Spårbarhet: Från hav till fat
12
Spårbarhet i
leverantörskedjan
256 av de 257 produkter som
skickades till laboratoriet
kunde identifieras i DNA-testet.
Provet som inte visade något
resultat trots fyra försök kom
från en hälleflundraprodukt
från USA. Produkten var en
fiskchili så eventuellt hade
tillverkningsprocessen gjort att
testets DNA ändrats.
Endast en produkt av de
återstående 256 visade sig
vara felmärkt. Den felmärkta
produkten var en fryst fiskfilé från
en europeisk detaljhandel som
var märkt som en viss typ av MSCcertifierad plattfisk (Southern rock
sole, Lepidopsetta polyxystra).
DNA-testet visade att det istället
var en annan typ av plattfisk
(Northern rock sole, Lepidopsetta
bilineata).
Det här undersöktes genast
genom att spåra dokumentationen
bakåt i leverantörskedjan och
både de berörda företag som
handlat med fisken och deras
certifieringsföretag informerades.
År
Korrekt
Antal testade
Antal
Antal felmärkta Antal
märkta (%) MSC-produkter testade arter produkter
länder
2015
99.6
256
13
1
16
2013
99
320
13
3
15
2012
99.2
381
9
3
14
2011
97.4
195
6
5
9
2009
100
240
3
0
4
Undersökningen visade inga
spår på ett medvetet utbyte
utan en oavsiktlig förväxling
av två närbesläktade
arter, båda fångade i MSCcertifierade yrkesfisken.
Felmärkningen berodde
på att de två arterna inte
hade identifierats och
dokumenterats korrekt i
leverantörskedjan. Felet
har lyfts med det oberoende
certifieringsföretaget som
kommer att se till att det följs
upp under nästa revision.
Oceanas egna DNA-tester
har avslöjat omfattningen
av felmärkning på den
globala marknaden för
fisk och skaldjur. Robusta
och trovärdiga system för
spårbarhet är nödvändigt för
att hålla olagligt fångad fisk
utanför den internationella
marknaden samtidigt som
det ger mer information till
konsumenter om deras köp
av fisk och skaldjur.
Lasse Gustavsson,
Senior Vice President
och Executive Director
för Oceana i Europa.
Spårbarhet: Från hav till fat
© Image caption
13
MSC:s
resultat i jämförelse
Tabellen sammanfattar
resultaten av de senaste
undersökningarna som
utförts på fisk och skaldjur
i olika delar av världen med
hjälp av DNA-test.
Land
År
USA
2013 Restauranger, matbutiker,
sushirestauranger
67.0 (1215) 9
Europa
2015 Återförsäljare, cateringföretag,
kylanläggningar, beredningsföretag,
importplatser
94.0
(3906)
Med tanke på den höga andelen
felmärkning som hittats på marknaden
är resultaten från MSC:s DNA-tester
mycket positiva. En nyligen publicerad
studie som sammanfattar resultaten
från 51 olika DNA-undersökningar
(vilka tillsammans gjort tester på
4 500 prov av fisk och skaldjur) visar
att felmärkningen globalt ligger på i
snitt 30%2.
Även om leverantörskedjan för
MSC-märkta produkter visar på
mycket liten felmärkning så undersöks
alla avvikelser grundligt för att
säkra att MSC:s spårbarhetsstandard
fortsätter att fungera.
Europa
2015 Återförsäljare
95.1 (1563) 22
Storbritannien
2015 Återförsäljare
96.7 (647)
22
Spanien
2015 Återförsäljare
91.1 (267)
22
Irland
2015 Återförsäljare
96.1 (180)
22
Portugal
2015 Återförsäljare
93.3 (178)
22
Frankrike
2015 Återförsäljare
97.3 (146)
22
Tyskland
2015 Återförsäljare
93.8 (145)
22
Belgien
2015 Restauranger och matsalar
68.2 (280) 10
Sydafrika
2012 Grossister och återförsäljare
69.3 (140)
25
Kanada
2011
Återförsäljare, takeawayrestauranger, 58.9 (236)
sushirestauranger
26
Plats
% korrekt
märkt
Ref
24
Spårbarhet: Från hav till fat
14
Slutsatser
och framtida projekt
Även om resultaten är lovande så återstår ett antal begränsningar
med DNA-tester. MSC arbetar med att lösa lösa dessa utmaningar
och samtidigt fortsätta använda ”tracebacks”, oannonserade
revisioner och granska volymer för att säkra integriteten i den
certifierade leverantörskedjan för fisk och skaldjur.
Bredda DNA-testerna till
restaurang
De senaste DNA-testerna tittade på
ett slumpmässigt och representativt
urval av MSC-märkta produkter från
detaljhandeln. En likvärdig representativ
provtagning från restauranger och
matsalar begränsas idag av tillgång
på produkter och möjligheten att
få tillträde (till exempelvis skolor).
För att komma runt detta problem,
inte minst eftersom en högre andel
felmärkta produkter rapporteras
från restauranger, lunchmatsalar
och takeawayrestauranger än i
livsmedelsbutiker8-10, 18, 13, så planerar
MSC att föra in krav på slumpmässig
testning av certifierade restauranger
och introducerade även DNA-tester i
revisionerna av företag som riktar sig
till konsumenter (såsom fiskdiskar och
restauranger) under 2015.
Förbättra test av tonfisk
Den senaste omgången av MSC:s
DNA-tester inkluderade inte
tonfiskprodukter. Det är svårt att ta fram
ett DNA med bra kvalitet ur tonfisk på
burk (som är majoriteten av de MSCmärkta tonfiskprodukterna), detta på
grund av att uppvärmningsprocessen
som används när tonfisken konserveras
och den vätska tonfisken läggs i (olja,
vatten, vinäger) kan skada fiskens
DNA och göra den svår att identifiera27.
MSC:s DNA-tester år 2013 inkluderade
40 tonfiskprodukter och inget tydde
på felmärkning men testet gick inte att
genomföra för 12 produkter (30 %). På
grund av detta gjordes inga tester av
tonfisk 2015. För närvarande arbetar MSC
med australiensiska Commonwealth
Scientific and Industrial Research
Organisation (CSIRO) för att utveckla ett
test som ska kunna skilja mellan alla för
Spårbarhet: Från hav till fat
15
handeln viktiga tonfiskarter och deras
troliga substitut, liksom även fungera
bättre för konserverade produkter. Det
här testet kommer att användas i försök
under 2016 och om det går bra tillämpas
från 2017 och framåt. Samtidigt som
dessa tester är under utveckling kommer
MSC att utföra en serie av ”tracebacks”
speciellt riktade mot leverantörskedjan av
tonfisk för att säkerställa att de uppfyller
kraven i MSC:s spårbarhetsstandard.
Forskning och förbättringar
MSC arbetar också för samarbeten inom
andra forskningsprojekt kring spårbarhet
av fisk och skaldjur. Förutom med CSIRO
så samarbetar MSC med genetiker på
universitetet i Bangor och med initiativet
LABELFISH som arbetar för ökad
samverkan när det gäller arbetssätt,
forskning och provtagning.
DNA-tester är än så länge mindre
utvecklade för skaldjur. I framtiden
kommer MSC:s provtagningar att
utökas och även innefatta räkor och
musslor. I nuläget samarbetar MSC
med forskare i Australien för att
undersöka möjligheten att använda
Trace Element Fingerprinting (TEF) som
metod för spårbarhet. Tekniken testas
av australiensiska yrkesfisken för att
kunna bestämma det troliga ursprunget
av räkor inom den australiensiska
räkindustrin, i framtiden kan tekniken
komma att användas internationellt.
Metoden anses vara en av de mest
tillförlitliga för att bestämma ursprung
av fisk och skaldjur23 och innebär
att spårbara element (till exempel
koncentrationen av viss mineral)
identifieras i skal och vävnad av fisk
och skaldjur och att denna sedan
jämförs med spårbara element funna
i yrkesfisken och fiskodlingar. Även
genetiska tester på populationsnivå
som kan identifiera det geografiska
ursprunget (fiskevattnet) för några arter
kommer att utforskas mer i framtiden.
Referenser
1.
2.
Barendse, J. & Francis, J. Towards a standard
nomenclature for seafood species to promote more
sustainable seafood trade in South Africa. Mar. Policy
53, 180–187 (2015).
Pardo, M. Á., Jiménez, E. & Pérez-Villarreal, B.
Misdescription incidents in seafood sector. Food
Control 62, 277–283 (2016).
16.
Agnew, D. J. et al. Estimating the Worldwide Extent of
Illegal Fishing. PLoS One 4, e4570 (2009).
17.
MRAG. Review of Impacts of Illegal, Unreported and
Unregulated Fishing on Developing Countries. Final
Report, MRAG, London 178 (2005).
18.
Marine Stewardship Council. Consumer Survey Results
2014. (2014). at <https://goo.gl/vvwUzr>
Gutiérrez, N. L. et al. Eco-label conveys reliable
information on fish stock health to seafood consumers.
PLoS One 7, e43765 (2012).
3.
Elliott, C. Elliott Review into the Integrity and
Assurance of Food Supply Networks – Final Report.
HM Government Report 157, (2014).
19.
4.
European Commission. Food Traceability. (2007). at
<http://goo.gl/A8i2cP>
5.
Smith, M. D. et al. Sustainability and global seafood.
Science. 327, 784–786 (2010).
20. Miller, D., Jessel, A. & Mariani, S. Seafood mislabelling:
comparisons of two western European case studies
assist in defining influencing factors, mechanisms and
motives. Fish Fish. 13, 345–358 (2012).
6.
Jacquet, J. L. & Pauly, D. Trade secrets: Renaming and
mislabeling of seafood. Mar. Policy 32, 309–318 (2008).
21.
Lowell, B., Mustain, P., Ortenzi, K. & Warner, K. One
Name , One Fish : Why Seafood Names Matter. (2015).
7.
FAO. The state of world fisheries and aquaculture. Food
and Agriculture Oraganization of the United Nations
(2014).
22.
Mariani, S. et al. Low mislabeling rates indicate
marked improvements in European seafood market
operations. Front. Ecol. Environ. 13, 536–540 (2015).
8.
Warner, A. K. et al. Oceana Reveals Mislabeling of
America ’ s Favorite Fish : Salmon. 1–20 (2015).
23.
9.
Warner, K., Timme, W., Lowell, B. & Hirshfield, M.
Oceana study reveals seafood fraud nationwide. (2013).
Leal, M. C., Pimentel, T., Ricardo, F., Rosa, R. & Calado,
R. Seafood traceability: current needs, available tools,
and biotechnological challenges for origin certification.
Trends Biotechnol. 33, 331–336 (2015).
10.
Oceana. Too cheap to be true: Seafood fraud in
Brussels 1–5 (2015).
11.
Cline, E. Marketplace substitution of Atlantic salmon
for Pacific salmon in Washington State detected by
DNA barcoding. Food Res. Int. 45, 388–393 (2012).
12.
Huxley-Jones, E., Shaw, J. L. A., Fletcher, C., Parnell, J.
& Watts, P. C. Use of DNA Barcoding to Reveal Species
Composition of Convenience Seafood. Conserv. Biol.
26, 367–371 (2012).
13.
Muñoz-Colmenero et al.DNA authentication of fish
products reveals mislabelling associated with seafood
processing. Fisheries. 41, 128-138 (2016).
14.
Knapp, G., Roheim, C. A. & Anderson, J. L. The Great
Salmon Run : Competition Between Wild and Farmed
Salmon. (2007).
15.
Agnew, D. & Barnes, C. in Fish Piracy. Combating
Illegal, Unreported and Unregulated Fishing 19–49
(OECD, 2004).
24. Fish substitution (2015) - European Commission. (2015).
at <http://goo.gl/rgJI8a>
25.
Cawthorn, D.-M., Steinman, H. A. & Witthuhn, R. C.
DNA barcoding reveals a high incidence of fish species
misrepresentation and substitution on the South
African market. Food Res. Int. 46, 30–40 (2012).
26.
Hanner, R., Becker, S., Ivanova, N. V. & Steinke, D.
FISH-BOL and seafood identification: Geographically
dispersed case studies reveal systemic market
substitution across Canada. Mitochondrial DNA
22, 106–122 (2011).
27.
Chapela, M. J. et al. Comparison of DNA extraction
methods from muscle of canned tuna for species
identification. Food Control 18, 1211–1215 (2007).
Kontakt:
www.msc.org
[email protected]
@MSCSverige
/Blafisk
/marine-stewardship-council
© Marine Stewardship Council 2016