Snorkling

Göran Sundblad
Ulf Bergström
Lars Ljunggren
Yngelinventering
Kort version, väldigt kort.
Provtagningsdesign:
Data samlas in från provytor på ca 10 × 10 meter. Dessa provytor, eller provtagningsstationer, slumpas
fram med hänsyn till fredningsområdenas utbredning, predikterade kartor över några målarters
utbredning samt inom 6m djupkurvan från sjökorten. Inom varje delområde bör man sträva efter att
fånga in gradienter i djup och exponering. För att inte provtagningen av fisk ska störas får stationerna
inte ligga närmare varandra än 30 meter.
Utförande:
Ett båtlag med minst två personer utför provtagningen. Provtagningen inleds med att ett vattenprov tas
för senare analys av grumlighet (turbiditet). Proverna hålles med fördel kalla och fryses så fort tillfälle
medges. Siktdjup bör även mätas innan yngelprovtagningen påbörjas. Vid tillfällen då detta inte är
möjligt, exempelvis pga bottensikt tas siktdjup från närmsta möjliga punkt som kan anses vara samma
”vattenmassa”. Provtagning av fisk inleds genom att båten långsamt glider fram mot
provtagningsstationen varpå en mindre sprängladdning á 10g (OBS att de nya kapslarna har nya vikter,
mät och kontrollera!) läggs ut framför båten och detoneras på en halv till en och en halv meters djup.
Detonationspunkten märks noggrant ut med en boj och position tas med GPS. Därefter samlas all
flytande fisk in. När all fisk insamlats går en person ner i vattnet och samlar in all sjunken fisk medan
kvarvarande person övervakar och mäter temperatur och salinitet. Medan eller efter sjunkande fisk
samlats in uppskattar dykaren/snorklaren i 5m radie från mittpunkten artspecifika vegetationens
förekomst i procent för hela ytan, grad av generell påväxt på vegetationen (klasser från 0 till 4) samt
procentuell fördelning av bottensubstrat (se nedan). Parallellt med förflyttning till
provtagningspunktena insamlas även siktdjup och djup (ev också temperatur) i en gradient av
representativa vattenmassor/fjärdar. Dessa noteras på separat papper/protokoll med tillhörande
information om positionering och identifikation.
Parametrar:
1. Vegetation och påväxt
Detaljerad information om artförekomst och täckningsgrader är viktig för både
naturvärdeskaraktärisering och modellering av växt/fisksamhällen varför detta noteras. Grad av
påväxt har noterats systematiskt i tidigare inventeringar och kan ge ett visst mått på grad av
eutrofiering och användas i framtida bedömningsgrunder för ekologisk kvalitet, därför noteras den
även i detta fall.
 Vegetationens täckningsgrad: (%)
 Påväxtalger: (klass 0-4)
Klass
Beskrivning
4
"Kvävande", underliggande vegetation måste grävas fram och ser ut att må
dåligt av täcket, alternativt bar botten med tät sammanhängande
trådalgsmatta
3
Kraftig trådalgspåväxt men underliggande vegetation ser frisk ut
2
Tydliga (ca femkronorsstora) ansamlingar av trådar
1
Nästan alla rutor där vegetationen ser ren ut (där finns alltid trådar)
0
Används nästan uteslutande för bar gyttjebotten där man kontrollerat med
fingret att trådalger inte förekommer
2. Djup
Djup är en nyckelparameter för habitatmodellering och bör inventeras. Förslagsvis mäts djupet med
decimeternoggrannhet vid mittenpunkten. Djup noteras även vid de punkter där siktdjup noteras.
Notera position, datum, waypointID samt lämpligt namn.
 Djup (dm)
3. Siktförhållanden (grumlighet)
Detaljerad information om siktförhållandena ger en möjlighet till kalibrering av satellitbilder och är
dessutom en potentiellt intressant faktor i all habitatmodellering. Då siktdjup mäts noteras även
djupet. Vattenprover samlas in vid varje station före detonation och dykning och fryses vid
hemkomst. Proverna märks med position, datum, waypointID samt lämpligt namn.
 Turbiditet (NTU)
4. Bottensubstrat
Bottensubstrat är en viktig faktor i många habitatmodeller, särskilt för växtsamhällen.
Informationen om bottensubstrat på grunda miljöer i Östersjön är väldigt sparsam.
Bottensubstratdata från grunda områden har exempelvis pekats ut som en mycket dåligt undersökt
och betydelsefull parameter i Naturvårdsverkets SAKU-projekt. Därför gör vi en bedömning av
bottensubstrat för varje inventerad yta, som i stort överensstämmer med Naturvårdsverkets manual
för Sedimentundersökning i Kust och Hav
(http://www.marbipp.se/2biotop/3mjukbot/10metod/3klassif/1.html). Procent täckningsgrad för
varje substrat nedan bedöms:
 Bottensubstrat (%)
o Rock
o Boulder >600mm
o Stones 200-600mm
o Stones 60-200mm
o Gravel 2-60mm
o Sand 0.06-2mm
o Soft (Silt 0.002-0.06mm; Clay <0.002)
5. Förekomst av ung/småvuxen fisk
Fiskyngel och småvuxna fiskar insamlas i varje provyta. Denna information är värdefull dels för att
karaktärisera områdenas naturvärde och betydelse för fisket men också för att ge oss en möjlighet
att validera och utveckla habitatmodeller samt för att kunna utvärdera eventuella effekter av
fredning. All fisk samlas in, artbestäms och räknas. Ett delprov (minst 20 per station) längdmäts.
Förslagsvis sparas abborre och gädda i finsprit för ev framtida otolitanalyser/genetik. Vid
utvärdering av fiskevårdsåtgärder sparas all abborre och gädda, dock max 30 st från resp område.
Samma bör gälla vid fredningsområden.
 Täthet (antal per art)
 Längd (mm)
 Ålder (0+, juvenila, adulta).
 Sjukdomar/sår
6. Temperatur och Salthalt
Mäts vid ytan (ca 0.5m djup)
 Temperatur (°C)
 Salthalt (‰)
4. Utrustningslista (förslag)
Allmänt
 Flytväst
 1 Kylbag för fältlunch och dryck
 1 GPS-mottagare + extrabatterier
 Digital undervattenskamera + laddare och överföringssladd
 Provfisketillstånd och spränglicens (inklusive undantag för metod)
 Anteckningsmateriel + spritpennor, även vattenfast skrivmaterial
 Transektprotokoll, både pappersvariant och vattenfasta
 1 Kylbag för prover + kylklampar
 2 Vattentäta emballage / boxar för förvaring
 Plastpåsar (3 l), sopsäckar för tändkablar mm
 Frystejp
 1 Siktskiva, decimetergraderad
 Ev. kort informationsblad om inventeringen (att dela ut till intresserade)
 Mobiltelefon
 2 Provtagningsplan/manual, inkl. viktiga telefonnummer
 Bärbar dator
 1 Salinitets- och temperaturmätare
 Båt + bensin + tankkort
 Säkerhetsbox inkl förbandslåda, verktyg o kniv
 Åror, ankare, lina, lås o kätting, spännband till trailer
 Sjökort
 Kartor
 Kartkopior (helst inplastade ortofotokartor som går att skriva på med blyerts)
 burkar för turbiditetsprover + turbiditetsmätare
Snorkling
 Snorklingsutrustning (våtdräkt, handskar, skor, snorkel, cyklop, fenor, viktbälten, kniv,
handduk, badkläder)
 Skrivskiva, plastpapper, blyertspennor, nätpåsar för fiskinsamling
 Sänke med boj för att visa skottplats, lämpligen djupgraderad (ca 6m). Vikt 1-2kg.
 Bestämningsnycklar. För makrofyter rekommenderas ”Den nya nordiska floran” av Bo
Mossberg och Lennart Stenberg (senast utgiven 2003). För alger rekommenderas ”Alger vid
Sveriges östersjökust” av Anna Tolstoy och Katrin Österlund (utgivare Artdatabanken, SLU,
Uppsala). För kransalger rekommenderas även ”Charophytes of the Baltic Sea” av H. Schubert
och I. Blindow (Eds), utgiven av Koeltz Scientific Books, Tyskland.
Fiskyngel
 2 långskaftade håvar med finmaskigt nät (6mm)
 1 långt (4-5m) metspö i lätt material ex grafit, med ögla i toppen (för sprängämnena, fixas lätt
till med ståltråd och silvertejp)
 1 stor och en liten balja (helst i ljus färg) för att sortera och samla fisken.
 2 nycklar för artbestämning av fiskyngel.
 2 st mätbrädor för längdmätningar
 provburkar och plastpåsar för fiskprov. Ev. sprit för konservering
 1 elektrisk slagtändare (+ en reserv)
 Tändhattar med tillhörande non-el kabel
 Primex