Uppdragsnr: 10133309
1 (6)
PM
Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet ytvatten
John Sternbeck, WSP
Inledning
Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten från Mälaren är för liten vilket medför att risken för
kostnadskrävande översvämningar är alltför hög. Stockholms stad planerar
därför att i samband med ombyggnationen av Slussen även utöka möjligheten att tappa vatten från Mälaren. Ombyggnationen medför bland annat
att kajer, Karl Johanssluss och brokonstruktioner rivs ut och att en ny sluss,
två avtappningskanaler, kajer samt att strömningsförbättrande konstruktioner utförs både uppströms och nedströms de nya avbördningskanalerna.
L:\365x\2010\10133309 VV1 byggrelaterad miljöpåverkan\C-Genomförande\23-SkisserUtkast\kontrollstrategi ytvatten 2011-12-21.docx
Mall: Memo.dot ver 1.0
Under ombyggnationen kommer grumlande arbeten främst att pågå i arbetsområdet vid Söderström, både på Mälarsidan och i den västligaste delen
av Saltsjön. Därutöver kommer erosionskydd att anläggas i Hammarby sluss
och vid flera områden i Mälaren. En viss muddring kommer också ske vid
Maren i Södertälje.
Det förutsätts ofta vid grumlande arbeten i vatten och sediment att någon
form av spridningsbegränsande skyddsåtgärder vidtas. I arbetsområdet vid
Söderström är det dock svårt att få sådana skyddsåtgärder att fungera.
Detta eftersom arbetet pågår under en lång tid och avtappning behöver
kunna ske via Nils Ericsonkanalen under byggtiden, med höga strömmar som
följd. Arbetsområdet behöver dessutom utnyttjas av arbetspråmar vilket
omöjliggör större avgränsningar. Det är heller inte motiverat att använda
spridningsbegränsande åtgärder med tanke på risken för spridning av föroreningar, genom att arbetsområdet är mindre förorenat än det område där
partiklar återsedimenterar. Beräkningar har också visat att de förhållandevis
grovkorniga muddermassorna snabbt återsedimenterar, varför både grum-
WSP Environmental
121 88 Stockholm-Globen
Besök: Arenavägen 7
Tel: +46 8 688 60 00
Fax: +46 8 688 69 22
WSP Environment & Energy Sweden
Org nr: 556057-4880
Styrelsens säte: Stockholm
www.wspgroup.se
Uppdragsnr: 10133309
2 (6)
lighet eller föroreningsnivåer i vattenmassan förväntas bli låga (WSP, 201112-21).
Vid byggarbetet i Söderström och Hammarby Sluss vidtas därför inga spridningsbegränsande åtgärder. Muddringsarbeten, tappning och lastning i
pråm eller lastbil ska dock genomföras med stor försiktighet och med användning av bästa möjliga teknik. Vid övriga områden där grumlande arbeten utförs vidtas spridningsbegränsande åtgärder.
Genomförda beräkningar för arbetsområdet vid Söderström visar att det är
liten risk att miljökvalitetsnormerna för kemisk status i ytvatten ska komma
att överskridas. På grund av likartade förutsättningar bedöms denna slutsats
även gälla för övriga muddringsområden. Därför baseras miljökontroller i
ytvatten främst på mätningar av grumling. Som ytterligare kontroll kommer
även vissa prioriterade ämnen (EU, 2008/105) som förekommer i blivande
muddermassor att mätas men med lägre provtagningsfrekvens.
Analyser av kemiska ämnen sker med viss fördröjning efter provtagning.
Därför kan detta inte användas för momentan återkoppling till verksamheten. Kemiska ämnen används därför istället för en mer långsiktig uppföljning
av kontrollprogrammet. Om det skulle visa sig att normerna för kemisk status inte innehålls, kan detta utgöra underlag för revidering av kontrollprogram eller av skyddsåtgärder.
L:\365x\2010\10133309 VV1 byggrelaterad miljöpåverkan\C-Genomförande\23-SkisserUtkast\kontrollstrategi ytvatten 2011-12-21.docx
Mall: Memo.dot ver 1.0
Strategi
Grumling varierar naturligt och det finns begränsat med referensdata för de
aktuella områdena. Mätningar kommer genomgående och synkroniserat
göras vid tre typer av provpunkter:
1. Uppströms arbetsområdet som lokal referens
2. I arbetsområdet
3. Nedströms i förmodat påverkansområde
Syftet är att härmed kunna särskilja bidraget till grumling från den sökta
verksamheten från övriga källor till grumling. Mätning av grumling kommer
att ske cirka en meter under ytan, cirka en meter över botten samt mitt
emellan dessa nivåer.
Mätningar vid Söderströmsområdet och Hammarbyslussen görs under en
referensperiod om ett år innan arbetena påbörjas, samt löpande under all
tid som grumlande verksamhet pågår. Vid övriga arbetsområden, där verk-
Uppdragsnr: 10133309
3 (6)
samheten är mindre omfattande, görs referensmätningar under två månader innan verksamheten genomförs.
Metodik
Grumlighet kan mätas som suspenderade partiklar (mg/l) eller som turbiditet (FNU). Turbiditet är den mest praktiska metoden och kan ge svar direkt i
fält. Riktvärden anges dock ofta i mg/l. Därför kommer båda parametrarna
att mätas vid 15 tillfällen under referensperioden. Sambandet mellan de
båda parametrar kan upprättas och därefter kan turbiditet användas uteslutande. Detta ger en snabbare och mer effektiv miljökontroll.
Metaller (Cd, Cu, Hg, Ni, Pb och Zn) samt PAH analyseras i vattenprov. För
metaller ska proven analyseras både på total fraktion och löst fraktion. Prover för kemisk analys tas som samlingsprov från en meters vattendjup och
från det mellersta provtagningsdjupet.
Frekvens
L:\365x\2010\10133309 VV1 byggrelaterad miljöpåverkan\C-Genomförande\23-SkisserUtkast\kontrollstrategi ytvatten 2011-12-21.docx
Mall: Memo.dot ver 1.0
Grumlighet och turbiditet ska under referensperioden mätas en gång varannan vecka under ett år. Frekvensen under byggskedet skiljer sig mellan olika
områden, beroende på om grumlingsbegränsande åtgärder utförs eller inte.
Vid Söderström och Hammarbyslussen kommer som tidigare nämnts inga
skyddsskärmar användas. Under byggskedet mäts turbiditet dagligen under
de perioder då grumlande verksamhet pågår, för att säkerställa att ingen
oacceptabel miljöpåverkan förekommer. Metaller och PAH provtas en dag
per månad under referensperioden och byggskedet. Om något prov från påverkansområdet skulle uppvisa halter som utgör 50 – 100 % av motsvarande
miljökvalitetsnorm så förtätas provtagningen till veckovis. Åtgärder om
normen överskrids beskrivs nedan.I övriga områden planeras spridningsbegränsande skyddsskärmar eller motsvarande teknik att användas. Där mäts
grumling varannan dag. Eftersom verksameten är mindre omfattande i
dessa övriga områden görs inga mätningar av kemiska ämnen.
Riktvärden och kontrollmål
Ett kontrollprogram bör ha kontrollmål som i förhand avgör vid vilka halter
som åtgärder ska vidtas. Som kontrollmål kan dels generella riktvärden väljas, men i många fall kan det också vara relevant med platsspecifika
kontrollmål.
Uppdragsnr: 10133309
4 (6)
Enligt förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten ska halten uppslammade fasta substanser inte överskrida 25 mg/l.
Enligt Naturvårdsverkets handbok (2008:2) för övervakning av ytvatten ska
det ses som ett genomsnittsvärde, utan vidare angiven precisering. Negativa
effekter från grumlighet på fisk eller alger kan eventuellt uppstå, men då vid
långvarig och hög grumlighet (Naturvårdsverket, 2009). Därför föreslås att:
Halten uppslammade fasta substanser i påverkansområdet utanför
arbetsområdet får vara 25 mg/l som högsta dygnsvärde
Om halten uppslammade fasta substanser som högsta dygnsvärde
utanför arbetsområdet överskrider 25 mg/l ska veckomedelvärdet
vara högst 10 mg/l.
Saltsjön omfattas inte av detta direktiv, och saknar således generellt rikteller gränsvärde för grumlighet. Dock föreslås att ovanstående mål ska gälla
även för Saltsjön.
L:\365x\2010\10133309 VV1 byggrelaterad miljöpåverkan\C-Genomförande\23-SkisserUtkast\kontrollstrategi ytvatten 2011-12-21.docx
Mall: Memo.dot ver 1.0
I samtliga områden kommer halten uppslammade fasta substanser främst
mätas som turbiditet, vilket motiverats ovan. Utifrån det förhållande mellan
uppslammade fasta substanser och turbiditet som tas fram under referensperioden kommer nämnda kontrollmål också att uttryckas som turbiditet i
enheten FNU.
De föreslagna kontrollmålen avser det påslag som kommer från verksamheten. Därför ska uppmätta halter i arbetsområdet och i påverkansområdet
justeras ned med motsvarande värde från referenspunkten, vid varje enskilt
provtillfälle.
De föreslagna värdena förutses också medföra ett skydd mot för höga halter
av prioriterade ämnen (EU, 2008:105). Med de muddermassor som förekommer vid Söderström innebär en grumlighet upp till ca 30 mg/l mycket
liten risk att metaller i ytvatten överskrider normen för högsta tillåtna halt.
Den långsiktiga grumlighet som motsvarar att någon metall överskrider
normen för årsmedelhalt är avsevärt högre.
Dock ska normerna för vissa prioriterade ämnen användas som kontrollmål
till de kemiska mätningar som genomförs. För de metaller som normer saknas används de av Naturvårdsverket föreslagna gränsvärdena. Samtliga
dessa värden återges i appendix 1.
Uppdragsnr: 10133309
5 (6)
Åtgärder
Första åtgärd vid ett överskridande av målen är att undersöka orsak till
överskridande, åtgärda eventuella brister och skyndsamt upprepa mätningen. Om överskridande kvarstår kontaktas tillsynsmyndigheten.
Rapportering
Resultaten rapporteras löpande till miljöansvarig inom Projekt Slussen och
lagras i databas. Rutiner för rapportering till tillsynsmyndigheten upprättas i
samråd med densamma.
Referenser
EU (2008) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16
december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv
82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG,
samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv
2000/60/EG.
L:\365x\2010\10133309 VV1 byggrelaterad miljöpåverkan\C-Genomförande\23-SkisserUtkast\kontrollstrategi ytvatten 2011-12-21.docx
Mall: Memo.dot ver 1.0
Naturvårdsverket (2008) Övervakning av ytvatten, Handbok för tillämpningen av 7 kap. 1 § förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten
på vattenmiljön samt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:11) om
övervakning av ytvatten enligt nämnda föreskrift. Handbok 2008:2.
Naturvårdsverket (2009) Miljöeffekter vid muddring och dumpning - En litteratursammanställning. Rapport 5999.
WSP (2011-12-21) PROJEKT SLUSSEN. Vattenmiljön - Konsekvensbedömning
ombyggnad av Slussen.
Stockholm 2011-12-21
WSP Environmental
John Sternbeck
Uppdragsnr: 10133309
6 (6)
Appendix 1. Kontrollmål för kemiska ämnen
Bedömningsgrunder för ytvatten enligt EU (2008) och Naturvårdsverket
(2008). För metallerna avser värdena löst fas. I första hand används MACvärdena som kontrollmål. Där sådana saknas används AA-värdena som
kontrollmål.
Ämne
L:\365x\2010\10133309 VV1 byggrelaterad miljöpåverkan\C-Genomförande\23-SkisserUtkast\kontrollstrategi ytvatten 2011-12-21.docx
Mall: Memo.dot ver 1.0
Kadmium
AA (µg/l)
0,09
MAC (µg/l)
0,60
§
Krom
3
Koppar
4§
Kvicksilver
0,05
Nickel
20
Bly
7,2
Zink
8,0§
Naftalen
2,4
Antracen
0,1
0,4
Fluoranten
0,1
1
Benso(a)pyren
0,05
0,1
Benso(bjk)fluoranten
0,03
Indeno(cd)pyren +
benso(ghi)perylen
0,002
0,07
§. Föreslaget gränsvärde enligt Naturvårdsverket (2008)
Referenser:
EU (2008) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16
december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv
82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG,
samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv
2000/60/EG.
Naturvårdsverket (2008) Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande
ämnen - Stöd till vattenmyndigheterna vid statusklassi cering och fastställande av MKN. Rapport 5799.
