Inledning - Mynewsdesk

Sveriges bästa
förband 2008.
www.varnpliktsradet.se
1
Innehållsförteckning
Inledning
3
Metod
4
Bedömningsgrunder
5
Sveriges bästa förband
8
Skikt A
9
Skikt B
11
Skikt C
13
Skikt D
15
Slutord
17
Denna rapport presenteras av Värnpliktsrådet den 19 november 2008. Vid frågor går det bra att
kontakta oss på telefonnummer 08-782 69 12, faxnummer 08-782 67 66 eller på
E-post: [email protected]
www.varnpliktsradet.se
2
Inledning
Den värnpliktiges vardag återfinns på förbanden. Det är på förbanden de krav och idéer som
värnpliktsrörelsen driver börjar och slutar och det är på förbanden den värnpliktige får sin bild av
Försvarsmakten. Oavsett hur många centrala styrningar som ges av Försvarsmaktens Högkvarter eller
från politiskt håll, är dessa verkningslösa om inte förbanden väljer att implementera dessa i praktiken.
Rapporten ”Sveriges bästa förband”, som Värnpliktsrådet årligen ger ut, syftar till att ge en jämförelse
av Sveriges förband inom en rad områden. På det här sättet vill Värnpliktsrådet lyfta fram det som
vissa förband gör bra och vad andra förband bör förbättra. Värnpliktsrådet vill även uppmärksamma
hur värnpliktsvänliga Sveriges förband är. Under året har Värnpliktsrådet arbetat efter det
Värnpliktsprogram som antogs vid Värnpliktskongressen 2007 i Skövde. Värnpliktsrådet har valt, ur
detta program, ett antal punkter som vi anser vara viktiga och jämförbara mellan samtliga förband i
Sverige.
Ett välfungerande medinflytandesystem är grunden för de värnpliktigas möjligheter att påverka sin
egen utbildningssituation. Syftet med medinflytandet är enligt medinflytandeförordningen ”… att
utveckla verksamheten i enlighet med utbildningens mål och främja goda utbildningsförhållanden”,
det är därför av yttersta vikt att medinflytandet fungerar på förbanden.
Försvarsmakten är en av Sveriges farligaste arbetsplatser. De värnpliktiga utsätts dagligen för risker
och en hög säkerhetsmedvetenhet och ett engagemang från de värnpliktiga i säkerhetsarbetet är
nödvändigt för att säkerställa att skador och olyckor aldrig uppstår.
Idag kallas endast en liten del av Sveriges ungdomar till värnplikttjänstgöring. Detta ställer höga krav
på att utbildningen är kvalitativ och rättfokuserad. Att fortfarande använda värnpliktiga som grå
arbetskraft är inte acceptabelt, all utbildning måste syfta till en placering i insatsorganisationen.
Möjligheterna till en meningsfull fritid spelar en stor roll för de värnpliktigas psykiska välbefinnande.
Möjligheter att kunna umgås på caféer, ha tillgång till Internet, läsa upp betyg och idrotta är alla
aktiviteter som bidrar till att den värnpliktige trivs och bättre kan ta till sig sin utbildning.
Då värnpliktstjänstgöringen i dag konkurrerar med arbete och studier har även kravet och behovet på
en civil behållning efter genomförd värnplikt ökat. Att erbjuda de unga män och kvinnor som idag
genomför sin värnplikt ett civilt meritvärde är inte bara ett sätt att motivera den enskilde, utan sänder
också en signal om att deras insats är uppskattad och betydelsefull.
Det är viktigt att Försvarsmakten uppfyller det informationsbehov som finns hos de värnpliktiga, bland
annat genom att i god tid innan inryck ge de blivande värnpliktiga en bild av den verksamhet och den
organisation de kommer att vara en del av i 11 månader eller mer.
Rapporten syftar till att syna förbanden i sömmarna och uppmärksamma hur långt utbildningsplatserna
kommit i att uppfylla Sveriges värnpliktigas krav.
Värnpliktsrådet
3
Metod
Under hösten 2004 utarbetade Värnpliktsrådet ett regionalt kravdokument, vars syfte var att underlätta
kravdrivningen ute på förbanden. Samtliga krav kommer från, eller kan härledas ur,
Värnpliktsprogrammet, men då detta dokument också innehåller krav som ej går att genomföra på
regional nivå, ansåg Värnpliktsrådet att ett dokument vilket enbart riktade sig till förbanden var att
föredra. Detta dokument uppdaterades och skickades ut till samtliga förband som en orientering om
vad Värnpliktsrådet ansåg vara värt att granska under förbandsbesöken. Det gavs även besked om att
dokumentet skulle komma att utgöra underlag inför rapporten ”Sveriges bästa förband”.
Värnpliktsrådet har valt att utifrån denna rapport fokusera på elva frågor vilka berör områdena
medinflytande, grundutbildning, arbetsmiljö och säkerhet, civilt meritvärde, fritid samt information.
Utöver dessa frågor genomför Värnpliktsrådet en intern bedömning av förbanden, som grundar sig i
respektive regionalansvariges intryck under året.
Respektive regionalansvarig i Värnpliktsrådet ansvarar för bedömningen av förbanden inom sitt
ansvarsområde och poängsätter därefter de olika områdena med hjälp av uppgifter från förbanden.
Värnpliktsrådet har valt att sedan redovisa resultatet för Försvarsmakten som helhet, det görs alltså
ingen skillnad mellan vapengrenarna. Detta då Värnpliktsrådet anser att de frågor Värnpliktsrådet
bygger rapporten på är utformade så att det inte görs någon skillnad på armén, flygvapnet eller
marinen.
Förbanden kommer inte rankas i nummerordning utan fördelas i, utöver Sveriges bästa
förband, fyra skikt. Detta för att fokus inte skall ligga på det enskilda förbandets poäng och
placering, utan att fokus istället skall ligga på områden för förbättring i jämförelse med andra
förband. Skiktsystemet är konstruerat så att förbanden, för att klättra i rankingen, snarare bör
se till de förband som ligger i skiktet ovanför snarare än att se till de förband som ligger inom
det egna skiktet.
För att bedömningen skall bli så rättvis som möjlig kommer förbanden bedömas utifrån uppnådda
resultat utslaget på hela Värnpliktsrådets verksamhetsår, och alltså ej endast utifrån de resultat vilka
idag är uppnådda. Detta innebär att om exempelvis Nätverket för Värnpliktiga Kvinnor ej fungerat
tillfredsställande under året, men startats upp den senaste månaden och sedan fungerat bra, kan ej full
poäng delas ut på denna punkt. Det bör även poängteras att målet med rapporten är att den skall vara
ett över tiden jämförbart verktyg för att följa upp värnpliktigas situation på förbanden. Därför kommer
endast små delar av rapporten ändras från år till år.
Värnpliktsrådet har valt att göra skillnad på stora och små förband i vissa frågor. Definitionen
av ett litet förband baserar sig på medinflytandeförordningens gräns med 300 värnpliktiga som
högsta antal. Värnpliktsrådet anser att det är intressant att göra skillnad på storleken i till
exempel fråga 2. Fråga två behandlar medinflytandeofficeren och Värnpliktsrådet anser att ett
mindre förband bör klara sig bättre med en deltidsanställd medinflytandeofficer än vad ett stort
förband gör.
4
Bedömningsgrunder
1. Förbandet uppfyller de krav som medinflytandeförordningen (Förordning 1995:808 om
medinflytande för totalförsvarspliktiga) ställer.
Bedömningen görs utifrån hur bra förbandet följer förordningen. Värnpliktsrådet har fokuserat på att
kontrollera hur ofta plutonens/besättningens timme, regements/flottiljs och kompani/divisionsnämnd
och förmöten hålls. Genomförandet av utbildning för förtroendevalda och när i tiden denna har lagts
har också räknats in i bedömningen.
Första nivån: Förbandet har ej ett fungerande medinflytande. Uteblivna nämnder och
plutonens/besättningens timme har varit vanligt förekommande under året, förbandets förtroendevalda
har erhållit utbildning sent eller inte alls.
Andra nivån: Medinflytandet fungerar bra i stort, men har vissa brister. Plutonens/besättningens
timme har missats vid ett antal tillfällen under året. Vissa av de förtroendevalda har erhållit utbildning
sent eller inte alls.
Tredje nivån: Medinflytandet fungerar mycket bra vid förbandet. Stor majoritet nämnder och
plutonens/besättningens timme har hållits under året. Förbandets förtroendevalda har erhållit
utbildning inom givna tidsramar.
2. Förbandet har anställt en medinflytandeofficer vars huvuduppgift är att stötta de
förtroendevalda i deras tjänsteutövanden.
Första nivån: Förbandet har ingen medinflytandeofficer.
Andra nivån: Förbandet har en anställd med medinflytandet som tillika uppgift alternativt arbetar
deltid med detsamma.
Tredje nivån: Förbandet har en medinflytandeofficer som enbart arbetar med att stötta och utveckla
medinflytandet vid förbandet.
3. Förbandet stöttar de förtroendevalda med resurser och administration.
Första nivån: Förbandet erbjuder lite eller inget administrativt stöd till de förtroendevalda.
Andra nivån: Förbandet stöttar de förtroendevalda till viss utsträckning. De förtroendevalda kan till
exempel ha tillgång till mobiltelefon, eget rum eller andra verktyg som underlättar kommunikation.
Tredje nivån: Förbandet ger sin förtroendevalda ett bra stöd avseende resurser och administration.
Samtliga huvudförtroendevalda har egna mobiltelefoner och har tillgång till fax, dator, skrivare och
arbetsrum.
4. Förbandet har ett fungerande nätverk för värnpliktiga kvinnor (NVK) med en vald
huvudförtroendevald från NVK.
Första nivån: Förbandets NVK fungerar ej tillfredsställande. Det finns ingen huvudförtroendevald
från NVK vid förbandet, ingen anställd officer som svarar för stöttning av nätverket. Informationen
avseende nätverket är undermålig. Den huvudförtroendevalda från NVK har ej status som övriga
huvudförtroendevalda på förbandet.
Andra nivån: Förbandet har ett nätverk som fungerar, men det finns vissa brister.
Tredje nivån: Nätverket fungerar bra vid förbandet. Den huvudförtroendevalda från NVK åtnjuter
samma status som övriga huvudförtroendevald och har tilldelats resurser för att kunna verka i sitt
uppdrag. Det finns en anställd kontaktperson var uppgift är att stötta NVK vid förbandet. Förbandet
axlar ansvaret med att informera om NVK utan att lägga ansvaret på den huvudförtroendevalda från
NVK.
5. Förbandet tillser att skyddsassistenterna på alla nivåer i linjeorganisationen bereds tid att ta
del av och diskutera kring de utbildningssäkerhetsanalyser som görs innan övning eller annan
utbildningsverksamhet.
5
Första nivån: Förbandet använder sig sällan eller aldrig av skyddsassistenterna i övningsplanering
med mera, på någon nivå.
Andra nivån: Nyttjandet av skyddsassistenterna fungerar på förbandsnivå, tillfredsställande på
kompaninivå och bristfälligt på plutonsnivå.
Tredje nivån: Förbandet nyttjar sina skyddsassistenter på ett bra och ändamålsenligt sätt på samtliga
nivåer.
6. Det förekommer inga former av grå arbetskraft vid förbandet.
Första nivån: Bevakningssoldater med uppgift att bemanna vaktkurer och liknande eller andra
befattningar som syftar till att stödja grundorganisationen finns vid förbandet och/eller att enskilda fall
av beordrad grå arbetskraft har förekommit. Bevakningssoldaterna och liknande befattningar
erhåller ingen kompletterande utbildning regelbundet.
Andra nivån: Bevakningssoldater med uppgift att bemanna vaktkurer och liknande eller andra
befattningar som syftar till att stödja grundorganisationen finns vid förbandet alternativt att enskilda
fall av beordrad grå arbetskraft har förekommit vid förbandet. Bevakningssoldaterna och liknande
befattningar erhåller kompletterande utbildning regelbundet.
Tredje nivån: Förbandet nyttjar sig inte av bevakningssoldater med uppgift att bemanna vaktkurer
och liknande eller andra befattningar som syftar till att stödja grundorganisationen samt att inga fall av
beordrad grå arbetskraft har förekommit vid förbandet.
7. Förbandet jobbar emot och förebygger diskriminering och sexuella trakasserier.
Första nivån: Ingen eller bristfällig utbildning i diskriminerig och sexuella trakasserier samt ingen
information om NVK och HoF har getts de värnpliktiga.
Andra nivån: Utbildning i diskriminering och sexuella trakasserier samt information om NVK och
HoF har getts till samtliga värnpliktiga.
Tredje nivån: Kvalitativ utbildning i diskriminering och sexuella trakasserier har getts samtliga
värnpliktiga samt uppföljning av utbildningen har skett. Kontinuerlig information har getts till
samtliga på förbandet om NVK och HoF t.ex. har förbandet medarbetare kännedom om
kontaktpersoner för NVK respektive HoF.
8. Förbandet arbetar aktivt emot och förebygger kränkningar samt med en öppen dialog inom
och utom förbandet behandlar fall i linje med den värnpliktiges intressen.
Första nivån: Kränkningar har vid upprepade tillfällen uppmärksammats av Värnpliktsrådet vid
förbandet, men förbandet har inte agerat tillfredställande.
Andra nivån: Värnpliktsrådet har uppmärksammat fall av kränkningar av värnpliktiga under året och
förbandet har i de flesta fall behandlat och agerat i ärendet utifrån de värnpliktigas intressen.
Tredje nivån: Vid fall av kränkningar finns det en öppen dialog inom och utom förbandet. Förbandet
arbetar aktivt med att förebygga förekomsten av kränkningar.
9. Förbandet arbetar målinriktat i syfte att certifiera de militära utbildningar vilka det finns en
civil motsvarighet till.
Första nivån: Förbandet har utbildningar som går att omsätta civilt, men har ej certifierat dessa. Få
resurser läggs på arbetet med att certifiera och utveckla arbete med det civila meritvärdet.
Andra nivån: Förbandet har certifierat vissa utbildningar, men arbetet med att finna nya lösningar och
utveckla det civila meritvärdet måste intensifieras.
Tredje nivån: Förbandet arbetar målmedvetet och intensivt med civilt meritvärde. Förbandets
utbildningar som går att omsätta civilt har certifierats. Förbandet arbetar också kreativt och
nytänkande vad avser nya lösningar och alternativ till en civil meritering.
10. Förbandet erbjuder de värnpliktiga möjlighet till en meningsfull fritid.
Första nivån: Förbandet erbjuder få eller inga möjligheter att kunna bedriva en meningsfull fritid
utöver marketenteri, uppehållsrum och traditionella idrottsfaciliteter.
6
Andra nivån: Förbandet tillhandahåller minst tre av följande alternativ; utbildningskurser, avancerade
idrottsfaciliteter, filmsal, bibliotek, datasal, andaktsrum, fotolaboratorium, musikrum med tillhörande
utrustning.
Tredje nivån: Förbandet har en anställd fritidskonsulent samt kan erbjuda minst fyra av ovanstående
alternativ.
11. Förbandet engagerar sig för att de blivande värnpliktiga ska få information om förbandet.
Första nivån: Förbandet arrangerar inga informationsträffar eller skickar inte ut någon egen
information till blivande värnpliktiga.
Andra nivån: Förbandet bjuder in blivande värnpliktiga i samband med till exempel anhörigdagar
eller regementets dag, dock så erbjuder förbandet ingen speciell informationshelg eller
informationsdag för de blivande värnpliktiga. Har en speciell del på hemsidan för blivande
värnpliktiga där det finns utförlig information om utbildningen och kontaktuppgifter till förbandet.
Tredje nivån: Förbandet bjuder in blivande värnpliktiga till informationshelg/dag med ett program
som endast omfattar de blivande värnpliktiga. Förbandet skickar även ut speciell och egenskriven
information till blivande värnpliktiga i god tid innan inryck. Vid inryck tar förbandet hjälp av före
detta värnpliktiga, första hand förtroendevalda, att informera de värnpliktiga om medinflytande bland
annat.
7
Sveriges Bästa Förband 2008
Södra skånska regementet (P 7)
Motivering:
Förbandsledningen visar ett mycket stort engagemang i medinflytande och arbetsmiljöfrågor. Bland
annat har P 7 kommit långt i arbetet med att använda sig av de värnpliktiga skyddsassistenterna och all
verksamhet genomsyras av en grundläggande hänsyn till säkerheten. De förtroendevalda stöttas från
förbandet genom den anställda medinflytandeansvarige, som arbetar mycket nära de värnpliktiga och
samtidigt löser sin uppgift med stort engagemang. Förtroendevalda arbetar även över plutons och
kompanigränser med frågor som är av stor vikt för förbandets värnpliktiga.
På P 7 finns fortfarande värnpliktiga vakt- och eskortsoldater som bemannar vakten men de
värnpliktiga vaktsoldaterna vid förbandet får idag en gedigen utbildning genom ett ”fyrskiftsystem”
med två veckors sammanhängande fortsatt soldatutbildning (FSU). De värnpliktiga anser att den
utbildning de fått under året är högkvalitativ och givande, och genom ett datasystem med olika kurser
kan de värnpliktiga höja sitt civila meritvärde.
Värnpliktsrådet anser att det vid P 7 råder en mycket god stämning mellan värnpliktiga och befäl.
NVK är högprioriterat och förbandet stöttar de förtroendevalda i sin verksamhet. Förbandet har under
året arrangerat ett antal temadagar och föreläsningar, bland annat i ämnena; droger, arbetsliv och
utlandstjänst. Samtliga av dessa informationstillfällen har uppskattats av de värnpliktiga.
Slutligen anser Värnpliktsrådet att det på P 7 finns en mycket familjär stämning som bidrar till att de
värnpliktiga trivs på regementet.
Med överstående motivering anser Värnpliktsrådet att P 7 är Sveriges bästa förband 2008.
8
Skikt A
Blekinge flygflottilj (F 17)
Sammanfattning:
Flottiljen har arbetat väldigt aktivt med att bli Sveriges mest jämlika och jämställda och arbetar
dessutom kreativt och nyskapande med dessa frågor, där stora delar av förbandet involveras. Flottiljen
lägger även stor vikt vid att sprida informationen om Försvarsmakten och dess värdegrund till
samhället. F 17 använder de förtroendevalda skyddsassistenterna på ett bra sätt och har överlag ett
välfungerande medinflytande, där förbandet även här arbetar kreativt och nyskapande. Arbetet med
NVK håller en hög standard, med tydliga kontaktpersoner. Flottiljen bör fokusera mer på de
värnpliktiga vaktsoldaterna.
Helikopterflottiljen
Sammanfattning:
På Helikopterflottiljen råder en informell och familjär stämning. Detta medför att
medinflytandearbetet får en väldigt naturlig plats i den dagliga verksamheten, och att det formella
medinflytandet håller en väldigt hög nivå. Flottiljen använder sig inte av någon form av värnpliktiga
vaktsoldater eller annan grå arbetskraft. Det civila meritvärdet är prioriterat, och förbandet arbetar med
att säkerställa en meningsfull fritid för de värnpliktiga. Vid kränkningar och liknande har förbandet
handlat utifrån den värnpliktiges intresse, och lagt stor vikt vid att säkerställa en god attityd på
förbandet.
Luftvärnsregementet (Lv 6)
Sammanfattning:
Medinflytandet är en del av den dagliga verksamheten vid förbandet och har en heltidsanställd
medinflytandeofficer som tillsammans med bataljonsledningen och de värnpliktiga förtroendevalda
aktivt arbetar för att stärka och utveckla medinflytandearbetet vid Lv 6. De värnpliktiga anser att deras
utbildning är givande och att relationen mellan befäl och värnpliktiga är mycket god. Lv 6 har ett
mycket omtyckt soldathem där de vänpliktiga kan spendera sin fritid. Utbildningssäkerhetsofficeren
har en nära kontakt med både de förtroendevalda och Värnpliktsrådet, och de förtroendevalda utgör en
stor del i arbetet med verksamhetssäkerheten vid förbandet. Lv 6 arbetar aktivt med att implementera
försvarsmaktens värdegrund och NVK på förbandet har 2008 varit mycket aktivt. Lv 6 använder sig
fortfarande av värnpliktiga för att bemanna vaktkuren och den utbildning de värnpliktiga vakt- och
insatssoldaterna har fått har varit bristfällig. Detta är något förbandet måste förändra.
9
Skaraborgs regemente (P 4)
Sammanfattning:
Förbandet visar ett stort engagemang i medinflytandefrågor. P 4 har en anställd medinflytandeansvarig
som arbetar aktivt och nära de värnpliktiga. Förbandet stöttar de förtroendevalda i deras arbete och
därigenom har förtroendeorganisationen också kunnat stötta förbandet i många frågor. De
förtroendevalda är mycket drivande och har på eget initiativ genomfört en värnpliktskonferens där
även grannförbandens förtroendevalda deltog. Värnpliktsrådet anser att merparten av de värnpliktiga
vid P 4 erhåller en gedigen utbildning, dock bemannar fortfarande värnpliktiga vaktkuren. De
värnpliktiga vakt- och insatssoldaternas utbildning blir enligt Värnpliktsrådet lidande på grund av att
de måste bemanna vaktkuren. De värnpliktiga har mycket goda möjligheter till en meningsfull fritid.
Soldathemmet stöttas av förbandet och är enligt Värnpliktsrådet ett av Sveriges bästa soldathem.
Verksamhetssäkerheten är alltid i centrum och de värnpliktiga skyddsassistenterna har ett stort
inflytande. NVK:s verksamhet är en given del av utbildningen och de värnpliktiga kvinnorna anser att
arbetet med NVK under året har gått bra.
Artilleriregementet (A 9)
Sammanfattning:
A9 är ett förband som tydligt visar hur medinflytande kan bli en del av vardagen. Förbandet har en
öppen attityd, med en intern policy som innebär att värnpliktig skall kunna vända sig till vilket befäl
som helst inom organisationen, och inte bara de egna befälen. Förbandet har en målsättning att sätta
människan före soldaten. NVK fungerar bra på förbandet. De värnpliktiga på förbandet trivs och de
förtroendevalda upplever sig få stöd från ledningen. Förbandet använder skyddsassistenterna på ett
föredömligt sätt, där de implementeras i övningsplaneringen och kontinuerligt nyttjas vid övningar.
A 9 har ett bra fritidsutbud, och arbetar aktivt med att utveckla detta. Förbandet använder inga
värnpliktiga vaktsoldater, vilket är positivt. Inte heller någon annan form av grå arbetskraft har
uppmärksammats av Värnpliktsrådet. Ledningen på A9 skapar aktivt forum där befälslagen har en
möjlighet att sätta sig ner och diskutera bemötandet av de värnpliktiga och pedagogiken de bör nyttja
vid utbildning. Detta för att likrikta befälens värdegrund och attityder samt skapa gynnsamma
förhållanden för en bra utbildning.
10
Skikt B
1. Ubåtsflottiljen
Försvarsmaktens tekniska
skola (FMTS)
Sammanfattning:
Värnpliktsrådet har i år sett en klar förbättring i
det formella medinflytandet. Det kollegiala
förhållningssättet är väl förankrat på flottiljen
och de värnpliktiga uppfattar sig som en viktig
del av arbetslaget. Dock skiljer sig
motivationsnivån kraftigt bland de värnpliktiga
beroende på vilket fartyg de tjänstgör på och
det finns ett klart samband mellan hur mycket
fartygen övat och hur de värnpliktiga uppfattar
sin värnpliktstjänstgöring. Flottiljen använder
sig inte av skyddsassistenterna i tillräckligt stor
mån, dock uppfattas säkerhetsarbetet ombord
som mycket bra. Flottiljen har under året också
förbättrat möjligheterna för de värnpliktiga att
få civila meriteringar genom egengjorda
diplom i t.ex. sjölivräddning och
sjötjänstgöring.
Sammanfattning:
Förbandet har ett mycket välfungerande
informellt medinflytande och de värnpliktiga
anser att utbildningen och instruktörerna håller
en hög standard. Värnpliktsrådet anser att de
värnpliktiga vid FMTS erhåller en kvalitativ
utbildning.
Säkerheten är alltid högst prioriterad och den
kamratliga stämningen tillåter dialog mellan
befäl och värnpliktig. FMTS använder sig
fortfarande av värnpliktiga för att bemanna
vaktkuren. Detta är något förbandet
fortsättningsvis måste försöka förändra. FMTS
har en medinflytandeansvarig officer som har
medinflytandeuppdraget som en tillikauppgift.
De värnpliktigas utbildning är i sin helhet civilt
meriterande, dock har de värnpliktiga inte
tillgång till något eget soldathem. De
värnpliktigas fritid är något förbandet måste
arbeta mer med i framtiden.
3. Sjöstridsflottiljen
Sammanfattning:
Värnpliktsrådet uppfattar att kvalitativ
utbildning har bedrivits på samtliga fartyg,
även om utbildningen störts på grund av att
högvakten stulit utbildningstid och att
Internationella Korvettstyrkan tagit resurser
från flottiljen. Även vakttjänsten ombord har
tagit en del tid i anspråk men flottiljens
uppfattning är att de värnpliktiga inte längre
skall behöva vakta i hemmahamn. För att
flottiljen ska klättra på listan över Sveriges
bästa förband måste dessa problem åtgärdas.
Medinflytande- och arbetsmiljöarbetet är
prioriterat, vilket bland annat märks på de
värnpliktigas förtroende för sina befäl, samt då
samtliga värnpliktiga utbildas i Prime for Life.
Ett problem som kvarstår är dock att
värnpliktiga, på grund av nedskärningar, tas in
mot tjänster som inte längre finns ombord.
11
Ledningsregementet (LedR)
Luftstridsstridsskolan (LSS)
Sammanfattning:
Sammanfattning:
Förbandet har en bra attityd gentemot de
värnpliktiga där deras viljor och krav
hörsammas. Medinflytandet på förbandet
fungerar väl och de förtroendevalda får god
stöttning av medinflytandeofficeren. De
värnpliktiga upplever att det råder en bra
värdegrund på förbandet men att attityden mot
NVK är bristfällig. Förbandet måste utveckla
NVK:s arbetet samt klargöra nätverkets syfte,
detta för att förankra nätverket hos befälen på
förbandet.
Förbandet har ett välfungerande
medinflytandesystem, som ständigt är i
utveckling. LSS erbjuder bra information för
de inryckande värnpliktiga, och erbjuder goda
fritidsmöjligheter för inneliggande
värnpliktiga. Förbandet har även arbetat med
att förbättra utbildningen för de värnpliktiga
insatssoldaterna. NVK:s arbetet på förbandet
fungerar bra, och skyddsassistenterna
inkluderas i stor utsträckning vid
övningsplanering. Förbandet bör fortsätta sitt
arbete med att förbättra utbildningen för
insatssoldaterna.
Ingenjörsregementet (Ing 2)
Sammanfattning:
Värnpliktsrådet anser att utbildningen de
värnpliktiga vid Ing 2 erhåller är av hög
kvalitet. Listan över civila meriteringar är på
Ing 2 mycket längre än på många andra
förband. Förbandet har en anställd
fritidskonsulent som arbetar aktivt med att
stärka utbudet av fritidsaktiviteter och han
arbetar även med medinflytandet och den
civila meriteringen vid Ing 2. Säkerhetsarbetet
prioriteras alltid och de värnpliktiga anser att
relationen mellan befäl och värnpliktiga på Ing
2 är god. Värnpliktsrådet anser att Ing 2 bör
arbeta mer aktivt inom medinflytandespåret
och på ett bredare plan få de värnpliktiga
engagerade i utvecklingen av medinflytandet
och utbildningen vid Ing 2. Ing 2 använder sig
fortfarande av värnpliktiga för att bemanna
vaktkuren. Detta är något Ing 2 fortsatt måste
försöka förändra.
12
Skikt C
4. sjöstridsflottiljen
Livgardet (LG)
Sammanfattning:
Sammanfattning:
Det formella medinflytandet på 4.sjöstridsflj
har stora brister och det är den största
anledningen till att flottiljen inte hamnar högre
på listan. Flottiljen misslyckades med att
genomföra val till Värnpliktskongressen och
besättningens timme genomförs i allt för
varierande omfattning på fartygen.
Övningstempot har ändå varit högre än tidigare
år och Värnpliktsrådet uppfattar att de
värnpliktiga generellt sätt trivts. Ett problem
som kvarstår har dock varit att de värnpliktiga,
på grund av nedskärningar, tas in mot tjänster
som inte längre finns ombord.
Livgardet har under året tagit initiativ inom
medinflytandearbete. Förtroendevalda
spenderar sex planerade kvällar ihop för
diskussion med och informering av, för de
olika förtroenderollerna, intressanta föreläsare.
De värnpliktiga upplever att det överlag råder
en god attityd på förbandet men att det finns
brister, speciellt rörande NVK. Förbandet
måste säkerställa en förståelse för nätverket
hos såväl de värnpliktiga som befälen. Då
Livgardet är ett stort förband med många
officerare och annan personal som kommer i
kontakt med de värnpliktiga krävs det att
samtlig personal ställer sig bakom och
representerar den värdegrund Försvarsmakten
står för.
Norrbottens flygflottilj (F 21)
Sammanfattning:
Medinflytandet på förbandet fungerar överlag
bra, med en lyhörd ledning. Förbandet har ett
välfungerande NVK-arbete, med ett bra
engagemang från ledningen. Den civila
meriteringen är överlag god, men det finns
utrymme för förbättring. Skyddsassistenterna
träffar ansvarigt befäl i stor utsträckning. De
värnpliktiga vaktsoldaterna bör ges utbildning i
större utsträckning, dessutom bör förbandet
anordna informationshelger för blivande
värnpliktiga.
Försvarsmaktens
Underrättelse- och
säkerhetscentrum
(FM UndsäkC)
Sammanfattning:
Förbandets medinflytande fungerar varierat.
Det informella medinflytandet fungerar
utmärkt, med en högst kollegial attityd mellan
värnpliktiga och befäl. Dock bör förbandet
tillse att det formella medinflytandet efterhålls
bättre. FM UndSäkC har gjort förbättringar
gällande det formella medinflytandet, främst
när det gäller förtroendevaldas utbildning. De
värnpliktiga tolkarnas utbildning håller mycket
hög kvalitet.
13
Försvarsmusikcentrum
(FöMusC)
Totalförsvarets skyddscentrum
(SkyddC)
Sammanfattning:
Sammanfattning:
De värnpliktiga på förbandet är mycket nöjda
med sin utbildning. Det informella
medinflytandet på förbandet och den höga
motivationen hos de värnpliktiga resulterar i att
det råder god kamratskap och bra attityder
bland de värnpliktiga och befälen. Det har
under året varit friktion mellan de värnpliktiga
och anställda musiker på förbandet. Förbandet
har förbättrat de övningslokaler som används
men behovet av för tjänsten anpassade lokaler
kvarstår.
Skydd C är ett litet förband där den informella
kontakten mellan befäl och värnpliktiga är en
viktig del i de värnpliktigas vardag. De
värnpliktigas trivsel är något SkyddC
prioriterar och detta märks på stämningen på
förbandet. Den civila meriteringen av
utbildningarna på förbandet håller en mycket
hög nivå. Förbandets utvecklingsområde är
arbetet med skyddsassistenterna, information
för kommande värnpliktiga samt
fritidsmöjligheterna på förbandet.
Marinbasen
Trängregementet (TrängR)
Sammanfattning:
Sammanfattning:
Kontaktpersonerna för NVK jobbar hårt med
att använda nätverket som skyddsnät för de
värnpliktiga kvinnorna på förbandet, men
jämställdhetsarbetet måste utvecklas och
förbättras då förbandet är ett av de tre förband
som kommer tilldelas större andel tjejer under
2009. I övrigt är medinflytandet prioriterat på
förbandet, det lider dock mycket av att
förbandet är geografiskt spritt över hela södra
Sverige. Detta märks även på
utbildningsmiljön som skiljer sig markant
mellan utbildningsorterna, från mycket bra till,
på vissa håll, mycket dålig. Förbandet har
också stora problem med användandet av grå
arbetskraft då Marinbasen har värnpliktiga
sjöbevakare och bevakningsvärnpliktiga i
tvåkiftssystem.
På TrängR finns ett mycket väl fungerande
informellt medinflytande och relationen mellan
värnpliktiga och anställd personal är enligt
Värnpliktsrådet mycket god. Värnpliktsrådet
anser att utbildningen vid TrängR håller en hög
standard och många av de värnpliktiga har
goda möjligeter till en givande fritid.
Säkerheten tas på stort allvar i all verksamhet,
men förbandet måste på ett bredare plan
använda sig av de värnpliktiga
skyddsassistenterna. TrängR har inte NVKförtroendevalda i alla plutoner med
värnpliktiga kvinnor. TrängR har två anställda
som ansvarar för medinflytandet. Båda har
detta som en tillikauppgift och har från
bataljonsstaben direktiv att prioritera
truppverksamhet, detta till nackdel för
medinflytandearbetet. Värnpliktsrådet anser att
förbandet inte stöttar de förtroendevalda
tillräckligt i sina uppdrag.
14
Skikt D
Amfibieregementet (Amf 1)
Norrbottens regemente (I 19)
Sammanfattning:
Sammanfattning:
Ambitionen att genomföra bra utbildning
stämmer inte alltid överens med de resurser
förbandet verkligen har, främst gällande
befälstäthet. Unga oerfarna befäl utan god
handledning har skapat problem gällande
synen på säkerhet och medinflytande och
Värnpliktsrådet har under året också uppdagat
stora värdegrundsproblem på förbandet. Det
civila meritvärdet är, på många håll, mycket
bra och Amf 1 jobbar föredömligt gällande
information innan inryck. Dock måste
förbandet jobba hårdare med värdegrunds- och
medinflytandefrågor och det är även av största
vikt att förbandet tar tag i vaktsoldaternas
situation om förbandet vill hamna högre på
listan i framtiden.
I 19 är ett stort förband med möjligheter till
förbättring. Utbildningen under året har haft en
hög nivå men det råder på delar av förbandet
en attityd som inte gynnar de värnpliktiga. Det
finns även en negativ attityd gentemot NVK.
Förbandet har börjat med
plutonchefsseminarium där Värnpliktsrådet vill
se tydliga tag för att säkerställa en sund attityd
och en god värdegrund. Förbandet har jobbat
mycket under året med dessa frågor men har
arbete kvar att göra.
Livregementets husarer (K 3)
Sammanfattning:
Försvarsmedicinskt Centrum
(FömedC)
Sammanfattning:
FömedC har enbart värnpliktiga vakt- och
insatssoldater och de värnpliktiga lider mycket
av att de är för få för att förbandet skall kunna
bedriva treskiftssystem. Även om de
värnpliktiga själva definierar tjänsten som grå
arbetskraft har de stort förtroende för sina befäl
och anser att den utbildning de får är mycket
kvalitativ. Värnpliktsrådet ser att de finns en
stor vilja från förbandet att jobba med
medinflytandefrågor men ser också att det idag
finns stora problem där.
Förbandet har en medinflytandeofficer som har
medinflytandearbetet som tillikauppgift.
Vid K 3 utförs säkerhetsarbetet med de
värnpliktiga skyddsassistenterna på ett
tillfredställande sätt och de värnpliktiga har bra
möjligheter till en aktiv fritid. K 3 måste
komma till rätt med den ibland negativa
attityden bland befäl gentemot medinflytande
på plutonsnivå. Grå arbetskraft har förekommit
på förbandet och Värnpliktsrådet anser även att
K 3 måste arbeta hårdare med att implementera
och följa Försvarsmaktens värdegrund. Vid
K 3 bemannar fortfarande värnpliktiga
vaktkuren. De värnpliktiga vakt- och
insatssoldaternas utbildning har tidvis under
2008 varit bristfällig.
15
Slutord
Värnpliktsrådet är medvetet om att förbanden på grund av sin typ av utbildning och geografiska läge
har olika förutsättningar för att uppnå olika krav. Detta medför att en del förband måste lägga större
kraft och resurser för att uppnå dessa krav. Förutsättningarna för Försvarsmakten förändras och
därmed även kraven som ställs från de värnpliktiga, detta gör att även kriterierna förändras.
Omhändertagandet av och attityden gentemot värnpliktiga är av yttersta vikt. Därav kan arbetet med
att komma tillrätta med kränkande och nedlåtande attityder inte nog understrykas eller underskattas.
Med Försvarsmaktens nya inriktning har det blivit än viktigare och klarare att alla måste vara
välkomna i myndigheten. Det finns inte utrymme för diskriminering här hemma med hänsyn till
utlandstjänst och samarbete med bland annat olika nationer, etniciteter och religioner. En försvarsmakt
som är öppen för alla är en försvarsmakt som kan ta tillvara på sin egen kompetens.
Det var nu tretton år sedan medinflytandeförordningen och föreskriften kring medinflytande infördes
och än idag hör denna föreskrift till en av de mest negligerade ute vid förbanden. För att få ett
fungerande medinflytande krävs att befäl på alla nivåer har kunskap om och engagerar sig i detta
arbete, inte bara förbandens översta skick. Det finns goda exempel på förband som inte bara lyckats
implementera förordningen utan dessutom utvecklat den.
För att de värnpliktiga ska känna sig behövda och välkomna under sin värnplikt måste dessa ges något
i utbyte för sin tid i gröna eller blåa kläder. Det är även en viktig faktor att det ges adekvat information
före inryck. I arbetet med att utveckla de värnpliktigas fritid, det civila meritvärdet och den
information som tilldelas de värnpliktiga finns mycket inspiration att hämta ute vid förbanden. De
flesta av kraven i Värnpliktsprogrammet går även att återfinna ute vid ett eller flera förband, vilket
visar att dessa krav på intet sätt är ogenomförbara. Det handlar oftast bara om en vilja och ibland även
en prioritering från förbandets sida.
Om Försvarsmakten skall lyckas i sina ambitioner att i allt högre utsträckning basera värnplikten på
frivillighet och samtidigt kunna leva upp till målet att 30 procent skall gå vidare till internationell
tjänst, krävs det att de värnpliktigas krav och behov verkligen tas på allvar. Det finns i en sådan
situation inte utrymme för kränkande behandling av värnpliktiga, ett urholkat medinflytande, ett
undermåligt civilt meritvärde eller ett negligerande av de värnpliktigas säkerhet eller fritid.
Vissa förband visar framfötterna i arbetet med att driva de viktiga frågorna för Sveriges värnpliktiga.
Arbetet med att förbättra situationen för Sveriges värnpliktiga är idag viktigare än någonsin.
16