Franska revolutionen
en sammanfattning
Orsakerna till revolutionen
1. Frankrike var orättvist styrt.
• Kungen (Ludvig XVI) hade all makt.
• Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort
det på 175 år!
• I ståndsriksdagen hade adeln 200 representanter, prästerna
200 representanter och tredje ståndet (bönder och borgare)
hade 600 representanter. MEN sammanlagt hade varje
stånd en röst så det var omöjligt för tredje ståndet att få
igenom ett förslag om de andra två gick ihop.
• Tredje ståndet, som var fattigaste och som representerade
98% av frankrikes befolkning, hade minst makt.
2. Tredje ståndet var missnöjda med adelns privilegier
• Adeln betalade ingen skatt, de var skattebefriade.
• De fick driva in skatt från tredje ståndet.
• Adeln hade mer makt i de lokala råden och
domstolarna.
• Rätt att jaga på allas mark.
• Rätt att ta ut avgifter på kvarnar, bagarbodar och
vinpressar från bönderna.
3. Finanskris
• Det var slut på pengar i statskassan för
kungen hade spenderat dem på krig, hovet
(som var väldigt kostsamt) och på att betala
av skulder.
• Högre skatter begärdes in eftersom det var
slut i statskassan.
• Det hade varit missväxt, vilket gjorde att det
var dåligt med mat. Jordbruket drevs
småskaligt och ineffektivt.
4. Missnöje med kungen
• Brydde sig inte om folket, mer om
att vinna krig.
• Levde i lyx trots att bönderna svalt.
•Svag ledare som inte stod emot adeln
5. De nya idéerna
• Idéer om frihet, jämlikhet och
broderskap.
• Att alla är lika mycket värda och har rätt
att vara med och bestämma.
Upplysningstidens filosofer: Voltaire
- Kloka förnuftiga
människor bör styra
- Gärna enväldiga kungar
om de är dugliga
- Mot demokrati: ”folket
dumt och barbariskt”
- För yttrandefrihet: ”jag
avskyr dina åsikter men
är beredd att dö för din
rätt att framföra dem”
Upplysningstidens filosofer: Rousseau
- Alla människor skall
känna sig tillhöra
samhället.
- Styr en kung mot
folkets vilja har folket
rätt att avsätta
kungen.
- Människan bör
återvända till det
enkla och naturliga
sättet att leva.
Upplysningstidens filosofer: Montesquieu
• Maktfördelning, med
kung och parlament
och en domstol som
vakar så ingen tar
makten över den
andre.
• Kungen kallar in ståndsriksdagen i maj 1789 på
slottet i Versailles.
• Det bråkas om hur man ska rösta. Kungen klarar
inte av att lösa konflikten.
Eden i bollhuset
•Där svär dom en ed om att inte lämna förrän de
kommit överrens om ett sätt att styra Frankrike på.
•En del av adeln och kyrkan ansluter sig till
Nationalförsamlingen och går med på tredje
ståndets krav.
Stormningen av Bastiljen
• Bastiljen stormades för att folket trodde att
kungen skulle försöka stoppa Nationalförsamlingen.
• Man var rädd att det fanns militärer inne på
Bastiljen som skulle sättas in mot folkmassorna.
• Folket bröt sig in i Bastiljen för att man trodde att
det fanns vapen där. Man trotsade kungen.
•Stormningen skedde den 14 juli 1789. Detta
datum är fortfarande Frankrikes nationaldag.
•Nationalförsamlingen
skriver ”Deklarationen om
de mänskliga rättigheterna”
där det står att alla är
jämlika från födseln och att
alla ska ha politisk frihet,
yttrandefrihet och
tryckfrihet.
• Adeln ger upp sina
privilegier. Alla ska betala
skatt!
• Tredje ståndet stärker sin
makt och samhället blir mer
rättvist.
•Revolutionen sprids ut på
landsbygden. Adelsmän
runt om i Frankrike, flyr
landet i skräck.
De nya idéer som kom IN:
• Vetenskap, dvs. att man baserade sina kunskape
på erfarenhet (empiri).
• Människan skall använda sitt förnuft;
tänka själv och ifrågasätta det som alla säger är san
• Jämlikhet och rättvisa i samhället!
De gamla idéer som åkte UT:
•En uppfattning om hur världen är som bygger
på vad som står i Bibeln.
•Ett sätt att organisera samhället som bestäms av
Gud, och att förändringar endast kan ske om
Gud griper in.
•Censur, dvs. att man inte fick skriva vad man
ville.
•Kungen, Ludvig XVI,
har nu egentligen ingen
makt. Hans enda uppgift
är att sätta sitt namn på
alla nya lagar.
• Eftersom det nu fanns
tryckfrihet så kom det
mycket mer böcker och
tidningar.
•Olympe de Gouges
skrev ”Deklarationen om
kvinnans rättigheter”, då
hon tyckte att det var
dåligt att de mänskliga
rättigheterna inte gällde
kvinnor.
• I Oktober 1789, parisarna kräver bröd, priserna stigit i höjden.
Ett stort tåg av kvinnor går mot Versailles för att kräva att
kungen gör något åt matbristen.
• Tränger in i slottet i Versailles. Kungen lovar följa med,
kungafamiljen förs till Paris som folkets fångar.
•Svensken Axel von
Fersen fick uppdraget att
hjälpa kungafamiljen fly.
•Kungaparet stoppas nära
gränsen, i Varenne, grips
av soldater och förs
tillbaka till Paris.
• Revolutionens ledare tror
att revolutionen kan
spridas vidare till övriga
Europa.
• 1792 förklarar Frankrike
krig mot Österrike,
Spanien, Nederländerna
och Storbritannien.
• Usel organisation gör att
de måste ge upp.
• Efter detta införs allmän
värnplikt för alla män
mellan 18-25 år.
Skräckväldet
• Hösten 1792 valdes en ny riksdag
som kallas för KONVENTET.
• De inrättade REPUBLIKEN, vilket
betydde att man inte längre hade
någon kung.
• Revolutionsledarna som hette:
Marat, Danton och Robespierre
samlade på sig så mycket makt att de
kunde göra vad de ville.
• De hävdade att i krig och kris krävs
det att alla följer ledarna.
• De blev väldigt misstänksamma mot
alla som inte tyckte samma som dem.
Under tiden som de styrde i Frankrike
så dödades 40 000 personer för att
de inte tyckte som
revolutionsledarna.
Kungens avrättning
• Att halshuggas i giljotinen var det
vanligaste dödstraffet.
• Den dödsdömdes hals låstes fast
och en tung skära av stål släpptes
ner från ett par meters höjd.
Huvudet föll ner i en korg och
visades sedan upp för publiken.
• Att beskåda avrättningarna var ett
vanligt folknöje.
• Eftersom kungen hade försökt fly
till sina rika vänner i Österrike, så
dömdes han för landsförräderi av
konventet.
• Kungen halshöggs i Paris januari
1793.
• Giljotinering ansågs vara ett
snällare sätt att döda någon.
Vad tycker du?
forts. Skräckväldet
•Danton var inte lika ”sträng”
som Robespierre och mycket
populär bland folket. Han blev
själv avrättad i utrensningen 5
april 1794.
•Marat blev mördad i sitt badkar
av en kvinnlig politisk
motståndare.
Marats död av Jacues-Louis David
•Mest drivande under
Skräckväldet var advokaten
Maximilien Robespierre. Intressant
att veta kan vara att Robespierre
tidigare varit starkt emot
dödsstraff men nu ansåg att man
måste rensa ut dem som inte hade
rätt vilja att förändra.
Han avrättades själv 28 juli 1794.
Robespierre
Följderna av revolutionen
• Alla betalade skatt till staten. Tidigare var det
bara tredje ståndet. Man hade inte längre olika
rättigheter beroende om man var t.ex. adelsman
eller bonde.
• Livegenskapen avskaffades. Man var som
bonde inte längre tvingad att vara bunden och
beroende av en adelsman.
• Revolutionen leder till mer demokrati på
längre sikt. Efter revolutionen var det självklart
att ett land skulle styras av folkvalda
representanter.
Folkets besvikelse
• De hårda tagen under skräckväldet
var inte riktigt det som de franska
folket hade gjort revolution för.
• Det som revolutionsledarna kallat för
det nya samhället bestod av krig,
svält och elände.
• Lagarna hade ändrats och det var inte
längre så att alla fick rösta, utan man
var tvungen att vara tillräckligt rik.
• Då dyker en av generalerna i armén
upp och tar över Frankrike med hjälp
av sina soldater: Napoleon.
• Tio år efter revolutionen är Frankrike
återigen ett envälde, men många av
de förändringar som innebar mer
rättvisa för de med minst makt blev
kvar.
NAPOLEONTIDEN
Napoleon Bonaparte
Föddes 1769 på Korsika.
År 1799 tog generalen Napoleon Bonaparte
makten i Frankrike genom en statskupp. För att
göra sig populär och lugna fransmännen lovade
han dem fred. Den slöts 1802 efter 10 års
krigande.
Nu började Napoleon förändra Frankrike. Han såg
till att skattsystemet blev mer rättvist och att
fransmännen för första gången fick gemensamma
lagar.
1804 lät Napoleon kröna sig till Kejsare.
NAPOLEON – Europas härskare
Freden i Europa varade inte mer än i ett år. Stormakterna Storbritannien,
Österrike och Ryssland gick ihop för att besegra Napoleon. Även Sverige anslöt
sig till Frankrikes fiender.
Napoleon bestämde sig
först att försöka besegra
Storbritannien. Han
förlorade ett stort sjöslag
mot Amiral Nelson.
Då vände sig Napoleon
österut. Han besegrade
både Österrike och
Ryssland i ett stort slag
i Österrike 1805.
År 1809 var Napoleon mäktigare än någonsin. 1812 gick han över den ryska
gränsen.
Ryssarna använde sig av ”den brända jordens taktik”. Det betyder att man
bränner byar för att inte lämna efter sig något av värde till fienden.
När fransmännen kom fram till Moskva var staden öde. Nästa dag började den
brinna. Efter några veckor tvingades Napoleon att vända hemåt. En halv miljon
av de franska soldaterna kom aldrig hem- de flesta föll offer för sjukdomar som
spreds av löss, svält eller frös ihjäl i den iskalla vintern.
Bild från Världens
Historia nr 6 2007
Nu såg det övriga Europa sin chans att besegra Napoleon. I Spanien drevs
fransmännen ut genom gerillakrig, dvs. små krig av motståndsmän.
Stormakterna samlade ihop sig och besegrade Napoleon i slaget vid Leipzig
1813.
Napoleon tvingades abdikera (avgå) och blev furste på den lilla ön Elba mellan
Korsika och Italien. Men han gav inte upp. Han flydde därifrån, tog sig till Paris,
samlade ihop soldater och tog åter makten i Frankrike.
Ännu en gång samlade stormakterna ihop sig för att krossa Napoleon. Den
avgörande drabbningen stod 1815 vid Waterloo i Belgien. Där besegrades
Napoleon slutgiltigt.
Slaget vid Waterloo
Han fördes som
fånge till den lilla
ön S:t Helena
mitt i Sydatlanten
där han dog
1821.
Napoleons grav i Paris.
Källor:
Större delen av ppt är från :Anna Herdy, Södertörns högskola, Huddinge –
www.lektion.se
Lektion.se_7695_Franska_revolutionens_orsaker(1).ppt
Napoleon avsnittet :Roger Rosbeck, S:t Örjans skolor, Stockholm –
www.lektion.se + ”Världens Historia” nr 6 2007
NE.Se sökord Franska revolutionen
