Syfilis
Smittskyddsläkaren
Syfilis, läkarinformation 2016-02-26
Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad
Allmänfarlig sjukdom, orsakas av Treponema pallidum.
Vid handläggning av patient med misstänkt eller säkerställd syfilis, ska
patienten remitteras till specialistklinik för adekvat behandling, kontroll efter
behandling och smittspårning.
Laboratoriediagnostik
Serologi
Diagnostiken sker huvudsakligen med serologiska tester, som kan vara ospecifika
eller specifika.
Ospecifika tester: VDRL (Venereal Disease Research Laboratory), RPR (Rapid
Plasma Reagin) och WR (Wassermannreaktion).
Specifika tester (för konfirmation/vidimering): TPPA (Treponema pallidum
Particle Agglutination), TPHA (Treponema pallidum Hemagglutination Assay), FTAabs (Fluorescent Treponemal Antibody absorption) test, Captia IgG och IgM med
flera.
IgM FTA-abs och Captia IgM är de serologiska tester som tidigast blir positiva.
PCR
Tidigt i primärstadiet är serologiska tester negativa och diagnosen baseras då på
påvisande av spirocheter i sårexsudat med PCR för T. pallidum.
Obs! Se anvisningar från ditt lokala laboratorium.
Smittvägar
Syfilis smittar vid vaginala och anala samlag samt vid oralsex men kan även smitta
från moder till fostret via placenta. T. pallidum är känslig för intorkning. Patienten är
mest smittsam i primär- och sekundärstadierna. Det finns också risk för blodsmitta
vid blodtransfusion och sannolikt också vid intravenöst missbruk. En obehandlad
infektion kan smitta vid sexuella kontakter upp till 2 år från smittillfället.
Inkubationstid
10 dagar-10 veckor, vanligen omkring 3 veckor.
Patienten / förhållningsregler
Tidig syfilis kan anses vara smittfri en vecka efter den sista långverkande
antibiotikainjektionen. Patienten kontrolleras efter 3, 6 och 12 månader. Man
behandlar i allmänhet med antibiotika redan innan diagnosen är säker.
Ge information om sjukdomen och dess smittvägar. Förhållningsregler ges muntligt
och skriftligt redan vid misstanke om smittsam infektion, se ”Syfilis,
patientinformation”.
Smittskyddsenheten i Kalmar län
E-post: [email protected]
Smittskyddsläkaren
Syfilis
Givna förhållningsregler ska journalföras liksom eventuellt återbesök för kontrollprov.
Överväg provtagning även för andra sexuellt överförbara infektioner.
Smittspårning
Smittspårning utförs på den specialistklinik dit patienten remitterats. Patienten är
skyldig att medverka vid smittspårning. Smittspårningen bör alltid gå så långt tillbaka
att man finner smittkällan om denna finns inom landets gränser. Det är också viktigt
att patienten vid smittspårning får klart för sig att sekretess råder och att patientens
namn inte kommer att röjas för kontakten.
För varje kontakt tillfrågas indexpatienten om tidpunkt för senaste smittotillfälle och
identitetsuppgifter (namn, telefonnummer, adress, ålder, internetidentitet etc.).
Smittspåraren ska se till att uppgivna kontakter blir informerade och är skyldig att
följa upp att provtagning utförts.
Vid smittspårningen ska uppgifter om kontakterna inte anges i indexpatientens
journal, utan i särskilda smittspårningshandlingar. I patientjournalen ska däremot
antecknas när smittspårningen påbörjats och avslutats. Om smittspårningsärendet
överlämnats till annan hälso- och sjukvårdspersonal, ska namn och arbetsplats för
denna också antecknas i patientjournalen.
Anmälan i SmiNet
Endast syfilis i smittsamt skede är anmälningspliktig, det vill säga enbart tidig syfilis
(inom 2 år från smittotillfället). Klinisk anmälan ska göras till smittskyddsläkaren,
enklast via www.sminet.se
så snart som möjligt efter diagnos.
Anmälan får inte innehålla uppgifter om den smittades identitet. Kod baserad på
personnumret, i SmiNet kallad för Rikskod, [de fyra första (= födelseåret) och de fyra
sista siffrorna, t.ex. 1968-6206] ska användas. Om patienten saknar personnummer
ska typen av patient-ID kallas "Annat nummer" i SmiNet. För att skapa detta, använd
födelseår + sista fyra siffror i samordnings- eller annat reservnummer. Saknas
födelseår, använd hela samordnings- eller reservnumret. Bygger patient-ID på annat
än personnummer, ange detta i anmälan under ”Övrig information”.
I anmälan ska finnas uppgift om vilka förhållningsregler som patienten fått och i
förekommande fall till vilken mottagning patienten är remitterad. På begäran har
smittskyddsläkaren rätt att få identitetsuppgift på patienten.
Kriterier för klinisk anmälan enligt smittskyddslagen
Misstänkt fall
Klinisk bild förenlig med diagnosen
och/eller epidemiologiskt samband
+ laboratoriekriterier enligt nedan
Bekräftat fall
Klinisk bild förenlig med diagnosen
och/eller epidemiologiskt samband
+ laboratorieverifiering enligt nedan
Smittskyddsenheten i Kalmar län
E-post: [email protected]
Smittskyddsläkaren
Syfilis
Laboratoriekriterier för diagnos
För misstänkt fall
Ett positivt test för påvisande av antikroppar specifikt mot Treponema
pallidum.
För bekräftat fall
PCR-påvisning med sekvensering (på kliniskt material)
eller
Samtliga av följande två fynd:
ett positivt test för påvisande av antikroppar specifika för T. pallidum
(t.ex. TPPA, TPHA, CIA eller EIA)
ett positiv ospecifik test för att visa att sjukdomen är i tidigt skede
(t.ex. VDRL, RPR, WR) alternativt påvisande av IgM specifika för T.
pallidum.
Observera att endast syfilis i smittsamt skede är anmälningspliktig:
Tidig syfilis – de första två åren efter smittotillfället – ska anmälas!
Ingen anmälan ska göras för sen syfilis – mer än två år efter smittotillfället!
Smittskyddsenheten i Kalmar län
E-post: [email protected]
