Hälsa och samhälle
MED EN FOT I
HEDERSKULTUREN
– En redogörelse för hedersbegreppet samt av
metoder för att skapa attitydförändring hos unga
män som lever i Sverige i hederskulturer
Malin Holmgren
MED EN FOT I
HEDERSKULTUREN
– En redogörelse för hedersbegreppet samt av
metoder för att skapa en attitydförändring hos
unga män som lever i Sverige i hederskulturer
Malin Holmgren
Holmgren, M. Med en fot i hederskulturen. – En redogörelse för hedersbegreppet
samt av metoder för att skapa en attitydförändring hos unga män som lever i
Sverige i hederskulturer. Standing partially in honour culture. -Description of
honour culture and of methods toward changing attitudes among young men.
Examensarbete (C-uppsats) 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle,
enheten för socialt arbete, 2005.
Abstract:
I denna uppsats har jag gett en definition av hederskultur och försökt beskriva hur
den yttrar sig i Sverige. Vidare har jag valt att rikta in mig unga män som idag
växer upp i Sverige, invandrare eller med invandrade föräldrar, och som lever
under ett hederskulturellt tryck. Deras utsatthet skiljer sig från deras systrars då de
har större frihet. Däremot måste de leva upp till gruppens normer och
förväntningar för att inte förskjutas.
Genom att utgå från ett projekt kallat Sharaf Hjältar och till viss mån en
utbildning: Att leva i ett mångkulturellt samhälle har jag utifrån socialpedagogiska
begrepp och metoder försökt att beskriva alternativa tillvägagångssätt när det
kommer till att förändra attityder hos dessa unga män. Undersökningen visar att
mötet med unga bör ske genom uppsökande verksamhet, i miljöer som är
naturliga för dem. Ett effektivt sätt är att arbeta är med empowerment, förebilder
och utifrån den information man får genom att lyssna på ungdomarna. Utöver det
individinriktade arbetet är en ökad integration nödvändig för att skapa
förutsättningar hos människor att ta del av ett samhällssystem som kan vara ett
alternativ till hederskulturen
Uppsatsen är baserad på tre kvalitativa intervjuer med fyra personer som arbetar
inom verksamheter där hederskultur är det primära området eller inom verksamhet
där de kommer i kontakt med problematiken hos ungdomar. Jag har även studerat
litteratur och tidskriftsartiklar.
Nyckelord: Heder, hederskultur, hedersvåld, attitydförändring, socialpedagogik,
mångkulturellt
4
FÖRORD
Jag vill rikta ett stort tack till mina informanter för att ni låtit mig ta del av
ovärderlig information kring ert arbete och för att ni tagit er tid att träffa mig även
om ert schema varit fullspäckat. Ert engagemang i det arbete ni utför gläder mig
enormt! Varmt tack till min handledare Sara Johnsdotter för det stöd, den
uppmuntran och handledning jag inte klarat mig utan. Ett tack även till Andreas
som kommit med kommentarer till- och granskning av texten. Tack till Lena som
släpat ut mig i solskenet emellanåt.
Malmö 2005-05-22
Malin
Jag föddes mot min vilja,
Jag kommer att dö mot min vilja,
Låt mig leva som jag vill.
/Kristos
(Dikt, ur I hjärtat av Tensta, 1989)
5
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ........................................................................... 3
1. INLEDNING................................................................................................... 7
1:1 Bakgrund................................................................................................... 7
1:2 Problemformulering................................................................................... 8
1: 3 Syfte......................................................................................................... 8
1:4 Frågeställningar ......................................................................................... 8
1:5 Metod ........................................................................................................ 9
1:5: 1 Urval ................................................................................................. 9
1:5: 2 Tillvägagångssätt vid bearbetning av material.................................... 9
1:5: 3 Intervjuer: .......................................................................................... 9
1:6 Avgränsning av ämnet ..............................................................................10
1:7 Litteratur ..................................................................................................10
1:8 Forskningsetiska överväganden ................................................................11
1:9 Teoretiskt perspektivval............................................................................11
1:10 Disposition .............................................................................................11
2. TIDIGARE FORSKNING..............................................................................12
2:1 Kultur .......................................................................................................12
2:2 Heder och hederskultur.............................................................................12
2:3 Hederskultur i Sverige ..............................................................................14
2:4 Unga män i hederskulturer........................................................................15
3. SOCIALPEDAGOGISKA BEGREPP OCH METODER ...............................18
3:1 Empowerment ..........................................................................................18
3:2 Matchning ................................................................................................18
3:3 Arbete i projektform .................................................................................19
3:3: 1 Målfomulering..................................................................................19
3:3: 2 Kunskapsproduktion .........................................................................19
3:3: 3 Redskaps- och verktygsproduktion....................................................19
3:3: 4 Genomförandearbetet........................................................................19
3:3: 5 Utvärderingsarbetet...........................................................................19
4. REDOGÖRELSE FÖR KVALITATIVT INTERVJUMATERIAL.................20
4:1 Val av informanter:...................................................................................20
4:2 Tillvägagångssätt vid intervjuer ................................................................20
4:3 Beskrivning av relevanta projekt...............................................................20
4:3:1 Att leva i ett mångkulturellt samhälle.................................................20
4:3:2 Sharaf hjältar .....................................................................................21
4:4 Informanternas ställningstaganden till problematiken................................22
4:4: 1 Hederskultur .....................................................................................22
4:4: 2 Integrationsaspekten .........................................................................23
4:4: 3 Arbete med unga män i hederskulturer..............................................25
4:4: 4 Arbete i projektform. ........................................................................27
5. ANALYS .......................................................................................................28
6. SAMMANFATTNING ..................................................................................34
7. AVSLUTANDE DISKUSSION .....................................................................35
REFERENSER: .................................................................................................38
BILAGA 1 .........................................................................................................39
BILAGA 2 .........................................................................................................40
6
1. INLEDNING
1:1 Bakgrund
Min praktik i höstas gjorde jag på en gymnasieskola där jag mötte elever med
flera olika etniska bakgrunder och från flera olika kulturer. Jag träffade även
några ungdomar som levde i patriarkaliskt styrda familjer där deras äldre
släktingar, oftast deras fäder, i mycket bestämde över deras liv såsom deras val av
och möjlighet till utbildning deras val av umgänge. I några fall innebar detta att de
inte kan gå ut och träffa vänner eller rentav inte själva välja vem de vill gifta sig
med. För mig som svensk är det svårt att förstå dessa inskränkningar som görs på
en myndig persons liv, varför jag blev intresserad av problematiken runt detta. På
skolan arbetade två socialpedagoger med en utbildning i mångkulturella relationer
och mänskliga rättigheter. I anknytning till min praktik fick jag även möjlighet att
medverka vid två föreläsningar om hederskulturer. På fryshuset i Stockholm finns
ett projekt, Elektra, som arbetar med att ge stöd och hjälp till unga kvinnor som
lever i hedersrelaterat förtryck och konflikter. En del av projektet kallas Sharaf
Hjältar och är en grupp på åtta unga män som kämpar för att tjejer ska ha samma
rättigheter som killar.
Då jag anser att projektet Sharaf Hjältar är på rätt väg mot att gå till botten med
problematiken genom att inte bara vända sig till tjejerna utan även till killarna,
som är de som kan påverka genom att inte låta traditionen leva vidare, finner jag
det mycket intressant att titta på arbetet runt det. Jag anser även att det är enormt
viktigt att som blivande socionom sätta mig in i denna typ av problem då det på
senare tid blivit allt mer uppmärksammat. Även det arbete som bedrivs på
Gymnasieskolan tror jag kan vara ett bra sätt att nå ut till ungdomar för att
förändra deras attityd gentemot varandra
7
1:2 Problemformulering
I min uppsats vill jag redogöra för problematiken kring hedersrelaterat våld och
förtryck. Fortsättningsvis vill jag rikta in mig på hur man kan arbeta med unga
män som blir drabbade då de tvingas vakta sina systrar eller kvinnliga släktingar,
och ibland även tvingas att begå våldshandlingar. Det är heller inte helt ovanligt
att även de unga männen, genom familjens påtryckningar, tvingas gifta sig med
någon de inte själva valt. Jag menar att denna aspekt är viktig samtidigt som jag
inte funnit att just killarnas utsatthet diskuterats i den utsträckning jag skulle
önska utan att de snarare endast gjorts till dem som står för förtrycket.
Jag finner det även intressant att titta på hur vi i Sverige idag tenderar att se
problemet som en kulturellt betingad problematik i vilken det är svårt att sätta sig
in. Diskussioner och undersökningar visar att det finns en rädsla hos socialtjänst
och rättsväsende att ta itu med hedersförtrycket då man inte vill framstå som
rasistisk.
1: 3 Syfte
Mitt syfte är att få en ökad insikt i vad som ligger till grunden för den typ av
patriarkalt förtryck som finns i hederskulturer. Jag vill försöka se till, och förklara
hur de värderingar som finns i hemlandet vidhålls och ibland förstärks vid
migration. Jag önskar slutligen även till redogöra för hur man arbetar med en
attitydförändring hos familjer och unga killar som lever i Sverige utifrån sina
traditionsenliga mönster byggda kring hederskultur.
1:4 Frågeställningar
I min uppsats har jag utgått från tre primära frågeställningar
Mina primära frågeställningar är:
Vad definierar en hederskultur?
Inom denna frågeställning ryms även den sekundära frågan:
Hur yttrar sig hederskulturen i Sverige?
På vilket sätt drabbas de människor som kommer i konflikt med sin familj
utifrån hederskulturen?
Här tillkommer även frågan:
Hur drabbas unga män av ett hederskulturellt tryck?
Hur kan ett arbete för att förhindra hedersrelaterat förtryck i Sverige bedrivas?
Här ryms även de sekundära frågorna:
Hur kan man arbeta med unga män från hederskulturer för att förändra deras
attityder?
På vilket sätt kan man gå till väga för att nå ut till dem?
8
1:5 Metod
Min metod består av ostrukturerade intervjuer samt litteratur- och tidskriftsstudier.
1:5: 1 Urval
Mina informanter har jag valt då de genom sitt arbete kommer i kontakt med
ungdomar från hederskulturer. Två av informanterna har jag tidigare haft som
handledare på min praktikplats och jag hade på så sätt redan en relation till dem.
Det gjorde att det var enkelt att kontakta dem för en intervju men underlättade
även samtalet under intervjun. En tidigare relation kan vara både på gott och ont
men jag anser inte att det i detta fall hade någon inverkan på den information jag
fick. De två andra informanterna har jag sett tala då jag varit på föredrag kring
ämnet, men aldrig tidigare kontaktat personligen. Då jag sett dem föreläsa hade
jag även här en viss inblick i vilka de var. Det menar jag kan ha haft sina fördelar
i att jag kunnat bekräfta att jag hört talas om deras arbete sedan tidigare. För mig
var de informanter jag valt självklara som deltagare i min studie, detta då mitt
syfte knyter an till de projekt informanterna är verksamma inom. Uravalet har
såtillvida varit genomtänkt.
1:5: 2 Tillvägagångssätt vid bearbetning av material
Vid insamlandet av mitt intervjumaterial har jag inspirerats av Grounded theory
(Svenson, Starrin, 1996, s. 106) såtillvida att jag har utgått ifrån att med så få
förutfattade meningar som möjligt ta mig an ämnet. Jag har sedan låtit det
insamlade materialet styra den teori som sedan växt fram. Efter att jag genomfört
min första intervju och tagit fram de beståndsdelar som jag fann väsentliga i
denna, kodat den, har jag sedan låta den tes som växt fram föras vidare in i nästa
intervju. Detta mönster har jag sedan upprepat (ibid., s.107) för att nå fram till de
huvudbegrepp som jag tar upp i min slutliga sammanställning av
intervjumaterialet. Den slutliga publikationen har på så sätt växt fram genom att
jag tagit del av intervju material parallellt med skrivet material och på så sätt
kommit fram till vad jag anser vara relevant för att på bästa sätt belysa ämnet.
1:5: 3 Intervjuer:
För att söka svar på min frågeställning har jag använt mig av ostrukturerade
intervjuer (Rosengren & Arvidsson, 2002, s, 138). Tanken var först att utgå från
ett antal förskrivna frågor men då mina informanter började berätta om sitt arbete
fann jag detta så pass intressant och relevant att jag valde att inte använda mig av
givna frågor. Jag har istället låtit informanterna tala fritt utifrån det ämne jag
presenterat för dem (bilaga 2) och utgått från att det är de som har svaren på den
kunskap jag söker (ibid., s, 139). Däremot har framställningen av problematiken
och huvudfrågan varit något styrd av tidigare inhämtat material (se 1:5:2). En
ostrukturerad intervju kan leda till att det huvudsakliga ämnet ibland frångås
något men i detta fall har jag inte ansett det vara något problem att få svar på mina
frågor. Denna metod har istället givit mig en både bredare inblick och en mer
nyanserad bild av hur mina informanter uppfattar problematiken.
9
1:6 Avgränsning av ämnet
Jag har valt att fokusera på hederskulturella yttringar i Sverige, på männens roll i
dessa och hur de drabbas. Då ämnet är så omfattande och kräver en definition är
det dock ofrånkomligt att inte ta in även en viss beskrivning av hederskulturen
världen över. Det har, då hederskulturen har sin grund i ett patriarkalt tänkande,
varit lika ofrånkomligt att inte ta upp kvinnors hur kvinnor drabbas. När det gäller
min huvudsakliga frågeställning, Hur man kan gå till väga för att skapa en
attitydförändring, har jag valt att inrikta mig på hur man arbetar med unga män.
Då min utbildning har inriktning mot socialpedagogik är det utifrån
socialpedagogiska begrepp och metoder jag har valt att komma fram till hur detta
arbete skulle kunna se ut.
1:7 Litteratur
För att förklara vad jag definierar som hederskultur har jag använt mig av
litteratur som behandlat ämnet i stort och utifrån dessa sökt bilda den definition
jag kommer att använda mig av.
För att belysa den diskussion som finns rörande huruvida hedersvåld existerar,
som ett från annat våld isolerat problem, har jag studerat debattartiklar i
tidskrifter, litteratur som rör hedersmord med svensk anknytning, samt på Internet
publicerat material.
Då jag i uppsatsen hävdar att vi i det svenska samhället, för att hjälpa de
människor som lever i vårt samhälle under hedersförtryck, måste arbeta för ökad
integration har jag tagit del av publikationen av två seminarier som arrangerats för
samtal mellan politiker och organisationer som arbetar kring problematiken. Jag
har även tagit del av debattartiklar skrivna av sakkunniga i ämnet.
Den litteratur som finns kring ämnet rör främst kvinnors utsatthet i hederskulturer.
För att kunna skildra männens roll i hederssamhället har jag istället använt mig av
forskning som genomförts för att ta reda på hur invandrarmän ställer sig till
samlevnadsfrågor.
Boken “Kärlek och kulturkonflikt, invandrarmäns möte med svensk sex och
samlevnadskultur” av Sven-Axel Månson där invandrarmän från åtta olika länder
och kulturer ger sin bild av hur en kulturkrock kan inverka på deras syn på
samlevnadsrelationer. Boken innehåller en inblick och analys kring de problem
som kan uppstå då män med olika uppväxtvillkor och från olika kulturer möter
nya normer och värderingar. Denna bok har jag använt mig av när det gäller att
redogöra för varför en familjestruktur vidhålls och rent av förstärkts då man i ett
nytt land möter helt andra normer och värderingar som krockar med de gamla. För
detta syfte har jag även använt mig av Merdad Darvispours analys kring hur
maktförskjutningen inom iranska familjer i Sverige påverkar relationer.
För min tredje frågeställning är det den informationen som jag fått från mina
intervjuer som ligger till grund. Här har jag även utgått från tillämpliga
socialpedagogiska teorier och begrepp.
10
1:8 Forskningsetiska överväganden
Jag har valt att inte genomföra intervjuer med unga människor som lever med
hedersproblematik i dag, då det innebär stora svårigheter att kontakta dessa, samt
att det skulle kunna komma att sätta dem i ett utsatt läge som inte är etiskt
försvarbart.
Att ge informanterna jag intervjuat fullständig anonymitet är inte möjligt då de
arbetar med specifika uppgifter inom sin organisation. Vilket detta arbete är och
vilken organisation det rör har jag ansett vara alltför relevant för att utelämna. Jag
har valt att inte använda mig av personernas namn då jag inte finner just detta vara
väsentligt. Något krav på absolut anonymitet har jag inte mött hos någon av
informanterna.
1:9 Teoretiskt perspektivval
Eftersom min utgångspunkt är att det finns en problematik inte bara i mäns våld
mot kvinnor, utan att det även finns en speciell problematik som utgår från en
kulturell dimension är det utifrån detta perspektiv jag valt och mött mina
informanter. Då jag vet att det även finns de som hävdar det motsatta, att den
kulturella bakgrunden saknar relevans och att lösningen på det hedersvåld som
finns i Sverige står att finna enbart i en ökad integration, kan här finnas en
vinkling av mitt arbete som kan påverka i fråga om tradering (Thurén, 1997, s.
34ff). Jag har utifrån informanterna sökt validitet i mitt ställningstagande genom
återkoppling till min teori (Svensson & Starrin, 1996, s, 220). För att väga den
information jag insamlat gentemot den sida som hävdar det motsatta har jag där
för valt att i liten utsträckning ta upp även det andra perspektivet för att spegla det
ställningstagande jag gjort. Detta har jag valt att göra mer ingående i min
analysdel.
1:10 Disposition
Inledningsvis vill jag i en deskriptiv del formulera, konkretisera och definiera
begreppet hederskultur samt redogöra för vad som ligger bakom hedersvåld.
Vidare vill jag belysa hur detta påverkar de unga män som befinner sig i en
hierarkisk familjestruktur byggd kring ett hederstänkande. Slutligen önskar jag att
gå närmare in på hur man rent konkret kan nå ut till unga människor för att hjälpa
dem att bemöta den krock av kulturer och värderingar de ställs inför samt hur man
genom att arbeta med attitydförändring skulle kunna gå till väga för att lösa
problematiken.
11
2. TIDIGARE FORSKNING
2:1 Kultur
En del av vår kultur kan sägas bottna i våra tankar, idéer, värderingar och
livsperspektiv (Fredriksson, Wahlström, 1997, s. 83). Individuellt formas vi av
våra föräldrar, deras sociala bakgrund, deras tankar och värderingar, men även av
våra livserfarenheter och våra individuella förutsättningar. Trots olikheter inom ett
samhälle i fråga om exempelvis bostadsort eller socialgrupp kan man ofta urskilja
gemensamma kulturella nämnare. Naturligtvis är gränsen hårfin när det gäller vad
vi kan tolka som tecken på dessa och vad som är individuella egenskaper hos
personer eller rena fördomar. Det framträdande hos en viss grupp av människor
inom en kultur eller nationalitet får aldrig komma att bli en mall för hur man ser
på alla människor med samma kulturella eller nationella tillhörighet ( ibid. s, 86).
Kultur, menar Månsson (1984, s.187), är inte något som fungerar på så sätt att
man kan plocka ut bara det som är av godo från olika kulturer och sammanfoga
dem till en integrerad och fungerande enhet. Kulturer innehåller en helhet av
värderingar, symboler och regler som verkar i en process och är beroende av
varandra. Att förändra kulturella värden är komplicerat och man kan inte byta ut
bitar eller plocka in andra som känns mer passande. Utövandet av kultur är intimt
kopplat till de ekonomiska, politiska och sociala förutsättningar som råder i ett
enskilt samhälle. Vad som anses vara en fungerande och vettig handling i en
kultur kan mötas av förakt eller ha förödande konsekvenser i en annan (ibid. s,
188)
2:2 Heder och hederskultur
Begreppet heder är inte enkelt definierbart och går heller inte att direktöversätta.
För att använda det svenska ordet heder när man talar om patriarkala strukturer
måste ordet och dess innebörd definieras. Heder kan vara individuellt och ha med
den egna självbilden att göra. Här handlar det om hur man själv blir sedd av
omgivningen utifrån sina handlingar och hur dessa styrs av hur man önskar bli
uppfattad. Samhällets normer är sålunda det individen följer för att vinna respekt.
Heder är det ord med vilket den struktur som finns i de patriarkala samhällen bäst
beskrivs utifrån, däremot är det inte av samma betydelse som det som avses i det
svenska språket. Hedern är här istället något övergripande och vedertaget. Utan
heder är det inte möjligt att fungera socialt. Heder är i detta sammanhang inte bara
något man kan vinna utan också förlora. Här finns även skillnaden att det inte är
den egna individen som ansvarar för hur denne blir sedd, utan hela dennes släkt.
Skulle en person därför göra något som bryter mot normen och förlora sin heder
påverkas inte bara individen utan även dennes anhöriga. Heder i denna
bemärkelse är att betrakta liksom ett ting, något man har eller inte har. En
hederskod består av ett antal specificerade regler och värden som valts ut och
blivit överordnade. Bryter man mot dessa grundvärderingar förlorar man sin heder
(Wikan, 2003, s., 67).
12
En aspekt man måste ta hänsyn till när man diskuterar vissa samhällens
uppbyggnad kring hederskänsla är välfärden. I exempelvis Sverige finns ett
skyddsnät för dem som är gamla och sjuka. I samhällen där det inte finns ett
sådant system utgör släkt och omgivning en grund för att bli omhändertagen
senare i livet. Medlemmarna är beroende av varandra på ett sätt som gör att den
individuella friheten är underordnad vad som anses bäst för familjen
(Darvishpour, 2004, s., 87).
Patriarkalt uppbyggda samhällen har en hierarki där mannen står högst. En far
ansvarar över sin familj, sina söner, sin fru, sina döttrar och om han är äldst i
familjen även över sina bröder och deras familjer. Mannen står för försörjningen
och kvinnan står för uppfostran och hushåll. Uppfostran av barnen sker inom
familjen och följer till varierande grad könsspecifika mönster i fråga om
egenskaper, ansvarsområden och ideal (Månsson, 1984, s.136). Detta leder till att
en kvinnas handlande inte bara har konsekvenser för hennes eget liv utan även för
hennes släkt.
Mannen utgör normen. Kvinnans roll är att tjäna mannen genom hushållet och att
föra släkten vidare genom att föda hans barn. Att döttrar när de gifter sig kommer
att ingå i sin mans hushåll och därigenom lämna familjen gör att hon hamnar i en
lägre ställning. Äktenskapet är inte bara en allians mellan två individer utan även
mellan två familjer eller släkter (ibid., s., 137). Giftermålet bör ske med någon
med samma grupptillhörighet och företrädelsevis inom släkten. Besluten tas med
hänsyn till de två familjernas förutsättningar att socialt och ekonomiskt fungera
tillsammans (Darvishpour, 2004, s., 87). För att detta skall bli möjligt krävs det att
dottern har gott anseende, tillexempel att hon är oskuld vi giftermålet. Trots att det
är genom döttrarna som en familj kan trygga sin framtid står dessa längst ned i
samhällets och familjens hierarkiska system. Hennes funktion blir att genom att
vara en ärbar kvinna bidra till att hon kan giftas bort med en man mot ekonomisk
ersättning för sin familj. Om hon inte anses god nog att ingå äktenskap förlorar
familjen inte bara rent ekonomiskt utan har även förlorat en del av sin heder.
Vad är det då som definierar en hederskultur och skiljer denna från ett allmänt
patriarkalt samhälle genom att vara uppbyggd just kring heder? Här skulle man
även kunna hävda att alla samhällen är uppbyggda kring en hierarki där mannen
är överordnad kvinnan och att även det västerländska samhället spelar utifrån
samma regler. Men till skillnad från i ett västerländskt samhälle krävs i ett
samhälle där det finns en hederskultur att man som familj har lojalitet från sin
omgivning. Den som hotar strukturen förskjuts och mister sin sociala och
ekonomiska trygghet (www.algonet.se/~fuf/ValdmotKvinnor2002.pdf).
Heder bygger på en social känsla som används för att upprätthålla en allmän
ordning byggd på patriarkala normer. Då någon bryter mot ordningen är det upp
till familjen, framförallt männen, att utfärda ett straff. Hedern som innehas av
männen i familjen är starkt knuten till kvinnan och hennes sexualitet. Kvinnan
måste därför kontrolleras för att hedern skall bevaras. I dessa samhällen blir det
våld och förtryck som finns av kvinnor över hela världen extra tydligt just för att
det är accepterat (www.elektra.nu/db/artiklar/heder.htm).
Skillnaden mellan hedersrelaterat våld och exempelvis det våld som utövas av
män mot kvinnor i skydd av deras hem är att det är kollektivt och demonstrativt.
Att skada eller mörda en kvinna har inte att göra med att man vill skada kvinnan
13
som person utan med att familjen vill återupprätta sin förlorade heder. Det är inte
alltid den man som blivit kränkt som utövar våldet. Vem detta skall bli planeras
utifrån vad kollektivet anser som lämpligt. Eftersom det i Sverige finns lagar där
de som misshandlar eller dödar någon döms hårt, kan det lätt bli en icke
straffmyndig person som utses att utöva dådet. I de samhällen där man kan finna
paragrafer i lagen som särskilt behandlar hedersmord, betraktas ofta detta som
nödvärn och straffen är låga. Även där sådan lagstiftning saknas finns ofta en
rättspraxis som rättfärdigar hedersmorden (Wikan, 2003, s., 44). Inom gruppen
applåderas det, att man gjort sig kvitt kvinnan som skapat problemet. I Jordanien,
där empati för hedersmord finns inbyggt i lagen, har man i perioder försökt att
driva igenom ändringar som likställer alla mord i lagstiftningen. En av
motståndarna till denna lagändring, beduinhövding, Trad Fayiz, menar att "I
familjen eller i samhället är varje kvinna som en gren på ett olivträd. Om en gren
blir maskstungen måste den huggas av så att samhället bevaras rent och friskt"
(ibid., s. 89). Just detta exempel tycker jag belyser i allra högsta grad hur man ser
individen som en del av det kollektiva.
Det är inte kvinnans heder som går förlorad då hon bryter mot reglerna, det är
familjens och det vill säga mannens. Detta är en viktig aspekt då det gäller att
söka förklaring till varför våld och förtryck uppstår i hederns namn, men även för
att försöka förklara den utsatthet som finns hos män i dessa kulturer. Genom att
förskjuta eller döda en kvinna som satt familjens heder på skam kan hedern
återvinnas. Kvinnan är på så sätt bara ett redskap i det patriarkala maktspelet
(Wikan, 2003, s., 43). Kvinnan anses vara familjens egendom och kan jämställas
med jord eller pengar. Detta leder till att kvinnor inte kan äga heder på samma sätt
som pengar inte kan äga pengar. Kvinnan representerar och symboliserar hedern
(ibid., s.41).
2:3 Hederskultur i Sverige
Tyckas kan att då en familj lämnar det land de tidigare levt i och där en patriarkal
struktur varit norm skulle kunna öppna sig för de nya möjligheter som ges i fråga
om levnad och välfärd. Det är dock inte helt enkelt att ändra ett djupt rotat sätt att
leva. Tvärtom kan det gamla förstärkas då det sätts i kontrast till något nytt och
kanske skrämmande. Till viss del kan detta förklaras med ett misslyckande när det
gäller att integrera invandrare i det svenska samhället. Då flera familjer och
grupper från samma släkt eller område anländer till ett nytt land svetsas de
samman till ett eget samhälle utifrån sitt behov av identitet i det nya. Då den egna
kulturen känns hotad skapas istället nya liknade och ibland än mer konservativa
mönster (www.elektra.nu/db/artiklar/hedersfortrycket_i_sverige.htm).
Då barnen i familjen ofta är de som genom sin skolgång först lär sig språket är det
de som blir länken mellan familjen och det svenska. Spänningar kan uppstå
genom att barnen i vissa fall får bidra till socialiseringen av sina föräldrar
(Darvishpour, 2004, s. 78) Fadern riskerar då att mista sin roll som familjens
överhuvud. I kombination med oron inför det nya riskerar han även att hans
släktingar tycker att han mist kontrollen över sin familj. Då män som uppfostrats i
kulturer där mannen är familjeförsörjare och kvinnan har sin plats i hemmet har
de av naturliga skäl svårt att förstå hur det svenska samhället säkrar familjens
ställning då kvinnan är aktiv på arbetsmarknaden i stället för i hushållet (Larsson
& Granefelt, 2003, s., 35).
14
När de nya sociokulturella vilkoren hotar att rasera allt det gamla söker mannen
säkerhet i att vända sig inåt till det gamla och invanda genom att dra upp uttalade
och noggranna gränser för familjemedlemmarna. Det som är det enda som är
välkänt hos den enskilde invandrarens personliga och sociokulturella identitet, är
den auktoritet och status denne har inom familjen och släktskapsgruppen
(Månsson, 1984, s. 186).
I detta sammanhang kan det vara intressant att åter ta upp skillnaden mellan våld
och hedersvåld. Darvishpour (2004) beskriver hur maktförskjutningen i familjer
från Iran och mannens känsla av maktlöshet då de kommit till Sverige kan bidra
till ökat våld mot kvinnor. Handlar då detta om hedersvåld? Nej, det kan göra,
men troligen inte. Män som utövar våld då de känner att deras makt gått förlorad
handlar utifrån frustration. Ett hedersvåld är inget som uppstår då en man känner
sig frustrerad, oavsett om det är för att han har en annan etnisk bakgrund eller
inte. Här vill jag citera en av mina informanter då jag anser att hennes
ställningstagande belyser detta "Om allt våld som uppstår då en man tycker sig
förlorat sin heder, skulle vi få kalla allt våld för hedersvåld” (HH).
Hederstänkandet är något kulturellt betingat i den bemärkelsen att det finns som
en grundläggande moral och etik hos grupper av människor, accepterat i deras
samhälle. Våld som kan förknippas med heder uppstår då en man eller familj
känner att de förlorat sitt ansikte utåt. Hedern är något som handlar om
offentlighet och där kvinnan är en personifiering av mannens heder i det offentliga
rummet (Wikan, 2003, s., 69). Då en man i detta fall brukar våld eller mördar sin
dotter har det inte med ilska att göra, det handlar om heder, att återupprätta sin
heder genom att tvätta bort skammen. Det är utifrån dessa premisser vi måste
särskilja vad som är våld och vad som är våld som kan relateras till hederskultur.
Även då en familj bosatt sig i Sverige finns ofta önskan från släkt och familj att en
son eller dotter skall gifta sig med en person från hemlandet. För att upprätthålla
de allianser som finns mellan släkter i hemlandet är det vanligt att sonen eller
dottern förväntas återvända dit för att ingå äktenskap. 1999 mördades den
nittonåriga Pela Atroshi i Irak. Pela hade uppehållstillstånd i Sverige. Då hennes
familj tyckte att hon blivit "försvenskad" bestämdes det att hon skulle åka till Irak
för att gifta sig. Pela gick med på det. Bröllopet var dessvärre bara en
förevändning för att få henne att följa med till det tidigare hemlandet. För att
familjens skam skulle tvättas bort räckte det inte med äktenskap. Hon var tvungen
att dö. Genom att föra Pela till det tidigare hemlandet trodde familjen de skulle
kunna undvika att mordet uppmärksammades i Sverige, och i Irak anses det som
en förmildrande omständighet att mörda sin dotter för att återfå sin heder. I detta
fall dömdes Pelas far till sex månaders fängelse. Något familjen inte räknat med
var att Pelas syster Breen skulle kontakta svensk polis. Detta ledde till att två av
fadern bröder dömdes för att medverkat till mordet. I Svensk domstol fick de
livstids fängelse (Swanberg, 2004, s. 9).
2:4 Unga män i hederskulturer
Patriarkatet är uppbyggt kring en hierarki där fadern och hans släkt står högst,
under dessa finns modern och hennes släkt och under dem sönerna. Flickorna
befinner sig längst ned i hierarkin. För familjen anses det fördelaktigare att föda
en son än en dotter då det alltid finns ett gemensamt ansvar att försörja en mans
släkt. En liten pojkes makt manifesteras därför tidigt och han har ett högre värde
än en äldre syster och därför även makt över henne
15
(www.algonet.se/~fuf/ValdmotKvinnor2002.pdf ).
Inom familjen är det modern som står för uppfostran av barnen, men det är
flickornas bröder som står för att lotsa sin syster rätt när det gäller hennes
förhållningssätt gentemot andra män. Joseph (1994) beskriver i en studie av ett
område nära Beirut i Libanon, hur bröders och systrars relationer samverkar för
att befästa den patriarkala strukturen. Här ges brodern ansvaret och makten att
fostra sin syster och får genom det möjlighet att öva sig in i en roll av manlig
dominans, både gentemot systern men även gentemot modern och de yngre
syskonen (Joseph, 1994, s. 52). Makten underbyggs av den ömsesidiga kärleken
som väntas finnas mellan syskonen, men som utgår från brodern. Även när systern
är gift är det han som bär det största ansvaret för hennes handlingar, och inte
hennes man. Likväl som brodern och fadern är ansvariga för hennes trygghet och
välstånd (ibid. , s. 54). Värdegrunden är sådan att brodern beskyddar sin syster
emedan systern upprätthåller sin familjs heder. Brodern kommer sålunda att se sig
som hennes beskyddare vilket även innefattar att han ska disciplinera systern då
hon gör något som strider mot de föreskrivna reglerna. Syskonen lär sig tidigt att
kärlek och makt är intimt förknippade med varandra och att man som bror visar
sin kärlek till sin syster genom att disciplinera henne (ibid., s. 62). Då en kvinna
inte låter sin bror styra hennes liv visar hon därigenom även brist på kärlek
gentemot honom, medan brodern tror sig visa kärlek gentemot systern genom att
styra hennes handlingar. Detta kan ge en bild även av hur unga män även i ett land
som exempelvis Sverige rättfärdigar sin kontroll över sina systrar.
Inte heller män får alltid välja vem de vill ingå äktenskap med. Deras situation när
det gäller den slutgiltiga valfriheten är såtillvida också begränsad. Just den
begränsningen kan i sin tur leda till att männen mår dåligt, vilket i sin tur drabbar
den kvinna han gifter sig med. Från familjen sida anses det skamligt även om en
man skiljer sig och bryter en allians mellan två släkter. Mannens enda väg ut ur
äktenskapet är om hans hustru lämnar honom och kan därför känna att det enda
det kan göra är att behandla henne så illa att hon tar ut skilsmässa. Detta är en av
andledningarna till varför det är viktigt att inte bara fokusera på att skydda flickor
från tvångsäktenskap utan även pojkar
(www.algonet.se/~fuf/ValdmotKvinnor2002.pdf ).
Däremot har män inte samma krav på sig att vara oskulder när de gifter sig. Ett
litet antal sexuella kontakter före äktenskapet anses vara en del av ritualen mot att
bli man. Dessutom blir de vid äktenskap sin egen familjs överhuvud om än under
sin fars och sin släkts inflytande. I vissa fall är förhållningssättet gentemot unga
mäns sexuella kontakter öppet och nästan uppmuntrande medan i andra tyst och
accepterat. Här kan det handla en institutionaliserad dubbelmoral när det gäller
vad som är tillåtet respektive otillåtet. Det kan även vara så att man öppet visar att
det finns en moral som gäller för pojkar och en som gäller för flickor. Pojkarnas
beteende legitimeras genom åsikten att deras drifter är starka och inte går att
hejda. Det finns heller ingen andledning att göra det (Månsson, 1984, s. 64).
En turkisk mans beskrivning av sin sexualdebut på en bordell (Månsson, 1984, s.
74) kan visa hur akten i det närmsta "ingår som ett till synes nödvändigt inslag i
inträdesprocessen till manslivet och till gemenskapen med andra män: den
viktigaste gemenskapen i alla patriarkaliska samhällen". Det var efter
påtryckningar från kamrater som han gick till bordellen för att genomföra sitt
första samlag. "Det var något som skulle göras" (ibid., s. 75), och när han inte
16
lyckades genomföra akten blev han utskrattad av de andra männen.
Även om det är kvinnan som står för hedern är det männen som, om kvinnan
bryter mot normen, måste upprätthålla familjens heder. Yngre män spelar en stor
roll då de verkar som faderns förlängda arm och svarar under denne. En brors
skyldighet är att bevaka sin syster så att hon inte gör något som kan betraktas som
skamligt. Inskränkningarna som görs mot flickorna behöver inte handla om direkt
våldsamma handlingar. En flicka som kommer till Sverige och går i svensk skola
vill göra det hennes vänner gör. Det kan handla om allt från att gå ut och fika till
att träffa killar. Till den delen av deras tillvaro, i skolan och på fritiden, har
föräldrarna inte tillträde. Inom en sluten grupp med kontroll är det viktigt att alltid
ha ögon utåt och de ögonen är flickornas bröder (www.elektra.nu/db/artiklar
/hedersfortrycket _i_sverige.htm).
Ett exempel som jag anser tydligt visar på att unga män drabbas av hederskulturen
är när de utses till den som ska bestraffa eller mörda en syster eller en kvinnlig
släkting. Då familjen söker komma undan lagstiftning, kan ett sätt vara att låta en
ej straffmyndig person begå brottet. Bland de första mord som för sin anknytning
till hedersbegreppet uppmärksammades i Sverige var mordet på femtonåriga Sara
1996. Saras bror och kusin, sexton respektive sjutton år gamla anmälde sig själva
till polisen strax efter mordet (Wikan 2002,s. 35). De straffades med tre år och sex
månader respektive fyra års fängelse (ibid., s. 44). Bland de vittnen som hördes av
polisen fanns bland annat en före detta sambo till en av Saras farbröder. Hon
vittnade om hur hon hört Saras far och hans bröder bestämma att de skulle döda
Sara. Detta som skulle kunna ses som stämpling alternativt, om pojkarna
uppmanats att döda Sara, anstiftan till mord. Detta togs emellertid inte upp till
debatt förrän långt senare (ibid. s, 41).
17
3. SOCIALPEDAGOGISKA BEGREPP OCH
METODER
För att tolka och beskriva på vilket sätt man kan arbeta med unga män som
förebilder när det gäller att skapa en attitydförändring kommer jag att använda
mig av socialpedagogiska förändringsperspektiv. Metoder som bygger på
empowerment, att utgå från individens egenskaper och förankra dem i något
positivt, anser jag kunna spegla det arbeta man gjort på Fryshuset och på
gymnasieskolan väl. Detta då man vänder sig till unga män som har ett stort
inflytande, ofta negativt, på en större grupp och försöker vända deras engagemang
så att de kan ha en positiv inverkan på sin omgivning. De personer som arbetar
med projekten har genom sin bakgrund agerat som förebilder varför jag tar upp
begreppet matchning då jag tror att mycket av verksamheten vilar kring att kunna
möta personer i deras livssituation och kunna ta den till sig utan att vara dömande.
3:1 Empowerment
Begreppet och idén kring empowerment har sin grund i den sociala
aktivistideologi och i de sociala proteströrelser som växte fram under 1960-talet i
USA, och i de idéer om hjälp till självhjälp som lanserades under 1970-talet.
Begreppet är sprunget ur det latinska ordet potere som betyder "att vara i stånd
till". Inom ramen för termen kan associeras till företeelser som självtillit, socialt
stöd, stolthet, delaktighet, makt i fråga om egenkontroll, kompetens och
medborgarskap. Definitioner av vad empowerment handlar om kan vara känsla av
kontroll över det egna livet eller förmåga och inre styrka. Samarbete och
deltagande är viktiga ingredienser. Inom termen ryms även en uppmärksamhet på
att samhället och dess strukturer kan förändras (Meueuwisse, Sunesson, Swärd,
2000, s.211f).
Inom det sociala arbetet kan empowerment ställas som motsatsen till ett
paternalistiskt förhållningssätt och stå för ett arbete där klientens integritet sätts i
fokus. Genom att stärka klientens självtillit och tilltro till den egna förmågan kan
den rådande situationen underlättas och bidra till personens integrering i
samhället.( ibid., s. 212). Empowerment kan även sammanlänkas med deltagande
forskning där en grupp deltar i att undersöka, analysera och presentera en
situation. Denna typ av undersökning leder till att gruppen får en större inblick i
sin tillvaro och utifrån den förändra sin situation (ibid. , s. 213).
3:2 Matchning
För att skapa en relation med den eller de personer man vill nå ut till krävs ett
samspel. Genom att ta tillvara på hur någon säger något och hur han ser ut när han
gör det kan mötet underlättas. Matchning handlar inte bara om att skapa ett möte
genom rörelsemönster och tonfall utan även om att kunna ta till sig vad som sägs
och försöka finna gemensamma nämnare att mötas i . Upplevelsematchning
handlar om att anpassa sig till den man talar med utifrån dennes ord och känslor
inför ett ämne (Petit, Olson, 1999, s. 289).
För att kunna matcha en person gäller det att få insikt i dennes uppfattning om sig
själv och andra och, om varför han uppfattar sin omgivning som han gör.
18
Personen måste själv få ge sin bild av vad han uppfattar vara ett eventuellt
problem. Genom att ta tillvara på den andres upplevelser, värderingar, åsikter och
livssituation får man även tillgång till vilka förhållningssätt han har (Petit, Olson,
1999, s. 303). Att matcha handlar inte att hålla med om vad någon annan säger,
utan att erkänna att man tagit del av vad någon annan uppfattar som rätt eller fel.
3:3 Arbete i projektform
Här har jag valt att utifrån en modell jag anser kunna vara tillämplig beskriva de
delar som bör ligga till grunden för ett arbete i projektform.
3:3: 1 Målfomulering
Genom målformulering skapar man, genom analys av individer och gruppers
behov, anspråk och faktiska levnadsnivå, en beskrivning av vilka mål man vill
uppnå genom förändringsarbetet. I detta arbete bör man utgå både ifrån en
lättillgänglig vardagskunskap samt från en organiserad kunskapsproduktion. Inom
målformuleringen bör, anges utöver de framtida tillstånd som man önskar uppnå,
även de normer och handlingsregler som man vill att den agerande gruppen skall
rätta sig efter (Swedner, 1983, s. 61).
3:3: 2 Kunskapsproduktion
Mycket av den kunskap som krävs för att driva ett förändringsarbete är den som
produceras genom det vardagliga livet. Däremot kan det även krävas att vissa
typer av kunskap produceras av personer med tillgång till datainsamlings och
analysmetoder. För att komma fram till hur man skall gå tillväga för att
förverkliga ett mål kan det även finnas ett behov av ny kunskap som inte tidigare
presenterats, varför ny insamling av data kan vara relevant (Swedner, 1983, s. 61).
3:3: 3 Redskaps- och verktygsproduktion
Denna del av arbetet består i att utveckla metoder för att styra och ingripa i sociala
processer för att nå fram till det framtida tillstånd som eftersträvas. Redskapen
och verktygen kan både syfta till enkla råd och anvisningar, handlings- och
arbetsplaner inom förändringsarbetet och exempelvis kommunala och statliga
budgetar (Swedner, 1983, s. 61).
3:3: 4 Genomförandearbetet
Själva genomförandet är ofta den tyngsta biten av förändringsarbetet och inte
sällan väcker det en del motstånd hos de grupper man verkar inom. Här krävs att
man genom att föra in sin plan i gruppers medvetande övervinner den skepsis som
kan finnas då förändringen kanske strider mot de intressen som finns inom den
grupp man söker förändra. Här kan även väntas en del oförutsedda bieffekter och
eftereffekter som är negativa (Swedner, 1983, s. 61).
3:3: 5 Utvärderingsarbetet
Utvärderingsarbete kan bedrivas både genom att praktiskt, på vardagsnivå,
tillfråga de grupper som deltagit i arbetet för att få insikt i deras uppfattning kring
detta som måluppfyllelseanalyser och process beskrivningar. Man kan även
använda sig av mer avancerade metoder som kräver större kunskaper om hur olika
socialsystem påverkas av förändring såsom kostnads-nytto-analyser (Swedner,
1983, s. 62).
19
4. REDOGÖRELSE FÖR KVALITATIVT
INTERVJUMATERIAL
4:1 Val av informanter:
De informanter jag valt att vända mig till är: två personer som arbetar
tillsammans som integrationssamordnare på en gymnasieskola i Malmö ( bilaga
1). Jag har valt dem därför att de dagligen kommer i kontakt med unga människor
från ett flertal olika kulturer på ett sätt som kan vara, men inte alltid är direkt
förknippat med hedersproblematiken, även om den tydligt finns bland vissa av
ungdomarna de möter. De håller även i en utbildning för gymnasieungdomar b l a.
i mänskliga rättigheter ( 4:3:1). Vidare har jag samtalat med ansvarig för projektet
Alima som drivs av BRIS i Malmö (bilaga 1). Projektet riktar sig främst mot unga
kvinnor men arbetar också med information till myndigheter och som stöd för de
som i sitt arbete som kommer i kontakt med hedersrelaterat våld. Inom
verksamheten arbetar man även på kommunalpolitisk nivå för att utforma en
manual som kan användas vid dessa kontakter. Hit kan dessutom flickor vända sig
för att få hjälp att söka sig vidare då de har problem hemma. Projektet hanterar
inte killars problematik men har en insikt i problemet som helhet. För att kunna
redogöra för hur en typ av arbete med unga män kan se ut, har jag tagit
möjligheten att träffa ansvarig för Fryshusets verksamhet Elektra (bilaga 1), vilket
arbetet med Sharaf Hjältar (4:3: 2) utgår ifrån, då han var på besök i Malmö.
4:2 Tillvägagångssätt vid intervjuer
Intervjuerna har vid två tillfällen ägt rum på informanternas kontor. Här har jag
använt mig av en bandspelare för att i största möjliga mån kunna återge det som
sagt i sin helhet samt kunna hålla ögonkontakt med mina intervjupersoner. Detta
gäller intervjuerna med IA & IB och HH (bilaga 1). Vid ett tillfälle, med DD
(bilaga 1), ägde intervjun rum i en hotellobby. Det försvårade bandupptagningen
varför jag här även tagit minnesanteckningar. Denna intervju har därför varit svår
att återge lika ordagrant som de två tidigare. Tidsramen för samtliga intervjuer har
varit en till en och en halv timme.
4:3 Beskrivning av relevanta projekt
4:3: 1 Att leva i ett mångkulturellt samhälle
På en gymnasieskola i centrala Malmö infördes under hösten 2004 ett nytt ämne
med namnet Att leva i ett mångkulturellt samhälle. I utbildningen, som är en
valbar kurs, ingår ämnen som mänskliga rättigheter, klass, kön, etnicitet och
mångfald. Utbildningen är uppbyggd så att eleverna utifrån material såsom
tidningsartiklar, debattprogram och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter för
diskussioner och skriver egna texter. Tanken är att materialet skall vara så
dagsaktuellt som möjligt och kunna knytas till ungdomarnas vardagliga situation.
Genom att låta ungdomar från olika kulturer mötas och diskutera inom
klassrummets väggar är tanken att de skall få ett nytt förhållningssätt gentemot
varandra oavsett kön och etnicitet. Tanken är även att de med sin kunskap skall
kunna förmedla ett humant tankesätt inte bara till sina kamrater utan även till sin
familj och sin omgivning.
20
Eleverna har vid två tillfällen varit delaktiga i möten med politiker både i Malmö
och i övriga Sydsverige. Utbildningen bedrivs inte i ren projektform men kan
sägas vara en typ av försöksverksamhet i skolans regi. De ansvariga ser gärna att
även andra skolor runt om i landet inför undervisning av det här slaget då de
menar att den bidragit till en ökad förståelse, inte bara mellan ungdomarna
sinsemellan. Kursen har även gett dem verktyg att förmedla sig till lärarna på
skolan och därigenom har deras förståelse för ungdomarna kommit att öka. Ämnet
har inte en direkt anknytning till hederskultur men det är ett av de teman som tas
upp till diskussion.
4:3: 2 Sharaf hjältar
Sharaf hjältar är sedan två år en del av Fryshusets Lugna gatan- projekt. Lugna
Gatan är en etablerad verksamhet inom Fryshuset. Verksamheten baseras på
tanken att ungdomar, som bor i Stockholms förorter - ofta med
invandrarbakgrund, tar avstånd från droger och kriminalitet och inom ramen för
organisationen samtidigt bidrar till att göra Stockholm till en tryggare stad. Dessa
ungdomar agerar utan tvekan som förebilder i de förorter de kommer från
och/eller där de verkar. I arbetet med Sharaf Hjältar riktar man sig till killar från
15 år och uppåt, som lever inom hederskulturen. Det arbetssätt de använder sig av
bygger på samma tanke som råder inom Lugna Gatan. Sharaf står för ordet heder
på arabiska och har fått ge namn åt verksamheten. Målet är att förändra
ungdomars attityder genom att bygga på deras eget engagemang.
I inledningsskedet anställde Fryshuset en projektledare för att uteslutande arbeta
med den manliga målgruppen. Arbetet bestod av att etablera kontakt med olika
nätverk, föreningar och organisationer som möter unga killar med
invandrarbakgrund. Tillsammans med dessa inleddes en dialog om samarbete och
metoder för att nå en attitydförändring kring kvinnosyn och mänskliga rättigheter
bland dessa män.
Arbetet mynnade ut i en utbildning kring ämnen som mänskliga rättigheter,
hederskultur, retorik och jämställdhet. Kravet för att få delta i utbildningen är att
man tar avstånd från hederskulturen. Vid avslutad utbildning får killarna ett
diplom som bevis på att de deltagit. När projektet inleddes var man i kontakt med
runt 45 killar som ville delta. Men, på grund av faktorer som påtryckningar
hemifrån eller gliringar från kamrater, eller andra problem, avslutade flera av
killarna sin medverkan. Hittills har utbildningen lett till att en grupp om 8 killar
med bakgrund i olika länder har utbildats. Den grupp som finns idag har fått stor
uppmärksamhet och är under första halvan av 2005 fullbokade för att gå ut i
skolor för att berätta om verksamheten och hur den påverkat dem.
Inom fryshuset ser man gärna att arbetet fortsätter runt om i Sverige. Planer på att
starta nya grupper i Sollentuna och Södertälje håller redan på att bli realitet.
Malmö är en av de städer där man tror det skulle finnas behov av en liknande
verksamhet och där det pågår förhandlingar.
21
4:4 Informanternas ställningstaganden till problematiken
Hos samtliga mina informanter finns det absoluta ställningstagandet att det är
kvinnorna som drabbas hårdast av det hederskulturella tänkandet. Däremot inte
sagt att männen inte kan drabbas och må dåligt av det tryck som finns från deras
familj och släktingar. I mina informanters syn på hedersproblematiken finns olika
grad av fokus på de vägar till att lösa problematiken som jag finner intressanta att
ta upp.
4:4: 1 Hederskultur
"Jag tror att allmänt så är allt våld och förtryck som man utsätter kvinnor för
patriarkalt betingat" (IA). Det som skiljer hedersvåld från en patriarkal
samhällsstruktur överlag menar han däremot är att " i ett land där vi inte har det
välfärdssystem som vi har i Sverige måste jag förlita mig mer på min familj.
Tryggheten måste byggas upp kring familjen och jag måste i min tur ge dem
trygghet. Här finns ett helt annat värdesystem som inte tillåter individualistiskt
tänkande" (IA). I de samhällen där det saknas en yttre trygghet " har man skapat
en kultur som kräver familjens lojalitet" (IA)
Vid mötet med ett nytt land kan de värderingar som man tidigare haft inte bara
vidhållas utan även förstärkas, och därigenom även kontrollen av kvinnorna i
familjen " har man inte makt över sitt liv skapas frustration. Makt eller
avsaknaden av makt kan vara en förklaring" (IB)
"Om jag som man lever i en hederskultur vill jag att min dotter ska betraktas som
hedersam, för min familjs och mina egna syften. Det handlar om ett maktspel i
samhället" (IA).
HH påpekar att begreppet hedersvåld kan vara svårt att definiera men att det är
otroligt viktigt att vara klar över vad man utgår från när man skall arbeta med
ämnet. Hon har löst det genom att hålla sig till en definition och vara tydlig med
vad hon menar. "Hedersvåld handlar för mig om något som är kollektiv. Det är
kollektiv planerat, inte alltid kollektivt utfört, men har alltid förankring i en större
grupp. Det finns en gemensam förståelse för handlingen och man gör det för att
markera någonting utåt" (HH).
HH menar även att en av de tydligaste tendenserna inom problematiken är den
planering som ligger bakom handlingen. "Hedersvåld kan vara planerat sedan
länge och är mer institutionaliserat än exempelvis gatuvåld eller annat våld inom
relationer. Det behöver inte alltid vara den som är mest kränkt som utför
handlingen utan det bestäms av familjen vem som ska ta på sig den rollen"(
HH).Hon påpekar att en av de viktiga skillnaderna är att ”...hedersmord handlar
om att manifestera någonting utåt. I t.ex. Sverige är det svårt att göra det lika
publikt. Utåt sätt måste man ångra sig men inom gruppen applåderas man” (HH).
För att kunna arbeta med hedersrelaterat våld anser HH att det krävs att man utgår
från att det finns en kollektiv förankring och ett kollektivt tryck. " Det går inte att
lösa det akuta problemet genom att plocka bort en förövare. Man kan omhänderta
flera förövare men hotbilden finns ändå kvar eftersom det är från kollektivet hotet
finns" (HH).
22
Ofta finns bara resurser för att ta itu med det akuta hotet i den rådande situationen.
Det är inte hållbart i längden säger IB. ”För att skapa en förändring kan man inte
bara arbeta med dem som är utsatta. Man måste arbeta med hela familjen".Men
påpekar samtidigt "Att ta en person från sin familj måste vara den absolut sista
utvägen. Det kan man bara göra om det finns ett akut hot” (IB).
En liknande åsikt utrycks av HH ”Även om man hjälper någon bort från sin familj
kan man sällan gömma dem för gott. Att vara ifrån sin familj innebär en stor
påfrestning . Ofta återvänder tjejer som fått flytta då de saknar sina syskon. Då
finns ett hot igen. Därför måste man arbeta med förändring hos hela familjen”
(HH).
DD anser att det inte sällan är finns en delaktighet från hela familjens sida. "Det
utförs av män men uppmanas även av kvinnor. Om en son eller dotter skulle välja
att vända sig mot det kollektiva tänkandet är det ofta mamman som först blir
upprörd då det är på hennes ansvar uppfostran av barnen ligger" (DD).
HH tar också hon upp även kvinnors medverkan. ”Det är inte bara män utan
ibland även kvinnor och mödrar som planerar hedersvåld. På så sätt finns det
andra dimensioner än de rent patriarkala även om de står på en sån grund” (HH).
4:4: 2 Integrationsaspekten
"När en familj flyttar till Sverige hamnar de ofta i segregerade områden och
känner ett utanförskap. Deras bild av landet skapas utifrån det bemötande de får
och genom att studera det som sker runt dem i deras vardag. Då människor
hamnar i invandrartäta områden får de en dålig uppfattning om vilka normer och
regler som råder i samhället. Om den bild av Sverige och svenska kvinnor som
ges våra invandrare är den som skapas i media, i vilken kvinnor kommit att
exploateras alltmer, så förstår jag varför de vill beskydda sina döttrar" (HH). Här
finns "en risk att det skapas en motreaktion då inget av det de ser överensstämmer
med de normer och värderingar som finns i hemlandet"(HH).
Utanförskapet bidrar till att många väljer att leva kvar i sina gamla traditioner.
"Det man kallar sitt eget växer sig starkare när man känner att man inte hör
hemma" (IB). ”Då människor kommer hit och upptäcker den diskriminering som
finns blir de mer benägna att hålla fast vid gamla traditioner” (IA).
"Många skulle säkert vara beredda att ge sina döttrar en ökad frihet om de såg att
det finns alternativ som skulle vara gynnsamma för familjen" och "döttrar skulle
inte hindras från att utbilda sig om föräldrarna såg att det skulle kunna bidra till att
deras, hela familjens, levnadsvillkor skulle kunna förbättras om även deras döttrar
kom in på arbetsmarknaden" (IB). Att människor inte tror att det finns andra
alternativ kan leda till att en förändring hos dem som har problem försvåras menar
hon.
Att en av de viktiga delarna när man vill skapa en förändring hos människor som
kommer till Sverige är integration, belyser IA genom att säga att "...det går inte att
bortse från den socioekonomiska aspekten när man diskuterar hur man skall
arbeta med att förändra attityderna kring hedersförtryck" ( IA) .
Liksom IB: ”För att få människor att förstå att det finns andra sätt att leva på, sätt
23
som innebär att de inte behöver skada sina döttrar eller systrar, krävs en ökad
integration. Segregeringen kan vara en av orsakerna till att man fortsätter att leva
efter hederstänkandet även när man kommit till ett land där vi har ett
välfärdssystem som gör att hedern inte är viktig för hur man skall klara sig i
samhället.” (IB)
Inom ramen för socialt arbete finns en rädsla att ta itu med problemen kring
hedersrelaterat förtryck då man inte vill ta ifrån grupper som kommer till Sverige
deras kultur och framstå som rasistisk (Sydsvenskan, 2005/03/03, s. C11) . Det är
snarare rasism att inte göra det menar IA. "Istället för att se det som sker runt
omkring oss som allas vårt ansvar lägger man det på "dem" och gör det till deras
problem att sköta. På så vis får man aldrig en ökad integration." (IA) "Det vi
måste göra är att förstå varför andra är som dom är på samma sätt som vi själva
tar ställning till hur vi är". För att kunna arbeta med människor, menar IA, måste
man först erkänna deras sätt att tänka och handla. "Det går inte att komma å att
säga "gör så här". Arbetet måste förankras i den rådande situationen" ( IA).
"När en familj kommer till det här landet måste vi vara tydliga med varför vi har
de lagar och regler vi har" (HH). HH har förståelse för varför föräldrar kan känna
sig kränkta när man sätter dem på föräldrakurser efter att de redan uppfostrat flera
barn. "Lagen mot barnaga kom ju till för att svenska föräldrar slog sina barn”
(HH). Hon tror att många ges bilden av att vi tror vi är snäppet bättre än dem och
alltid varit det.
Ett ensidigt och kulturalistiskt tänkande skapar en negativ bild menar
informanterna "Att se på kultur som något statiskt och oföränderligt skapar
problem. Vi får inte vara rädda för att peka på fel hos andra, det är inte rasism att
försöka förklara att de finns andra, mer humana sätt att förhålla sig till kvinnor."
(DD) Han ställer sig mycket kritisk till att det finns undantagsregler när det gäller
exempelvis åldern för äktenskap. "Som invandrare kommer man till Sverige för
att få ta del av det demokratiska systemet" Att visa överseende mot människor,
när deras handlingar strider mot våra regler, för att de kommer från en annan
kultur anser han vara ett svek mot demokratin och mot människor.
”Jag är rädd att det får negativa konsekvenser att man faktiskt inte tittar på den
kultur vi har i Sverige. Så länge den egna kulturen inte sätts in i en kontext kan
man heller inte förstå vad en annan kultur handlar om.” (IA)
Att ta ställning till problemet ur ett samhälleligt perspektiv tycker HH är av stor
vikt. ” Det är ett problem att man på många fronter inte erkänner det här som ett
samhällsproblem. Man pratar inte om det som ett svenskt problem utan delar
fortfarande in det.” (HH)
Detsamma framhåller IA. ”Det går inte att arbeta bara med människor som
förtrycker eller brukar våld. Det är hela samhället man måste arbeta med” (IA).
Debatten får inte bli för ensidig. ”Det blir så fel när man tvingas välja. För att få
bukt med problemet tror jag att man måste få in alla aspekter. Det går inte att säga
att ett problem handlar om det ena eller det andra”. (HH)
24
4:4: 3 Arbete med unga män i hederskulturer
Att det finns skillnader mellan pojkar och flickors utsatthet är för HH en viktig
aspekt. "Om en pojke väljer att bryta mot normen riskerar han att förskjutas eller
eventuellt bestraffas. Däremot är det inte han som står för hedern och familjen
vinner inte på att döda honom på samma sätt som de vinner på att döda en
kvinna." (HH)
”Det är mannens heder som går förlorad genom att en kvinna beter sig skamfyllt.
Om en man hittar på något går det kanske inte att ta tillbaka, men ofta botgöra. En
kvinna förlorade oskuld är däremot definitiv. ”(HH)”Blodet är på något sätt det
som tvättar bort skammen. Inför andra visar man att man tar bort den del av
familjen som blivit dålig. Först när man gjort det kan man gå med huvudet högt
igen”. (HH)
I hennes arbete berättar hon att hon sett tydliga exempel på dess skillnader. "Jag
har kommit i kontakt med familjer där dottern står under fullständig kontroll allt
medan hennes bror kanske brukar droger eller är kriminell. Vad han gör anses inte
så viktigt, åtminstone inte så länge han inte är gammal nog att gifta sig. Den
kontroll som familjen inte kan ha över sin son projiceras istället på dottern som i
sin tur kontrolleras ytterligare" (HH).
IA & IB har i sitt arbete stött på många unga män som känt sig stämplade av
omgivningen. Killarna känner sig dömda på förhand och drar sig undan
människor som ser dem som "problemtyngd invandrarungdom". "Det finns en
benägenhet hos etniska svenskar att dra alla över en kam" menar de. ”Som man
med bosniskt- muslimskt ursprung får jag ofta frågan om jag diskar hemma" (IA)
DD anser inte att man kan sätta en offerstämpel på män och pojkar. ”Männen är
inte offer men de är drabbade av hederskulturens tryck. Det är inte alltid lätt att ha
förväntningar på sig att vara manlig. Det kan skapa en bitterhet hos männen”
(DD).
Att unga män även drabbas anser även HH. ”Den som utför hedersvåldet kan vara
en bror eller kusin som kanske inte är straffmyndig och som har hennes
förtroende. Kanske vill den som skall utföra handlingen inte göra det, men får det
som ett krav på sig från gruppen.” (HH)
”Vi har främst arbetat med flickor, men det märks att killarna också lever med
press på sig att följa familjens vilja” (IA). Skillnaderna mellan flickor och pojkars
utsatthet menar IB är att ”Tjejerna har ingen makt, det har killarna. Åtminstone så
länge de följer familjens vilja. De har mer frihet men den är begränsad. Om de
väljer att bryta med familjen hamnar de utanför”
I arbetet med unga tror IB ibland att man har en tendens att utgå från fel vinkel.
”Man måste fokusera på det positiva. Jag möter dagligen unga som har så mycket
positivt att ge sin omgivning.” (IB)
Inom fryshuset arbetar man med att nå ut till unga män med problem och stärka
dem så att de kan visa för andra att det finns ett alternativ till deras destruktivitet.
Det har visat sig fungera men "... de här killarna kommer från kriminalitet och
osäkra uppväxtförhållanden, de skulle behöva hjälp med så mycket annat". Inom
verksamheten finns inte de resurserna menar DD. Samtidigt är det just de killarna
25
"de tuffaste" som sätter regler för andra i sin omgivning som man vill rikta in sig
på ” det är till dem de andra ser upp”. "Av de fyrtiofem vi började med är det bara
åtta kvar" Varför det har varit ett sådant stort bortfall förklarar DD med att "De
hade tidigare problem eller fick problem med familj eller blev förlöjligade för att
de deltog".
DD påpekar vikten av att vara en positiv förebild för unga män och att kunna
använda sig av sig själv för att nå fram. " För en 40 årig socionom som heter
Lena, som visserligen kan vara kompetent, fungerar det inte. Hon har inte
nycklarna att låsa upp dörren och göra en kontakt möjlig". De som på Fryshuset
har arbetat med killarna är män med utländsk härkomst och med bakgrunder där
de utstått såväl krig som hot och våld. "Vi representerar män, machomän, det gör
att ungdomarna kan se upp till oss och få förtroende" (DD).
Då jag tar upp Sharaf Hjältar för IA och IB möts det av synpunkten: ”Det får inte
bara vara killar från hederskulturer som arbetar i projekt med problemet. På så sätt
dikotomiseras problemet . Arbetet mot förtrycket måste komma även från etnisk
svensk sida inom alla instanser.” (IA)
På BRIS har killarnas roll i hederskulturen kommit upp men att arbeta med dem
har inte funnits med inom verksamheten. "Frågan har kommit upp flera gånger,
kring vad vi skall göra med dem.” Att arbeta med killar menar hon är
problematiskt då " … de har gjort sina handlingar till sin egen vilja utifrån
familjens önskemål" och "Många unga män uttrycker det som deras plikt att ta
hand om sin syster. Hon vet inte sitt bästa. Det är av omsorg och kärlek jag
bevakar henne." (HH)
IB talar om viktiga egenskaper i arbetet med människor och om att varför man gör
något är lika viktigt som på vilket sätt man gör det. ”För att överhuvudtaget kunna
hjälpa andra måste man först börja hos sig själv. När man arbetar med människor
är de främsta redskapen hjärta och hjärna” (IB).
IA & IB har genom sitt arbete på en skola ”vunnit respekt hos ungdomar och
deras familjer". ”De vet vilka vi är och vad vi gör och känner att de kan lita på
oss" (IB). Genom den kurs de undervisar i har ungdomarna fått ”lära sig att
respektera varandras åsikter även om de inte tycker likadant” (IA). ”Om de kan
lära sig att lyssna på varandra, kan de även lära sig att det finns andra sätt att leva
på än det de tycker är det rätta" (IA).
För att komma i kontakt med unga män i hederskulturer har man på Fryshuset
använt sig av uppsökande verksamhet. "För att få kontakt krävs det att man är
närvarande rent fysiskt. Man får gå till ungdomsgården eller skolan, hänga där
eventuellt med en skylt och vänta på att ungdomarna ska ta kontakt och börja
snacka"(DD). Han tror även att de, för att nå ut, har haft nytta av att använda
Fryshusets namn då "det har gott anseende i förorten och många vet att vi gör
positiva saker för ungdomar” (DD).
Ett annat sätt att få igång en diskussion är att utgå från det som intresserar ” Sex
och samlevnadsfrågor är något som alla unga killar är intresserade av att tala om.
Inte alltid på ett sätt som är särskilt konstruktivt, men det är här man får börja”
(DD).
26
" Sharaf Hjältar är en utbildning i mänskliga rättigheter, hederskultur, retorik och
jämställdhet"(DD). På det diplom som killarna får efter avklarad utbildning står
det: "För mod att våga kämpa för våra systrar" men DD menar att det handlar
inte bara om det utan att det är meningen att killarna även skall se "helheten i
samhället". Även om reaktionerna har varit övervägande positiva säger han att
"alla kan ju inte gå ut i skolorna och prata". Inom verksamheten har man därför
talat om att dela in killarna i grupper om gesäller, lärlingar och mästare. "Åter in i
ett hierarkiskt system alltså." " Det är killarna som förstått helheten i utbildningen
och kan applicera det på samhället med allt vad det innebär av orättvisor,
klasskillnader och ojämlikhet som blir mästare. Det är de som kan förmedla
tänkandet till andra." (DD).
HH tror att för att kunna påverka unga män måste man visa på något ”direkt och
konkret". "Göra dem medvetna om att det finns något att vinna på att förändra sitt
liv och sitt sätt att lösa konflikter"
"Unga män som bor i Sverige ser ju att det finns alternativ, de måste bara ta steget
mot förändring. För många killar som har ändrat sitt tankesätt tror jag att det
handlar om att de har blivit kära i en tjej som de inte får träffa för att hennes familj
inte tillåter det. När man själv får lida för tänkandet och känna på hur tråkigt det
kan vara då inser de snart hur ologiskt och orättvist det är." (HH)
Inför uppsättningen av en pjäs om killar i hederskulturer frågade DD om den
gruppvåldtäkt som nästa sker i en scen skulle kunna äga rum i verkligheten
"svaret jag fick var skrämmande absolut"
" Killarna beskrev hur man delar in tjejer i tre kategorier. Den första är en orörd
tjej som tydligt visar utåt, genom sitt beteende eller genom att bära slöja att hon
inte vill ha någon sexuell relation. Den andra tjejen är någon som under en längre
tid bara haft en pojkvän, och eventuellt haft sex med honom. Den tredje kategorin
är hororna, tjejer som haft flera korta relationer, sexuella eller inte, med flera
killar. De har på så sätt redan låst upp sin kyskhet och visat att hon är beredd att
ha sex. Hon blir då automatiskt lovligt byte, även mot sin vilja. När man ges en så
konkret bild av vilken attityd som finns har man också något konkret att
ifrågasätta och arbeta med." (DD)
4:4: 4 Arbete i projektform
" Innan vi började projektet med killar hade vi arbetat med flickor i flera år utan
att få någon uppmärksamhet. Plötsligt gick det inte en dag utan att vi nämndes i
media. Först blev jag förbannad" (DD). Trots detta har uppmärksamheten ju
kommit att leda till något positivt. Han vill påpeka att trots arbetet med killar så är
projektet hundra procent feministiskt och arbetar i första hand med att hjälpa
flickor och kvinnor. "Vi har visat att det finns verktyg som kan leda till
förändring"
HH tar upp Sharaf Hjältar som ett sätt att nå ut till unga män men ställer sig även
hon skeptisk till den uppmärksamhet projektet fick först då det handlade om
killar, och inte som tidigare tjejer. "Att uppmärksamheten kom först då blir en
aning skevt" Samtidigt berättar hon att " för första gången var det någon inom
projektet som hotades till livet, via telefonsamtal eller i tunnelbanan". " Man kan
27
fundera över om inte det visar att det som skrämmer mest är om män inifrån den
egna gruppen initierar en förändring. Det blir obegripligt att de som ju redan är
vinnare i strukturen skulle vända sig emot. Det får nog bilden att vackla och
skrämmer och utmanar mer." (HH)
"Det finns en risk med att stöta och blöta problem i projektform" (IA).
Informanten menar att man för att skapa en förändring måste arbeta utifrån vårt
demokratiska system och se hedersvåldet som ett problem som finns i hela vårt
samhälle. ”Problemet måste sättas i kontext till vad som sker omkring oss" (IB).
Det finns olika sätt att jobba på påpekar de. ”Projekt kan vara bra men det bör
mynna ut i något, förankras i något som är beständigt” (IA).
Genom att arbeta utifrån projekt menar HH att man kan lägga en grund för fortsatt
arbete. Däremot "… blir det fel om man ska behandla saker i projektform i
oändlighet. Frågan bör vara självklar i den vanliga verksamheten". (HH)
” Det man verkligen måste arbeta med är att emancipera ungdomarna. Att frigöra
dem så att de har kraft att ta ställning mot det de anser vara fel. Man kan hjälpa
och bistå dem men det är alltid individens val som är det väsentliga.” (IB)
”För att verkligen skapa en förändring måste man få dem att fundera kring sig
själva och det samhälle de lever i. Det är den egna eftertanken som leder till en
förändring hos en person. Någon kan göra det de tror att andra vill se dem göra
trots att de innerst inne inte ändrat uppfattning. Tankar och handlingar måste
förankras.” (IA)
HH säger att ”även om det är med mig unga flickor kommer i kontakt med i
inledningsskedet är det viktigt för mig att se till att det finns en annan
resursperson som kan vara där och stötta". Hon försöker alltid att förmedla en
vidare kontakt med t.ex. en kurator. " Jag jobbar inom ett projekt och jag kommer
att försvinna. Då är det viktigt att tjejerna har någon annan att vända sig till."
(HH)
” Vi har idag ingen modell att arbeta utifrån eller förhålla oss till. Vi arbetar på det
och hoppas kunna skapa en så småningom. Samtidigt tror jag inte att en modell
kan ersätta det arbete man kan göra bara genom att vara människa.” (DD)
5. ANALYS
Det våld som kvinnor utsätts för i hederns namn går inte att förringa genom att
peka på männens utsatthet. Däremot menar jag att det är viktigt att arbeta med
dem då det här kan finnas en förklaring till förtrycket som kan leda till att förstå
det. Den tolkning av männens roll i hederskulturer jag valt att göra utgår från att
människor ofta är underordnade det system de lever i. Med detta menar jag inte att
kultur är någonting statiskt eller att människor utifrån sin kultur inte har något val.
Däremot anser jag att man måste se till en problematik utifrån i vilken kontext den
uppstår. Masoud Kamali (Socionomen, 2002, nr3) menar att vi i Sverige idag
tenderar att se på alla konflikter som uppstår i invandrarfamiljer som en
problematik sprungen ur deras kultur. Detta kan naturligtvis leda till en ökad
dikotomisering och ett tankande att bara dom blir som vi så kan problemen lösas.
Kamali hävdar såtillvida att det är i kontakten med det svenska samhället som
28
våldet skulle uppstå och att hedersvåld inte går att särskilja från det våld som
uppstår i familjer då de hamnar i en svår situation. Han anser att hedersmord i
Sverige skulle kunna undvikas om socialtjänsten skulle se mer till de
livsbetingelser som finns hos grupper där hedersvåld uppstår ser ut i dagsläget.
Med detta ställningstagande bortser han från det våld som upp har sin upprinnelse
i ett hederstänkande världen över.
Det finns en fara både i att hävda att hedersvåld är ett resultat av ett övergripande
patriarkalt tänkande och att det är att mena att det skulle bottna i en motreaktion
mot den västerländska kvinnosynen (Akpinar, 2003, s. 426). Om man inte
särskiljer våld som har en anknytning till ett kulturellt hederstänkande och ser det
endast som ett sätt att handla utifrån en patriarkal samhällsordning bortser man
från den kollektiva dominansen och ser problematiken som ett resultat enbart av
mannens överordnade position till kvinnan. Ser man hederskulturen som en
kontrast till den västerländska kulturen riskerar man istället att bygga en hierarki
av positivt och negativt laddade kulturyttringar som i sin tur kan komma att än
mer leda till segregation (Eldén, 2002, s. 55).
Hos mina informanter har jag mött såväl en kulturell som socioekonomisk
förklaring till varför flickor i Sverige utsätts för hedersförtryck. Däremot inte att
det som jag valt att definiera som hedersvåld skulle ha sin grund i det ena eller det
andra. Heller inte att hedersförtrycket skulle uppstå i samband med migration utan
att det inte redan varit en vedertagen kultur i hemlandet. Då jag talar om kulturer
tycker jag att det är viktigt att påpeka att jag inte avser en kultur som finns i ett
specifikt land eller har sin anknytning i en speciell religion. Hederskultur som jag
ser den är en yttring i delar av länder eller hos vissa grupper bosatta i ett land utan
att hederstänkandet är spritt över stora delar av världen.
Informanterna är eniga om att en ökad integration är något som i allra högsta grad
är något som krävs för att kunna få människor att frångå det hederskulturella
tänkandet. Utan en ökad integration kan man heller inte visa att det finns
alternativ och att det går att leva utan att följa kollektiva påtryckningar. De ställer
sig emot ett kulturalistiskt synsätt såtillvida att de menar att kultur inte är något
statiskt och inte något som man kan använda för att berättiga våld mot kvinnor.
Däremot anser de att hederskulturen i sig är något som man måste arbeta med på
ett annat sätt än när det kommer till våld mot kvinnor i allmänhet. Man måste
erkänna problematiken som något som är specifikt utifrån ett kulturellt
samhällsmönster. För att kunna förstå ett problem behöver det sättas in i hela sitt
samanhang.
DD tar ställning mot den rädsla som han tycker finns hos många inom politiken
och socialtjänsten när det kommer till att kritisera människor från andra kulturers
handlande. Han tycker att det är ett svek att inte våga säga att det är fel och
förkastligt att förtrycka och döda sina fruar och döttrar. Om man inte tar ställning
emot hederskulturen är det detsamma som att säga att det inte är ett problem. På
det sättet kommer vi inte att kunna hjälpa dem som drabbas. Det är inte rasism att
säga att något är fel. Han, liksom IA och IB, har själv invandrat till Sverige i
vuxen ålder och upplevt rasism och sociala orättvisor som invandrare. Även de
övriga informanterna håller med om att det är ett förtryck i sig att visa en
tillåtenhet mot människor bara för att de kommer från andra förutsättningar. Här
får de ju möjlighet att förändra sitt liv. Vad man istället måste göra är att ge
människor förutsättningarna som krävs för att genomföra förändringen. Något
29
som inte går att göra om man kompromissar eller särskiljer.
I avsnitt 2:1 tar jag upp hur ett sätt att se på kultur är att det inte går att plocka
delar ur kulturer och att denna är kopplad till de förutsättningar i vilken den
uppkommit. Mina informanter är dock eniga om att kultur är något föränderligt
och att möten mellan kulturer kan bidraga till att skapa något nytt. Som IA
påpekar så måste man för att förstå någon annan och dennes sätt att hantera sin
tillvaro först förstå sig själv och vad som påverkar det egna tänkandet. För att
kunna påverka andra i en positiv riktning dvs. mot rättvisa och jämställdhet måste
man även möta denne och få en insyn i dennes livsvärld. Detta kan ske genom
matchning vilket jag tagit upp i 3:2. Inte heller får man då man möter människor
från andra kulturer "dra alla över en kam” (IA) och tro att det som finns hos en
grupp från ett land eller med en religion skulle ha samma värderingar och
livsbetingelser.
Genom kursen Att leva i ett mångkulturellt samhälle är det just att plocka
godbitarna ur de kulturer som ungdomarna kommer ifrån man önskar göra. Om
ungdomarna ser varandra och lär sig att ta intryck av det som finns runtomkring
dem får de tillgång till andra, nya alternativ. I arbetet med unga män från
hederskulturer är det, enligt mina informanter, viktigt att även belysa det som kan
vara positivt i deras sätt att leva och i deras förhållande till sin familj. Det går inte
att ta ifrån någon hans kultur och bakgrund. Däremot att få honom att ta fasta på
det som är bra och samtidigt ta ställning mot det som är dåligt. I mötet med nya
kulturer, när människor kommer till vårt land, menar HH att vi måste vara ärliga
kring varför vi har de regler och värderingar vi har. Även den svenska kulturen
har förändrats genom åren. Förtryck och orättvisor har funnits, och finns
fortfarande även om det är förbjudet. För att nå ut till människor som inte tidigare
levt under samma sociala och ekonomiska förutsättningar kan man inte enbart
påbjuda att de har fel. Det går att visa andra vägar och alternativ men då måste
alla få ta del av samma välfärd och ha samma förutsättningar att leva utifrån det vi
anser vara det rätta.
I anknytning till det exempel jag tar upp i avsnitt 2:4 rörande varför Sara bragdes
om livet av två unga män vill jag ta upp ytterligare en aspekt. En fråga man här
kan ställa sig är om de handlade på eget bevåg eller om de faktiskt var de äldre
männen i familjen som låg bakom. I det senare fallet borde då inte samtliga ha
ställts till svars för Saras död? Här blev det inte så. En av förklaringarna till det
kan vara att man rent politiskt i Sverige då ännu inte erkänt hedersproblematiken
och mord med bakgrund i denna som något som grundar sig på ett kollektivt tryck
och därför behandlade mordet som vilket som helst. Jag menar att det inte är så
enkelt och att man inte kan döma utifrån ett erkännande utan att gå till botten med
vad som lett fram till själva händelsen. En annan aspekt är hur de unga männen
förmodligen, även om de var hjältar i sin egen släkt, under resten av sina liv
kommer att stämplas som mördare av det svenska samhället. Denna stämpling
ställer dem i sin tur ytterligare en bit längre från att integreras i det samhälle de
lever i.
Fallet med Pela som jag tar upp i 2:3 visar ändå att det under de tre år som
passerat sedan Sara mördades hänt något inom det svenska rättsväsendet. Att
Svensk domstol väljer att döma bröderna, även då det stod klart att det inte var de
som begått mordet, anser jag kan vara en bekräftelse på att man erkänt
hedersmord som en konsekvens av en kollektiv planering och handling. Historien
30
som sådan ger också en tydlig bild av den planering som ligger bakom. Genom att
föra Pela till Irak trodde familjen att de skulle komma lindrigare undan med
brottet. Exemplet visar även att släktens inflytande, även om denna inte finns i
landet där flickan är bosatt, har en stor inverkan på familjens handlande. Att
bröderna dömdes kan ha varit en konsekvens av att det här stod relativt tydligt
brottet var planerat vilket man inte ansåg att det gjorde i Saras fall. Å andra sidan
kan man i det tidigare fallet eventuellt tänka sig att det fanns en viss lathet och
rädsla att ta itu med vad som legat bakom då Saras mördare faktiskt erkänt sitt
brott. Det kan även vara så att vi utifrån våra värderingar har svårt att förstå hur
föräldrar vill låta sina barn utföra sina brottsliga handlingar.
HH diskuterar hur man måste visa att de har något att vinna på att ta ställning mot
sina föräldrar och sin släkt. På ett sätt är de ju redan vinnare så länge de inte bryter
mot normen och då riskerar att bli uteslutna ur familjen. Något som kan få dem att
ändra åsikt kan vara att de blir kära i en flicka som inte får träffa honom för sin
familj eller en flicka som hans familj inte tillåter honom att vara tillsammans med.
Först då det drabbar dem på detta vis menar hon att de upprörs över orättvisan i
det hela. Det kan också vara så att när någon de håller av, t.ex. en syster drabbas
inser att det inte är rätt att hon inte har samma möjligheter. Killar som växer upp i
Sverige ser runtomkring sig att det finns alternativ till hederskulturen men kan ha
svårt att bryta sig loss. Det är inte säkert att de unga männen som dödade Sara
tyckte att det var rätt att döda henne. Påtryckningarna från deras äldre släktingar
var förmodligen stora. De var dessutom de som hade tillgång till hennes arenor,
visste var hon befann sig när hon var ute och kunde komma henne nära. HH
påpekar att det ofta är någon som har dessa möjligheter som utses som den som
skall utföra våldet. Pojkarna var dessutom så unga att de inte riskerade att få
samma höga straff som en vuxen man skulle kunna få. HH tar även upp hur de
killar som bevakar sina systrar utgår ifrån att det är "för hennes eget bästa". Om
deras uppfostran präglats av ett liknande mönster som det Joseph tar upp i sin
studie (se 2:4), att det är ett tecken på kärlek gentemot systern, har de heller ingen
anledning till varför det skulle vara att betrakta som fel.
Familjens enda sociala skyddsnät, är i många länder släkten och familjen. Vid
invandring till det svenska samhället kanske det inte alltid står självklart för nya
medborgare att även de skall få ta del av det välfärdssystem som finns. Har man
som invandrare redan en känsla av att stå utanför exempelvis arbetsmarknad, tar
därför till de medel som står till handa för att se till att familjen nu och i framtiden
skall ha en trygghet. För ett arbete med att förhindra att nya konservativa
patriarkala grupper bildas i ett nytt land, krävs en tydligare integration som gör att
alla kan känna sig delaktiga i samhället.
Att kräva av alla som kommer till Sverige att de omedelbart skall fall in i det
svenska systemet och göra som vi är otänkbart. Detta i synnerhet då det finns en
segregation när det gäller boende likväl som på arbetsmarknaden. Som IA menar
kan man inte komma och tala om för någon vad eller hur de bör göra någonting
utan att förankra det i den rådande kontexten. Då en person känner ett utanförskap
måste man först visa dem att det finns en möjlighet att få ta del av samhället och
att de har något att vinna på att i viss mån förändra sitt levnadsmönster så att det
passar in i samhället omkring dem.
Målet som Fryshuset har med sin utbildning av unga män i hederskulturer är att
verka för att alla människor, män som kvinnor, skall ha rätten att bestämma över
31
sitt liv och på lika villkor. Som en feministisk organisation är deras primära mål är
att förbättra situationen för kvinnor även om det här är män som är målgruppen.
En av tankarna bakom att utbilda unga män har varit att dessa i sin tur ska verka
som förebilder för andra unga i deras närhet. Samma tanke finns även bakom
kursen som drivs på Gymnasieskolan i Malmö av IA och IB.
En av de främsta källorna när det gäller att skaffa kunskap kring ungdomars
situation borde vara ungdomarna själva. Genom att arbeta med deltagande
forskning (se 3:1) kan informationen samlas in på ett enkelt sätt och kan även
sägas få en stor trovärdighet och relevans då den rör det faktiskt upplevda och
vardagliga. Att för att för en forskare få ta del av den här sortens information,
genom intervjuer eller observationer skulle förmodligen ta betydligt längre tid och
inte heller bli lika tillförlitlig. Därför anser jag att kunskap som på det här sättet
insamlas, för att ligga till grunden för ett projekt, även kan vara intressant i andra
sammanhang. När man som på fryshuset och på Gymnasieskolan samlar
ungdomar i grupper där de utifrån ett tema får diskutera hur deras verklighet ter
sig, ges denna kunskap naturligt. Det är genom att se världen ur deras ögon som
det går att finna svar på var en förändring måste komma till stånd. Diskussionen
kan på så sätt vara ett medel för att genomskåda det rådande och på så sätt blir den
ett verktyg i sig.
Enligt DD är ett av de viktigaste redskapen då man arbetar med ungdomar den
egna personen, "det ställer höga krav på att man lever som man lär, om inte är
man rökt…". Att var sann mot de människor man arbetar med handlar inte om att
lämna ut sig själv eller att inte hålla distans. Sanning är att kunna meddela sig med
andra sådan som man är och vara medveten om sin egen identitet och erbjuda
någon annan att dela den gena verkligheten. Då kan ett möte människor emellan
skapas (Blomdahl, Eriksson, 1998, s. 28). Även här handlar arbetet om att matcha
och låta det som är viktigt komma fram genom att erkänna och bekräfta. DD har
utifrån sin bakgrund också en erfarenhet som han kan knyta till det som killarna
upplevt av förtryck och kulturmöten.
Själva genomförandet av Fryshusets projekt har inte varit utan hinder. Här har
även funnits negativa bieffekter i form av starka reaktioner från män från
hederskulturer. En av dessa har varit den hotbild som funnits gentemot såväl
deltagare som projektledare. Att projektet väckte sådan uppmärksamhet och
upprörde till denna grad kan ha att göra med att det plötsligt fanns unga män från
den egna gruppen som tog ställning mot något som skulle kunna avses gynna dem
och deras familjer. Ett sådant ställningstagande stod som alltför otänkbart och
skrämmande.
Ett annat problem man stött på är att de unga män som deltagit i projektet haft en
komplicerad och ibland kriminell bakgrund. Här har de resurser som krävts för att
ta hand om den biten saknats. Samtidigt har ett av de ställningstaganden som
gjorts varit att det är just unga män som har en maktposition inom den egna
gruppen som man vill knyta till sitt projekt. Utifrån sin position som starka och
modiga menar man inom projektet att de har en starkare genomslagskraft bland
sina jämnåriga, vilket säkert har en betydelse då de kommer ut i klasser för att tala
om vad deras deltagande inneburit för dem som individer. Att killarna i gruppen
själva kommer från hederskulturer har medfört ett stort bortfall av de ursprungliga
deltagarna då deras familjer och vänner inte accepterat deras ställningstagande.
32
Inom projektet på Fryshuset har genomförandet sammanlänkats med kunskapsoch redskapsproduktionen. Detta då det är först då man knutit ungdomarna till
verksamheten som man fått ta del av hur den egentliga problematiken, utifrån
deras position, ser ut. På gymnasieskolan har man arbetat på ett snarlikt sätt. man
har utgått från ett givet ämne, men det är i den diskussion som sker eleverna
emellan som den verkliga kunskapen vuxit fram. Genom att låta ungdomar ta del
av varandras syn på det som finns omkring dem menar man leder till en ökad
förståelse dem emellan.
Någon egentlig utvärdering av projektet Sharaf Hjältar har inte gjorts. Här får man
istället se till vilken genomslagskraft projektet haft och vilken uppmärksamhet det
väckt. De unga män som var de första att gå färdigt utbildningen är idag
fullbokade med uppdrag på skolor landet över. Då de delar med sig av sina
erfarenheter och berättar om det ställningstagande de gjort börjar andra ungdomar
att lyssna. Killarna har fått utrymme i media, ett diplom av Integrationsminister
Mona Sahlin och träffat Kungen. Kanske kan den positiva uppmärksamheten
bidra till att fler unga män vågar ta ställning mot hederskulturen då de ser att det
kan medföra något som ger dem delaktighet i frågan. Men, som DD säger, kan
inte alla gå ut i skolor varför man har planer på att utforma ett graderingssystem
(se 4:3: 4). Här kan man även återknyta till det HH sa (ibid.) kring att man måste
visa unga killar att det finns något att vinna på att förändra sitt liv.
På Gymnasieskolan i Malmö har man tänkt på ett liknande sätt. Även om kursen
inte har diskussion kring hederskultur som primärt syfte, är det en av de frågor
man valt att ta upp. Eftersom problematiken här förs till ytan som något som skall
diskuteras av alla tror jag att det kan vara ett effektivt sätt att vidröra något som
man inte talar om annars på ett sätt som gör det mindre personligt och därför inte
heller utpekande.
Gemensamt för de arbeten med ungdomar jag här tagit upp är att de hela tiden
utgår från deltagarnas egna perspektiv. Detta sätt att närma sig en problematik och
en förändring, finner jag ha mycket gemensamt med empowerment-metoden då
arbetet frigör de krafter som finns hos ungdomarna själva och använder den för att
åstadkomma något positivt. Kraften finns i allra största grad hos de unga män som
tidigare varit negativa förebilder i sin grupp då de varit våldsamma och/eller
kriminella. Här får de istället använda sig av sin förmåga att påverka andra på ett
konstruktivt och positivt sätt. Samma metod har funnits även på Gymnasieskolan,
där man gärna sett att de högljudda och pratglada eleverna tagit del av kursen.
Istället för att söka uppmärksamhet genom att skrika för skrikandets skull har de
istället givits något att förmedla. Om man kan skapa denna öppenhet hos elever
med skilda kulturella bakgrunder kan man även nå ut till dem och visa att det
finns sätt att leva på som skiljer sig från det de är vana vid. På så sätt kan man
även visa dem som lever i familjer där deras systrar förtrycks att det inte behöver
vara på det viset.
Även om det arbete som bedrivs på Fryshuset, Alima och arbetet på skolan i
Malmö (som är en kurs snarare än ett projekt) kan sägas ha haft positiva effekter,
är informanterna eniga med att problem inte kan behandlas enbart i projektform.
Ett problem med att arbeta på det sättet är att ingen av dem några
myndighetsutövare. De kan därför inte ta några beslut rörande placering utanför
hemmet, skyddat boende eller hjälpa de ungdomar de möter med ekonomiskt
bistånd utan endast råda andra instanser till sådana beslut. Arbetet de genomför
33
finns dessutom inom ramar där tiden för ett projekt eller en skolgång är
övergående. Av den anledningen är det viktigt, vilket de även påpekar, att dels
förankra ett tänkande och en styrka som ungdomarna kan bära med sig, dels att
hjälpa dem att komma i kontakt med andra instanser som kan ta itu med deras
problem från en annan vinkel.
Informanterna IA & IB anser att det finns risker i att arbeta utifrån projekt som
Sharaf Hjältar där man fokuserar på unga män från hederskulturer och gör det till
deras problem, inte ett problem som finns i vårt svenska samhälle. De skulle gärna
se att alla ungdomar fick utbildning i mänskliga rättigheter och jämställdhet. Både
de grupper där det kanske behövs lite mer och bland etniska svenskar.
Den attityd som DD berättar att han sett med avseende på de unga männens syn
på kvinnor vill jag gärna knyta an till det exempel, om en turkisk pojkes
bordellbesök, som jag tar upp i 2:4. Killar ska ha sin sexuella debut men den bör
inte ske med en flicka som är "ren". Kvinnor som däremot finns på bordeller, eller
på något sätt visat sig vara sexuellt aktiva är däremot någon som det anses vara
ok. att ha sex med, utan att behöva ta ställning till hennes känslor. Genom att dela
in flickor de unga männen möter i kategorier som "otillgängliga" eller "horor" kan
de berättiga sin sexualitet och dess utlevelse.
Den dubbelmoral, en moral för flickor och en för pojkar, som Månsson beskriver
har även HH upplevt. Denna kan bero på att pojkars sexualitet är godkänd och att
man ser den som något som inte går att styra över. Det kan också bero på att det
inte är på mannen familjens heder vilar. Vad en pojke gör kan vara skamligt men
det påverkar inte den övriga familjen i samma utsträckning. Att pojkarna har den
friheten gör att de inte drabbas lika hårt av hederskulturen och kan i sin tur vara en
av faktorerna till att det är svårare att nå ut till dem.
6. SAMMANFATTNING
I många av de mordfall på unga invandrarflickor, där familjen varit inblandad, har
det diskuterats kring huruvida den kulturella bakgrunden har relevans. En sida
menar att den inte har det och att våld mot kvinnor alltid är våld mot kvinnor
oavsett deras kulturella eller etniska härkomst. En anser att det har det och att
hedersvåld är något som särskiljer sig från annat våld exempelvis inom
äktenskapet eller "gatuvåld".
Den definition av hederskultur jag har framställt vilar på att hederskulturen är
något som grundas på ett kollektivt tänkande där individen och liv är underordnat
i förhållande till familjen och släkten. I de grupper där hederskultur finns vilar
familjens levnadsvillkor i att alla följer de regler och värderingar som finns. Våld
som utövas mot dem som bryter mot normen är kollektivt planerat.
Hedern hos en familj är något som utgår från kvinnan och är starkt knuten till
hennes sexualitet. En kvinna behöver dock inte ha en öppen sexuell relation för att
familjen skall anse att hon skadar deras heder. Det kan räcka med att hon bryter
mot de regler som finns genom att visa sig i offentliga rum som inte anses
passande såsom exempelvis diskotek. Det är inte kvinnans roll att skaffa sig
34
utbildning eller att själv välja vem hon skall gifta sig med. Att hon utrycker en
önskan om något sådant kan räcka för att släkten skall se henne som ett problem
och känna sig tvungna att döda henne. Förtrycket går sålunda ut på att hålla en
dotter borta från det som vi i Sverige skulle se som en normal tillvaro för en ung
tjej. En ökad integration måste till stånd för att människor som kommer från
hederskulturer skall få tillgång till en välfärd som inte är avhängig deras status
och heder hos familj och släktingar i Sverige eller i hemlandet.
För pojkar är det annorlunda. De har friheten att gå ut, träffa flickor och skaffa sig
en utbildning. De inskränkningar som görs på hans liv kommer ofta först på fråga
om han själv skulle vilja välja vem han vill gifta sig med. Pojkarnas utsatthet kan
tydligast beskrivas genom att se till det tryck de ställs inför från sina släktingars
sida. Det är ofta en bror som är den som utses att bevaka en syster. Yngre eller
äldre, då det är han som har tillgång till den värld hon rör sig inom på t.ex. skola
eller i vänskapskretsen. Det kan även finnas ett tryck på dem att vara den som
bestraffar, kanske dödar sin syster. Ett problem när det kommer till att nå unga
män finns i att deras utsatthet i många fall inte är speciellt påtaglig.
För att ta ställning mot det hederskulturella tänkande krävs en styrka som inte
alltid finns hos ungdomar. Genom att nå ut till unga män och visa att det finns
alternativ till det mönster de befinner sig inom kan man förändra situationen inte
bara för dem utan i första hand även för deras systrar. Mötet med unga bör ske i
de miljöer där de känner sig trygga i form av uppsökande verksamhet.
Diskussioner och utbildning kan vara ett sätt att höja unga mäns medvetenhet,
stärka och emancipera dem så att de vågar ta steget att gå emot sina äldre
släktingars tankesätt. Unga män behöver förebilder. Här måste därför finnas
någon eller några som de kan se upp till som alternativ till sina manliga släktingar
7. AVSLUTANDE DISKUSSION
Männen kan inte sägas vara i en offerposition utifrån sin kultur. Om männen var
offer för sin bakgrund och sin uppfostran skulle det slutligen landa i att kultur
skulle kunna vara en grund till förmildrande omständigheter då ett brott begåtts.
Detta skulle vara lika absurt som att hävda att en narkotikalangare skulle finnas
oskyldig då han menar att drogbruk är en del av vad han anser vara hans kulturella
ställningstagande. Det som istället är intressant att titta närmare på är varför män
utifrån sin kultur begår brott och hur denna ligger till grunden för hans handlande.
Först då tror jag att det går att hitta de redskap man kan arbeta med för att skapa
en förändring.
Synen på flickor och kvinnor som antingen "rena" eller "tillgängliga" som
beskrivs av en av mina informanter tror jag inte det är bara unga män från
hederskulturer som har utan att den finns hos många unga män oavsett kultur eller
hemland. Däremot kan man tänka sig att den blir tydligare och mer uttalad just
hos dem som är uppväxta med att se den kvinnliga sexualiteten som det absolut
skamligaste och mest onämnbara.
En av bristerna jag anser finns i projektet Sharaf Hjältar är att det inte finns någon
uttalad eller konstruerad metod för hur man har gått eller ska gå till väga. Även
om DD menar att "det inte finns någon metod som kan ersätta det arbete man kan
35
göra bara genom att vara människa" anser jag att man, om man skall kunna
genomföra liknande projekt någon annanstans behöver just en metod. Mycket av
den framgång som projektet haft kan misstänkas vila på just de personer som
arbetat inom det inledningsskedet. Man har lyckats finna starka förebilder, män
som kan representera något som är viktigt för unga killar som styrka och
anseende. För att kunna återskapa det vinnande konceptet krävs det att det finns
andra män med samma livserfarenhet och närvaro som är beredda att lägga ned
det arbete som krävs. Att hitta dessa kan vara möjligt men förmodligen inte
enkelt. Projektet har även haft stor nytta av att Fryshuset representerar en positiv
mötesplats. I t.ex. Malmö finns inte en liknande verksamhet som är lika självklar
att vända sig till.
Inte heller på gymnasieskolan har man en handfast metod som kan användas för
att visa hur man nått fram till den förändring initiativtagarna sett framträda.
Liksom på fryshuset är de som står bakom kursen på Gymnasieskolan engagerade
människor som brinner för sitt arbete och menar att "hjärta och hjärna" är deras
absolut viktigaste redskap. Så väl informant HH som IB påpekar hur viktigt det är
att "börja med sig själv". Avsaknaden av tydliga och konkreta metoder leder i
båda fallen fram till frågorna: Är det sättet som man arbetat på som bidragit till en
positiv förändring? eller Beror de lyckade resultaten på att rätt personer funnits
på rätt plats i rätt sammanhang?. Går det, om så skulle vara fallet att det är det
senare som varit övervägande, att kopiera och repetera förändringen?
Den skepsis som några av informanterna finns rörande att knyta just ungdomar
från hederskulturer till ett projekt kring hederskultur och på så sätt göra problemet
till något som finns bara inom vissa grupper och inte som ett problem i det
svenska samhället kan förvisso vara en sida väl värd att beakta. Men trots risken
som kanske föreligger, vill jag i enlighet med projektledarna mena att det inte
skull vara genomförbart på något annat vis. Att för en etniskt svensk ung man
medför det ingen personlig problematik att ta ställning emot hederskulturen på
samma sätt som det gör för någon som lever i den. För att unga män skall kunna
fungera som förebilder krävs att de en gång passerat de hinder som dem de
försöker nå ut till ställs inför.
Om man vill nå ut till människor som lever i hederskulturer får man inte vara
rädda att kritisera deras värderingar. Att säga att en handling som skadar någon
annan är felaktig är inte rasism. Som blivande socionom ser jag det som ytterst
viktigt att sätta mig in i och förstå problematiken kring hedersrelaterat våld.
Information kring och arbete med den här typen av problematik är inte något som
endast bör finnas inom de områden där det yttrar sig som mest. Inte heller bör det
bara vara personer som själva har erfarenhet kring ämnet som är de som skall sätta
sig in i och arbeta med det. Projekt kan vara en bra början. De projekt jag här tagit
upp har visat sig leda till en positiv förändring i många fall. Däremot ser jag det
som en självklarhet att vi så småningom skall integrera frågan ytterligare inom
alla de instanser där man kan tänkas komma i kontakt med konflikter utifrån ett
hederskulturellt tänkande.
Då jag inledde eftersökningen av material för min uppsats var jag inte helt säker
på om det fanns något som kunde definieras som hederskultur. Jag ställde mig
frågande till om man kunde tala om en specifik problematik eller om det jag hört
och läst tidigare var en produkt av fördomar mot invandrare och deras kultur i
allmänhet. Kanske var även det som skrivits kring ämnet i media skapat och
36
förstorat. Närmare efterforskningar har gjort mig medveten om att hederskultur är
något som i mitt tycke existerar i allra högsta grad. Däremot vilken utbredning de
kulturella yttringarna har i det Svenska samhället är däremot en fråga på vilken
det kunde vara intressant att forska
Min uppsats har av olika skäl, som etiska ställningstaganden och den tid som
funnits för skrivandet, enbart belyst en liten del av vad som skulle kunna tas upp.
Jag skulle till exempel ha önskat att jag haft möjligheten att ta del av unga mäns
egna tankar och känslor kring ämnet. Det är något som jag gärna ser mig själv,
eller någon annan, göra mer ingående i framtiden.
37
REFERENSER:
Akpinar, A, (2003), The honor/shame complex revisited: violence against women
in the migration Contest, Women´s Studies International Forum.
Blomdahl Frej, G, Eriksson, B, (red.), (1998), Social omsorg och socialpedagogik,
Lund: Studentlitteratur
Darvishpour, Mehrdad, ( 2004), Invandrarkvinnor som bryter mönstret, Lund:
Grahns tryckeri AB
Eldén, Å, (2003), Heder på liv och död, www.divaportal.org/diva/getDokument?urn_se_UU_diva-3519-1__fulltext.pdf<2005-05-02
Fredriksson, U, Wahlström, P, (1997), Skola för mångfald eller enfald,
Stockholm: Legus förlag
Fryshuset/Elektra, (2002), www.elektra.nu/db/artiklar/heder.htm<2005-03-30
Joseph, S, (1994), brother/sister relationships: conectivity, love, and power in the
reproduktion of partiarchy in Lebanon, American Ethnologist 21(1), 50-73
Kamali, M, (2002), Kulturessensialism och ”hedersmord”, Socionomen, 3, 12-15
Larsson, A, Granefelt, L, (2003), Vägen in, Integrationsverket & Global Reporting
Meuwisse, Anna, Sunesson, Sune, Swärd, Hans, (red.), (2000), Socialt arbete - En
grundbok, Falköping: Bokförlaget Natur och Kultur
Petit, B, Olson, H, (1999), Om svar anhålles - en bok om Interaktionistiskt
förändringsarbete, Bokförlaget Mareld
Rapport från en seminarieserie ”Våld i hederns namn”, Riksdagsseminarium,
(2002-11-02)
www.algonet.se/~fuf/ValdmotKvinnor2002.pdf<2005-04-01
Rosengren, K-E, Arvidsson, P, (2002), Sociologisk metodik, Malmö: Liber
Svensson, P -G, Starrin, B, (1996), Kvalitativa studier i teori och praktik, Lund:
Studentlitteratur
Swanberg, L K, (2002), Hedersmordet på Pela, Stockholm: Bokförlaget forum
AB/Bokförlaget DN
Swedner, H, (1983), Socialt arbete - En tankeram, Lund: Liber förlag
Thurén, T, (1997) , Källkritik, Stockholm: Liber AB
Wikan, U, (2003), En fråga om heder, Stockholm: Ordfront förlag
38
BILAGA 1
Beskrivning av informanter och klargörande av deras bokstavering.
IA: Man, 30-35 år gammal. Arbetar som socialpedagog/integrationssamordnare på
gymnasieskola i Malmö. Har invandrat till Sverige i vuxen ålder.
IB: Kvinna, 30-35 år gammal. Arbetar som socialpedagog/integrationssamordnare
på gymnasieskola i Malmö. Har invandrat till Sverige i vuxen ålder.
DD: Man, 40- 50 år gammal. Arbetar som projektledare för Elektra på Fryshuset i
Stockholm. Har invandrat till Sverige i vuxen ålder.
HH: Kvinna, 25-30 år gammal. Arbetar på BRIS i Malmö med projektet Alima.
Svensk.
39
BILAGA 2
Den frågeställning som jag presenterat för mina informanter och som legat till
grunden för mina intervjuer.
För min C-uppsats på Malmö Högskola har jag valt ämnet Unga män i
hederskulturer. Jag skulle vilja att du berättar om ditt arbete och kring din syn på
vad en hederskultur innebär.
Vad är hederskultur för dig?
Hur ser du på de yttringar av hederskultur som finns i Sverige?
Hur påverkas unga män som lever i hederskulturer?
På vilket sätt kan man nå ut till och arbeta med ungdomar för att skapa en
attitydförändring rörande hederskulturen?
40
