ANTIKEN
Innehållsförteckning ANTIKEN ............................................................................................................................................................1 VAD FINNS I KAPITLET?..................................................................................................................................................2 NÅGRA SÄTT ATT INLEDA KAPITLET ..........................................................................................................................3 ARBETA MED KAPITLETS BILDER ................................................................................................................................4 ETT SPÅR GENOM KAPITLET..........................................................................................................................................5 EXTRAMATERIAL ..............................................................................................................................................................9 LÄSTIPS ............................................................................................................................................................................. 10 FILMTIPS ........................................................................................................................................................................... 10 KOPIERINGSUNDERLAG: BILDANALYS .................................................................................................................. 11 KOPIERINGSUNDERLAG: STÖDORD TILL ANTIKEN ..................................................................................................... 12 KOPIERINGSUNDERLAG: DE GREKISKA GUDARNA VÄLJER GYMNASIEPROGRAM .................................................. 13 ANTIKEN 1 Vad finns i kapitlet?
Kapitlet ”Antiken” berättar om den västerländska litteraturens uppkomst genom exempel från representativa verk, och om hur litteraturens genrer etableras. Inom epiken är Iliaden och Odysséen de främsta källorna till kunskapen om den grekiska mytologin. Lyriken knyts till Sapfo och Orfeusmyten, och dramatikens uppkomst förklaras som del av den grekiska Dionysoskulten, men får en aktuell presentation genom Sara Stridsbergs moderna version av Euripides Medea. Kapitlet avslutas med några nedslag i den romerska litteraturen som bildar en viktig brygga mellan den grekiska litteraturen och renässansen. Innehåll i ”Antiken” Textutdrag från antiken Moderna textutdrag Berättar-­
teknik Förslag på Upplev bilder att litteraturen 2 arbeta med Utanför Trojas Homeros, ur murar Iliaden (s. 46) Gudar och människor Homeros, ur Iliaden (s. 49) Hjälten från Ithaka Homeros, ur Odysséen (s. 52, 54) Bernard Schlink, ur Hemkomsten (s. 56) Homeros sätt att berätta (s. 57) Erechtheion, Homeros, ur (s. 44) Iliaden, ”Hektor och Andromache” Karta: (s. 31) Grekland (s. 47) Homeros, ur Odyssén, De grekiska ”Hemkomsten” (s. gudarna (s. 37) 50–51) Margaret Atwood, ur Penelopiaden, ”Rättegången mot Odysseus” (s. 42) Sapfo och lyriken Sapfo, ”Fragment 31” (s. 58) Karin Boye, ”Hur kan jag säga” (s. 59) Orfeus (s. 61) Till Dionysos ära Sara Stridsberg, ur Medealand (s. 64, 66–67) Medea och Jason (s. 65) Aristoteles, ur Om diktkonsten (s. 55) Donna Tartt, ur Den hemliga historien (s. 58) Sofokles, ur Kung Oidipus (s. 48) 2 Några sätt att inleda kapitlet
a) Överblicka kapitlet Ett sätt att inleda arbetet med antiken kan vara att låta eleverna få överblicka innehållet i kapitlet. Planera en inledningslektion så här: 1. Fånga upp elevernas kunskaper och associationer kring antiken genom stödord på tavlan. 2. Dela in klassen i mindre grupper. Låt varje grupp studera den inledande tidsaxeln, faktarutan och bilden (s. 44–45). Uppmana grupperna att även bläddra igenom kapitlet och titta på bilder och läsa rubriker. 3. Varje grupp skriver en tankekarta som sammanfattar den översiktliga bild som de tycker att läroboken ger av epoken. 4. Visa ev. kopieringsunderlaget ”Stödord till antiken” vid gruppernas redovisningar som ett sätt att summera uppgiften. Tips! Ord och begrepp som kan vara bra att få med: Grekland, romarriket (Rom), Homeros, Iliaden, Odysséen, mytologi, den trojanska hästen, 700 f.Kr.–ca 400 e.Kr., Alexander den store, hellenism, epik, lyrik, dramatik. Kopieringsunderlag: Stödord till antiken b) Introducera antiken genom att läsa en text Inled arbetet med antiken genom att låta eleverna få möta den spännande Akillesgestalten. Här ett förslag på upplägg för en eller ett par inledande lektioner: 1. Fråga eleverna vilka av de grekiska hjältarna de har hört talas om. Känner någon till Akilles? Vem var han? Känner någon till Odysseus? Vem var han? (Kanske minns de Herakles/Herkules från kapitlet Den berättande människan.) 2. Läs lärobokens text på s. 45 som ger ramberättelsen till Iliaden. Det stora gapet i tid mellan det historiska Troja och berättelsens nedtecknande gör det möjligt att anknyta till tidigare kapitel i boken om betydelsen av muntlig tradition och den berättande människan. 3. Läs det korta utdraget ur Iliaden (s. 46) och fånga upp den bild som textutdraget ger av Akilles. Hur väl stämmer den på de eventuella föreställningar om Akilles som fanns i klassen sedan tidigare? 4. Låt eleverna avslutningsvis fundera över vilka nutida idoler eller hjältar som får stor plats i tankarna hos många unga människor. Vilka egenskaper ska en nutida hjälte eller hjältinna ha? c) Inled antiken genom att studera en karta över Grekland Lärobokens kartbild över Grekland (s. 47) visar Greklands långa kustlinje och vidsträckta övärld. Det är lätt att förstå att innan det fanns flygplan och bra vägar så färdades människorna lättast till sjöss. Titta på kartan tillsammans i klassen och kommentera de viktigaste orterna i den grekiska historien och mytologin: ANTIKEN 3 •
•
•
•
•
Kreta – Palatset i Knossos och den minoiska kulturen. Mykene – Agamemnon, som var en av härförarna i det trojanska kriget, var kung i det ”guldrika Mykene”. Troja – Här lär det trojanska kriget ha ägt rum på 1200-­‐talet f.Kr. Aten – Staden har sin glansperiod under 400-­‐talet f.Kr. Sparta – Det krigiska Sparta besegrar Aten i slutet av 400-­‐talet f Kr och Atens storhetsperiod var över. Hemstad för kung Menelaos. Kanske det finns elever som har varit i Grekland? Vilka platser har eleverna besökt? Finns det någon kamrat med grekiskt påbrå i klassen? Vad kan de berätta om Grekland? De antika genrerna lever I kapitlet ”Den berättande människan” introduceras genrerna epik, lyrik och dramatik (s. 30–41). Efter en generell genomgång som gör att eleverna vid behov hittar tillbaka till sidorna i ”Den berättande människan” kan man välja att lägga störst tyngd vid den genre som engagerar eleverna mest. I kapitlet ”Antiken” behandlas genrerna genom den antika litteraturens exempel. Epiken behandlas i avsnitten ”Utanför Trojas murar”, ”Gudar och människor” och ”Hjälten från Ithaka” (s. 44–57). Lyriken behandlas i ”Sapfo och lyriken” (s. 58–61). Dramatiken behandlas i ”Till Dionysos ära” (s. 62–68). Arbeta med kapitlets bilder
Fördjupa gärna studiet av kapitlets bilder genom att låta eleverna använda sig av den mall för bildanalys som finns som kopieringsunderlag. Demonstrera gärna hur analysmallen fungerar genom att ni tillsammans i klassen studerar och diskuterar den inledande bilden av Erechtheiontemplet (s. 44) med utgångspunkt i analysmallens frågor. Därefter kan samtalen om bilderna ske i helklass som en del av arbetet med kapitlet, eller i mindre grupper där eleverna väljer en bild för en egen analys. Förslag på analys av bilden på sidan 44 •
•
•
•
•
Motiv: Bilden är ett fotografi som visar en del av Akropolis som heter Erechtheion, ett tempel för de viktigaste av de grekiska gudarna. I bakgrunden ser vi delar av staden Aten. Personer: Det finns inga personer i bild. Miljö: Vad betraktaren ser är sydfasaden som består av fyra övernaturligt stora och högt placerade kvinnofigurer. Dessa är pelare och bär upp templets tak. I bakgrunden och i skuggan står en femte och utanför bild en sjätte av de sammanlagt sex karyatiderna. Staden som vi ser i bakgrunden är det moderna Aten. Komposition: Bilden är både en närbild av tempelfasaden och en översiktsbild från Akropolis över ett gytter av hus som är det moderna Aten. Tolkning: Bilden av Erechtheiontemplet kan kanske beskrivas som högtidlig genom de stora, strama kvinnogestalterna. 4 •
Tid och Budskap: Templet vittnar om antiken (tid), då Aten fortfarande hade den ledande makten bland de grekiska stadsstaterna. Staden och staten Aten demonstrerade sin styrka genom sina praktfulla byggnader. Besökaren skulle imponeras. Men bilden visar också mötet mellan en svunnen tid och dess storhet, och en myllrande modern miljonstad där smogen och den dallrande värmen ligger som en dimma över hustaken. Erechtheiontemplet, liksom övriga byggnader på Akropolis, hotas ständigt av luftföroreningarna från bilismen i Aten (budskap). Ett spår genom kapitlet
Grekisk mytologi – gudar och människor Vid läsningen av antikens texter kommer samtalen oundvikligen in på mytologi. Den grekiska mytologin får också stort utrymme i kapitlet. Kunskaper om myterna underlättar läsningen av Homeros, Sapfo och dramatikerna, men myterna innehåller också allmängiltiga mänskliga öden och erfarenheter som människor genom alla tider har kunnat identifiera sig med. Många elever har ofta med sig kunskaper om den grekiska mytologin från grundskolan. Den grekiska gudavärlden tillhör dessutom inte bara den grekiska litteraturen: •
•
•
Gudarna flyttade med den grekiska kulturen in i den romerska, där gudarna fick nya romerska namn men genast intog de främsta platserna i den romerska gudafamiljen. Den grekiskt-­‐romerska kulturen bevaras som en grundpelare i den kristna kyrkan och blir ett stilideal för senare epoker som renässansens och klassicismen under upplysningen. Varje besökare i Grekland kan lätt upptäcka hur de grekiska gudanamnen uppträder i gatubilden som till exempel namn på verkstäder och affärer. Här är förslag på infallsvinklar och uppgifter som kan fördjupa det mytologiska spåret genom kapitlet. Gudar och gudinnor Under arbetet med kapitlet kommer eleverna att introduceras till flera av de mäktigaste gudarna och gudinnorna. Här är en översikt över de gudar och gudinnor som tas upp i kapitlet. Gud/Gudinna Intressanta uppslag i Svenska impulser 2 Zeus s. 50–51, 62 Zeus otrohet Hera s. 50, 62 Heras svartsjuka Poseidon s. 51, 52, 54 Poseidon hindrar Odysseus hemresa Apollon s. 50–51, 60 Apollon är bl.a. diktens och ljusets gud ANTIKEN 5 Demeter s. 51 Sädens och växtlighetens gudinna Thetis s. 46, 50 Akilles mor Afrodite s. 47–48, 49, 50–51 Afrodite bryr sig inte om kärleken passar Hefaistos s. 50 Smideskonstens gud Athena s. 50–51, 52, 54 Athena hindrar Akilles att döda Agamemnon Hermes s. 50 Gudarnas budbärare och själarnas följeslagare till dödsriket Hades Ares s. 50–51 Det krigiska raseriets gud Artemis s. 50 Jaktens gudinna Testa elevernas förkunskaper om den grekiska mytologin genom att med stöd av det stora bilduppslaget över den grekiska gudavärlden på s. 50–51 låta dem berätta om myter och händelser där de olika gudarna spelar huvudrollen. Gudarna styr över människorna Utdragen i kapitlet visar hur gudarna handlar som de behagar med människorna. De tar parti för olika sidor i konflikter, de är trolösa och hämndlystna. De har alla mänskliga sidor – både goda och onda – men de skiljer sig från människorna genom att de är odödliga och vackrare. Uppgifter om gudarnas olika ingripanden finns på många ställen i kapitlets texter. Låt eleverna upptäcka hur gudarna styr människorna genom att uppmärksamma någon eller några av följande exempel: 1. Akilles klagan Akilles, själv halvgud, tröstas av sin mor när han ligger i konflikt med Agamemnon (ur Iliaden, s. 46) men hindras av gudinnan Athena att döda honom (bilden s. 48 och ur Iliaden, s. 49). 2. Athena hejdar gryningen Odysseus känner inte igen sig när han äntligen kommer tillbaka till sin hemö Ithaka, men Athena öppnar hans ögon (ur Odysséen, s. 52). När han återförenas med Penelope hejdar Athena (den uggleögda) dagen att gry för att de älskande ska få en längre stund tillsammans (ur Odysséen, s. 54). 3. Kärlek som känns Afrodite är närvarande bakom Sapfos skälvande rader i ”Fragment 31” (ur Fragment 31, s. 58). 4. Orfeus förlorar Eurydike Orfeus bevekar dödsrikets härskare Hades att få föra sin älskade hustru Eurydike tillbaka till livet, men glömmer villkoret för att räddningen undan döden ska lyckas. När han själv når mynningen till grottan som leder ned i dödsriket vänder han sig om innan Eurydike nått ut i dagsljuset och han förlorar henne på nytt. Så småningom blir Orfeus själv ett offer när han slits sönder av rasande kvinnor som 6 övergivits av sina män. Han blir ett med myten som sångens och diktens mästare (s. 61). 5. En röst som leder I Sara Stridsbergs moderniserade version av Euripides Medea finns en gudinna närvarande som en röst som leder Medeas tankar och handlingar (ur Medealand, s. 64–67). Gudarna och gudinnorna väljer gymnasieprogram Den grekiska gudavärlden representerar ett tvärsnitt av mänskliga aktiviteter och behov. På det sättet bildar den en avlägsen litterär bild av det grekiska samhället, precis som gymnasieskolan med alla sina program ska vara en bild av vad man behöver lära sig inom olika yrkesfält för att fungera i dagen samhälle. Låt eleverna fundera vilka program inom gymnasieskolan de olika gudarna på Olympen skulle söka om de förflyttades till vår tid. Kanske Hefaistos skulle söka Fordonsprogrammet, Demeter Naturbruksprogrammet medan Apollon skulle trivas bra på Estetiskt program. Till den här övningen finns ett kopieringsunderlag som kan delas ut i klassen. Kopieringsunderlag: De grekiska gudarna väljer gymnasieprogram. Medea – på en lektion I Svenska impulser 2 beskrivs hur Dionysoskulten ger upphov till dramatiken (s. 60). I det grekiska dramat bedriver gudarna sitt spel med människorna med samma makt som enväldiga kungar. Ett starkt ideal som onekligen skapade dramatiska möjligheter är den grekiska tanken att det är oförlåtligt att visa övermod – att utmana gudarna och göra sig skyldig till hybris. Inled avsnittet ”Till Dionysos ära” genom att läsa texten till ”Möt Medea – sviken och bedragen” tillsammans. Studera bilden över den antika teatern i Delfi och låt ett par elever återberätta vad som var typiskt i den antika föreställningen av en tragedi. a) Välj ut tre frivilliga elever i klassen som repeterar en dramatiserad högläsning av utdraget ur Sara Stridsbergs Medealand. Rollerna är tre: en berättare som även går in i rollen som gudinna, Medea och Jason. Låt resten av eleverna läsa igenom samma text i klassrummet och besvara Samtala om texten-­‐frågorna, innan det är dags för den lilla dramagruppen att spela upp sin version av utdraget. b) Avsluta med Diskutera-­‐uppgiften på s. 68, som handlar om Medeagestaltens fortsatta aktualitet. I Sara Stridsbergs nya version av Medea har det gudomliga dubbel identitet – dels talar en gudinna till Medea, dels uppträder hon i modern tappning som en överläkare på en psykiatrisk klinik (s. 63–68). Låt eleverna fundera på om de tycker att det är rätt att återanvända motiv ur litteratur och konst på det här sättet. Vad är det för skillnad på lånade motiv och plagiat? Varför får konstnärer återanvända olika motiv, men du får inte kopiera från nätet? Är det någon skillnad mellan att bli påverkad av och att kopiera? Vad i så fall? ANTIKEN 7 Tips! I Upplev litteraturen 2 finns även ett utdrag ur Sofokles Kung Oidipus. Fortsätt gärna arbetet med att läsa textutdraget om Oidipus och arbeta med uppgifterna där. Fördjupningsuppgifter grekisk mytologi Låt klassen arbeta i smågrupper under en eller ett par lektioner och redovisa för varandra. 1) Zeus hade många kärleksäventyr med jordiska kvinnor och ett otal utomäktenskapliga barn och om det finns det många historier. Ta reda på berättelsen om Zeus och Danea eller om Zeus och Leda. 2) Heras svartsjuka orsakades av att Zeus var konstant otrogen, men Hera och Zeus hade också egna barn som Hefaistos, Ares och Eris. Vilken betydande roll spelade Eris i Iliaden? 3) Poseidon hindrade Odysseus att komma hem i tio år. Undersök vad det var som upprörde havsguden! 4) Afrodite var ju gift med Hefaistos men var otrogen för det mesta. Hur gick det till när Hefaistos avslöjade Afrodites affär med Ares? 5) Apollon hade en lång rad uppgifter men är också knuten till Delfi, som har stor betydelse i den grekiska kulturen. På vilket sätt är Apollon och Delfi så viktigt? 6) Athena är förvisso Zeus barn men hur gick det till när hon föddes? 7) Artemis var en av de populäraste gudinnorna – varför? 8) Demeter och Kore är huvudpersoner i den så kallade Koremyten. Vad handlar Koremyten om? Korta sammanfattande svar på fördjupningsuppgifterna: 1) Danea låstes in av sin far eftersom oraklet i Delfi spått honom att han ska bli dödad av sin dotterson. Men Zeus förälskade sig i den inlåsta prinsessan och tog sig in till henne i form av ett guldregn. Så föddes sonen Perseus och efter många och långa förvecklingar gick så småningom profetian i uppfyllelse. Den vackra drottning Leda förfördes av Zeus som uppträdde i förklädnad av en svan. 2) Det var Eris, tvistens gudinna, som provocerade fram tävlingen om vem som var världens vackraste kvinna, tävlingen som var orsak till det trojanska kriget. 3) Odysseus retade upp havsguden Poseidon med sitt övermord, sin hybris, och genom att han gjorde cyklopen Polyfemos blind (Poseidons son). 4) Hefaistos fångade Afrodite och Ares i ett nät och avslöjade deras affär för Olympens övriga gudar. 5) Apollon tog kontroll över Delfi genom att döda ormen Python, som ständigt hotade hans mor Leto. Grekerna fick lov att fira Apollons seger genom att offra till Apollon i Delfi. Helgedomen var särskilt viktig för där verkade oraklet som kunde se in i framtiden. 6) Athena föddes i full rustning ur Zeus huvud, efter att Zeus hade haft en förskräcklig huvudvärk. 7) Artemis var jaktens och kyskhetens gudinna. Därför var hon särskilt populär hos kvinnor. 8 8) Demeter som är fruktbarhetens gudinna är också mor till Kore, som enligt den så kallade Koremyten rövats bort av Hades för att tillbringa en tredjedel av året i dödsriket, vilket förklarar varför växtligheten vissnar på hösten. Extramaterial
Antiken i dag Leta spår efter antiken i dag. Arbeta förslagsvis i grupper och redovisa muntligt för varandra i klassen. Här är några förslag på uppgifter: Mattematik och vetenskap En hel del matematik har antika rötter. Undersök vad Euklides, Pythagoras och Arkimedes har gjort inom geometri och matematik. Turist i Rom En resa till Rom ger kunskap om byggnadsverk och platser som både pekar tillbaka i historien och visar på något som kommer igen. Undersök följande genom att söka information i biblioteket och på nätet: 1) Hur har Colosseum använts under olika epoker och vilket symbolvärde har lagts till byggnadsverket i vår tid? 2) Vilken betydelse har Pantheon haft inom arkitekturen? 3) Varför har det kända torget Piazza Navona sin utdragna hästskoform? 4) Vilken historia döljer sig bakom Ara Pacis, Konstantins triumfbåge, Marcus Aurelius-­‐kolonnen och Castel Sant Angelo? Turist i romarriket Romarriket har lämnat efter sig storartade byggnadsverk i världsdelarna som gränsar till Medelhavet. Ta reda på vilka lämningar man kan studera i 1)
2)
3)
4)
5)
Efesos i Turkiet El Jem i Tunisien Rom i Italien Segovia i Spanien Split i Kroatien Arkitektur 1) Den grekiska tempelarkitekturen ger mönster för kommande sekler och stilar. Vad är det som skiljer dorisk, jonisk och korintisk stil? 2) Var på byggnader i grekisk stil hittar du tympanon, fris, arkitrav, kolonn, kapitäl, och relief? ANTIKEN 9 Olympiska spel Vartannat år hålls olympiska spel omväxlande som sommarspel och vinterspel. Medan originalgrenarna i de olympiska spelen var ett fåtal och enbart tillhör sommar-­‐OS växer nu varje OS med nya grenar. Men det finns också grenar som förlorat sin olympiska status. Vilka är de nyaste grenarna? Vilka sporter har förlorat sin olympiska status? Talesätt och uttryck Ibland träffar vi på talesätt och uttryck i det svenska språket som har sitt ursprung i den grekiska mytologin. Sådana ord och uttryck vittnar om hur dominerande Homeros verk blev i äldre utbildning. Efter att ha lästs och blivit kända av generationer har uttrycken tagit plats i svenskan. Vad betyder de egentligen? a)
b)
c)
d)
e)
f)
g)
h)
i)
j)
k)
l)
akilleshäl Augiasstall cyklop genius gordiska knuten hybris mellan Skylla och Karybdis nemesis Pyrrhusseger Sisyfosarbete Tantali kval trojan eller trojansk häst Lästips
Margret Atwood, Penelopiaden Eyvind Johnson, Strändernas svall Theodor Kallifatides, Herkules Filmtips
Troja, Wolfgang Petersen 2004 Gladiator, Ridley Scott 2000 300, Zack Snyder, 2007 Alexander, Oliver Stone 2004 10 Kopieringsunderlag: Bildanalys
Återge det du ser på bilden Motiv Vad föreställer bilden? Beskriv vad du ser utan värderande ord. Vad är det för slags bild (fotografi, målning teckning)? Personer Miljö Finns det personer på bilden? Är de sysselsatta med något eller är de stilla? Hur är de klädda? Vilken miljö avbildas? Hur avbildas den? Komposition Har bilden perspektiv (kan du se ett djup i bilden)? Vilken bildvinkel har bilden: normal-­‐, fågel-­‐ eller grodperspektiv? Är bilden beskuren? Vad finns i bildens centrum? Vid sidorna av centrum? Vad finns i bakgrunden (fonden)? Återge det du läser in i bilden Tolkning Vad är det som pågår på bilden? Vad gör personerna? Vad berättar bilden om personernas situation? Hur viktig är miljön för bilden? Berättar miljön något om personerna på bilden? Tid Vad säger bilden om sin tid? Budskap Vad tror du konstnären eller fotografen vill säga med sin bild? Går budskapet fram? Varför? Varför inte? Hur du upplever bilden? Vilken känsla tycker du kommer till uttryck i bilden? Finns det något i bilden som griper tag i dig? Vilka frågor skulle du vilja ställa till konstnären eller fotografen? ANTIKEN 11 Kopieringsunderlag: Stödord till antiken
Grekland romarriket (Rom) Homeros Iliaden och Odysséen mytologi den trojanska hästen 700 f.kr – ca 400 e.kr. Alexander den store hellenism epik lyrik dramatik 12 Kopieringsunderlag: De grekiska gudarna väljer
gymnasieprogram
Den grekiska gudafamiljen representerar i hög grad ett helt samhälle med olika funktioner. Precis som en elev i gymnasieskolan platsar en gud eller gudinna i ett eller möjligen ett par tänkbara program. Vilka program tror du att de olika gudarna och gudinnorna skulle trivas bäst på? Gud/Gudinna Ansvarsområde under antiken Gymnasieprogram Zeus Hera Poseidon Demeter Thetis Afrodite Hefaistos Athena Hermes Ares Artemis ANTIKEN 13
