6012a instruktioner

IFYLLNADSINSTRUKTIONER
för ansökan om miljötillstånd för pannanläggningar, bilaga 6012a
Uppdaterad 8.6.2005
Om denna blankett används, ifylls den separat för varje panna.
1.
Pannans typ och brännprocess antecknas med hjälp av tabellen nedan (t.ex. svävbäddsförbränning,
cirkulationsbädd).
Huvudklass
Brännareförbränning
Sidoklass 1
Tungolja
Sidoklass 2
Tryckbrännare
Tryckluftbrännare
Rotationsbrännare
Ångdispersionbrännare
Lättoljebrännare
Naturgas
Flytgas
Biogas
Övrig gas
Konventionell brännare
Low-NOx -brännare
Konventionell brännare
Low-NOx -brännare
Konventionell brännare
Low-NOx -brännare
Bubblande bädd
Cirkulationsbädd
Försedd med tryck
Svävbädd + brännare
Lättolja
Gas
Dammförbränning
Hörnförbränning
Väggförbränning
Takförbränning
Svävbäddsförbränning
Svävbäddsförbränning
Rostförbränning
Fast rost
Mekanisk rost
Fast + mekanisk rost
Rost + brännare
Lättolja
Naturgas
Lättolja
Naturgas
Tungolja
Biogas
Koksverk
Masugn
Sintringsverk
Smältning
Gasturbin
Dieselmotor
Tillverkning av metaller
Cellulosaindustri
Övrig förbränning
Förgasningsförbränning
Induktionsugn
Ljusbågsugn
Kupolugn
Konverter
LowSolids
HiSolids
Sodapanna
Mesaugn
Panna för förbränning av luktgas
Tegelugn
Cementugn
Kalkugn
Defibrering av mineral/glasull
Brännugn för sjukhusavfall
Spillvärmepanna
Torktrumma/ugn
Asfaltstation
Förgasning
Pyrolys
Utan tryck
Försedd med tryck
Utan tryck
Försedd med tryck
Pannan förses med signum (t.ex. P1), som antecknas på stadsplaneskissen, processchemat och processchemat
över luftutsläpp. Pannans möjliga namn uppges också.
Med drifteffektområdet avses det mest typiska driftområdet för pannan (MW), t.ex. 2–5 MW.
Driftsättet: grundbelastningspanna, toppbelastningspanna, reservpanna, extra panna.
6012a instr. / 06.2005
1
2.
Elproduktionen antecknas, om det är möjligt för enstaka pannor.
4.
Om utsläppen inte renas, antecknas det här och går över till punkt 5.
Renare och reningsmetoder
Reducering av partikelutsläpp
 skrubber
 cyklon
 elfilter
 multicyklon
 fiberfilter
 övrig, vilken?
Reningsteknik för NOx- och SOx-utsläpp
Reducering av NOx-utsläpp
 low-NOx -brännare
 matning av övre luft
 övrig stegvis tillförsel av förbränningsluft
 cirkulering av rökgas




stegvis bränsletillförsel
SCR
SNCR
övrig, vilken?
Reducering av SOx-utsläpp
 våtmetod
 halvtorr
 matning av absorbent i eldstaden


Lifac
övrig, vilken?
Renaren/metoden förses med signum (t.ex. R1, R2), som antecknas på stadsplaneskissen, processchemat och
processchemat över luftutsläpp.
5.
Anläggningens totala utsläpp i luften antecknas på miljötillståndsansökans huvudblankett (6012) i punkt
10.
Här antecknas utsläpp i luften från en enskild panna efter renaren eller om utsläppen inte renas,
processens/pannans utsläpp i luften. Om det finns flera renare/metoder efter varandra, antecknas utsläppen i
luften efter den sista renaren. Renarens/metodens separeringsgrad antecknas dock alltid, garantivärdet när det är
frågan om en ny anläggning. PM10 betyder småpartiklar, vars diameter är mindre än 10 m.
Utsläppen antecknas som den torra gasens volym per normkubikmeter. För rökgasen antecknas den syre- eller
koldioxidhalt (i torra gaser), i vilken halten är kalkylerad. Regeln är att utsläppshalten antecknas för fasta
bränslen vid 6 %:ig syrehalt och för flytande eller gasformiga bränslen vid 3 %:ig syrehalt.
Enheter för de genomsnittliga specifika utsläppen, genomsnittliga halten och största halten i timmen är
mg/MJ eller mg/m3(n) beroende av statsrådets beslut som begränsar det ifrågavarande utsläppet.
Bestämningsmetod: T = materialbalans, K = koefficient, Y = enkel mätning + uppföljning av driftstid, P =
enkel mätning + kontinuerlig uppföljning av processparameter + uppföljning av driftstid, J = kontinuerlig
utsläppsmätning.
Övriga utsläpp:
 koldioxidutsläpp (se utsläppskoefficienter på nästa sida)
 metaller och tungmetaller (kg/a ja g/m3, de lämpliga delarna ifylles, se utsläppskoefficienter nedan)
 dioxin- och furanföreningar (PCDD/F, ng/m3(n), se utsläppskoefficienter på nästa sida)
6012a instr. / 06.2005
2
Utsläppskoefficienter för metaller och tungmetaller
Bränsle/renare
Tungolja
- ingen separering
- dynamisk separering
Stenkol
- ingen separering
- dynamisk separering
- skrubber
- elfilter
- elfilter + skrubber
Trä/bark
- ingen separering
- dynamisk separering
- skrubber
- elfilter
Torv
- ingen separering
- dynamisk separering
- skrubber
- elfilter
Svartlut
- elfilter
- elfilter + skrubber
Gas
Blandförbränning
Cd
Cr
2
1
0,3
0,2
1
0,5
2,5
1
0,03
0,03
130
26
17
7,8
1,0
18
3,6
2,3
0,2
0,09
1 000
200
130
5
1,5
350
70
45
4
1,8
1
0,3
0,13
0,1
5
2
0,65
0,5
35
9
4,5
2
81
33
11
0,5
2,8
1,1
0,4
0,02
140
56
18
0,8
2
0,85
0
3
2
0
0,5
0,09
0
CO2-utsläppskoefficienter
Bränsle
Bensin
Tungolja
Lättolja
Dieselolja
Spillolja
Stenkol
Koks
Antracit
Flytgas
Naturgas
Biogas
Raffinerigas
Masugngas
Kokseringsgas
Svartlut
Frästorv
Stycketorv
Torvpellett och -briketter
Slis, bark och spån
Övrigt trä
Utsläppskoefficient (g/MJ)
Cu
Hg
Ni
As
t CO2/TJ
72,7
77,4
74,1
73,0
77,4
94,6
108,0
94,6
63,1
56,1
56,1
65,0
259,0
40,5
109,6
105,9
102,0
97,0
109,6
109,6
Pb
V
Zn
300
150
25
10
1 000
450
12
6
3,7
3,7
3,3
1,4
0,95
800
160
100
4
1
790
160
100
3,9
1,2
1 400
270
180
6,9
3,1
1 500
300
195
84
12
51
5
0,5
0,5
0,45
0,5
30
8,5
3,9
2
45
12
6
3,4
100
25
13
9
700
54
220
89
29
1,3
2,6
2,6
2,3
1,3
140
58
19
0,8
170
68
22
1
180
74
24
1,1
330
130
43
8
0
0
0,8
0,3
50
0,8
0,09
27,5
0
0
0
0
varierar enligt bränslekombinationen
Utsläppskoefficienter för dioxiner och furaner (mg I-TEQ/TJ)
Bränsle
Tungolja
Lättolja
Stenkol
Trä/bark
Torv
Naturgas
Gasturbin/olja
Dieselkraftverk/olja
Svartlut
Blandavfall
Sjukhusavfall
Industriavfall
Avloppsslam
Pannans bränsleeffekt (MW)
1–50
50–300
300–2 000
0,0004
0,0004
0,0004
0,0005
0,0005
0,0005
0,005
0,004
0,004
0,07
0,021
0,021
0,0175
0,0175
0,0175
0,0005
0,0005
0,0005
0,0005
0,0005
0,0005
0,0005
0,0005
0,0005
avgörs separat
avgörs separat
avgörs separat
avgörs separat
avgörs separat
Signumet för utsläppsstället för rökgaserna och utsläppshöjden från markytan antecknas.
Kalkylering av utsläpp från oljepannor
Partikelutsläpp (t/a)
MH = 0,04 x Q x Ma/1 000
Svaveldioxidutsläpp (t/a)
MS = 0,02 x S x Ma, om 0 % förbinds i askan
Utsläpp av kväveoxider (t/a som NO2) MN = 0,004 x Ma (1–5 MW, både tung- och lättolja)
MN = 0,008 x Ma (5–50 MW, både tung- och lättolja)
Q = partikelutsläpp: om utsläppet inte mätts, tungolja: 75 mg/MJ (1–5 MW), 40 mg/MJ (5–50 MW)
lättolja: 7 mg/MJ (alla panneffekter)
S = bränslets svavelhalt (%), Ma = bränslekonsumtion (t/a)
Andra kalkyleringsanvisningar för utsläpp
Hupa M., Boström S. ja Nermes M., Energiatuotannon kokonaispäästöt Suomessa, KTM Energiaosasto, sarja D:162,
1988, 50 s.
Pienten ja keskisuurten energiantuotantolaitosten ilmansuojelu, Ympäristöministeriö, ympäristönsuojeluosasto,
Muistio 1/95.
6012a instr. / 06.2005
3
6.
Här beskrivs uppföljningen av renarens eller reningsmetodens funktion, åtgärder som bör vidtas när renaren är ur
drift och eventuella störningstillstånd i renarens funktion.
7.
Här beskrivs åtgärder som vidtas i störnings- eller undantagstillstånd (bl.a. renarens bypass-möjlighet,
anteckningar i pannprotokollet om störningar, orsaken till störningarna, åtgärder som vidtagits, kalkylering av
störningsutsläpp).
8.
Pannans driftskontroll: mätningsapparatens namn antecknas i fall förbränning uppföljs med hjälp av den
ifrågavarande storheten
Utmatningssättet och alarmgränser för kontinuerliga mätningar: utmatningssättet antecknas i kolumnen, i
mätningsapparater ställda alarmgränser antecknas bredvid varje storhet som uppföljs. Utmatningssätten:
 instrumentindikering
 registrerande mätningsinstrument
 adb-registrering och –utmatning.
Frekvens för periodiska mätningar: mätningsfrekvensen antecknas här, t.ex. en gång om dagen, två gånger i
veckan osv.
Sotningar: hur ofta sotas pannan, hurdant är sotningssystemet.
Effektreglering: styrning av brännarens effektreglering (t.ex. brännaren är modulerande, det finns en eller två
munstycksförgasare i brännaren).
Reglering av förbränningsluft: hur regleras förbränningsluften (t.ex. förreglerad eller automatisk O 2-styrning).
9.
Mätningsprincip: t.ex. pitot-rör, infraröd- eller termisk metod
Mätningsområde: t.ex. 0–100°C, 0–100 ppm osv.
Provtagningsprincip: t.ex. utspädande provtagning.
Övriga storheter som mäts: – metaller och tungmetaller
– dioxin- och furanföreningar (PCDD/F), HCl, HF
10.
Provtagningsstället bör ingå i beskrivningen av mätsystemet, t.ex. i pipan I1 (pipans signum) på 20 m höjd.
6012a instr. / 06.2005
4