octapharma
LIVRÄDDANDE LÄKEMEDEL
SVENSKT, FAMILJEÄGT OCH GLOBALT
KLASSISK MARK FÖR BIOTEKNIK
2
VD HAR ORDET
Svenskt,
familjeägt
och globalt
Wolfgang Marguerre startade företaget 1983.
Idag är även de tre barnen delägare och delaktiga
i verksamheten. De har vuxit in i passionen för att
vidareutveckla plasmabaserade läkemedel som hjälper
kroniskt sjuka till högre livskvalitet. Att vara familjeägt
företag medför snabba beslutsvägar, långsiktighet
och friheten att återinvestera vinsterna i bolaget.
Octapharma har huvudkontor i Schweiz, grundaren Wolfgang
Marguerre kommer från Tyskland – ändå är det ett svenskt
företag. Hur kommer det sig?
– Vår far har alltid varit svag för Stockholm och vår mor var
svenska, säger Tobias Marguerre som tillsammans med bror och
syster är med och driver Octapharma.
Det började med att Wolfgang Marguerre, som var aktiv inom
plasmabranschen, förvärvade en licens till en kemisk metod att
döda virusceller som har ett fetthölje. Med solvent/detergentmetoden (SD) kan fetthöljet brytas ner, bland annat hos HIVvirus, och viruset oskadliggöras. Octapharma blev det första
företaget i världen som använde SD-metoden för att få fram en
virussäker faktor VIII för behandling av blödarsjuka. Detta var i
samband med att HIV-epidemin bröt ut och Octapharma kunde
möta ett skriande behov av säkra plasmaläkemedel. Idag är SDmetoden ”state of the art” för virusinaktivering och används av
flertalet plasmaföretag.
Just möjligheten att blixtsnabbt fatta nödvändiga beslut för att
Tobias Marguerre, VD Octapharma i Stockholm
Wolfgang Marguerre, grundare och styrelseordförande
möta marknadens skiftande behov är en av de stora fördelarna
med att vara ett familjedrivet företag enligt Tobias Marguerre. I
synnerhet som Octapharma agerar på olika typer av marknader
över hela världen.
– Familjeägandet gör också att vi är fria att investera tillbaka i
företaget. Vinsterna skall inte ut till aktieägare på börsen.
Tobias Marguerre har vuxit upp med företaget. Plasmaprodukter
är en komplex nisch och inget man lätt kommer in i utifrån
menar han.
– Det är speciellt att kunna hjälpa kroniskt sjuka. Jag har
sett blödarsjuka som tack vare rätt behandling kunnat lämna
rullstolen och leva ett normalt liv. Det ger mening åt alla siffror
och investeringar!
Från tredje till första
I och med förvärvet av plasmaanläggningen på Kungsholmen
2002 satsade Octapharma 1 miljard kronor och fyrdubblade
produktionen. Nästa steg är att investera ytterligare miljarder och
dubbla produktionen igen.
– Vi satsar här därför att personer med rätt kompetens finns på
plats. Kunskaper från tidigare verksamhet lever kvar. Mycket av
det som utvecklas här kan vi föra vidare till andra anläggningar
i koncernen.
Det gäller bland annat kompetensen att överföra den
rekombinanta tekniken till fullskalig produktion.
Octapharmas framtid är att utveckla nya proteiner, hitta
nya behandlingsområden och finslipa produktionsteknikerna.
Företaget har växt varje år och har alltid gått med vinst. Var är
man om tio år?
– Då har vi gått från tredje plats till att vara nummer ett i
världen, säger Tobias Marguerre sakligt. Vi har en solid ekonomi
som klarar investeringarna. Jag tror att när vi har både moderna
plasmaprodukter och moderna rekombinanta produkter är det
rimligt att vi blir det ledande företaget i branschen.
HISTORIK / SATSNING I STOCKHOLM
3
Klassisk mark
för bioteknik ända
sedan 1890-talet
Ända sedan Stora bryggeriet byggdes 1892 har bioteknikklustret på Kungsholmens
västra udde vuxit stadigt. Nu fullföljer Octapharma traditionen och bygger ut,
vägg i vägg med det gamla bryggeriet.
En bred definition av begreppet bioteknik omfattar även jäsande
verksamheter som öltillverkning och bakning. Bioteknikepoken
i Hornsberg på Kungsholmen kan därför sägas ha börjat med
Stora bryggeriet och Skogaholms bageri. Båda verksamheterna
är nu borta därifrån.
Men kvar finns Octapharma som i sina ”företagsgener” har
nedärvd kunskap och kompetens från bioteknikens vagga i
Sverige. I grundstenarna till den svenska delen av Octapharma
finns Kabi, ett av världens första bioteknikföretag. Kabi startade en
gång inom bryggerinäringen, just vid den byggnad vilken än idag
kallas ”Mälteriet” och som nyligen förvärvats av Octapharma.
Kabi, Kärnbolaget AB Biokemisk Industri, startades 1931 och
övergick successivt till läkemedelstillverkning.
Många är de personer som genom åren av olika företagskonstellationer (Kabi, KabiVitrum, KabiPharmacia, Pharmacia,
Pharmacia & Upjohn, Biovitrum) har arbetat vidare
inom företaget vilket har
bevarat viktig kompetens
och även har lett till
spridandet av kunskaper
och erfarenheter vidare till
nya generationer. På så
sätt finns en viktig del av
svensk kompetens inom
plasmaläkemedel och bioteknik bevarad hos dagens
Octapharma – något som
förhoppningsvis bär frukt i
den framtida utvecklingen.
Miljardinvestering på Kungsholmen
Det började med att en plasmafabrik som riskerade att läggas ner köptes av Octapharma 2002. Företaget investerade
1 miljard och produktionen av blodplasmaprodukter sköt fart. Målet är fördubblad produktion vilket kräver ytterligare
miljarder i investeringar. Antalet anställda kommer under åren fram till 2010 att öka med cirka 250 personer.
Som svenskt läkemedelsföretag går Octapharma mot strömmen
och investerar kraftfullt i Sverige. Företagsledningen har bestämt
att flera av företagets nya produkter skall tillverkas i anläggningen
på Kungsholmen i Stockholm.
För produktionen krävs en mycket högteknologisk anläggning.
I den hårt kvalitetsreglerade läkemedelsbranschen är produktion
av plasmabaserade produkter styrd av extra stränga föreskrifter.
Octapharma använder bland annat en avancerad metod för att
kontrollera att blodplasman är smittfri. Ett kvitto på att anläggningen håller högsta säkerhetsnivå är att den godkänts av amerikanska läkemedelsverket, Food and Drug Administration, FDA.
När satsningen i Stockholm inleddes användes 150 000 liter
blodplasma i produktionen per år. På fem år växte volymen till
600 000 liter. Målet är att dubbla det till 1,2 miljoner liter. Det
kräver investeringar på flera miljarder. Antalet anställda kommer
enligt planerna att nå över 750 personer till år 2010. På
Kungsholmen ligger också koncernens forskningsavdelning för
genteknologisk produktutveckling och den genteknologiska produktionen kommer att ligga här.
4
ORGANISATION
”For the safe and optimal use of human proteins”
Octapharma är ett svenskt företag, ägt av en tysksvensk familj, med verksamhet över hela världen och
huvudkontor i Schweiz. En viktig del av företagets
framtid ligger på Kungsholmen, Stockholm.
Octapharma är ett internationellt läkemedelsföretag,
specialiserat på att ur human blodplasma utvinna säkra
och rena plasmaläkemedel. Företaget håller också på
att införa rekombinant DNA-teknik i sin produktion.
Produktionsanläggningar finns i Sverige, Österrike,
Frankrike, Tyskland och Mexico.
Octapharma är Sveriges enda tillverkare av
plasmaläkemedel. På den globala marknaden är
företaget bland de tre största plasmaföretagen. Det
är världens största privatägda plasmaföretag. De främsta
marknaderna är Tyskland, Frankrike, England, USA,
Ryssland och Sverige.
Octapharmas produkter säljs i över 70 länder
i alla världsdelar. Egna försäljningskontor
finns i närmare 30 länder. I övriga länder
arbetar företaget genom agenturer. Dessutom har Octapharma väl utvecklade
självförsörjningsprojekt i flera länder,
där plasman kommer från det egna
landet men produktionen sker hos
Octapharma. Ett sådant exempel är
Norge. Fördelen är säker tillgång till
läkemedel och ökad trygghetskänsla för
kunder och patienter.
Korta fakta
Grundat: 1983
Verksamhet i Stockholm: Sedan 2002
då plasmaenheten köptes från Biovitrum.
Anställda: Globalt ca 2000,
varav ca 530 i Stockholm.
Kontor: Ca 30 länder.
Omsättning 2007: Ca 7,5 miljarder SEK.
STOCKHOLM
BERLIN
SPRINGE
Lingolsheim
Var finns Octapharma?
Huvudkontor
Lachen, Schweiz
Produktion
Stockholm, Sverige
Wien, Österrike
Lingolsheim, Frankrike
Springe, Tyskland
San Juan del Rio, Mexiko
FRANKFURT
MüNCHEN
WIEN
Forskning & Utveckling
Stockholm, Sverige
Wien, Österrike
Berlin, Tyskland
Frankfurt, Tyskland
München, Tyskland
FORSKNING
5
Från nypon till
rekombinant humanprotein
Inför 2000-talet har Octapharma satsat kraftfullt på genteknisk forskning. Den bedrivs i Stockholm. Målet är att
flera kommande läkemedel skall produceras med rekombinant DNA-teknik, vilket bland annat innebär outsinlig
råvarukälla med mycket hög säkerhet.
Syftet med forskningen inom Octapharma är att ta fram nya
eller effektivare behandlingar som räddar fler människoliv. Några
av de sjukdomar som företaget fokuserar på, blödarsjuka och
immunbrist, är allvarliga och livslånga. Andra, t ex inom intensivvård, är akuta och kräver omedelbar behandling.
Forskningen bygger på över 60 års erfarenhet av biokemi och
läkemedelstillverkning ur blodplasma.
Bakom det anonyma ordet forskningen står ett stort antal
individer med passion för att söka ny kunskap och nya lösningar.
Genombrottet för läkemedelstillverkning ur blodplasma i
Sverige kom redan på 40-talet då Henrik Björling vid Kabi
vidareutvecklade en teknik som tagits fram av Edwin
Cohn i USA. I bakgrunden fanns grundforskning
av svenska nobelpristagarna The Svedberg och
Arne Tiselius.
Upprinnelsen till den svenska teknikutvecklingen
var framställandet av C-vitaminextrakt från nypon.
Samma grundteknik kunde användas för att torka
blodplasma för militär användning under beredskapsåren under
andra världskriget. Den blev sedan den första råvaran för
tillverkning av plasmabaserade läkemedel.
Ny forskning för 2000-talet
Octapharma har över hundratalet innovativa medarbetare
inom forskning och utveckling, varav en betydande del är
disputerade. Förutom i Stockholm finns forskningsanläggningar
i Wien, Frankfurt, München och Berlin.
Ett viktigt mål för forskningen inom den traditionella plasmaverksamheten är att vidareutveckla än mer sofistikerade säkerhetskontroller för att alltid ligga steget före de krav som ställs.
Likaså att göra processerna mer effektiva för att maximalt utnyttja
den värdefulla råvaran.
I början av 2000-talet slog Octapharma in på ett nytt forskningsspår – rekombinant DNA-teknik, eller hybrid-DNA-teknik.
Enkelt uttryckt tar man genetisk information från en mänsklig
cell, exempelvis för produktion av ett protein i blodet,
placerar genen i en human cell och låter den massföröka
sig. Därefter renas och koncentreras proteinet på
samma sätt som vid traditionell plasmaverksamhet.
Fördelen med denna läkemedelsframställning
är bland annat att råvaran är outsinlig och att
läkemedlet är identiskt med den kroppsegna
substansen. Sjukvården efterfrågar rekombinanta
läkemedel i ökande grad. Octapharma är ett av de
första företagen som använder sig av mänskliga celler i denna
typ av produktion, i stället för celler från djur.
På väg mot 2010-talet har Octapharma drygt tjugo forskningsprojekt i olika faser. Den första rekombinanta produkten
på väg mot lansering är koagulationsfaktor VIII för blödarsjuka.
Forskning pågår också för att få fram rekombinant
koagulationsfaktor IX, som saknas i en mer ovanlig form av
blödarsjuka.
6
BEHANDLINGSOMRÅDEN, PRODUKTER
Livräddande läkemedel
Människor med blödarsjuka eller allvarlig immunbrist är kanske inte många till antalet, men för var och
en kan utebliven behandling vara livshotande. Fortfarande är dessa sjukdomar obehandlade i stora delar
av världen. Octapharma arbetar för att möta deras behov.
Octapharma tillverkar läkemedel för behandling inom främst tre
områden: blödarsjuka (hemofili), brister i immunförsvaret och till
blödningsrubbningar inom intensivvården.
Blödarsjuka
Den klassiska blödarsjukan beror på en brist på koagulationsfaktor
VIII eller koagulationsfaktor IX. Patienten drabbas av spontana
och upprepade blödningar i främst leder och muskler och utan
behandling blir han svårt handikappad och riskerar en för tidig död.
Den här typen av blödarsjuka drabbar bara män, men
arvsanlaget förs vidare av kvinnor. Sjukdomen är sällsynt och
bryter ut hos en pojke per 5 000–10 000 nyfödda. I världen
saknar cirka 70 procent av alla blödarsjuka behandling. En
annan form av blödarsjuka är von Willebrands sjukdom som kan
drabba både kvinnor och män. I sin svåra form innebär den också
risk för spontana blödningar i både slemhinnor, leder och muskler.
I många länder ges läkemedel med koagulationsfaktor bara
akut när en blödning inträffat. Men från Sverige har behandlingsmodellen spritt sig att förebyggande ge koagulationsfaktorkoncentrat redan från 1-2 årsåldern. Patienten eller patientens föräldrar
sköter oftast behandlingen i hemmet, 2-3 gånger per vecka.
Octapharmas läkemedel
Koagulationsfaktor VIII
Koagulationsfaktor IX
von Willebrandfaktor
för behandling av hemofili.
Octanate ®
Nanotiv ®
Wilate ®
Sjukdomar i immunförsvaret
När våra kroppar utsätts för främmande ämnen, exempelvis
bakterier eller virus, bildar immunförsvaret antikroppar.
Immunglobulinet i blodplasman består av antikroppar. Personer
med fel på immunförsvaret saknar helt eller delvis antikroppar.
De kan drabbas av återkommande och långdragna infektioner.
På sikt kan de få kroniska skador på andningsvägar och lungor.
Regelbunden behandling med immunglobulin ökar deras motståndskraft och risken för kroniska skador minskar.
I andra fall kan immunsystemet bilda antikroppar mot någon
del i kroppen, vilket leder till en så kallad autoimmun sjukdom.
Vid en del sådana sjukdomstillstånd är patienten hjälpt av stora
doser immunglobulin .
Octapharmas läkemedel för behandling av sjukdomar
i immunförsvaret.
Octagam ®, Gammanorm ®
Immunglobuliner
Immunglobulin anti-D
Rhesonativ ®
Intensivvård
Albumin är det protein som förekommer i störst mängd i
blodplasman. En av huvudfunktionerna för albumin är att binda
vatten. Vid stora blodförluster kan albumin ges för att återställa
och upprätthålla den cirkulerande blodvolymen.
Vid andra typer av rubbningar i blodkoagulationen hos
intensivvårdspatienter ges renade plasmaproteiner för att
återställa balansen.
Blodplasma som genomgått virusinaktivering kan användas
som alternativ till sjukvårdens plasma.
Octapharmas läkemedel
Albumin
Antitrombin
K-vitaminberoende
koagulationsfaktorer
Virusinaktiverad plasma
för transfusion
för intensivvård
Albuminativ ®, Albumin Octapharma
Atenativ ®
Ocplex ®
Octaplas ®
BLODGIVNING
7
Blodgivare ger liv
flera gånger om
Som blodgivare ger man mer liv än man kanske tänker på. Dels
liv i form av de röda blodkropparna och blodplättarna, som
används på sjukhusen för transfusion och ges till människor i
akuta situationer. Dels liv i form av den plasma som avskiljs och
blir råvara i tillverkningen av läkemedel för blödarsjuka, patienter
med kronisk immunbrist och för intensivvård, när den inte
används för patientbehandling.
Varje donation som en blodgivare lämnar, säkerhetstestas på
blodcentralen. Sedan separeras röda blodkroppar, blodplättar
och plasman, blodvätskan, var för sig. En bloddonation ger cirka
250 ml plasma. Varje enhet identifieras med en streckkod.
Av all plasma i Sverige, som säljs till läkemedelsproduktion,
går 95 procent till Octapharma. Från blodcentralerna skickas den
nedfrysta plasman till Octapharma som gör ytterligare säkerhetstester.
Varje streckkodad enhet läses in i ett datasystem så att varje
donation kan spåras om behovet uppstår. Till slut får varje
plasmaenhet ett ”OK” och blandas med andra i en produktionssats för att bli läkemedel. Under tillverkningen sker ytterligare
rening och kontroller. Behovet av blodplasma är stort. Till
en veckodos läkemedel för exempelvis en blödarsjuk krävs
20 liter plasma.
Ur varje liter donerad plasma utvinns flera olika läkemedel.
Så en donation mångdubblar sin nytta – från en givare till att
vara livsuppehållande för ett flertal personer med både kroniska
och akuta sjukdomar.
8
PRODUKTIONEN
I produktionens första steg förtinas och öppnas behållarna med den frysta blodplasman.
Fraktionering av blodplasma sker i stora tankar av rostfritt stål.
Tillverkning av läkemedel ur blodplasma:
fraktionering, rening, virusinaktivering och slutformulering
Från blodcentralen transporteras plasman djupfryst till Octapharma. Här utförs kompletterande
säkerhetstester på plasman. Plasman delas sedan upp i olika proteingrupper eller fraktioner och går
igenom renings- och virusinaktiveringssteg innan de olika läkemedlen fylls på flaska. Vid all hantering
av plasma är det viktigt att arbeta snabbt och noggrant eftersom plasma är en känslig råvara.
På produktionsanläggningen i Stockholm processas 2500 liter plasma per dag, vilket motsvarar plasma
från ca 10 000 blodgivare.
Plasman, som separerats från blodet på blodcentralen, transporteras djupfryst till Octapharma. Den tas emot och karantänförvaras tills de kompletterande virustesterna som görs på Octapharma är utförda och godkända. Till varje plasmaenhet hör ett
provrör med samma plasma som i plasmaenheten. Den testas
på ett speciellt viruslaboratorium på förekomst av 5 olika virus,
HIV, Hepatit A, Hepatit B, Hepatit C och Parvovirus B19. Först
när testerna är godkända, kan man läsa in varje plasmaenhets
unika streckkod och plasman användas för produktion.
I det första separationssteget i produktionen, tinas
plasman och blandas till en plasmapool vid en temperatur av
0–2.5 °C. Därefter delas plasman upp i olika proteingrupper, s.k.
fraktioner.
Den första beståndsdelen som separeras fram är
koagulationsfaktor VIII – ett protein som inte löser sig i
plasman vid upptining. Sedan sker en stegvis tillsats av etanol
i allt högre koncentration. Den ändrade etanolkoncentrationen
gör att ytterligare fraktioner i plasman avskiljs. Etanolkoncentrationen är en av de viktigaste parametrarna för att
separera proteinerna i plasman, men även pH, proteinkoncentration, jonstyrka (dvs hur mycket salt som finns i lösningen) och
temperatur varieras.
När etanol har tillsatts till en koncentration av ca 20% fälls
immunglobulinerna ut. Immunglobuliner är läkemedel som ges
till patienter med någon typ av brist eller störning i immunförsvaret.
Det vanligaste proteinet i blodplasma, albumin, fälls ut ur
blodplasman i slutet av processen då etanolkoncentrationen har
blivit 40%. Samtliga fraktioner går sedan igenom flera reningssteg. Alla behandlas också med minst två virusinaktiveringsmetoder. Efter alla processteg och slutformulering fylls och förpackas det färdiga läkemedlet.
KOMPETENSER
9
Kompetenser för
komplicerad verksamhet
Läkemedelstillverkning styrs av strängare krav än vanlig industri. När råvaran för läkemedlet är mänsklig
blodplasma gäller ännu tuffare krav på säkerhet. Därmed ställs också tuffa krav på personalens kompetens
inom alla delar av företaget.
Octapharma är en unik arbetsplats i Sverige. Det är det enda
företaget som tillverkar läkemedel ur blodplasma. Här krävs med
andra ord kompetenser som inte alltid finns samlade inom andra
företag. Kompetenser som i vissa fall endast kan förvärvas på plats
inom företaget. Här samlas bl a kemister, farmaceuter, civilingenjörer
och ekonomer. På forskningsavdelningen arbetar biologer och
gentekniker varav många är disputerade. Av de anställda arbetar
en tredjedel inom produktionen, där de höga kvalitets- och
säkerhetskraven gör arbetsuppgifterna till en utmaning. För de som
arbetar inom områden såsom aseptik och virusinaktivering krävs
certifiering för att garantera produktens säkerhet.
På det personliga planet värdesätts nyfikenhet, engagemang
och förmågan att prestera resultat. På Octapharma är man
stolt över den bredd som finns bland personalen vad det gäller
etnicitet, kön och ålder.
För att attrahera unga medarbetare med passande utbildning
och utvecklingspotential driver Octapharma traineeprogram på
1,5-2 år. Programmen är både produktions- och administrationsinriktade.
De stora investeringarna i Stockholm kommer att innebära
ett stort rekryteringsbehov i framtiden. Rekombinant DNAteknik, som är en del av satsningen, öppnar för att ännu fler
personer med spetskompetenser ges möjlighet att arbeta i en
utmanande och unik verksamhet. Octapharma är en arbetsgivare
där korta beslutsvägar, flexibilitet och engagemang är ledord i
verksamheten.
Snabb diagnos och behandling
ger personer med immunbrist
ökad livskvalitet
Ett av de svåra sjukdomstillstånd som kan behandlas med läkemedel från Octapharma är primär immunbrist.
Subkutan behandling med immunglobulin gör det möjligt för personer med immunbrist att själva sköta sin
behandling i hemmet. I normalfallet behöver man därför endast besöka sjukhuset en eller ett par gånger om året.
Behandlingen innebär att man själv injicerar immunglobulin i underhudsfettet på magen eller låren. En pump gör
sedan att själva injektionen sker automatiskt.
PATIENTEN I FOKUS
11
Primär immunbrist är en medfödd oförmåga att försvara sig mot bakterier och virus. I Sverige beräknas ca 5000
personer behöva behandling men hittills har endast ca 1300 patienter fått diagnos. Många berättar om ett nytt
liv efter att de har fått diagnos och därmed behandling. Vid de svåraste formerna av immunbrist är behandling
avgörande för att den drabbade skall överleva.
– Vem som helst kan drabbas av primär immunbrist. Sjukdomarna
är medfödda, men behöver inte ge symptom redan vid födseln
utan kan börja visa sig när som helst i livet. Man vet idag inte
säkert vad som får sjukdomen att bryta ut. Stress eller vissa
infektioner kan vara en faktor, men varför och hur vet man
inte. Oftast är sjukdomarna ärftliga men nymutationer kan
förekomma.
Det berättar Anneli Larsson, ordförande i handikapporganisationen Primär Immunbristorganisationen, PIO.
Man känner idag till över 130 olika former av primära
immunbristsjukdomar. Vid de vanligaste immunbristerna har
man en oförmåga att bilda antikroppar mot olika bakterier och
personer med dessa brister drabbas ofta av långdragna och täta
infektioner i första hand i luftvägarna.
– När det gäller barn med primär immunbrist är det särskilt
viktigt att vid de allvarligaste formerna ställa diagnos så snabbt
som möjligt för att kunna påbörja behandling. Utan diagnos och
behandling dör dessa barn före ett års ålder.
Man beräknar att cirka 40 000 personer i Sverige har någon
form av avvikelse i sitt immunförsvar och av dessa antas cirka
5 000 personer behöva omfattande medicinsk behandling.
Mörkertalet förmodas vara stort. Endast 1 200–1 400 personer
har hittills fått diagnos.
BEHANDLINGAR KOM PÅ 50-TALET
Eftersom svårighetsgraden av de olika primära immunbristerna
varierar kraftigt blir behandlingsformerna olika vid de olika
diagnoserna och för varje person. Vid de vanligaste primära
immunbristerna behandlar man genom att ge immunglobulin
från friska givare.
– Den behandlingen har funnits i Sverige sedan 50-talet,
berättar Anneli Larsson.
Vid de allvarligaste formerna av primära immunbrister
genomförs stamcellstransplantationer. Tidigare kallades de för
benmärgstransplantation, och har genomförts i Sverige sedan
80-talet. Det finns andra primära immunbrister som sedan i
början av 90-talet behandlas med olika signalsubstanser som
kallas för cytokiner.
– Många primära immunbrister kräver långa och täta
behandlingar med antibiotika. Generellt sett är det viktigt att
alla infektioner tas på allvar och behandlas tidigt.
Medicineringen med immunglobuliner förbättrar livskvalitén
avsevärt hos personer med primär immunbrist – genom minskat
antal infektioner. Utan behandling riskerar personer med
immunbrist dessutom att drabbas av organskador till följd av
infektioner, exempelvis lungskador.
– Många av våra medlemmar i PIO berättar att de har fått ett
nytt liv efter att de har fått diagnos och därmed behandling. Vid
de allvarligaste formerna av primär immunbrist är behandling
helt avgörande för om den drabbade ska överleva, säger Anneli
Larsson.
ORGANISATIONEN VIKTIG
Organisationen PIO bildades 1978.
– För många är erfarenhetsutbytet den viktigaste orsaken
till att de är medlemmar. Tillgång till information och kunskap
betyder också mycket. Liksom att vi tillsammans i en organisation
blir starkare och har större möjlighet att påverka beslut som
berör vår grupp.
– Drömmen vore förstås att alla primära immunbrister skulle
upptäckas tidigt och kunna botas med exempelvis genterapi.
Vägen dit är säkert lång, så just nu hoppas vi på helt säkra och
enklare behandlingsmetoder. Under de trettio år som PIO har
funnits har det tack vare forskningen hänt väldigt mycket med
vård och behandling av de primära immunbristerna, avslutar
Anneli Larsson.
© Octapharma Nordic AB, 2008, OCT 145 TEXT: Jan-Olof Smedberg FOTO: sida 2, 7 och 10: Dan Coleman