octapharma LIVRÄDDANDE LÄKEMEDEL SVENSKT, FAMILJEÄGT OCH GLOBALT KLASSISK MARK FÖR BIOTEKNIK 2 VD HAR ORDET Svenskt, familjeägt och globalt Wolfgang Marguerre startade företaget 1983. Idag är även de tre barnen delägare och delaktiga i verksamheten. De har vuxit in i passionen för att vidareutveckla plasmabaserade läkemedel som hjälper kroniskt sjuka till högre livskvalitet. Att vara familjeägt företag medför snabba beslutsvägar, långsiktighet och friheten att återinvestera vinsterna i bolaget. Octapharma har huvudkontor i Schweiz, grundaren Wolfgang Marguerre kommer från Tyskland – ändå är det ett svenskt företag. Hur kommer det sig? – Vår far har alltid varit svag för Stockholm och vår mor var svenska, säger Tobias Marguerre som tillsammans med bror och syster är med och driver Octapharma. Det började med att Wolfgang Marguerre, som var aktiv inom plasmabranschen, förvärvade en licens till en kemisk metod att döda virusceller som har ett fetthölje. Med solvent/detergentmetoden (SD) kan fetthöljet brytas ner, bland annat hos HIVvirus, och viruset oskadliggöras. Octapharma blev det första företaget i världen som använde SD-metoden för att få fram en virussäker faktor VIII för behandling av blödarsjuka. Detta var i samband med att HIV-epidemin bröt ut och Octapharma kunde möta ett skriande behov av säkra plasmaläkemedel. Idag är SDmetoden ”state of the art” för virusinaktivering och används av flertalet plasmaföretag. Just möjligheten att blixtsnabbt fatta nödvändiga beslut för att Tobias Marguerre, VD Octapharma i Stockholm Wolfgang Marguerre, grundare och styrelseordförande möta marknadens skiftande behov är en av de stora fördelarna med att vara ett familjedrivet företag enligt Tobias Marguerre. I synnerhet som Octapharma agerar på olika typer av marknader över hela världen. – Familjeägandet gör också att vi är fria att investera tillbaka i företaget. Vinsterna skall inte ut till aktieägare på börsen. Tobias Marguerre har vuxit upp med företaget. Plasmaprodukter är en komplex nisch och inget man lätt kommer in i utifrån menar han. – Det är speciellt att kunna hjälpa kroniskt sjuka. Jag har sett blödarsjuka som tack vare rätt behandling kunnat lämna rullstolen och leva ett normalt liv. Det ger mening åt alla siffror och investeringar! Från tredje till första I och med förvärvet av plasmaanläggningen på Kungsholmen 2002 satsade Octapharma 1 miljard kronor och fyrdubblade produktionen. Nästa steg är att investera ytterligare miljarder och dubbla produktionen igen. – Vi satsar här därför att personer med rätt kompetens finns på plats. Kunskaper från tidigare verksamhet lever kvar. Mycket av det som utvecklas här kan vi föra vidare till andra anläggningar i koncernen. Det gäller bland annat kompetensen att överföra den rekombinanta tekniken till fullskalig produktion. Octapharmas framtid är att utveckla nya proteiner, hitta nya behandlingsområden och finslipa produktionsteknikerna. Företaget har växt varje år och har alltid gått med vinst. Var är man om tio år? – Då har vi gått från tredje plats till att vara nummer ett i världen, säger Tobias Marguerre sakligt. Vi har en solid ekonomi som klarar investeringarna. Jag tror att när vi har både moderna plasmaprodukter och moderna rekombinanta produkter är det rimligt att vi blir det ledande företaget i branschen. HISTORIK / SATSNING I STOCKHOLM 3 Klassisk mark för bioteknik ända sedan 1890-talet Ända sedan Stora bryggeriet byggdes 1892 har bioteknikklustret på Kungsholmens västra udde vuxit stadigt. Nu fullföljer Octapharma traditionen och bygger ut, vägg i vägg med det gamla bryggeriet. En bred definition av begreppet bioteknik omfattar även jäsande verksamheter som öltillverkning och bakning. Bioteknikepoken i Hornsberg på Kungsholmen kan därför sägas ha börjat med Stora bryggeriet och Skogaholms bageri. Båda verksamheterna är nu borta därifrån. Men kvar finns Octapharma som i sina ”företagsgener” har nedärvd kunskap och kompetens från bioteknikens vagga i Sverige. I grundstenarna till den svenska delen av Octapharma finns Kabi, ett av världens första bioteknikföretag. Kabi startade en gång inom bryggerinäringen, just vid den byggnad vilken än idag kallas ”Mälteriet” och som nyligen förvärvats av Octapharma. Kabi, Kärnbolaget AB Biokemisk Industri, startades 1931 och övergick successivt till läkemedelstillverkning. Många är de personer som genom åren av olika företagskonstellationer (Kabi, KabiVitrum, KabiPharmacia, Pharmacia, Pharmacia & Upjohn, Biovitrum) har arbetat vidare inom företaget vilket har bevarat viktig kompetens och även har lett till spridandet av kunskaper och erfarenheter vidare till nya generationer. På så sätt finns en viktig del av svensk kompetens inom plasmaläkemedel och bioteknik bevarad hos dagens Octapharma – något som förhoppningsvis bär frukt i den framtida utvecklingen. Miljardinvestering på Kungsholmen Det började med att en plasmafabrik som riskerade att läggas ner köptes av Octapharma 2002. Företaget investerade 1 miljard och produktionen av blodplasmaprodukter sköt fart. Målet är fördubblad produktion vilket kräver ytterligare miljarder i investeringar. Antalet anställda kommer under åren fram till 2010 att öka med cirka 250 personer. Som svenskt läkemedelsföretag går Octapharma mot strömmen och investerar kraftfullt i Sverige. Företagsledningen har bestämt att flera av företagets nya produkter skall tillverkas i anläggningen på Kungsholmen i Stockholm. För produktionen krävs en mycket högteknologisk anläggning. I den hårt kvalitetsreglerade läkemedelsbranschen är produktion av plasmabaserade produkter styrd av extra stränga föreskrifter. Octapharma använder bland annat en avancerad metod för att kontrollera att blodplasman är smittfri. Ett kvitto på att anläggningen håller högsta säkerhetsnivå är att den godkänts av amerikanska läkemedelsverket, Food and Drug Administration, FDA. När satsningen i Stockholm inleddes användes 150 000 liter blodplasma i produktionen per år. På fem år växte volymen till 600 000 liter. Målet är att dubbla det till 1,2 miljoner liter. Det kräver investeringar på flera miljarder. Antalet anställda kommer enligt planerna att nå över 750 personer till år 2010. På Kungsholmen ligger också koncernens forskningsavdelning för genteknologisk produktutveckling och den genteknologiska produktionen kommer att ligga här. 4 ORGANISATION ”For the safe and optimal use of human proteins” Octapharma är ett svenskt företag, ägt av en tysksvensk familj, med verksamhet över hela världen och huvudkontor i Schweiz. En viktig del av företagets framtid ligger på Kungsholmen, Stockholm. Octapharma är ett internationellt läkemedelsföretag, specialiserat på att ur human blodplasma utvinna säkra och rena plasmaläkemedel. Företaget håller också på att införa rekombinant DNA-teknik i sin produktion. Produktionsanläggningar finns i Sverige, Österrike, Frankrike, Tyskland och Mexico. Octapharma är Sveriges enda tillverkare av plasmaläkemedel. På den globala marknaden är företaget bland de tre största plasmaföretagen. Det är världens största privatägda plasmaföretag. De främsta marknaderna är Tyskland, Frankrike, England, USA, Ryssland och Sverige. Octapharmas produkter säljs i över 70 länder i alla världsdelar. Egna försäljningskontor finns i närmare 30 länder. I övriga länder arbetar företaget genom agenturer. Dessutom har Octapharma väl utvecklade självförsörjningsprojekt i flera länder, där plasman kommer från det egna landet men produktionen sker hos Octapharma. Ett sådant exempel är Norge. Fördelen är säker tillgång till läkemedel och ökad trygghetskänsla för kunder och patienter. Korta fakta Grundat: 1983 Verksamhet i Stockholm: Sedan 2002 då plasmaenheten köptes från Biovitrum. Anställda: Globalt ca 2000, varav ca 530 i Stockholm. Kontor: Ca 30 länder. Omsättning 2007: Ca 7,5 miljarder SEK. STOCKHOLM BERLIN SPRINGE Lingolsheim Var finns Octapharma? Huvudkontor Lachen, Schweiz Produktion Stockholm, Sverige Wien, Österrike Lingolsheim, Frankrike Springe, Tyskland San Juan del Rio, Mexiko FRANKFURT MüNCHEN WIEN Forskning & Utveckling Stockholm, Sverige Wien, Österrike Berlin, Tyskland Frankfurt, Tyskland München, Tyskland FORSKNING 5 Från nypon till rekombinant humanprotein Inför 2000-talet har Octapharma satsat kraftfullt på genteknisk forskning. Den bedrivs i Stockholm. Målet är att flera kommande läkemedel skall produceras med rekombinant DNA-teknik, vilket bland annat innebär outsinlig råvarukälla med mycket hög säkerhet. Syftet med forskningen inom Octapharma är att ta fram nya eller effektivare behandlingar som räddar fler människoliv. Några av de sjukdomar som företaget fokuserar på, blödarsjuka och immunbrist, är allvarliga och livslånga. Andra, t ex inom intensivvård, är akuta och kräver omedelbar behandling. Forskningen bygger på över 60 års erfarenhet av biokemi och läkemedelstillverkning ur blodplasma. Bakom det anonyma ordet forskningen står ett stort antal individer med passion för att söka ny kunskap och nya lösningar. Genombrottet för läkemedelstillverkning ur blodplasma i Sverige kom redan på 40-talet då Henrik Björling vid Kabi vidareutvecklade en teknik som tagits fram av Edwin Cohn i USA. I bakgrunden fanns grundforskning av svenska nobelpristagarna The Svedberg och Arne Tiselius. Upprinnelsen till den svenska teknikutvecklingen var framställandet av C-vitaminextrakt från nypon. Samma grundteknik kunde användas för att torka blodplasma för militär användning under beredskapsåren under andra världskriget. Den blev sedan den första råvaran för tillverkning av plasmabaserade läkemedel. Ny forskning för 2000-talet Octapharma har över hundratalet innovativa medarbetare inom forskning och utveckling, varav en betydande del är disputerade. Förutom i Stockholm finns forskningsanläggningar i Wien, Frankfurt, München och Berlin. Ett viktigt mål för forskningen inom den traditionella plasmaverksamheten är att vidareutveckla än mer sofistikerade säkerhetskontroller för att alltid ligga steget före de krav som ställs. Likaså att göra processerna mer effektiva för att maximalt utnyttja den värdefulla råvaran. I början av 2000-talet slog Octapharma in på ett nytt forskningsspår – rekombinant DNA-teknik, eller hybrid-DNA-teknik. Enkelt uttryckt tar man genetisk information från en mänsklig cell, exempelvis för produktion av ett protein i blodet, placerar genen i en human cell och låter den massföröka sig. Därefter renas och koncentreras proteinet på samma sätt som vid traditionell plasmaverksamhet. Fördelen med denna läkemedelsframställning är bland annat att råvaran är outsinlig och att läkemedlet är identiskt med den kroppsegna substansen. Sjukvården efterfrågar rekombinanta läkemedel i ökande grad. Octapharma är ett av de första företagen som använder sig av mänskliga celler i denna typ av produktion, i stället för celler från djur. På väg mot 2010-talet har Octapharma drygt tjugo forskningsprojekt i olika faser. Den första rekombinanta produkten på väg mot lansering är koagulationsfaktor VIII för blödarsjuka. Forskning pågår också för att få fram rekombinant koagulationsfaktor IX, som saknas i en mer ovanlig form av blödarsjuka. 6 BEHANDLINGSOMRÅDEN, PRODUKTER Livräddande läkemedel Människor med blödarsjuka eller allvarlig immunbrist är kanske inte många till antalet, men för var och en kan utebliven behandling vara livshotande. Fortfarande är dessa sjukdomar obehandlade i stora delar av världen. Octapharma arbetar för att möta deras behov. Octapharma tillverkar läkemedel för behandling inom främst tre områden: blödarsjuka (hemofili), brister i immunförsvaret och till blödningsrubbningar inom intensivvården. Blödarsjuka Den klassiska blödarsjukan beror på en brist på koagulationsfaktor VIII eller koagulationsfaktor IX. Patienten drabbas av spontana och upprepade blödningar i främst leder och muskler och utan behandling blir han svårt handikappad och riskerar en för tidig död. Den här typen av blödarsjuka drabbar bara män, men arvsanlaget förs vidare av kvinnor. Sjukdomen är sällsynt och bryter ut hos en pojke per 5 000–10 000 nyfödda. I världen saknar cirka 70 procent av alla blödarsjuka behandling. En annan form av blödarsjuka är von Willebrands sjukdom som kan drabba både kvinnor och män. I sin svåra form innebär den också risk för spontana blödningar i både slemhinnor, leder och muskler. I många länder ges läkemedel med koagulationsfaktor bara akut när en blödning inträffat. Men från Sverige har behandlingsmodellen spritt sig att förebyggande ge koagulationsfaktorkoncentrat redan från 1-2 årsåldern. Patienten eller patientens föräldrar sköter oftast behandlingen i hemmet, 2-3 gånger per vecka. Octapharmas läkemedel Koagulationsfaktor VIII Koagulationsfaktor IX von Willebrandfaktor för behandling av hemofili. Octanate ® Nanotiv ® Wilate ® Sjukdomar i immunförsvaret När våra kroppar utsätts för främmande ämnen, exempelvis bakterier eller virus, bildar immunförsvaret antikroppar. Immunglobulinet i blodplasman består av antikroppar. Personer med fel på immunförsvaret saknar helt eller delvis antikroppar. De kan drabbas av återkommande och långdragna infektioner. På sikt kan de få kroniska skador på andningsvägar och lungor. Regelbunden behandling med immunglobulin ökar deras motståndskraft och risken för kroniska skador minskar. I andra fall kan immunsystemet bilda antikroppar mot någon del i kroppen, vilket leder till en så kallad autoimmun sjukdom. Vid en del sådana sjukdomstillstånd är patienten hjälpt av stora doser immunglobulin . Octapharmas läkemedel för behandling av sjukdomar i immunförsvaret. Octagam ®, Gammanorm ® Immunglobuliner Immunglobulin anti-D Rhesonativ ® Intensivvård Albumin är det protein som förekommer i störst mängd i blodplasman. En av huvudfunktionerna för albumin är att binda vatten. Vid stora blodförluster kan albumin ges för att återställa och upprätthålla den cirkulerande blodvolymen. Vid andra typer av rubbningar i blodkoagulationen hos intensivvårdspatienter ges renade plasmaproteiner för att återställa balansen. Blodplasma som genomgått virusinaktivering kan användas som alternativ till sjukvårdens plasma. Octapharmas läkemedel Albumin Antitrombin K-vitaminberoende koagulationsfaktorer Virusinaktiverad plasma för transfusion för intensivvård Albuminativ ®, Albumin Octapharma Atenativ ® Ocplex ® Octaplas ® BLODGIVNING 7 Blodgivare ger liv flera gånger om Som blodgivare ger man mer liv än man kanske tänker på. Dels liv i form av de röda blodkropparna och blodplättarna, som används på sjukhusen för transfusion och ges till människor i akuta situationer. Dels liv i form av den plasma som avskiljs och blir råvara i tillverkningen av läkemedel för blödarsjuka, patienter med kronisk immunbrist och för intensivvård, när den inte används för patientbehandling. Varje donation som en blodgivare lämnar, säkerhetstestas på blodcentralen. Sedan separeras röda blodkroppar, blodplättar och plasman, blodvätskan, var för sig. En bloddonation ger cirka 250 ml plasma. Varje enhet identifieras med en streckkod. Av all plasma i Sverige, som säljs till läkemedelsproduktion, går 95 procent till Octapharma. Från blodcentralerna skickas den nedfrysta plasman till Octapharma som gör ytterligare säkerhetstester. Varje streckkodad enhet läses in i ett datasystem så att varje donation kan spåras om behovet uppstår. Till slut får varje plasmaenhet ett ”OK” och blandas med andra i en produktionssats för att bli läkemedel. Under tillverkningen sker ytterligare rening och kontroller. Behovet av blodplasma är stort. Till en veckodos läkemedel för exempelvis en blödarsjuk krävs 20 liter plasma. Ur varje liter donerad plasma utvinns flera olika läkemedel. Så en donation mångdubblar sin nytta – från en givare till att vara livsuppehållande för ett flertal personer med både kroniska och akuta sjukdomar. 8 PRODUKTIONEN I produktionens första steg förtinas och öppnas behållarna med den frysta blodplasman. Fraktionering av blodplasma sker i stora tankar av rostfritt stål. Tillverkning av läkemedel ur blodplasma: fraktionering, rening, virusinaktivering och slutformulering Från blodcentralen transporteras plasman djupfryst till Octapharma. Här utförs kompletterande säkerhetstester på plasman. Plasman delas sedan upp i olika proteingrupper eller fraktioner och går igenom renings- och virusinaktiveringssteg innan de olika läkemedlen fylls på flaska. Vid all hantering av plasma är det viktigt att arbeta snabbt och noggrant eftersom plasma är en känslig råvara. På produktionsanläggningen i Stockholm processas 2500 liter plasma per dag, vilket motsvarar plasma från ca 10 000 blodgivare. Plasman, som separerats från blodet på blodcentralen, transporteras djupfryst till Octapharma. Den tas emot och karantänförvaras tills de kompletterande virustesterna som görs på Octapharma är utförda och godkända. Till varje plasmaenhet hör ett provrör med samma plasma som i plasmaenheten. Den testas på ett speciellt viruslaboratorium på förekomst av 5 olika virus, HIV, Hepatit A, Hepatit B, Hepatit C och Parvovirus B19. Först när testerna är godkända, kan man läsa in varje plasmaenhets unika streckkod och plasman användas för produktion. I det första separationssteget i produktionen, tinas plasman och blandas till en plasmapool vid en temperatur av 0–2.5 °C. Därefter delas plasman upp i olika proteingrupper, s.k. fraktioner. Den första beståndsdelen som separeras fram är koagulationsfaktor VIII – ett protein som inte löser sig i plasman vid upptining. Sedan sker en stegvis tillsats av etanol i allt högre koncentration. Den ändrade etanolkoncentrationen gör att ytterligare fraktioner i plasman avskiljs. Etanolkoncentrationen är en av de viktigaste parametrarna för att separera proteinerna i plasman, men även pH, proteinkoncentration, jonstyrka (dvs hur mycket salt som finns i lösningen) och temperatur varieras. När etanol har tillsatts till en koncentration av ca 20% fälls immunglobulinerna ut. Immunglobuliner är läkemedel som ges till patienter med någon typ av brist eller störning i immunförsvaret. Det vanligaste proteinet i blodplasma, albumin, fälls ut ur blodplasman i slutet av processen då etanolkoncentrationen har blivit 40%. Samtliga fraktioner går sedan igenom flera reningssteg. Alla behandlas också med minst två virusinaktiveringsmetoder. Efter alla processteg och slutformulering fylls och förpackas det färdiga läkemedlet. KOMPETENSER 9 Kompetenser för komplicerad verksamhet Läkemedelstillverkning styrs av strängare krav än vanlig industri. När råvaran för läkemedlet är mänsklig blodplasma gäller ännu tuffare krav på säkerhet. Därmed ställs också tuffa krav på personalens kompetens inom alla delar av företaget. Octapharma är en unik arbetsplats i Sverige. Det är det enda företaget som tillverkar läkemedel ur blodplasma. Här krävs med andra ord kompetenser som inte alltid finns samlade inom andra företag. Kompetenser som i vissa fall endast kan förvärvas på plats inom företaget. Här samlas bl a kemister, farmaceuter, civilingenjörer och ekonomer. På forskningsavdelningen arbetar biologer och gentekniker varav många är disputerade. Av de anställda arbetar en tredjedel inom produktionen, där de höga kvalitets- och säkerhetskraven gör arbetsuppgifterna till en utmaning. För de som arbetar inom områden såsom aseptik och virusinaktivering krävs certifiering för att garantera produktens säkerhet. På det personliga planet värdesätts nyfikenhet, engagemang och förmågan att prestera resultat. På Octapharma är man stolt över den bredd som finns bland personalen vad det gäller etnicitet, kön och ålder. För att attrahera unga medarbetare med passande utbildning och utvecklingspotential driver Octapharma traineeprogram på 1,5-2 år. Programmen är både produktions- och administrationsinriktade. De stora investeringarna i Stockholm kommer att innebära ett stort rekryteringsbehov i framtiden. Rekombinant DNAteknik, som är en del av satsningen, öppnar för att ännu fler personer med spetskompetenser ges möjlighet att arbeta i en utmanande och unik verksamhet. Octapharma är en arbetsgivare där korta beslutsvägar, flexibilitet och engagemang är ledord i verksamheten. Snabb diagnos och behandling ger personer med immunbrist ökad livskvalitet Ett av de svåra sjukdomstillstånd som kan behandlas med läkemedel från Octapharma är primär immunbrist. Subkutan behandling med immunglobulin gör det möjligt för personer med immunbrist att själva sköta sin behandling i hemmet. I normalfallet behöver man därför endast besöka sjukhuset en eller ett par gånger om året. Behandlingen innebär att man själv injicerar immunglobulin i underhudsfettet på magen eller låren. En pump gör sedan att själva injektionen sker automatiskt. PATIENTEN I FOKUS 11 Primär immunbrist är en medfödd oförmåga att försvara sig mot bakterier och virus. I Sverige beräknas ca 5000 personer behöva behandling men hittills har endast ca 1300 patienter fått diagnos. Många berättar om ett nytt liv efter att de har fått diagnos och därmed behandling. Vid de svåraste formerna av immunbrist är behandling avgörande för att den drabbade skall överleva. – Vem som helst kan drabbas av primär immunbrist. Sjukdomarna är medfödda, men behöver inte ge symptom redan vid födseln utan kan börja visa sig när som helst i livet. Man vet idag inte säkert vad som får sjukdomen att bryta ut. Stress eller vissa infektioner kan vara en faktor, men varför och hur vet man inte. Oftast är sjukdomarna ärftliga men nymutationer kan förekomma. Det berättar Anneli Larsson, ordförande i handikapporganisationen Primär Immunbristorganisationen, PIO. Man känner idag till över 130 olika former av primära immunbristsjukdomar. Vid de vanligaste immunbristerna har man en oförmåga att bilda antikroppar mot olika bakterier och personer med dessa brister drabbas ofta av långdragna och täta infektioner i första hand i luftvägarna. – När det gäller barn med primär immunbrist är det särskilt viktigt att vid de allvarligaste formerna ställa diagnos så snabbt som möjligt för att kunna påbörja behandling. Utan diagnos och behandling dör dessa barn före ett års ålder. Man beräknar att cirka 40 000 personer i Sverige har någon form av avvikelse i sitt immunförsvar och av dessa antas cirka 5 000 personer behöva omfattande medicinsk behandling. Mörkertalet förmodas vara stort. Endast 1 200–1 400 personer har hittills fått diagnos. BEHANDLINGAR KOM PÅ 50-TALET Eftersom svårighetsgraden av de olika primära immunbristerna varierar kraftigt blir behandlingsformerna olika vid de olika diagnoserna och för varje person. Vid de vanligaste primära immunbristerna behandlar man genom att ge immunglobulin från friska givare. – Den behandlingen har funnits i Sverige sedan 50-talet, berättar Anneli Larsson. Vid de allvarligaste formerna av primära immunbrister genomförs stamcellstransplantationer. Tidigare kallades de för benmärgstransplantation, och har genomförts i Sverige sedan 80-talet. Det finns andra primära immunbrister som sedan i början av 90-talet behandlas med olika signalsubstanser som kallas för cytokiner. – Många primära immunbrister kräver långa och täta behandlingar med antibiotika. Generellt sett är det viktigt att alla infektioner tas på allvar och behandlas tidigt. Medicineringen med immunglobuliner förbättrar livskvalitén avsevärt hos personer med primär immunbrist – genom minskat antal infektioner. Utan behandling riskerar personer med immunbrist dessutom att drabbas av organskador till följd av infektioner, exempelvis lungskador. – Många av våra medlemmar i PIO berättar att de har fått ett nytt liv efter att de har fått diagnos och därmed behandling. Vid de allvarligaste formerna av primär immunbrist är behandling helt avgörande för om den drabbade ska överleva, säger Anneli Larsson. ORGANISATIONEN VIKTIG Organisationen PIO bildades 1978. – För många är erfarenhetsutbytet den viktigaste orsaken till att de är medlemmar. Tillgång till information och kunskap betyder också mycket. Liksom att vi tillsammans i en organisation blir starkare och har större möjlighet att påverka beslut som berör vår grupp. – Drömmen vore förstås att alla primära immunbrister skulle upptäckas tidigt och kunna botas med exempelvis genterapi. Vägen dit är säkert lång, så just nu hoppas vi på helt säkra och enklare behandlingsmetoder. Under de trettio år som PIO har funnits har det tack vare forskningen hänt väldigt mycket med vård och behandling av de primära immunbristerna, avslutar Anneli Larsson. © Octapharma Nordic AB, 2008, OCT 145 TEXT: Jan-Olof Smedberg FOTO: sida 2, 7 och 10: Dan Coleman