Patienter får hörseln tillbaka på USÖ - sida 6

100 PATIENTER
Nu har den 100:e
patienten fått cochleaimplantat.
SIDAN 4
SIDAN 16
Minska din energiförbrukning – spara
pengar och miljö.
Tävla om fina
priser i Tebladets
tipstävling.
Februari 2015, årgång 34
Tebladet delas
ut fem gånger
om året till alla
hushåll i länet.
TEMA:
FÖREBYGGA
SJÄLVMORD
Tebladstårtan går till Maria Hjärtsjö och personalen på förlossningen på USÖ SIDAN 15
2
Aktuellt
Tebladet nummer 8, 2016
Välkommen till Tebladet!
Ibland mår människor så dåligt att de inte längre
vill leva. Det kan vara svårt att förstå och det
finns många felaktiga uppfattningar kring självmord. I det här numret skriver vi om hur man
kan förebygga självmord. Vi har bland annat
träffat Erik Widlund som gjorde flera självmordsförsök när han mådde som sämst.
Cirka 1 600 människor dör varje år på grund
av självmord och ännu fler försöker ta sitt liv.
Ändå är det något vi ofta inte pratar om. Tabita
Björk forskar om självmord, eller suicid, som
hon kallar det. Hon berättar att det är viktigt att
prata om det. Både med den som mår dåligt och
att prata om det för att öka kunskapen i samhället. För självmord går att förhindra genom flera
olika insatser och ökad kunskap.
Varsågod, tidningen är din!
Slutdestination T&R
NEW YORK – 4 815 sek
FRANKFURT – 3 571 sek
OSLO – 2 891 sek
WASHINGTON – 4 433 sek
SHANGHAI – 4 931 sek
AMSTERDAM – 3 138 sek
KÖPENHAMN – 2 010 sek
LONDON – 3 334 sek
BRYSSEL – 3 066 sek
Exemplen ovan är frånpriser och gäller 1 person T&R.
Boka i god tid för bästa pris.
EN INCHECKNING - HELA VÄRLDEN
Flyg direkt från Örebro!
Med flyglinjen mellan Örebro Airport och flygplatsnavet Kastrup har du enkelt tillgång till slutdestinationer världen över. Flyglinjen Örebro - Köpenhamn trafikeras sex dagar i veckan, två rundturer
vardagar och en rundtur på söndagar. Din väska checkar du in på Örebro Airport och hämtar ut vid
slutdestinationen, gäller flygbolag som är kopplade till Star Alliance.
Besök orebroairport.se eller sas.se för fler slutdestinationer och boka biljett.
Kontakta Örebro Airport Servicecenter 019 – 30 70 30 eller [email protected] för
frågor.
Annons Tebladet.indd 1
Det gäller att tro på
framtiden
När vi nu går in i oktober månad och kan se olika resultat för
Region Örebro län, kan jag inte låta bli att inleda med ett citat av
vår store nationalskald Erik Axel Karlfeldt - givetvis lite med glimten i ögat: - : ”En vår de svage kalla höst”… För den här hösten
innebär att vi gör allt mer för våra länsbor. I hälso- och sjukvården
har det aldrig opererats så mycket som nu - hittills en ökning med
11,6 procent jämfört med förra året. När det gäller ortopedin har
kostnaderna för köpt vård gått ner till hälften, och det är mycket
glädjande, eftersom våra länsbor nu i ökad grad får sin operation
här i länet – bra också ur skattebetalarsynpunkt.
Det här året började med ett tufft utgångsläge, där Region Örebro
läns kostnader för hälso- och sjukvården hade en ökning som inte
var acceptabel, och det var nödvändigt att vidta åtgärder. Genom
en handlingsplan som antogs i stor politisk samstämmighet under
våren har vi nu fått ner kostnaderna och utvecklingen ser mycket
positiv ut. Verksamhetens resultat hittills visar på en stark förbättring.
Det är tydligt att ledning och styrning i den nya organisationen nu
ger resultat, en följd av ett gemensamt arbete mellan oss i politiken,
tjänstemännen och professionen. Det arbete som inletts för ökad
effektivitet för att alla våra länsinvånare ska ha tillgång till en vård
med hög kvalitet och tillgänglighet måste fortsätta med oförminskad kraft. Det gäller att tro på framtiden – för i och med hösten
sker också förberedelserna för den vår som ska komma …
Det är viktigare än någonsin att ha kontroll på ekonomin, eftersom
vi nu gör stora investeringar för framtiden, både när det gäller
hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken. Det första spadtaget
till det nya H-huset på Universitetssjukhuset Örebro togs den 17
augusti. H-huset ska stå klart 2020 och ge både våra egna länsinvånare och andra tillgång till specialistvård i lokaler som är byggda
för dagens och morgondagens krav. Region Örebro län har ju
också ansvar för kollektivtrafiken i länet, och den är viktig för att
hela länet ska leva. Inrättandet av fler busslinjer och utbyggnad av
tågtrafiken innebär också omfattande kostnader, men ger länsinvånarna ökade möjligheter att pendla och resa.
Satsningarna för en jämlik och jämställd hälsa fortsätter och därmed också satsningen på våra tre sjukhus, som alla bland annat
får nya akutmottagningar. Närsjukvården, där samarbete mellan
vårdcentralerna och sjukhusen ökar, byggs ut, och här finns stora
förbättringar för många äldre och multisjuka patienter och deras
anhöriga. Neurokirurgi har startats på Universitetssjukhuset Örebro
och innebär att många patienter nu kan få behandling på hemmaplan. Värt att framhålla är också att vi nu rejält har ökat antalet
anställda läkare och sjuksköterskor.
2016-09-08 19:51
DET HÄR ÄR REGION ÖREBRO LÄN
Från den 1 januari 2015 ansvarar Region Örebro län för hälsooch sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, kultur, näringsliv och flera
andra områden som är viktiga för
Marie-Louise ForsbergFransson (S),
regionstyrelsens
ordförande:
dig och regionens utveckling.
Region Örebro län är en demokratiskt styrd organisation där du kan
vara med och påverka.
Tillsammans skapar vi ett ännu
bättre och starkare Örebro län.
www.regionorebrolan.se
www.facebook.com/regionorebrolan
Till sist några ord om regionfrågan. Ensam är inte stark, utan förslaget att Örebro län ska ingå i en större region, Region Svealand,
ger oss ökade möjligheter att utvecklas tillsammans och ta vara
på varandras styrka. Det gäller vår gemensamma framtid, och då
måste vi också kunna se verkligheten, och våga förändra.
Markbladet tryckeri AB
Det är vi som gör Tebladet
Victoria Rydergård
redaktör
019- 6027357
Kristin Lundström
redaktör
019-602 75 47
E-post:
victoria.rydergard@
regionorebrolan.se
E-post:
kristin.lundstrom@
regionorebrolan.se
Lena Hagsten
redaktör lättläst
019-602 73 52
E-post:
[email protected]
Åsa Hedin
ansvarig utgivare
019-602 73 82
E-post:
[email protected]
Tebladet är en tidning från Region Örebro
län som skickas ut till alla hushåll i länet
fem gånger per år. Tanken är att berätta
om vad vi gör för dig som bor i Örebro
län. Du kan även läsa Tebladet på: www.
regionorebrolan.se/tebladet
Vår adress:
Tebladet, Region Örebro län
Box 1613, 701 16 Örebro,
E-post: [email protected]
Tryckeri: Markbladet tryckeri AB
3
Tebladet nummer 8, 2016
Storregioner – ett sätt att skapa mer
likvärdiga förutsättningar i landet
Från och med 2019 föreslås Örebro län ingå i en Svealandsregion tillsammans med Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsalas och Västmanlands län. Förslaget, som
presenterades i somras, är nu ute på remiss. Tebladet har
träffat Johan Krabb, Indelningskommitténs huvudsekreterare, för att ta reda på vad en Svealandsregion innebär.
Johan Krabb, Indelningskommitténs huvudsekreterare, tror att Svealandsregionen kommer att bli av, men det är riksdagen som bestämmer.
Den 6 oktober vill regeringen
ha synpunkter på förslaget om
en Svealandsregion. Varför vill
man skapa storregioner?
– I grunden är det regeringen
som har sagt att de vill ha ett
sådant förslag. Vi i Indelningskommittén har haft uppdraget att
ta fram det. När vi tittar på hur det
ser ut i Sverige ser vi en ganska
stor koncentration till storstadsområdena. Befolkningsmässigt så
bor 50 procent av befolkningen i
tre län. Det gör att det är väldigt
olika förutsättningar i olika delar
av landet. Vi tror att en indelning
i färre län och regioner ger mer
likvärdiga förutsättningar. Du får
organisationer som kan bära sina
kostnader och som kan tillhandahålla en god vård och som kan
jobba för regional utveckling.
– Man kan också se att det
egentligen inte finns någon annan
som använder länen som indelningsgrund idag än länsstyrelserna
och landstingen/regionerna. Trafikverket, Polisen och så vidare
delar in Sverige i färre regioner
eftersom det blir för små områden
annars. Det är inte relevant att planera transporter eller bedriva specialiserad sjukvård i landstingen
eller länen, utan du behöver ha
större områden för det.
Vad innebär det för oss som
bor i Örebro län om vi blir en
del av en storregion?
– Om jag ska vara helt ärlig tror
jag inte att det kommer att bli så
stora skillnader med storregioner, utan ganska små förändringar
för medborgarna. En skillnad blir
att du kommer att rösta till ett
regionparlament som omfattar ett
betydligt större område, men du
får också fler beslut som kommer att fattas av dina direktvalda
politiker. Det gör att det kom-
mer att bli lättare att utkräva ett
ansvar. Förhoppningsvis kommer
det att bli en bättre tillväxt och
utveckling och det påverkar ju
också länsborna, men på ganska
lång sikt. Du kommer inte märka
så mycket från dag ett.
Många som bor i Örebro län
undrar varför Värmland enligt
förslaget inte är med i Svealandsregionen. Hur har ni resonerat där?
– Vårt uppdrag är tydligt nationellt. Vi ska göra en indelning av
hela landet. Då är det ett antal
parametrar som måste vägas samman. Det kan handla om pendling, om näringsgeografi, om
sjukvård, infrastrukturplanering,
kultursamverkan och en massa
andra frågor. Vi tycker att det
finns ett värde i att få ungefär
likvärdigt jämna regioner. Vår
bedömning är att Värmland har
tydliga kopplingar till både Västra
Götaland och Örebro, men vi har
ändå gjort bedömningen att vi tror
att det blir en bättre helhetsbild
om Värmland går samman med
Västra Götaland. Dessutom blir
Svealandsregionen en stor organisation att hantera om vi även
lägger till Värmland där. Det är
också av betydelse att det finns en
politisk majoritet i Värmland som
vill till Västra Götaland.
Hur ser du på den oro som
finns att besluten hamnar längre bort från medborgarna?
– Geografiskt gör de ju det,
men jag tror att man kan lösa det.
Hur man delar in valkretsar är ju
upp till landstingen och regionerna att bestämma. Jag tror inte
att det är något stort problem. Jag
är mer orolig för avstånden för
politikernas del. Det blir längre
restid och det tror jag att man
måste se över. Måste man ha alla
möten fysiskt eller vad kan man
göra? Det vore olyckligt om det
blir så att det bara är medelålders offentliganställda som kan
engagera sig politiskt därför att
avstånden hindrar exempelvis
småbarnsförälder eller egenföretagare att engagera sig.
– För medborgarna är det en
demokrativinst att fler beslut fattas av ett direktvalt organ.
Hur stor är sannolikheten att
Svealandsregionen enligt nuvarande förslag blir av?
– Jag tycker att det här är ett bra
förslag, men det är riksdagen som
bestämmer. Nu är det en remissrunda, sedan ska regeringen ta ställning till om de tycker att förslaget
är bra. Efter det är det upp till
riksdagen att besluta. Jag tror att
det blir av, men jag bestämmer inte.
text:
victoria rydergård
foto:
kristin lundström
Styrelsen: Ja till Svealandsregionen Viktigt med samarbete
I sitt remissvar till regeringen säger Region Örebro län ja till att bilda
Svealandsregionen tillsammans med fem andra
regioner och landsting.
– Vi välkomnar ett förslag om
större regioner. Vi ser att de
nuvarande länen är för små för
att möta framtida utmaningar.
Vi hade önskat att förslaget till
Svealandsregion innehöll hela
den nuvarande sjukvårdsregionen, det vill säga även Värmland,
säger Marie-Louise ForsbergFransson (S), regionstyrelsens
ordförande.
I remissvaret ställer sig Region
Örebro län positiv till kommitténs
förslag.
– Förslaget innebär att Sverige
delas in i sex jämnstarka regio-
ner. Genom att Svealandsregionen
bildas förstärks också Örebro län
i möjligheterna att utveckla hälso- och sjukvård och de regionala
frågorna. Tillsammans blir vi starkare, säger Marie-Louise ForsbergFransson.
Stärkt demokrati
I remissvaret skriver Region Örebro län bland annat att det nu är
rätt tid att fullfölja de strukturreformer som diskuterats de senaste
20 åren. Vidare poängterar man de
fördelar som en storregion ger i
form av en tydligare och effektivare organisation, där besluten fattas
i direktvalda församlingar. Vikten
av att Svealandsregionen bildas
redan till 2019 är också något
som Region Örebro län framhåller i remissvaret. Dessutom anser
regionen att det är viktigt att regeringen i den kommande propositionen slår fast att Sverige ska vara
indelat i sex län år 2023, och att
relevanta statliga myndigheter ska
följa denna indelning.
Fyra av regionens partier reserverade sig mot att säga ja till den
nya Svealandsregionen. Partierna
som reserverade sig var Moderaterna, Liberalerna, Vänsterpartiet
och Sverigedemokraterna.
Regionstyrelsen har beslutat
att tillsammans med Uppsala läns
landsting, inför bildandet av en
eventuell Svealandsregion, underteckna en avsiktsförklaring. Den
avser samverkan kring universitetssjukvården mellan Region Örebro
län och Landstinget i Uppsala län.
– Svealandsregionen har två
universitetssjukhus och två läkarutbildningar och för hela regionen

Läs mer på webben
Fakta: Storregioner
Remissvaret har även behandlats
i regionfullmäktige, men vid tidningens pressläggning hade beslut
ännu inte fattats av regionfullmäktige. Svaret ska skickas till regeringen senast den 6 oktober. På
www.regionorebrolan.se kan du
läsa remissvaret.
 Enligt Indelningskommitténs förslag ska tre nya län bildas år 2019.
 Svealandsregionen föreslås bestå
av länen Dalarna, Gävleborg, Södermanland, Uppsala, Västmanland och
Örebro.
 De nya länen får eget fullmäktige
och egen beskattningsrätt.
 De nya länen tar över landsting-
är det utomordentligt viktigt att
det utvecklas ett brett samarbete
mellan dessa, säger regionstyrelsens ordförande Marie-Louise
Forsberg-Fransson (S).
– Den avsiktsförklaring som
nu undertecknats ger en god
grund för fördjupade samarbeten
i verksamheterna, säger hälsooch sjukvårdsdirektör Jan Olsson.
ens och regionernas nuvarande ansvar
för sjukvård, infrastruktur, kulturfrågor,
regional utveckling och kollektivtrafik.
 Under våren 2017 kan regeringen
komma att lämna förslag, proposition,
om Sveriges länsindelning till riksdagen. Därefter kan riksdagen fatta ett
beslut i frågan. Den 1 januari 2019
kan de föreslagna storregionerna vara
på plats.
4
Nyheter
Tebladet nummer 8, 2016
Minska din energiförbrukning
Minskad energiförbrukning i hem och för
företag kan spara både
pengar och miljö. Varje
kommun i Örebro län har
en egen klimat- och energirådgivare.
I Örebro heter hon Ann Fryksenius.
– Det finns mycket man kan
göra för att minska sin energiförbrukning. Men det beror lite
på om man bor i hus eller lägenhet. Även företag kan minska sin
energiförbrukning.
Vissa tips sänker förbrukningen
för både dig i lägenhet och hus.
Du kan minska din energiförbrukning genom att byta ut alla lampor
mot Led-lampor om du inte redan
gjort det.
– De är mycket effektivare än
gamla glöd- eller halogenlampor
och de är också bättre än vanliga lågenergilampor, säger Ann
Fryksenius.
Stäng av standby
Något annat att tänka på är all
hemelektronik.
– Elektronik drar el även i
standby-läge. Man kan skaffa
en grenkontakt med knapp och
koppla in all elektronik i kontakten och så stänger man av när
man inte använder elektroniken.
Man räknar med att två procent
av Sveriges hela energiförbrukning kommer från hemelektronik
som står i standby, säger Ann
Fryksenius.
Enkla tips
Andra enkla tips är att fylla tvättmaskin eller diskmaskin ordentligt. Tvätta kläder i 40 grader och
snabbprogram.
– Oftast räcker det för att normalt smutsade kläder ska bli rena,
säger Ann Fryksenius.
Låt helst tvätten hängtorka. Om
det går. Torktumlaren drar mest
energi, så om du använder den, se
till att den är full.
– Dessutom är det bra att
dammsuga bakom kyl och frys.
När det samlas damm drar de mer
energi, tillägger hon.
Hur man möblerar hemma kan
också ha betydelse för värmen.
– Om det går, är det bra att inte
ha möbler nära elementen. Men
ibland kan det ju vara svårt, säger
Ann Fryksenius.
För dig som bor i hus finns
ännu mer att göra.
– Det är viktigt att kolla på helheten. Se över husets fasad, dörrar
och fönster. Det är också bra att
se över vilket värmesystem man
har. Att byta kan vara en investering, men man sparar ofta in det
i slutändan.
Energi- och klimatrådgivarna
stöttar även företagare och organisationer.
– Vi brukar prata om att göra en
livscykelanalys, att det kan vara
värt att göra en dyrare investering
för att man får igen det i slutändan. För när det gäller företag
kommer man oftast till det ekonomiska motivet, även om många
vill jobba med miljön, säger Ann
Fryksenius.
Vill du få tips och råd av en
energi- och klimatrådgivare? På
www.regionorebrolan.se/energikontoret kan du läsa mer och
ta kontakt med rådgivaren i din
kommun.
Ann Fryksenius,
energi- och
klimatrådgivare, kan ge råd
kring hur just
du kan minska
din energiförbrukning.
TEXT och FOTO:
KRISTIN LUNDSTRÖM
Du kan få hjälp att minska din energiförbrukning
Energi- och klimatrådgivning är en
kostnadsfri service från din kommun. Rådgivningen ger oberoende
råd utan kommersiell koppling. Den
kommunala energi- och klimatrådgivningen finansieras med bidrag
från Energimyndigheten. Region
Örebro län har Energimyndighetens
uppdrag att samordna och utveckla den kommunala energi-och klimatrådgivningen i Örebroregionen.
Samordningen sköts från område
energi och klimat på den regionala
utvecklingsförvaltningen.
Mer information och aktuella aktiviteter kan du hitta här:
www.regionorebrolan.se/energiochklimatradgivarna
www.facebook.com/energiochklimatradgivarnaiorebroregionen
Vi frågar Region Örebro läns politiker
Vad borde Region Örebro län göra mer för att spara energi?
Anders Ceder,
Socialdemokraterna:
Tomas Klockars,
Moderaterna:
Erik Johansson,
Liberalerna:
– I vår egen verksamhet
ska vi alltid tänka lågenergi, i stort och i smått. I
vår utåtriktade verksamhet ska vi fortsätta att
stimulera näringsliv och
enskilda att tänka energisnålt. Meranvändning
av energi som produceras för uppvärmning
av hus eller i tillverkningsindustrin är något
som ofta glöms bort.
Där är ÖBO och Linde
energi/BillerudKorsnäs
lysande exempel som
kan stimulera andra.
– Region Örebro län
har flera möjligheter att
påverka energiförbrukningen. Energisnåla
alternativ bör väljas då
det är möjligt. Inom
Länstrafiken kan man
ställa krav på låg bränsleförbrukning. Andra
fordon som Region
Örebro län använder
bör också vara bränsleeffektiva. Modern
teknik kan användas för
resfria möten. Man kan
arbeta aktivt med energieffektivitet i regionens
fastigheter. Det är också
viktigt att hushålla med
energiförbrukningen
och alltid välja miljösmart energi om det är
möjligt.
– Regionen gör ganska mycket på egen
hand, men skulle
kunna satsa mer på
energieffektiviseringar
framför allt vid ny- och
ombyggnationer. Vi i
alliansen har dessutom
i flera år föreslagit
laddstolpar vid regionens parkeringsplatser
för att underlätta valet
av elbil. Framför allt
måste dock regionen
ta ledartröjan och
jobba för att näringsliv,
organisationer och
medborgare jobbar
med samma fråga!
Katarina Raneborn,
Vänsterpartiet:
– Spara energi kan man
göra i det lilla (släcka
lampor/datorer, duscha
snabbt) eller i det stora
(klimatsmarta hus,
minskade samhällstransporter, kollektivtrafik).
Energisnåla lösningar,
minskat avfall och
smarta miljöval är
viktigt för att spara
energi. Men det är
också viktigt vilken typ
av energi vi använder.
Satsningar på vind- och
solenergi, fordon som
drivs av biogas eller
miljövänlig el är sådant
som måste prioriteras.
Distansarbete bör
utvecklas för ett minskat resande.
Magnus Lagergren,
Kristdemokraterna:
– För regionen handlar det lika mycket
om att spara som att
producera egen el. Till
exempel borde alla tak
på regionens byggnader få solceller så att
behovet av att köpa
in extern el minskar.
Regionen behöver
bygga energisnåla hus
och upphandla energieffektiva utrustningar,
material och tjänster,
allt för att både minska
kostnaderna på klimatet och i pengar.
Torbjörn Ahlin,
Centerpartiet:
Helena Bosved,
Miljöpartiet:
Jesper Hansson,
Sverigedemokraterna:
– Den bästa kilowattimmen är den som inte
förbrukas. Misstänker
att det fortfarande finns
mycket att göra gällande till exempel belysning i regionens egna
lokaler.
– Vi kan minska på resor
för att delta i konferenser och möten. Utnyttja
it-tekniken! Det hör
till regionens uppgift
att genom projekt och
annat stödja energispar
ute i samhället i samverkan med kommuner
och näringslivet. Viktigast av allt är att energin
som används är förnybar – klimatsmart.
– Klimatavtalet från
Paris 2015 säger att
jordens uppvärmning
ska hållas under 1,5
grader. Det innebär att
all energi snart måste
vara förnybar och att
energi sparas. Länsgården Fastigheter där jag
är vice ordförande äger
och förvaltar 150 000
kvadratmeter i hela
länet. Underhållsplanen
för byte av gammal
belysning och fönster
minskar fastigheternas
energiförbrukning
liksom vi i realtid följer
värme-, el- och vattenanvändningen. Vårt
goda exempel kan fler
verksamheter ta efter.
– Även om regionen
idag kan förbättra sig
på många områden i
sina verksamheter, så
som att använda färre
engångsartiklar och
liknande, så tror vi att
vårt största verktyg
för att bidra till energisparande handlar
om att informera och
underlätta för våra
medborgare att enklare kunna bidra till att
spara energi.
Nyheter
Tebladet nummer 8, 2016
Nyfödda erbjuds vaccin mot rotavirus
Sedan den 1 september
2016 erbjuder Barnhälsovården i Region Örebro
län alla nyfödda vaccination mot rotavirus. Det
skyddar mot diarré och
kräkningar som orsakas
av rotaviruset.
Rotavirus är ett vanligt och mycket smittsamt virus. En rotavirusinfektion är den vanligaste orsaken
till allvarlig magtarminfektion
hos små barn.
De flesta smittas tidigt i livet
och nästan alla har haft en rotavirusinfektion före fem års ålder.
Hur vet man om barnet fått
rotavirus eller om det är Calicivirus (vinterkräksjukan)?
– Det är inte säkert att man vet
skillnaden eftersom alla magsjukor kan vara intensiva. Rotavirus
drabbar i första hand små barn
och det är först om barnet måste
bli inlagt på sjukhus som man tar
prover för att se vilken infektion
det handlar om. Vaccinationen
mot rotaviruset gynnar främst
de minsta barnen som har lättast
att drabbas av uttorkning. Med
vaccinet kan det bli färre barn
som behöver läggas in på sjukhus
varje år efter att ha smittats, säger
Leif Ekholm, Barnhälsovårdsöverläkare, Region Örebro län.
Några barn blir mycket sjuka
med intensiva kräkningar och
diarréer som kan göra barnet
uttorkat med saltrubbningar,
kramper och hjärninflammation
som följd. En svår rotavirusinfektion kan kräva sjukhusvård.
Vaccin skyddar
Vaccinet innehåller försvagade
virus som ger barnet en lindrig
infektion, oftast inte märkbar.
Genom kroppens försvar får barnet immunitet och skyddas mot
diarré och kräkningar orsakade
av de vanligast förekommande
rotavirustyperna.
KRISTIN LUNDSTRÖM
Fakta rotavirusvaccin
När barnet är fyra veckor tillfrågas
vårdnadshavare om man önskar
att barnet ska vaccineras mot rotavirusinfektion. Det är kostnadsfritt
och vaccinet ges i munnen från sex
veckors ålder vid två eller tre tillfällen beroende på vilket vaccin som
används. Vaccinet smakar sött och
kan ges oberoende av vad barnet
ätit. Det ger ett gott skydd mot
rotavirusinfektion i minst två år.
Framförallt skyddar det mot infektion som leder till sjukhusvård. Det
är spädbarn som särskilt behöver
skyddet.
Vaccinet har funnits sedan 2006
och över 200 miljoner doser har
getts världen över.
På 1177.se/vaccinationrotavirus kan
du läsa mer. Det finns även länkar
med information på andra språk.
Lyckad sammanslagning av Ängen och Tybble
I somras jobbade Ängen
och Tybble vårdcentral
tillsammans under sex
veckor. Utvärderingen
visar att det varit lyckat.
Tillgängligheten har varit god hela
sommaren, både på telefon och
på vårdcentralen trots att det varit
många patienter som sökt vård.
– Vi är jättenöjda, säger verksamhetscheferna, Kristina Ellmén, Ängen, och Ann-Sofie Jansson, Tybble.
Vårdcentralerna slogs samman
för att patienterna skulle få en
välbemannad vårdcentral med
god tillgänglighet i stället för
två vårdcentraler med begränsad
bemanning. Dessutom behövde
personalen få ta ut semester.
Utvärderingen visar att verksamhetschefer, personal och
patienter är mycket nöjda.
Nästa sommar
Det var första gången Ängen och
Tybble slog samman sina verk-
samheter.
Det finns inget beslut om sammanslagning nästa sommar, men
verksamhetscheferna kommer att
diskutera frågan inför sommarplaneringen.
Therése Boman
”Foppa” besökte barn- och ungdomskliniken på USÖ
Maja och Sixten Lindberg Gran passar på att ta en selfie tillsammans med
Foppa.
5
NYHETER I KORTHET
FORSKNING
11 miljoner till
forskningen
Varför riskerar vissa människor att bli sjuka? Varför reagerar immunförsvaret olika
hos olika personer?
Forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och
Örebro universitet har fått
11 miljoner kronor från KKstiftelsen för att forska om
immunförsvaret. I projektet
ska de undersöka hur inflammation uppkommer i kroppen
till följd av bakterier, virus,
trauma eller partiklar.
Forskare från olika delar av
sjukhuset som normalt inte
jobbar tillsammans samarbetar i projektet tillsammans
med forskare vid Örebro
universitet. Resultaten ska
kunna hjälpa till för att till
exempel förbättra arbetsmiljön i industrin, förhindra att
patienter får inflammatoriska
komplikationer efter operationer eller leda till nya
behandlingsstrategier för
infektionssjukdomar.
TANDVÅRD
Snabbare tidsbokning med sms
När det är dags för dig att
komma på ditt planerade
tandvårdsbesök hos Folktandvården finns det nu
möjlighet att få erbjudande
om tid via sms. Det enda du
behöver göra är att godkänna
att Folktandvården skickar
sms till ditt mobilnummer.
– Vill du ha tiden som
skickats svarar du på sms:et.
Vill du inte låter du bara
bli att svara, säger Susanne
Englund, verksamhetschef på
Folktandvårdens kundcenter.
– Det är en bra service och
väldigt enkel att använda,
tillägger hon.
KVINNORS HÄLSA
Viggo Sköldebrink slår på ett lekfullt leende så att mamma och pappa fnissar när de tar bilder av sonen bredvid Peter ”Foppa” Forsberg.
Peter ”Foppa” Forsberg
och de andra spelarna i
Tre Kronor Legends och
spelare från Örebro Hockey kom till Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, i
september för att skriva
autografer till barnen.
Sixten och Maja Lindberg Gran
passade på att ta bilder på sig
själva tillsammans med Foppa.
– Det var kul, säger Sixten.
– Vi supportar Foppa, för han
stöttar barncancerfonden, säger
Sixtens mamma.
Lex Huynh, 3 år, visar en liten bil för Peter ”Foppa” Forsberg och får sen en
autograf.
Andreas Ohlin, som är barnläkare och verksamhetschef på
barn- och ungdomskliniken,
passade på att tacka Tre Kronor
Legends och Örebro Hockey för
att de kom.
– De hörde av sig till oss för
att se om de kunde göra något för
barnen när de var i Örebro, säger
Andreas Ohlin.
TEXT OCH FOTO:
kristin lundström
Förbättrad
förlossningsvård
Regionstyrelsen förstärker
hälso- och sjukvårdsverksamheten med 14,7 miljoner
kronor för att förbättra förlossningsvård och insatser
för kvinnors hälsa. Det är en
följd av Sveriges Kommuner
och Landstings överenskommelse med staten om förlossningsvård och kvinnors hälsa.
6
Tebladet nummer 8, 2016
Patienter får hörseln tillbaka på USÖ
Sedan september 2011
kan vuxna med grav hörselnedsättning eller dövhet få cochleaimplantat
inopererade på Universitetssjukhuset Örebro,
USÖ. Nu har man passerat 100 operationer.
Hörseln är det enda sinne som med
teknisk hjälp kan återskapas. Ett
cochleaimplantat kan ge personer
med grav hörselnedsättning eller
dövhet möjligheten att uppfatta
ljud och tal. Utrustningen består av
en inre del i form av en ljudmottagare som ligger försänkt i skallbenet och en
elektrod som
opereras in i
snäckan för att
där stimulera
hörselnerven
direkt
med
ett
mönster
av elektriska Ulrica Thunberg
impulser.
Utanpå huden sitter en sändare
och magnet samt en yttre ljudprocessor som till utseendet liknar en
hörapparat och bärs bakom örat.
– Innan vi började med de här
operationerna fick vi remittera
patienterna till Stockholm, men
vi ville kunna ge länsinvånarna
sin operation
och rehabilitering här på
hemmaplan.
Sedan
2012
opererar
vi
patienter från
Värmland också, och nu gör Regina Göransson
vi runt 20 till
25 operationer per år, berättar
Ulrica Thunberg, kirurg på Öron-,
näs- och halskliniken.
– I Örebro finns väldigt många
med grav hörselnedsättning, så
det finns ett bra patientunderlag,
säger Regina Göransson, enhetschef på Audiologiska mottagningen på USÖ.
De personer som är aktuella för
att få cochleaimplantat på USÖ
är vuxna personer med så grav
hörselnedsättning att hörapparaten
inte längre räcker till. Ett av grundkraven för att få opereras är att man
någon gång har hört så att man har
ett hörselminne
Innan
en
patient
kan
komma ifråga
för att få ett
cochleaimplantat görs omfattande hörselutMaria Löfgren
redningar.
– Vi har ett speciellt team med
personal från olika kliniker som
jobbar med de här patienterna före,
under och efter operationen. Teamet består av audiologer, audionomer, ingenjörer, kirurger, kurator,
koordinator och logoped, berättar
Maria Löfgren, som är överläkare
på Audiologiska kliniken.
Operationen tar cirka tre timmar och de allra flesta kan gå hem
dagen efter. Efter cirka fyra veckor, när läkning skett, får patienten
komma till Audiologiska kliniken
för inkoppling. Elektrodens olika
ljudkanaler ställs in och patienten
får också höra ljud, till en början
på låg nivå. Sedan krävs åtskilliga
återbesök och hörträning för att
ställa in rätt nivåer och finjustera
ljudprocessorn.
Bättre livskvalitet
– För den som blivit opererad
krävs en lång träningstid. Första
gången kanske man inte hör utan
bara känner av ljuden. Ju längre tid
man varit döv, desto längre tid tar
det att höra igen. Hörselminnet är
kort och man hör inte med öronen,
utan med hjärnan. Man får därför
lära sig att det där är ljudet av en
bildörr, det där är ljudet av steg
på övervåningen och så vidare.
Vi brukar säga att man får räkna
Sedan september 2011 kan patienter med grav hörselnedsättning eller
dövhet få cochleaimplantat inopererade på Universitetssjukhuset Örebro.
med att ägna minst tre månader
på heltid åt att träna på att höra.
Ju mer man använder sitt cochleaimplantat, desto bättre blir man
på att höra, säger Maria Löfgren.
Det går inte att på förhand säga
vilken hörselnivå man kan uppnå.
För vissa handlar det om att förstå
tal, medan det för andra endast
blir varseblivningsljud. Innan
operationen pratar man noga igenom vad som kan vara realistiska
förväntningar.
– De allra flesta upplever på
sikt en förbättrad hörselförmåga
och att de kan göra saker som de
tidigare inte har kunnat göra. Det
kan handla om vardagliga saker
som exempelvis att prata i telefon
eller att kunna gå upp i arbetstid om
man är i arbetsför ålder. Många av
våra patienter säger att de har fått
en bättre livskvalitet efter operationen, berättar Regina Göransson.
text:
victoria rydergård
foto:
kristin lundström
Tack vara cochleaimplantatet kan Reijo höra igen
– Tidigare kunde jag inte
hänga med när folk pratade. Nu är jag människa
igen, konstaterar Reijo
Puranen.
I maj i år var han den hundrade patient som fick ett cochleaimplantat inopererat på USÖ.
Den avancerade utrustningen har
gett honom möjligheten att uppfatta ljud och tal igen.
– Det är jättehärligt, säger Reijo.
Innan operationen hörde han
inget på sitt vänstra öra. Hörseln
hade han förlorat i samband med
en olycka.
– Jag var aldrig nervös inför operationen. Eftersom jag inte hörde
något alls på örat innan så kunde
det ju knappast bli sämre, säger
Reijo Puranen och skrattar glatt.
När cochleaimplantatet kopplades in kändes det först lite konstigt.
Jag hör dig men vad
är det du säger?
Audiologiskt forskningscentrum
söker barn mellan 7 och 12 år
Vi söker barn som har normal hörsel,
pratar svenska och som inte har några
konstaterade lyssnings- eller
uppmärksamhetsproblem.
Vill du och ditt barn delta i forskningsprojektet?
För intresseanmälan och mer information besök vår
hemsida www.regionorebrolan.se/audf
– I början fattade jag inte vad
det var för ljud jag hörde. Jag har
fått lära mig allt eftersom och jag
får lära mig att känna igen nya
ljud hela tiden. Att plötsligt höra
köksklockans tickande, eller att
kunna höra skogens ljud när jag
är ute i skogen tillsammans med
min fru är helt fantastiskt. Jag är
verkligen jättenöjd, berättar Reijo
Puranen.
Reijo Puranen
är den hundrade patient
som fått
ett cochleaimplantat
inopererat på
USÖ. Nu kan
han uppfatta
ljud och tal
igen.
foto:
kristin lundström
victoria rydergård
Dags att skicka in ansökan
om naturstipendium
Nu är det dags att ansöka om Ungdomens naturstipendium.
Stipendiet på 10 000 kronor delas
ut av Vilt- och naturvårdskommittén inom Region Örebro län
och kan sökas av ungdomar upp
till 18 år.
Ansökan kan göras enskilt eller
i grupp, genom grundskola, förskola, naturskyddsorganisation
eller annan förening. Du kan också nominera någon eller några.
Stipendiet delas ut till ungdomar boende i Örebro län. Den
naturskyddsinsats som kan motivera stipendiet ska vara genomförd eller pågående samt omfatta
åtgärder/projekt utförda inom
Örebro län.
För information kontakta
kommitténs sekreterare Åsa
Wistrand, 072-546 01 05. Du
kan också läsa mer på www.
regionorebrolan.se/natur.
Senast den 1 november måste
ansökan ha inkommit.
foto: anna ahnér
Ruben Ahnér fick Ungdomens
naturstipendium år 2013 för sin
biodling.
Tema: Förebygga självmord
Tebladet nummer 8, 2016
7
Det går att förhindra att människor tar sina liv
Självmord, eller suicid, som det också kallas, är
ett folkhälsoproblem. Arbetet för att förebygga
självmord måste ske överallt i samhället. På de
här temasidorna handlar det om hur man kan
försöka förebygga att människor tar sina liv.
– Vi som arbetar inom psykiatrin
jobbar för att förbättra omhändertagandet av patienter som söker
sig till psykiatrin och vi har blivit
bättre på att upptäcka riskpatienter. Många av dem som tar sitt liv
har inte varit i kontakt med psykiatrin, så där måste vi jobba brett
i samhället, säger Birgitta Johansson Huuva, som är psykiatrichef.
Hon har varit med och tagit
fram Region Örebro läns handlingsplan för att minska antalet
människor som tar sitt liv.
– Det finns en föreställning i
samhället att man inte kan påver-
ka eller hindra någon som vill ta
sitt liv. Men det går visst. Planen
är viktig eftersom den framhåller samverkan med flera aktörer,
som kommuner, kronofogden
och arbetsförmedlingen för att
kunna arbeta brett på flera nivåer
i samhället. Det har inte funnits
en sådan plan och samordning
tidigare, säger Birgitta Johansson
Huuva.
Ständigt arbete
Inom den psykiatriska vården
arbetar personalen ständigt med
att försöka bli bättre på att upp-
täcka patienter som riskerar att
ta sitt liv.
– Psykiatrin arbetar ständigt
med att bli ännu bättre. I Örebro
län har psykiatrin blivit bättre
på att förebygga självmord. Hela
samhället måste dock få mer kunskap för att bli bättre på att se
signalerna för många som tar sitt
liv har inte ens sökt sig till vården. Man ska tänka ”Jag kan göra
något”, säger Birgitta Johansson
Huuva.
text och foto:
kristin lundström
Birgitta Johansson Huuva, psykiatrichef.
Ingen ska behöva dö på grund av okunskap
Hon kallar det för suicid,
inte självmord. Det är ett
samhällsproblem, och
det går att förebygga.
– När antidepressiva läkemedel
ökade, minskade antalet suicid i
hela världen. Idag finns en global
uppmaning från WHO att arbeta
med suicidprevention så att den
positiva utvecklingen kan fortsätta. Det går att göra mer, säger
Tabita Björk, som forskar om suicid, på Universitetssjukvårdens
forskningscentrum.
Hon är också delaktig i de
kunskapshöjande insatser som
Psykiatrin i Region Örebro län
genomför.
Våga prata om det
Att hon kallar det för suicid, istället för självmord, beror på att
många tycker självmord låter som
ett brott.
– Suicid är latin och betyder att
döda sig själv, förklarar hon.
Det finns myter kring suicid som
gör att många är rädda för att fråga
om någon har suicidtankar eller
planer. Men forskning visar att det
har en läkande effekt – att få berätta
för någon som har tid att lyssna.
– Människor som funderar på
att ta sitt liv har ofta en svår
psykisk smärta som kan upplevas
som outhärdlig och då behöver
de hjälp att ta sig igenom. Det är
svårt att tänka logiskt och hitta
sina problemlösningsstrategier
när man till exempel är djupt
deprimerad och suicidal, säger
Tabita Björk.
Vad behövs för att minska
antalet suicid?
– I samhället behöver vi höja
kunskapen bland alla som arbetar
med människor för att så många
som möjligt ska känna igen varningssignalerna för suicid. Det
skulle egentligen behövas ett
informationsarbete som liknar
strokekampanjen, säger Tabita
Björk.
Det finns forskning som visar
hur hälso- och sjukvården kan
minska risken för suicid.
– Det är viktigt med en noggrann psykiatrisk utredning och
att behandla grundsjukdomen.
Läkemedel, ECT* och KBT*
eller annan psykoterapeutisk
behandling kan minska suicidbeteenden. Men allra viktigast, som
forskare och kliniker i Europa
framhåller allt mer, är att vården
tar ett inifrån-perspektiv, lyssnar
lyhört, behandlar patienten som
expert och möter den jämlikt och
tillsammans med patienten försöker förstå problematiken, säger
Tabita Björk.
Kunskap viktig
När människor berättar att de funderar på att ta sitt liv finns chans
att ingripa. Men ibland är det svårt
att förutsäga. En person kan bli
väldigt lugn efter att ha bestämt sig
för att ta sitt liv. Andra gör avslut,
träffar vänner, ger bort sina saker.
– Agerar någon så ska man
fundera, särskilt om personen
plötsligt verkar må bättre efter att
ha varit inlagd i psykiatrin eller
efter andra traumatiska svårigheter eller förluster. Det är inte lätt,
men ingen ska behöva ta sitt liv
i brist på kunskap eller behandling. Utbildning har påbörjats
inom olika delar av Örebro län,
och medvetenheten höjs gradvis.
Varje liv som släcks är en tragedi
och förlust som påverkar många
i omgivningen. Just nu pågår det
här arbetet i hela världen för det
går att förebygga och vi alla kan
vara medmänniskor som gör skillnad, säger Tabita Björk.
Vad kan man som anhörig
eller vän göra om man ser att
någon mår dåligt?
– Det är viktigt att våga fråga
och lyssna på svaren. Det kan
vara svårt att höra någon säga att
den inte vill leva, men försök vara
icke-dömande. Ge jag budskap:
Jag blir orolig. Säg, att nu ska jag
stötta dig att hitta hjälp, jag kan
följa med dig dit. Jag tänker inte
lämna dig.
Det är också viktigt att förmedla trygghet och hopp, för livet
kommer inte alltid att vara så jobbigt. Så småningom kan det bli
annorlunda.
– De flesta som överlever ett
suicidförsök är efter en tid glada
att de överlevde, säger Tabita
Björk.
Även om inte personen vill
söka hjälp, så kan man som anhörig eller vän kontakta hjälporga-
Tabita Björk forskar och sprider kunskap om suicid. Hon ser suicid som ett
samhällsproblem och där kan vi alla göra något för att hjälpa till.
nisationer så att man själv kan få
råd och stöd – för det är oerhört
krävande att stå bredvid.
– Trots att psykiatrin brottas
med personalbrist ska man veta
att det finns otroligt duktig personal inom psykiatrin som gör
ett fantastiskt livräddande jobb.
Statistiken för Örebro län visar
att allt färre tar sitt liv under
pågående vård. Vi kan också se
en viss minskning i antal suicid i
vårt län, vilket är väldigt positivt,
säger Tabita Björk.
Text och foto:
Kristin Lundström
* ETC är elbehandling. KBT är kognitiv beteendeterapi.
8
Tema: Förebygga självmord
Det vi inte pratar om
Tebladet nummer 8, 2016
”En självmordsbedömnin
Varje år tar cirka 1 600
människor i Sverige livet
av sig. Trots att det är
ungefär fyra självmord
om dagen är det inget vi
pratar om.
Maher Khaldi är överläkare på avdelning 2, psykiatrisk akut- och heldygnsvård på USÖ. I sitt arbete träffar han
många med självmordstankar.
– För femton år sedan var det ännu
fler som begick självmord. Då var
det över 2 200 som tog livet av
sig varje år. Att antalet självmord
i Sverige per år har gått ner beror
till viss del på att vi skriver ut mer
antidepressiv medicin. De antidepressiva medicinerna har också
utvecklats och blivit bättre. De
äldre preparaten var svårare att
ordinera. De gav större biverkningar än dagens preparat och då
orkade patienterna inte fortsätta
att äta dem, säger Maher Khaldi,
överläkare på avdelning 2, psykiatrisk akut- och heldygnsvård,
på Universitetssjukhuset Örebro.
Kvinnor gör betydligt fler
självmordsförsök än män, men
männen lyckas oftare med sina
självmordsförsök.
– När det gäller ålder på dem
som tar livet av sig finns det två
grupper där självmord är vanligast, dels bland ungdomar 15-24
år, dels bland dem som är mellan
65-80 år. Vad det beror på finns
inget entydigt svar på. Faktorer
som ökar risken för ett suicidalt
beteende är bland annat depression och schizofreni. 80 procent av
dem som tar livet av sig är deprimerade, 10 procent är schizofrena
och resterande lider av mindre
definierade psykiska sjukdomar,
berättar Maher Khaldi.
Upprepade försök
Har man en gång försökt att ta
livet av sig är risken för att man
försöker igen stor.
”Under många år var självmord de
– När jag mådde som
allra sämst ville jag inte
leva längre. Självmord
kändes som den enda
lösningen och frågan
var inte om, utan när jag
skulle ta livet av mig.
Det säger
38-årige
Erik Widlund
i
Kumla. När
han var i
25-årsåldern gjorde
han sitt första självmordsförsök. Det kom att följas
av många, många fler.
– Jag har gjort så många självmordsförsök att jag har tappat räkningen. Under många år var självmord det enda jag kunde tänka på.
Jag funderade på vilket sätt som
var bäst och hur jag skulle göra för
att folk i min omgivning inte skulle
bli ledsna och besvikna på mig
efteråt. Jag planerade till och med
att jag skulle göra mig osams med
alla så att det skulle bli en lättnad
för dem när jag inte längre fanns,
berättar Erik Widlund.
Varit inlåst
Hans självmordstankar och självmordsförsök har gjort att han
under långa perioder legat inlagd
hos psykiatrin.
– Jag har nog legat inlåst någonstans mellan åtta och tolv månader och av den tiden har jag haft
dygnet runt bevakning i några med att han ville ta livet av sig.
månader.
– Jag berättade både för vården
och för mina föräldAllt började
med en vanlig ”När det var som rar och vänner. Men
depression.
värst överlevde jag berättade bara
– Jag medi- jag enbart för min att jag ville ta livet
av mig. Jag sa aldrig
cinerades hårt
och medici- mors skull. Jag ville när jag skulle göra
nerna gjorde inte utsätta henne det. Att jag berättade
så att jag fick för det lidande det berodde nog på att det
fanns någon del hos
självmordstanskulle innebära
mig som inte ville dö,
kar.
Det som fick om jag tog livet av fast samtidigt ville
jag inte leva. Jag ville
Erik att kommig”
inte ha mitt liv som
ma på andra
det var då, säger han.
tankar var när
Att bli inlagd såg han som ett
läkarna fick honom att inse att ett
självmord påverkar så många fler straff, men samtidigt konstaterar
Erik Widlund att han inte skulle
än den som tar livet av sig.
– När det var som värst överlevde ha levt idag om han inte hade fått
jag enbart för min mors skull. Jag hjälp av psykiatrin.
ville inte utsätta henne för det lidan– Jag var väldigt, väldigt dålig,
de det skulle innebära om jag tog så jag behövde ju den där övervakningen, även om jag inte fatlivet av mig, säger Erik Widlund.
tade det då.
Stress och ångest
Han tror att sociala medier har en Ändrade allt
stor negativ effekt på människors
mående, speciellt på dem som
redan mår dåligt.
– Man ser hur bra alla andra har
det. Vad glada och lyckliga de är.
Om man då känner att man inte
har det så bra eller är så glad och
lycklig som man borde skapar det
ännu mer stress och ångest, säger
Erik Widlund.
Ville inte leva
När han mådde som allra sämst
var han tydlig mot sin omgivning
Efter åratal av självmordstankar
och självmordsförsök kom vändningen för lite drygt fyra år sedan.
– Jag kände att nu får det vara
nog. Jag kan inte må så här dåligt.
Jag måste ändra på mitt liv. Min
terapeut inom psykiatrin i Hallsberg pratade med mina läkare.
Vi började plocka bort medicinerna och i samma veva slutade
jag röka, dricka alkohol och äta
onyttig mat. Jag såg till att skaffa
mig rutiner. Jag började träna. Jag
började sova bättre. Jag ändrade
allt, för jag visste ju vad som inte
funkade.
Nu mår Erik Widlund bra och
känner sig som en helt ny människa.
– Jag är stolt över mig själv. Jag
har överlevt, konstaterar han.
text:
victoria rydergård
foto:
kristin lundström
Det vi inte
pratar om!
Har du förslag på något
ämne som vi borde ta
upp i vår serie ”Det vi
inte pratar om!”? Vill
du dela med dig av din
historia?
Kontakta oss på tebladet
@regionorebrolan.se,
märk mejlet med Det vi
inte pratar om. Eller ring
telefon 019-602 75 47.
Tema: Förebygga självmord
Det vi inte pratar om
Tebladet nummer 8, 2016
9
ng är alltid färskvara”
– Det är väldigt vanligt med
upprepade självmordsförsök, speciellt bland dem med depressioner och personlighetsstörningar,
säger Maher Khaldi.
Ett rop på hjälp
Kvinnor och män använder sig
ofta av olika metoder för att ta
livet av sig.
– Män tenderar att använda
vapen, medan kvinnor gärna tar
till tabletter. Det är också betydligt fler män som tar livet av sig
genom att hänga sig eller att gasa
ihjäl sig med hjälp av bilen. Jag
har jobbat i psykiatrin i 23 år och
har aldrig varit med om en enda
kvinna som har försökt förgifta
sig med avgaser från bilen. När
det gäller dränkning eller att kasta
sig framför tåget är det däremot
lika vanligt bland kvinnor som
bland män, konstaterar Maher
Khaldi.
Ett självmordsförsök kan många
gånger vara ett rop på hjälp.
– Själva suicidtankarna fyller
en funktion. Man försöker hitta
en lösning på ett problem. Man
vet till exempel att tjejer som
skär sig gör det för att bota sin
egen ångest. När de skär sig får
de ett endorfinpåslag som verkar
ångestdämpande. Det är samma
sak med självmordstankar. Bara
tanken på att ta livet av sig kan
fungera ångestdämpande. När
man mår dåligt och har ångest
tror man att döden är bäst. Man
upplever döden som det enda rätta. Ungefär 20 000 personer per
år i Sverige försöker ta livet av
sig och så många som 200 000 har
självmordstankar, säger Maher
Khaldi.
75 procent av dem som lyckas
ta livet av sig har varit i kontakt
med sjukvården.
– Psykiska sjukdomar är allvarliga och en del är dödliga.
Man pratar om en nollvision när
det gäller suicid. Det är bra att
ha högt uppsatta mål, men en
nollvision är i praktiken en utopi. Det finns en stor osäkerhet
när det gäller att förutsäga vem
som kommer att ta livet av sig
och det är viktigt att veta att en
självmordsbedömning alltid är en
färskvara, säger Maher Khaldi.
Låt vården bedöma
– När en patient kommer hit
med självmordstankar gör vi en
bedömning av allvaret och risken
för att patienten ska ta sitt liv. Ju
högre risk, desto högre övervakning. Oftast är högrisken flyktig
och varar bara i några dagar och
den emotionella stormen avtar
med tid, tillägger han.
Att veta om man ska söka hjälp
för sina självmordstankar eller
inte kan vara svårt.
– Om självmordstankarna inte
går över, om man har svårt att
hantera situationen eller om man
är deprimerad behöver man söka
hjälp i vården. Man kan till exempel vända sig till en vårdcentral
som kan ge vägledning till vidare
hjälp. Är läget akut kan man kontakta psykiatrins akutmottagning
och låta oss göra en bedömning,
säger Maher Khaldi.
text:
victoria rydergård
foto:
kristin lundström
Här kan du söka hjälp för självmordstankar:
Om du mår mycket dåligt och känner att du inte orkar mer ska du
söka hjälp direkt på en psykiatrisk
akutmottagning eller ringa 112.
Det kan vara bra att be någon följa
med dig.
Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer
1177.
Psykiatrins akutmottagning på
Universitetssjukhuset Örebro har
öppet dygnet runt veckans alla
dagar. Du når mottagningen på
telefonnummer 019-602 56 00.
Det finns också olika telefonjourer
du kan prata med helt anonymt.
 Nationella Hjälplinjen. Alla dagar
klockan 13-21, telefon 020-22 00 60.
 Jourhavande medmänniska.
Alla dagar klockan 21-06. Telefon
08-702 16 80.
 Mind Självmordslinjen. Chatt
och telefon dygnet runt. Tjänsten
bemannas av volontärer som ger
medmänskligt stöd. Telefon 90101.
et enda jag kunde tänka på”
Erik Widlund har
gjort så många
självmordsförsök att
han har tappat räkningen. Efter åratal av
självmordtankar och
självmordsförsök kom
vändningen för lite
drygt fyra år sedan.
Nu mår han bra igen
och känner sig som
en helt ny människa.
10 Tema: Förebygga självmord
Tebladet nummer 8, 2016
Handlingsplan stärker självmordsförebyggande arbete
Självmord och självmordsförsök är ett betydande folkhälsoproblem
i vårt län. Det vill Region
Örebro län råda bot på.
Nu har Regionstyrelsen
godkänt en handlingsplan för att minska den
psykiska ohälsan och
stärka det förebyggande
arbetet kring självmord.
– Som ett led i vår strävan att
minska antalet självmord i Örebro
län har vi tagit fram en handlingsplan med åtgärder på både
kort och lång sikt. Det är en bred
plan som både riktar sig inåt i
organisationen, men också ut i
länet. Fokus ligger på att involvera nyckelaktörer, men också
på att få till en ökad kunskapsspridning, säger Jenny Steen (S),
ordförande i Region Örebro läns
fokusberedning för somatisk och
psykiatrisk specialistvård samt
högspecialiserad vård.
Öka tillgängligheten
Redan i år lägger regionstyrelsen in tre miljoner kronor för att
komma igång med arbetet.
Handlingsplanen tar bland
annat upp behovet av att öka tillgängligheten till insatser för personer med psykisk ohälsa.
– Vi har tryckt extra på att vi
behöver införa någon typ av mobilt
team som kan möta patienterna
i deras vardag. Teamet ska bestå
av personal från både psykiatrin
och från närsjukvården. Vi tror att
många av de här patienterna ligger
i gränslandet. En hel del av dem
har kontakt med psykiatrin sedan
tidigare, men det finns också de
som inte alls har haft någon kontakt med hälso- och sjukvården
och dem är det viktigt att vi fångar
upp, säger Jenny Steen.
Mobilt team
Tanken är att ett mobilt team
ska vara ett komplement för de
patienter som behöver tät öppenvård snarare än akut slutenvård.
Genom de snabba insatser som
de mobila teamen möjliggör är
målsättningen dels att minska
antalet självmord, dels att stärka
insatserna för personer som gjort
ett självmordsförsök. Dessutom
skulle de mobila teamen också
kunna fungera som ett stöd för
drabbade och närstående vid trau-
Regionstyrelsen har godkänt en handlingsplan för att minska den psykiska ohälsan och stärka det förebyggande
arbetet kring självmord. Redan i år lägger man in tre miljoner kronor för att komma igång med arbetet.
matiska händelser. Hur de mobila
teamen ska utformas och vilka
resurser som krävs för ett genomförande ska nu utredas.
– Senast vid utgången av oktober ska ett förslag presenteras,
säger Jenny Steen.
Handlingsplanen pekar ut sam-
manlagt sju fokusområden.
• Involvera nyckelaktörer
• Insatser för ökad samverkan
• Organisera hälso- och sjukvård och utbilda personal
• Öka tillgängligheten till professionella insatser
• Ta vara på det civila samhäl-
lets engagemang
• Höjd kunskapsnivå
• Kunskapsutveckling
text:
victoria rydergård
foto:
kristin lundström
Viktigt med stöd för anhöriga
Till Monica Winnberg
Buhr ringer både anhöriga och människor som
funderar på att ta sitt liv.
Hon jobbar som volontär för
Riksförbundet för Suicidprevention och efterlevandes stöd,
SPEC. I arbetet svarar hon bland
annat i stödtelefon och träffar
människor som förlorat en anhörig. Hon har också varit delaktig i Region Örebro läns arbete
med vårdprogram för suicidnära
arbete och handlingsplanen för
suicidprevention.
– I varje län skulle det behövas
en jourbil som man kan ringa
om man funderar på att ta sitt liv,
eller för att hjälpa att stötta om en
anhörig tagit sitt liv, säger Monica
Winnberg Buhr.
Ofta känner anhöriga skuld och
skam när någon nära har tagit
sitt liv.
– Jag brukar säga att man kan
ha psykisk funktionsnedsättning,
skavsår eller diabetes samtidig,
men det är skambelagt att ha en
psykiatrisk diagnos. Inget av det
borde vara något att skämmas för.
Men att ta sitt liv är något vi inte
pratar om, säger hon.
Monica Winnberg Buhr tycker
att man måste prata om det. – Vi borde börja prata tidigt om
att man kan må dåligt. Jag träffar
ganska ofta barn och unga som
säger att de inte orkar med, berättar hon.
Om man känner någon som ser
ut att må dåligt kan man fråga:
– Hur mår du? Ofta får man
svaret ”bra”. Då brukar jag fråga:
Och hur mår du egentligen? Det
är då de brukar berätta, säger
Monica Winnberg Buhr.
TEXT och FOTO:
Kristin Lundström
SPEC telefonjour
Telefonjouren har öppet klockan
19-22 varje vardag på telefonnummer 08-34 58 73.
Den är till för dig som är närstående till någon som tagit sitt liv.
SPEC är ett riksförbund som arbetar lokalt, regionalt och nationellt
för att öka kunskapen om suicid
som ett samhälls- och folkhälsoproblem samt motverka fördomar
och tabun.
Vinn böcker av Tebladets
krönikör Lotta Thorsén
Tebladet lottar ut fem exemplar av
”Aldrig som hon”.
Namn: .........................................................................................................
Adress: ........................................................................................................
Postnummer och ort:....................................................................................
Telefon:........................................................................................................
Skicka in talongen till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro senast 18 oktober.
Märk kuvertet ”Aldrig som hon”. Vinnarna meddelas personligen.
”Aldrig som hon” är en roman som handlar om det som är svårt i livet. Om övergrepp, kärlekslöshet och självmordsförsök.
Men boken innehåller också hopp. Det
går att ta sig ur det mörka som gör ont.
Monica Winnberg Buhr
tar ofta emot
samtal från
människor som
förlorat en närstående eller
människor som
funderar på att
ta sitt liv.
11
Tebladet nummer 8, 2016
Vi bygger framtidens vård
Under åren 2016-2020 bygger vi en ny sjukhusbyggnad, H-huset, vid Universitetssjukhuset Örebro. När huset står klart ska delar av länets högspecialiserade vård flytta in ljusa, moderna och funktionella lokaler. H-huset är ett
mycket stort byggprojekt som pågår medan ordinarie verksamhet är igång.
Var försiktig kring arbetsområdet. Se slutresultatet och följ utvecklingen på
www.regionorebrolan.se/H-huset
Region Örebro län på Seniorfestivalen
Lördag den 8 oktober på Conventum Arena
Få munhälsotips av Folktandvården
•
Utför en enkel aktivitet i vår monter, så bjuder vi på en tandborste
•
Boka ett kostnadsfritt munhälsosamtal direkt i vår monter eller på
regionorebrolan.se/munhalsosamtal
•
Få personliga råd och tips för din munhälsa
•
Prova olika produkter för munsköljning
Har du frågor om
din hörsel?
Vi på Audiologiska kliniken finns för
dig som har hörselrelaterade problem
• Information om hur
hörselrehabilitering går till
• Personliga råd och tips om
hörselstrategier i vardagen
Hjälp jag har fått
gula fläcken!
På Syncentralen kan vi underlätta och möjliggöra ett bra vardagsliv
för dig som fått åldersförändringar i gula fläcken (makula)
Läs mer på orebro.se
• Information om olika
hörhjälpmedel
12
Porträtt Region Örebro län har drygt 9 000 anställda, fördelat på fler än 200 yrken. Här får du möta en av dem.
Tebladet nummer 8, 2016
Karin Brunér har jobbat som audionom i tio år. Hon tycker att det bästa med jobbet är när hon kan hjälpa människor till en bättre vardag och tillbaka till ett socialt liv. Hon rekommenderar gärna
sitt yrke till andra.
– Det är ett jätteroligt yrke som många inte ens vet att det finns.
Audionom:
Ett yrke med framtiden för sig
Slumpen gjorde att hon
började plugga till audionom. Efter tio år i yrket
är Karin Brunér fortfarande nöjd med sitt
yrkesval.
– Jag har alltid varit intresserad
av människokroppen och började
först att plugga till sjukgymnast.
När jag hade läst ett år hittade min
mamma en annons om utbildningen till audionom. Jag tyckte
att det lät jättekul med blandningen av kropp och teknik, sökte
utbildningen och kom in, berättar
Karin Brunér.
Hon jobbar som audionom på
Audiologiska mottagningen på
Universitetssjukhuset
Örebro,
USÖ, och träffar dagligen människor som har besvär med sin
hörsel.
Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?
– Det är väldigt olika. Det beror
på om man har nybesök, utprovningsbesök, återbesök eller jourbesök. Det händer också att jag
sitter i rådgivningstelefonen eller
att jag handleder studenter. Man
kan säga att som audionom jobbar
man bland annat med att göra hörselprov och anpassa hörapparater.
Jag jobbar med rehabilitering och
min uppgift är att hjälpa till att
göra det bästa av vardagen för
personer med hörselnedsättning.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Det är när jag känner att jag
kan hjälpa mina patienter till en
bättre vardag och tillbaka till ett
socialt liv. En del personer som
hör dåligt isolerar sig och slutar delta i aktiviteter de tidigare
deltagit i för att de inte alltid hör
vad som sägs och inte vill fråga
om. Att då kunna göra nytta och
hitta hjälpmedel som gör att de
får sitt sociala liv tillbaka igen är
fantastiskt.
Vad är det sämsta med jobbet?
– Det är att det kan vara ganska stressigt. Varje möte kräver
mycket och man vet inte innan
vem man har framför sig och hur
lång tid besöket kommer att ta.
Det är ont om audionomer och
kö för att komma hit, men hur vi
än jobbar blir köerna inte mindre.
En hörselnedsättning läker inte,
utan de patienter som kommer hit
behöver ju komma tillbaka med
jämna mellanrum samtidigt som
det hela tiden kommer nya. Det
gör att köerna inte minskar.
Vilka är de största utmaningarna i ditt jobb?
– Det är att hitta rätt hjälpmedel
till individen. Även om två personer får samma resultat på ett hörselprov kan de behöva helt olika
hjälpmedel för att vardagen ska
fungera. Har man gått länge utan
att höra krävs det tillvänjning och
alla har olika förutsättningar.
– När jag började som audionom väntade många med att
skaffa hörselhjälpmedel in i det
sista. Nu upplever jag att man
söker hjälp tidigare. Jag tror att
det beror på att tekniken har gått
framåt. Hörapparaterna har blivit
mindre och bättre och eftersom
folk ständigt går runt med hörlurar i öronen är det inte lika
stigmatiserande längre att behöva
ha hörapparat. Det gör mitt arbete
enklare. Tidigare kunde det vara
en utmaning att få folk att våga
prova en hörapparat.
Vilka egenskaper är viktiga
för en audionom?
– Att man kan lyssna på personen man har framför sig och
att man är intresserad av människor och av teknik. Den tekniska
utvecklingen inom området går
fort.
Skulle du rekommendera
andra att utbilda sig till audionom?
– Ja, absolut! Det är ett jätteroligt yrke som många inte ens vet
att det finns.
text:
victoria rydergård
foto:
kristin lundström
Vill du bli audionom?
Audionomer arbetar med människor
som har besvär med sin hörsel. De
utreder och bedömer hörselbesvären,
provar ut hörselhjälpmedel och hjälper till med hörselträning.
Om en undersökning visar att
patienten har en hörselnedsättning
ordinerar audionomen lämpliga hjälpmedel. I arbetet ingår att prova ut
hjälpmedlen, till exempel hörapparat,
och lära ut hur de ska användas.
Den tekniska utvecklingen inom
området går fort och audionomerna
måste hålla sig uppdaterade.
Audionomer utbildas på Audionomprogrammet inom högskolan.
Utbildningen är tre år och ges på
flera studieorter runt om i landet,
bland annat på Örebro universitet.
Arbetsutsikterna för audionomer
är goda. Arbetsmarknaden kännetecknas idag av liten konkurrens för
nyexaminerade audionomer. Efterfrågan är stor genom en allmänt ökad
efterfrågan på hörselvård. Efterfrågan förutspås fortsätta öka. De främsta orsakerna är att de åldersgrupper
som har störst behov av hjälp med
sin hörsel kommer att utgöra en
större andel av befolkningen. Den
tekniska och medicinska utvecklingen gör också att fler människor
rehabiliteras.
Tebladet nummer 8, 2016
Hjälp för den som är döv eller
hör dåligt
En person som är döv eller hör väldigt dåligt
kan få en sorts hörapparat inopererad i örat.
Då kan de höra lite ljud och tal.
En del sitter inne i örat
och en del sitter utanpå örat som en vanlig hörapparat.
Det kallas Cochleaimplantat.
På Universitetssjukhuset i Örebro
har man nu opererat 100 personer.
Varje år opereras ungefär 20-25 personer här i Örebro.
Förut fick de som skulle opereras åka till Stockholm.
Men det är bättre att göra det här
så att de slipper resa så mycket.
De som kan få en sådan här hörapparat i Örebro
är vuxna personer över 18 år som hör så dåligt
att de inte kan ha en vanlig hörapparat.
De måste ha hört någon gång
så att hjärnan kommer ihåg hur det låter när man hör.
Innan och efter operationen får personen
gå på många undersökningar
så att allt ska bli rätt.
Operationen tar ungefär tre timmar.
Efter fyra veckor får patienten
komma tillbaka och sätta på hörapparaten.
Träna på att höra
De som har blivit opererade måste
sen träna för att förstå vad det är de hör.
Det kan ta flera månader innan de förstår vad de hör.
Många patienter tycker att de får ett mycket bättre liv
när de kan höra igen.
Nu kan du söka
Ungdomens naturstipendium
Ett stipendium är en summa pengar som du får
för att du har gjort något bra.
Vem kan söka det här stipendiet?
•
•
•
•
Den som har gjort någonting bra för naturen i Örebro län.
Och som bor i Örebro län.
Och är under 18 år.
Man kan söka i grupp eller ensam.
Det kan också vara till exempel
en skola, förskola eller förening som söker.
Vet du någon som har gjort något bra för naturen
kan du söka stipendiet till den personen eller gruppen.
Det kallas att nominera någon.
Om du vill fråga om det här kan du ringa till:
Åsa Wistrand, 072-546 01 05.
Du kan läsa mer på: www.regionorebrolan.se/natur
Lättläst
Ta livet av sig
Ibland mår en del personer så dåligt att de
inte vill leva längre och försöker ta livet av sig
- döda sig själv.
Ungefär fyra personer tar livet av sig varje dag.
Ändå pratar vi inte så mycket om det i vardagen.
Förut var det ännu fler som tog sitt liv
men idag finns bättre mediciner
som du kan få om du mår dåligt.
Det är vanligare att kvinnor försöker ta sitt liv.
Men det är fler män som verkligen dör
när de försöker ta sitt liv.
Många försöker utan att dö
Många fler än de som dör försöker ta sitt liv.
Men många av dem vill inte dö på riktigt
utan det är ett sätt att försöka få hjälp.
Ännu fler tänker att de skulle vilja ta sitt liv
men kanske inte försöker.
Två grupper är vanligast
Ungdomar mellan 15-24 år
och äldre som är 65 till 80 år.
Varför det är så vet man inte.
De allra flesta som tar livet av sig är deprimerade.
När du är deprimerad är du mycket ledsen
under en ganska lång tid.
Du tycker inte att något är roligt
och att livet inte har någon mening.
På vilket sätt tar människor livet av sig?
Män använder oftare vapen,
till exempel en pistol.
Eller använder sin bil och andas in avgaserna.
Fler kvinnor tar medicin för att dö.
Både män och kvinnor
dränker sig eller ställer sig framför ett tåg.
När ska man söka hjälp?
Om du inte kan sluta tänka på att du vill ta ditt liv
eller om du är mycket deprimerad
ska du söka hjälp.
Du kan prata med de som jobbar på en vårdcentral.
Är det jättebråttom kan du ta kontakt med
psykiatrins akutmottagning.
De har alltid öppet.
De har telefonnummer 019-602 56 00.
Du kan också ringa larmnumret 112.
Vill du få hjälp hur du ska göra
kan du också ringa telefonnumret 1177.
Kontakt för lättläst: Lena E. Hagsten, telefon: 019-602 73 52, e-post: [email protected] Texttelefon 019-670 25 77
13
14 Aktuellt
KRÖNIKAN
Tebladet nummer 8, 2016
roger samuelsson
”Sjukgymnastik för
själen”
Det är inte ofta jag försöker imponera på mig själv genom
att läsa en avhandling. Och skulle det hända så brukar jag fuska
mig igenom. Jag brukar läsa sammanfattningen. Abstract, heter
det på finare språk. Efter det brukar jag leta på själva forskningsfrågan. Sen brukar jag snabbt bläddra fram till sidan 219.
För där nånstans brukar slutsatser utifrån forskningsfrågan
finnas att läsa. Tar man sig igenom den kan man snabbt hoppa
fram till sidan 235. Här brukar man hitta forskarens diskussion,
reflektion och analys kring själva forskningsresultaten. Ja så
har man fått en liten snabb överblick av det hela. Man kanske
inte kan säga att man är helt insatt. Men man kan säga att man
tagit del av en avhandling. För några år sedan tog jag med stort
intresse del av en sådan avhandling.”Vilsenhetens epidemiologi. En religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa”,
av Cecilia Melder (Uppsala 2011). Egentligen kan den något
avancerade rubriken sammanfattas med Arvid Carlssons ord,
2000-års nobelpristagare i medicin: ”Ingenting är så bra för
hälsan som att känna att livet är meningsfullt och att varje dag
innebär något nytt”. Det är väl heller inte en tillfällighet att det
är just det citatet Melder avslutar sin avhandling med.
Existentiell hälsa kan låta flummigt. Men det handlar om
”sjukgymnastik för själen” säger Cecilia Melder i en intervju
till UNT.SE. Det är en tänkvärd avhandling som väcker frågor
om vad som ger bättre hälsa. Sverige anses vara ett av världens
friskaste länder. Ändå visar statistiken på ökad psykisk ohälsa
i stora delar av populationen. Kanske finns det en djupare vilsenhet som söker efter en känsla av helhet och sammanhang.
Världshälsoorganisationen WHO har pekat på åtta olika
byggstenar för existentiell hälsa: Hopp, harmoni, helhet,
meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och
gemenskap. Den här krönikan ger inte utrymme att närmare gå
in på dessa. Men summan av kardemumman är att vi kan gå på
gym för att träna kroppen. Bara här i Örebro finns ju en uppsjö
av olika gym. En del av dessa har öppet dygnet runt. Men var
går vi nånstans för att träna själen och underhålla vår ”existentiella grundkondition”? (Melder) Om vi gör allvar av detta
så ökar våra förutsättningar att vara bättre rustade att hantera
livets många svårigheter och påfrestningar. Det har i varje fall
denna forskning kommit fram till. Allt kanske vi inte kan göra
själva. Men mycket kan vi göra för att underhålla vår känsla
av hopp, harmoni och meningsfullhet. Det kan vara så enkelt
som att medvetet söka efter vad som väcker vår förundran.
En naturupplevelse, musik, konst eller teater. Men vi behöver
också hjälp. Att ta sig mod och börja prata med varandra om
vad som ger hopp och mening i tillvaron. ”Allt verkligt liv är
möte” skrev religionsfilosofen Martin Buber. Se där, gemenskap skapar sammanhang och sammanhang hopp. Människan
är i grunden meningsskapande och meningsbärande. Det är
när vi förlorar den riktningen som vi
också förlorar oss själva. Varför
inte utgå från WHO:s åtta byggstenar och leta efter dessa i våra
egna liv. Kanske kan de vara
träningsredskap för själen den
närmaste tiden som stärker
vår existentiella grundkondition.
Reumatologiska kliniken 50 år!
• Jubileumsföreläsning
kl.18.00
Professor Lars Klareskog
”Reumatologins fantastiska
utveckling som immunologisk
specialitet”
• Minimässa
• Tårtkalas
Anmäl dig senast 3/10
Välkommen att fira med oss!
Måndagen 17 oktober Kl. 16-19:30
Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro
Reumatologin har genomgått
en revolutionerande utveckling.
Besök vår minimässa och
träffa representanter för
reumatologin, rehabilitering
och Reumatikerförbundet.
Professor Lars Klareskog,
Karolinska institutet är en av våra
internationellt kända forskare
som varit med på resan från
rehabiliterande verksamhet till
dagens högteknologiska vård.
Anmälan till:
[email protected]
[email protected]
Välkommen till den mobila
hälsomottagningen i höst
Vi kan t.ex. hjälpa dig med vaccination mot säsongsinfluensa och
att mäta blodtryck och blodsocker. Du kan också få råd om du vill
gå ner i vikt, sluta med tobak eller ändra andra levnadsvanor.
På vår webbplats ser du när vi kommer till en ort
nära dig. Ring oss gärna i god tid och boka för
att vara säker på att få en besökstid.
www.regionorebrolan.se/halsovard-pa-vag
Tidsbeställning: 019 - 602 30 21
Telefontid: Måndag - fredag, kl. 9.30 - 15.30
regionorebrolan.se/halsovard-pa-vag
Vinn böcker av Anna Jansson
Tebladet lottar ut fem exemplar av
”Svärmödrar utan gränser” av Anna
Jansson.
Namn: ................................................................................................
Roger Samuelsson är sjukhuspastor och leg
psykoterapeut
Ja tack jag vill gärna ha tårta
Adress: ...............................................................................................
Postnummer och ort:...........................................................................
Telefon:...............................................................................................
Skicka in talongen till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro senast 18 oktober. Märk kuvertet ”Svärmödrar”. Vinnarna meddelas personligen.
Från den
9 novembe
r
kan du vacc
inera
dig mot säso
ngsinfluensa!
Tårtan 15
Tebladet nummer 8, 2016
Helga och Fabian Rosén tycker att barnmorskan Maria Hjärtsjö och hennes kollegor på förlossningen på USÖ tog hand om dem så bra i samband med dottern Märtas födelse och bortgång att de
nominerat dem till månadens Tebladstårta. Även efter att de lämnade sjukhuset har Maria Hjärtsjö visat sitt engagemang genom telefonsamtal och möten.
”De har hjälpt oss i vårt sorgearbete”
– Att det finns en risk
att barnet ska dö tänker
man inte på när man är
gravid. Man förväntar
sig ju att det ska gå bra,
säger Helga Rosén.
Den 17 mars i år föddes hennes
och Fabian Roséns dotter Märta.
Glädjen över att ha blivit föräldrar
byttes snabbt mot stor sorg. Ett
medfött hjärtfel gjorde att dottern
inte överlevde.
Nu vill Helga och Fabian nominera barnmorskan Maria Hjärtsjö
och hennes kollegor på förlossningen på USÖ till månadens
Tebladstårta som tack för allt stöd
de har fått.
– Den hjälp och det respektfulla bemötande vi fick av Maria
och hennes kollegor både under
förlossningen och efteråt har varit
helt fantastisk. Alla här behandlade oss som föräldrar och det
var väldigt viktigt, berättar Helga
Rosén.
Efter bara 40 minuter i livet drabbades Märta av andningsuppehåll.
– Maria och hennes kollegors
snabba reaktion, hårda arbete och
tydliga återkoppling har hjälpt oss
i vårt sorgearbete. Maria var handledare till en barnmorskestudent,
Janina, och trots den tuffa situationen arbetade de tillsammans som
ett bra team, berättar Fabian Rosén.
– Alla som jobbar här gjorde
verkligen allt vad de kunde och
det känns väldigt skönt så här
efteråt. Det blir en extra trygghet
i vårt sorgearbete att vi vet att alla
verkligen har gjort vad de kunde,
tillägger han.
– Efter vår dotters bortgång
fick vi ligga kvar på förlossningen. Vi bemöttes med stor respekt,
stort tålamod och mycket kärlek
från all personal. Vår dotter fick
vara med oss och våra anhöriga
fick komma hit och träffa henne.
Det var värdefullt för oss att vi
inte behövde lämna henne direkt,
utan att vi fick klämma, känna,
lukta och ta på vår dotter, det man
som förälder har väntat på, säger
Helga Rosén.
Även efter att Helga och Fabian
lämnade sjukhuset har personalen
visat sitt engagemang.
– Både Maria och Janina har
ringt efteråt och visat att de bryr
sig och vi har haft möten där de
har kollat av hur vi mår. Nu tar vi
en dag i taget, säger Helga Rosén.
Vill visa tacksamhet
Även om många känslor väcks till
liv av att komma tillbaka till förlossningen vill Helga och Fabian
visa sin tacksamhet över Maria
och hennes kollegors proffsiga,
omtänksamma, respektfulla och
engagerade bemötande genom att
överlämna en Tebladstårta.
– Vi vill med hjälp av tårtan
visa hur mycket deras ansträngningar har betytt för oss. Alla
som jobbar här har gjort mer än
vad som ingår i deras ansvarsområden, konstaterar Fabian Rosén.
Överraskad barnmorska
Det är en märkbart förvånad
Maria Hjärtsjö som tar emot tårta
och diplom.
– Det här hade jag verkligen
inte förväntat mig, säger hon.
Att Helga och Fabian Rosén,
trots den svåra situation de befinner sig i, tagit sig tid att nominera
henne och hennes kollegor till
Tebladstårtan betyder mycket.
– Det känns verkligen stort. Vi
kämpade och gjorde allt vi kunde.
Att få uppskattning för det på det
här sättet är något som jag kommer att bära med mig för resten av
livet. Det är roligt för mig och för
hela avdelningen. Vi som jobbar
De blev också nominerade till Tebladstårtan
Här är övriga nominerade till
Tebladstårtan:
• Personalen på Affektivamottagningen, av Evakarin Jakobsson.
• Personalen inom Vuxenpsykiatrin i
Hallsberg, av Patrick Tannerstad.
• Soon Ok Sha, överläkare på avdelning 53, TIVA, av Margaretha SköldVarpstuen.
• Kirurg Bjarne Lund-Petersen, ortopeden, av Håkan Björndell.
• Personalen på akuten på USÖ, av
Rose-Marie.
• Lovisa, urologsköterska, urologmottagningen Lindesbergs lasarett, av
Britt-Marie Jansson.
• Olof von Koogler, Hällefors vårdcentral, av Lena Ivarsson.
• Sjukgymnast Anna Aggeborn, Hällefors vårdcentral, av Eva JohanssonDuranek.
• Mirabela Juresta, specialistläkare,
geriatriskakliniken, USÖ, av Lennart
Stenegård.
• Personalen som bokar in operationer
på Karlskoga lasarett, av Victoria Zet-
terberg.
• Alla läkare och sjuksköterskor på
onkologen avdelning 85, av G-B och
Arne Sandquist.
på ögonkirurgen avdelning 49, USÖ,
av Eero Drakhjerta.
• All personal på operation, Lindesbergs lasarett, av Håge Högquist.
• All personal på strålbehandlingsenheten på USÖ, av Elisabeth Flodström.
• Personalen på ortopeden och Per, av
Rose-Marie.
• All personal på akutvårdsavdelningen
på USÖ, av Rolf Axelsson.
• All personal på Baggängens vårdcentral, av Birgitta.
• Distrikssköterskorna med all personal, Hällefors vårdcentral, av Pirjo.
• Anita Elfsten, BVC, Skebäcks vårdcentral, av Thomas Widmark och Karin
Nyström.
• Doktor Oskar med personal, akuten
Karlskoga, av Mona Oskarsson.
• Makdoumi Karim och övrig personal
här gör ett otroligt bra jobb och
det här är en fin utmärkelse, säger
Maria Hjärtsjö.
text:
victoria rydergård
foto:
kristin lundström
TÅRTAN
Vem vill du ge
en Tebladstårta?
Vi delar ut Tebladstårtan i varje
nummer av Länstidningen Tebladet.
Ta chansen och föreslå någon av
Region Örebro läns medarbetare
som du tycker har gjort något bra
– det där lilla extra, som är värt
att uppmärksamma. Tänk på att
skriva en utförlig motivering, den
ligger till stor grund för vårt val.
Motiveringen publiceras också på
www.regionorebrolan.se.
Vinnaren presenteras i nästa länsutgåva av Tebladet som kommer i
brevlådorna i slutet på november.
Det är vår förhoppning att du
som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas.
Förslag skickas senast den 18
oktober till Tebladstårtan, Box
1613, 701 16 Örebro. Det går
också bra att mejla förslag till:
[email protected].
Märk mejlet med ”Tebladstårtan”.
16
Tävla i kunskap om Region Örebro län. Du hittar svaren i tidningen.
1:a pris flygresa tur och retur för två personer Örebro-Köpenhamn
från Örebro Airport och en ryggsäck från Folktandvården.
Tebladet nummer 8, 2016
3:a pris övernattning med middag på Elite Stora
hotellet och biljetter till Svenska Kammarorkestern
2:a pris Clarion Hotel och teaterbiljetter från
Örebro länsteater
4:e pris Nora stadshotell
Vinsterna:
Förstapriset är en flygresa från Örebro Airport för
två personer tur och retur till Köpenhamn, samt en
ryggsäck, vattenflaska och tandborstar från Folktandvården Region Örebro län.
6:e pris resekort
laddat med 500 kronor
5:e pris Gustavsvik
Andrapriset gäller för två personer och består
av en övernattning i dubbelrum på Clarion Hotel
i Örebro. I priset ingår frukostbuffé samt brunch i
hotellets restaurang. Njut av hotellets relaxavdelning med avslappningspool, bastu och träningsrum. Ni får dessutom två biljetter till valfri teaterföreställning på Örebro länsteater.
Tredjepriset är en hotellövernattning på Elite
Stora hotellet för två personer. I priset ingår
frukostbuffé och middag exklusive dryck. Ni får
dessutom biljetter till Svenska kammarorkestern
för två personer.
Fjärdepriset är en övernattning och frukost för
två på Nora stadshotell.
Tävla i kunskap om Region Örebro län 1 X 2
1. Vilka patienter kan bli hjälpta av att få ett cochleaimplantat?
1) De med synnedsättning
X) De med grav hörselnedsättning eller dövhet
2. Hur många i Sverige begår självmord varje år?
1) Cirka 2 800
X) Cirka 1 600
2) De med tandlossning
2) Cirka 5 000
3. Vad kallas den föreslagna regionen för Örebro, Dalarna, Gävleborg, Södermanland, Uppsala och Västmanlands län?
X) Region Mellansverige
2) Region Mälardalen
1) Svealandsregionen
4. Från vilken ålder ges vaccinet mot rotavirus?
X) Sex veckor
1) Sex månader
5. Vad jobbar en audionom med?
1) Hörselproblem
X) Synproblem
2) Sex år
Femtepriset är entré för två personer på relaxavdelningen på Gustavsviksbadet i Örebro. I entrépriset ingår fri tillgång till upplevelsebadet och
motionsbadet, bastu, solarium, lån av morgonrock, bubbelpool, solterass med mera.
Sjättepriset är ett resekort från Länstrafiken laddat med 500 kronor.
Vi lottar dessutom ut 50 extrapriser.
För att tävla måste du svara rätt på tipsfrågorna –
alla svaren finns i tidningen.
Skicka tävlingskupongen till Tebladstävlingen, Box 1613,
701 16 Örebro senast den 24 november 2016. Du kan
också tävla via webben på www.regionorebrolan.se/tebladet. Rätt svar och vinnare annonseras på www.regionorebrolan.se den 28 november 2016.
2) Tarmproblem
Namn:....................................................................
6. Vem besökte barn- och ungdomskliniken på USÖ i september?
1) Ingemar Stenmark
X) Peter Forsberg
2) Anja Pärson
..............................................................................
Telefon dagtid:........................................................
7. Hur mycket mer pengar satsas på förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa?
1) 8 miljoner
X) 10,3 miljoner
2) 14,7 miljoner
8. Vilka två vårdcentraler slogs ihop under sommaren?
1) Ängen och Tybble
X) Baggängen och Karolina
Adress:..................................................................
..............................................................................
2) Laxå och Askersund