100 PATIENTER Nu har den 100:e patienten fått cochleaimplantat. SIDAN 4 SIDAN 16 Minska din energiförbrukning – spara pengar och miljö. Tävla om fina priser i Tebladets tipstävling. Februari 2015, årgång 34 Tebladet delas ut fem gånger om året till alla hushåll i länet. TEMA: FÖREBYGGA SJÄLVMORD Tebladstårtan går till Maria Hjärtsjö och personalen på förlossningen på USÖ SIDAN 15 2 Aktuellt Tebladet nummer 8, 2016 Välkommen till Tebladet! Ibland mår människor så dåligt att de inte längre vill leva. Det kan vara svårt att förstå och det finns många felaktiga uppfattningar kring självmord. I det här numret skriver vi om hur man kan förebygga självmord. Vi har bland annat träffat Erik Widlund som gjorde flera självmordsförsök när han mådde som sämst. Cirka 1 600 människor dör varje år på grund av självmord och ännu fler försöker ta sitt liv. Ändå är det något vi ofta inte pratar om. Tabita Björk forskar om självmord, eller suicid, som hon kallar det. Hon berättar att det är viktigt att prata om det. Både med den som mår dåligt och att prata om det för att öka kunskapen i samhället. För självmord går att förhindra genom flera olika insatser och ökad kunskap. Varsågod, tidningen är din! Slutdestination T&R NEW YORK – 4 815 sek FRANKFURT – 3 571 sek OSLO – 2 891 sek WASHINGTON – 4 433 sek SHANGHAI – 4 931 sek AMSTERDAM – 3 138 sek KÖPENHAMN – 2 010 sek LONDON – 3 334 sek BRYSSEL – 3 066 sek Exemplen ovan är frånpriser och gäller 1 person T&R. Boka i god tid för bästa pris. EN INCHECKNING - HELA VÄRLDEN Flyg direkt från Örebro! Med flyglinjen mellan Örebro Airport och flygplatsnavet Kastrup har du enkelt tillgång till slutdestinationer världen över. Flyglinjen Örebro - Köpenhamn trafikeras sex dagar i veckan, två rundturer vardagar och en rundtur på söndagar. Din väska checkar du in på Örebro Airport och hämtar ut vid slutdestinationen, gäller flygbolag som är kopplade till Star Alliance. Besök orebroairport.se eller sas.se för fler slutdestinationer och boka biljett. Kontakta Örebro Airport Servicecenter 019 – 30 70 30 eller [email protected] för frågor. Annons Tebladet.indd 1 Det gäller att tro på framtiden När vi nu går in i oktober månad och kan se olika resultat för Region Örebro län, kan jag inte låta bli att inleda med ett citat av vår store nationalskald Erik Axel Karlfeldt - givetvis lite med glimten i ögat: - : ”En vår de svage kalla höst”… För den här hösten innebär att vi gör allt mer för våra länsbor. I hälso- och sjukvården har det aldrig opererats så mycket som nu - hittills en ökning med 11,6 procent jämfört med förra året. När det gäller ortopedin har kostnaderna för köpt vård gått ner till hälften, och det är mycket glädjande, eftersom våra länsbor nu i ökad grad får sin operation här i länet – bra också ur skattebetalarsynpunkt. Det här året började med ett tufft utgångsläge, där Region Örebro läns kostnader för hälso- och sjukvården hade en ökning som inte var acceptabel, och det var nödvändigt att vidta åtgärder. Genom en handlingsplan som antogs i stor politisk samstämmighet under våren har vi nu fått ner kostnaderna och utvecklingen ser mycket positiv ut. Verksamhetens resultat hittills visar på en stark förbättring. Det är tydligt att ledning och styrning i den nya organisationen nu ger resultat, en följd av ett gemensamt arbete mellan oss i politiken, tjänstemännen och professionen. Det arbete som inletts för ökad effektivitet för att alla våra länsinvånare ska ha tillgång till en vård med hög kvalitet och tillgänglighet måste fortsätta med oförminskad kraft. Det gäller att tro på framtiden – för i och med hösten sker också förberedelserna för den vår som ska komma … Det är viktigare än någonsin att ha kontroll på ekonomin, eftersom vi nu gör stora investeringar för framtiden, både när det gäller hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken. Det första spadtaget till det nya H-huset på Universitetssjukhuset Örebro togs den 17 augusti. H-huset ska stå klart 2020 och ge både våra egna länsinvånare och andra tillgång till specialistvård i lokaler som är byggda för dagens och morgondagens krav. Region Örebro län har ju också ansvar för kollektivtrafiken i länet, och den är viktig för att hela länet ska leva. Inrättandet av fler busslinjer och utbyggnad av tågtrafiken innebär också omfattande kostnader, men ger länsinvånarna ökade möjligheter att pendla och resa. Satsningarna för en jämlik och jämställd hälsa fortsätter och därmed också satsningen på våra tre sjukhus, som alla bland annat får nya akutmottagningar. Närsjukvården, där samarbete mellan vårdcentralerna och sjukhusen ökar, byggs ut, och här finns stora förbättringar för många äldre och multisjuka patienter och deras anhöriga. Neurokirurgi har startats på Universitetssjukhuset Örebro och innebär att många patienter nu kan få behandling på hemmaplan. Värt att framhålla är också att vi nu rejält har ökat antalet anställda läkare och sjuksköterskor. 2016-09-08 19:51 DET HÄR ÄR REGION ÖREBRO LÄN Från den 1 januari 2015 ansvarar Region Örebro län för hälsooch sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, kultur, näringsliv och flera andra områden som är viktiga för Marie-Louise ForsbergFransson (S), regionstyrelsens ordförande: dig och regionens utveckling. Region Örebro län är en demokratiskt styrd organisation där du kan vara med och påverka. Tillsammans skapar vi ett ännu bättre och starkare Örebro län. www.regionorebrolan.se www.facebook.com/regionorebrolan Till sist några ord om regionfrågan. Ensam är inte stark, utan förslaget att Örebro län ska ingå i en större region, Region Svealand, ger oss ökade möjligheter att utvecklas tillsammans och ta vara på varandras styrka. Det gäller vår gemensamma framtid, och då måste vi också kunna se verkligheten, och våga förändra. Markbladet tryckeri AB Det är vi som gör Tebladet Victoria Rydergård redaktör 019- 6027357 Kristin Lundström redaktör 019-602 75 47 E-post: victoria.rydergard@ regionorebrolan.se E-post: kristin.lundstrom@ regionorebrolan.se Lena Hagsten redaktör lättläst 019-602 73 52 E-post: [email protected] Åsa Hedin ansvarig utgivare 019-602 73 82 E-post: [email protected] Tebladet är en tidning från Region Örebro län som skickas ut till alla hushåll i länet fem gånger per år. Tanken är att berätta om vad vi gör för dig som bor i Örebro län. Du kan även läsa Tebladet på: www. regionorebrolan.se/tebladet Vår adress: Tebladet, Region Örebro län Box 1613, 701 16 Örebro, E-post: [email protected] Tryckeri: Markbladet tryckeri AB 3 Tebladet nummer 8, 2016 Storregioner – ett sätt att skapa mer likvärdiga förutsättningar i landet Från och med 2019 föreslås Örebro län ingå i en Svealandsregion tillsammans med Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsalas och Västmanlands län. Förslaget, som presenterades i somras, är nu ute på remiss. Tebladet har träffat Johan Krabb, Indelningskommitténs huvudsekreterare, för att ta reda på vad en Svealandsregion innebär. Johan Krabb, Indelningskommitténs huvudsekreterare, tror att Svealandsregionen kommer att bli av, men det är riksdagen som bestämmer. Den 6 oktober vill regeringen ha synpunkter på förslaget om en Svealandsregion. Varför vill man skapa storregioner? – I grunden är det regeringen som har sagt att de vill ha ett sådant förslag. Vi i Indelningskommittén har haft uppdraget att ta fram det. När vi tittar på hur det ser ut i Sverige ser vi en ganska stor koncentration till storstadsområdena. Befolkningsmässigt så bor 50 procent av befolkningen i tre län. Det gör att det är väldigt olika förutsättningar i olika delar av landet. Vi tror att en indelning i färre län och regioner ger mer likvärdiga förutsättningar. Du får organisationer som kan bära sina kostnader och som kan tillhandahålla en god vård och som kan jobba för regional utveckling. – Man kan också se att det egentligen inte finns någon annan som använder länen som indelningsgrund idag än länsstyrelserna och landstingen/regionerna. Trafikverket, Polisen och så vidare delar in Sverige i färre regioner eftersom det blir för små områden annars. Det är inte relevant att planera transporter eller bedriva specialiserad sjukvård i landstingen eller länen, utan du behöver ha större områden för det. Vad innebär det för oss som bor i Örebro län om vi blir en del av en storregion? – Om jag ska vara helt ärlig tror jag inte att det kommer att bli så stora skillnader med storregioner, utan ganska små förändringar för medborgarna. En skillnad blir att du kommer att rösta till ett regionparlament som omfattar ett betydligt större område, men du får också fler beslut som kommer att fattas av dina direktvalda politiker. Det gör att det kom- mer att bli lättare att utkräva ett ansvar. Förhoppningsvis kommer det att bli en bättre tillväxt och utveckling och det påverkar ju också länsborna, men på ganska lång sikt. Du kommer inte märka så mycket från dag ett. Många som bor i Örebro län undrar varför Värmland enligt förslaget inte är med i Svealandsregionen. Hur har ni resonerat där? – Vårt uppdrag är tydligt nationellt. Vi ska göra en indelning av hela landet. Då är det ett antal parametrar som måste vägas samman. Det kan handla om pendling, om näringsgeografi, om sjukvård, infrastrukturplanering, kultursamverkan och en massa andra frågor. Vi tycker att det finns ett värde i att få ungefär likvärdigt jämna regioner. Vår bedömning är att Värmland har tydliga kopplingar till både Västra Götaland och Örebro, men vi har ändå gjort bedömningen att vi tror att det blir en bättre helhetsbild om Värmland går samman med Västra Götaland. Dessutom blir Svealandsregionen en stor organisation att hantera om vi även lägger till Värmland där. Det är också av betydelse att det finns en politisk majoritet i Värmland som vill till Västra Götaland. Hur ser du på den oro som finns att besluten hamnar längre bort från medborgarna? – Geografiskt gör de ju det, men jag tror att man kan lösa det. Hur man delar in valkretsar är ju upp till landstingen och regionerna att bestämma. Jag tror inte att det är något stort problem. Jag är mer orolig för avstånden för politikernas del. Det blir längre restid och det tror jag att man måste se över. Måste man ha alla möten fysiskt eller vad kan man göra? Det vore olyckligt om det blir så att det bara är medelålders offentliganställda som kan engagera sig politiskt därför att avstånden hindrar exempelvis småbarnsförälder eller egenföretagare att engagera sig. – För medborgarna är det en demokrativinst att fler beslut fattas av ett direktvalt organ. Hur stor är sannolikheten att Svealandsregionen enligt nuvarande förslag blir av? – Jag tycker att det här är ett bra förslag, men det är riksdagen som bestämmer. Nu är det en remissrunda, sedan ska regeringen ta ställning till om de tycker att förslaget är bra. Efter det är det upp till riksdagen att besluta. Jag tror att det blir av, men jag bestämmer inte. text: victoria rydergård foto: kristin lundström Styrelsen: Ja till Svealandsregionen Viktigt med samarbete I sitt remissvar till regeringen säger Region Örebro län ja till att bilda Svealandsregionen tillsammans med fem andra regioner och landsting. – Vi välkomnar ett förslag om större regioner. Vi ser att de nuvarande länen är för små för att möta framtida utmaningar. Vi hade önskat att förslaget till Svealandsregion innehöll hela den nuvarande sjukvårdsregionen, det vill säga även Värmland, säger Marie-Louise ForsbergFransson (S), regionstyrelsens ordförande. I remissvaret ställer sig Region Örebro län positiv till kommitténs förslag. – Förslaget innebär att Sverige delas in i sex jämnstarka regio- ner. Genom att Svealandsregionen bildas förstärks också Örebro län i möjligheterna att utveckla hälso- och sjukvård och de regionala frågorna. Tillsammans blir vi starkare, säger Marie-Louise ForsbergFransson. Stärkt demokrati I remissvaret skriver Region Örebro län bland annat att det nu är rätt tid att fullfölja de strukturreformer som diskuterats de senaste 20 åren. Vidare poängterar man de fördelar som en storregion ger i form av en tydligare och effektivare organisation, där besluten fattas i direktvalda församlingar. Vikten av att Svealandsregionen bildas redan till 2019 är också något som Region Örebro län framhåller i remissvaret. Dessutom anser regionen att det är viktigt att regeringen i den kommande propositionen slår fast att Sverige ska vara indelat i sex län år 2023, och att relevanta statliga myndigheter ska följa denna indelning. Fyra av regionens partier reserverade sig mot att säga ja till den nya Svealandsregionen. Partierna som reserverade sig var Moderaterna, Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Regionstyrelsen har beslutat att tillsammans med Uppsala läns landsting, inför bildandet av en eventuell Svealandsregion, underteckna en avsiktsförklaring. Den avser samverkan kring universitetssjukvården mellan Region Örebro län och Landstinget i Uppsala län. – Svealandsregionen har två universitetssjukhus och två läkarutbildningar och för hela regionen Läs mer på webben Fakta: Storregioner Remissvaret har även behandlats i regionfullmäktige, men vid tidningens pressläggning hade beslut ännu inte fattats av regionfullmäktige. Svaret ska skickas till regeringen senast den 6 oktober. På www.regionorebrolan.se kan du läsa remissvaret. Enligt Indelningskommitténs förslag ska tre nya län bildas år 2019. Svealandsregionen föreslås bestå av länen Dalarna, Gävleborg, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro. De nya länen får eget fullmäktige och egen beskattningsrätt. De nya länen tar över landsting- är det utomordentligt viktigt att det utvecklas ett brett samarbete mellan dessa, säger regionstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S). – Den avsiktsförklaring som nu undertecknats ger en god grund för fördjupade samarbeten i verksamheterna, säger hälsooch sjukvårdsdirektör Jan Olsson. ens och regionernas nuvarande ansvar för sjukvård, infrastruktur, kulturfrågor, regional utveckling och kollektivtrafik. Under våren 2017 kan regeringen komma att lämna förslag, proposition, om Sveriges länsindelning till riksdagen. Därefter kan riksdagen fatta ett beslut i frågan. Den 1 januari 2019 kan de föreslagna storregionerna vara på plats. 4 Nyheter Tebladet nummer 8, 2016 Minska din energiförbrukning Minskad energiförbrukning i hem och för företag kan spara både pengar och miljö. Varje kommun i Örebro län har en egen klimat- och energirådgivare. I Örebro heter hon Ann Fryksenius. – Det finns mycket man kan göra för att minska sin energiförbrukning. Men det beror lite på om man bor i hus eller lägenhet. Även företag kan minska sin energiförbrukning. Vissa tips sänker förbrukningen för både dig i lägenhet och hus. Du kan minska din energiförbrukning genom att byta ut alla lampor mot Led-lampor om du inte redan gjort det. – De är mycket effektivare än gamla glöd- eller halogenlampor och de är också bättre än vanliga lågenergilampor, säger Ann Fryksenius. Stäng av standby Något annat att tänka på är all hemelektronik. – Elektronik drar el även i standby-läge. Man kan skaffa en grenkontakt med knapp och koppla in all elektronik i kontakten och så stänger man av när man inte använder elektroniken. Man räknar med att två procent av Sveriges hela energiförbrukning kommer från hemelektronik som står i standby, säger Ann Fryksenius. Enkla tips Andra enkla tips är att fylla tvättmaskin eller diskmaskin ordentligt. Tvätta kläder i 40 grader och snabbprogram. – Oftast räcker det för att normalt smutsade kläder ska bli rena, säger Ann Fryksenius. Låt helst tvätten hängtorka. Om det går. Torktumlaren drar mest energi, så om du använder den, se till att den är full. – Dessutom är det bra att dammsuga bakom kyl och frys. När det samlas damm drar de mer energi, tillägger hon. Hur man möblerar hemma kan också ha betydelse för värmen. – Om det går, är det bra att inte ha möbler nära elementen. Men ibland kan det ju vara svårt, säger Ann Fryksenius. För dig som bor i hus finns ännu mer att göra. – Det är viktigt att kolla på helheten. Se över husets fasad, dörrar och fönster. Det är också bra att se över vilket värmesystem man har. Att byta kan vara en investering, men man sparar ofta in det i slutändan. Energi- och klimatrådgivarna stöttar även företagare och organisationer. – Vi brukar prata om att göra en livscykelanalys, att det kan vara värt att göra en dyrare investering för att man får igen det i slutändan. För när det gäller företag kommer man oftast till det ekonomiska motivet, även om många vill jobba med miljön, säger Ann Fryksenius. Vill du få tips och råd av en energi- och klimatrådgivare? På www.regionorebrolan.se/energikontoret kan du läsa mer och ta kontakt med rådgivaren i din kommun. Ann Fryksenius, energi- och klimatrådgivare, kan ge råd kring hur just du kan minska din energiförbrukning. TEXT och FOTO: KRISTIN LUNDSTRÖM Du kan få hjälp att minska din energiförbrukning Energi- och klimatrådgivning är en kostnadsfri service från din kommun. Rådgivningen ger oberoende råd utan kommersiell koppling. Den kommunala energi- och klimatrådgivningen finansieras med bidrag från Energimyndigheten. Region Örebro län har Energimyndighetens uppdrag att samordna och utveckla den kommunala energi-och klimatrådgivningen i Örebroregionen. Samordningen sköts från område energi och klimat på den regionala utvecklingsförvaltningen. Mer information och aktuella aktiviteter kan du hitta här: www.regionorebrolan.se/energiochklimatradgivarna www.facebook.com/energiochklimatradgivarnaiorebroregionen Vi frågar Region Örebro läns politiker Vad borde Region Örebro län göra mer för att spara energi? Anders Ceder, Socialdemokraterna: Tomas Klockars, Moderaterna: Erik Johansson, Liberalerna: – I vår egen verksamhet ska vi alltid tänka lågenergi, i stort och i smått. I vår utåtriktade verksamhet ska vi fortsätta att stimulera näringsliv och enskilda att tänka energisnålt. Meranvändning av energi som produceras för uppvärmning av hus eller i tillverkningsindustrin är något som ofta glöms bort. Där är ÖBO och Linde energi/BillerudKorsnäs lysande exempel som kan stimulera andra. – Region Örebro län har flera möjligheter att påverka energiförbrukningen. Energisnåla alternativ bör väljas då det är möjligt. Inom Länstrafiken kan man ställa krav på låg bränsleförbrukning. Andra fordon som Region Örebro län använder bör också vara bränsleeffektiva. Modern teknik kan användas för resfria möten. Man kan arbeta aktivt med energieffektivitet i regionens fastigheter. Det är också viktigt att hushålla med energiförbrukningen och alltid välja miljösmart energi om det är möjligt. – Regionen gör ganska mycket på egen hand, men skulle kunna satsa mer på energieffektiviseringar framför allt vid ny- och ombyggnationer. Vi i alliansen har dessutom i flera år föreslagit laddstolpar vid regionens parkeringsplatser för att underlätta valet av elbil. Framför allt måste dock regionen ta ledartröjan och jobba för att näringsliv, organisationer och medborgare jobbar med samma fråga! Katarina Raneborn, Vänsterpartiet: – Spara energi kan man göra i det lilla (släcka lampor/datorer, duscha snabbt) eller i det stora (klimatsmarta hus, minskade samhällstransporter, kollektivtrafik). Energisnåla lösningar, minskat avfall och smarta miljöval är viktigt för att spara energi. Men det är också viktigt vilken typ av energi vi använder. Satsningar på vind- och solenergi, fordon som drivs av biogas eller miljövänlig el är sådant som måste prioriteras. Distansarbete bör utvecklas för ett minskat resande. Magnus Lagergren, Kristdemokraterna: – För regionen handlar det lika mycket om att spara som att producera egen el. Till exempel borde alla tak på regionens byggnader få solceller så att behovet av att köpa in extern el minskar. Regionen behöver bygga energisnåla hus och upphandla energieffektiva utrustningar, material och tjänster, allt för att både minska kostnaderna på klimatet och i pengar. Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: Helena Bosved, Miljöpartiet: Jesper Hansson, Sverigedemokraterna: – Den bästa kilowattimmen är den som inte förbrukas. Misstänker att det fortfarande finns mycket att göra gällande till exempel belysning i regionens egna lokaler. – Vi kan minska på resor för att delta i konferenser och möten. Utnyttja it-tekniken! Det hör till regionens uppgift att genom projekt och annat stödja energispar ute i samhället i samverkan med kommuner och näringslivet. Viktigast av allt är att energin som används är förnybar – klimatsmart. – Klimatavtalet från Paris 2015 säger att jordens uppvärmning ska hållas under 1,5 grader. Det innebär att all energi snart måste vara förnybar och att energi sparas. Länsgården Fastigheter där jag är vice ordförande äger och förvaltar 150 000 kvadratmeter i hela länet. Underhållsplanen för byte av gammal belysning och fönster minskar fastigheternas energiförbrukning liksom vi i realtid följer värme-, el- och vattenanvändningen. Vårt goda exempel kan fler verksamheter ta efter. – Även om regionen idag kan förbättra sig på många områden i sina verksamheter, så som att använda färre engångsartiklar och liknande, så tror vi att vårt största verktyg för att bidra till energisparande handlar om att informera och underlätta för våra medborgare att enklare kunna bidra till att spara energi. Nyheter Tebladet nummer 8, 2016 Nyfödda erbjuds vaccin mot rotavirus Sedan den 1 september 2016 erbjuder Barnhälsovården i Region Örebro län alla nyfödda vaccination mot rotavirus. Det skyddar mot diarré och kräkningar som orsakas av rotaviruset. Rotavirus är ett vanligt och mycket smittsamt virus. En rotavirusinfektion är den vanligaste orsaken till allvarlig magtarminfektion hos små barn. De flesta smittas tidigt i livet och nästan alla har haft en rotavirusinfektion före fem års ålder. Hur vet man om barnet fått rotavirus eller om det är Calicivirus (vinterkräksjukan)? – Det är inte säkert att man vet skillnaden eftersom alla magsjukor kan vara intensiva. Rotavirus drabbar i första hand små barn och det är först om barnet måste bli inlagt på sjukhus som man tar prover för att se vilken infektion det handlar om. Vaccinationen mot rotaviruset gynnar främst de minsta barnen som har lättast att drabbas av uttorkning. Med vaccinet kan det bli färre barn som behöver läggas in på sjukhus varje år efter att ha smittats, säger Leif Ekholm, Barnhälsovårdsöverläkare, Region Örebro län. Några barn blir mycket sjuka med intensiva kräkningar och diarréer som kan göra barnet uttorkat med saltrubbningar, kramper och hjärninflammation som följd. En svår rotavirusinfektion kan kräva sjukhusvård. Vaccin skyddar Vaccinet innehåller försvagade virus som ger barnet en lindrig infektion, oftast inte märkbar. Genom kroppens försvar får barnet immunitet och skyddas mot diarré och kräkningar orsakade av de vanligast förekommande rotavirustyperna. KRISTIN LUNDSTRÖM Fakta rotavirusvaccin När barnet är fyra veckor tillfrågas vårdnadshavare om man önskar att barnet ska vaccineras mot rotavirusinfektion. Det är kostnadsfritt och vaccinet ges i munnen från sex veckors ålder vid två eller tre tillfällen beroende på vilket vaccin som används. Vaccinet smakar sött och kan ges oberoende av vad barnet ätit. Det ger ett gott skydd mot rotavirusinfektion i minst två år. Framförallt skyddar det mot infektion som leder till sjukhusvård. Det är spädbarn som särskilt behöver skyddet. Vaccinet har funnits sedan 2006 och över 200 miljoner doser har getts världen över. På 1177.se/vaccinationrotavirus kan du läsa mer. Det finns även länkar med information på andra språk. Lyckad sammanslagning av Ängen och Tybble I somras jobbade Ängen och Tybble vårdcentral tillsammans under sex veckor. Utvärderingen visar att det varit lyckat. Tillgängligheten har varit god hela sommaren, både på telefon och på vårdcentralen trots att det varit många patienter som sökt vård. – Vi är jättenöjda, säger verksamhetscheferna, Kristina Ellmén, Ängen, och Ann-Sofie Jansson, Tybble. Vårdcentralerna slogs samman för att patienterna skulle få en välbemannad vårdcentral med god tillgänglighet i stället för två vårdcentraler med begränsad bemanning. Dessutom behövde personalen få ta ut semester. Utvärderingen visar att verksamhetschefer, personal och patienter är mycket nöjda. Nästa sommar Det var första gången Ängen och Tybble slog samman sina verk- samheter. Det finns inget beslut om sammanslagning nästa sommar, men verksamhetscheferna kommer att diskutera frågan inför sommarplaneringen. Therése Boman ”Foppa” besökte barn- och ungdomskliniken på USÖ Maja och Sixten Lindberg Gran passar på att ta en selfie tillsammans med Foppa. 5 NYHETER I KORTHET FORSKNING 11 miljoner till forskningen Varför riskerar vissa människor att bli sjuka? Varför reagerar immunförsvaret olika hos olika personer? Forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet har fått 11 miljoner kronor från KKstiftelsen för att forska om immunförsvaret. I projektet ska de undersöka hur inflammation uppkommer i kroppen till följd av bakterier, virus, trauma eller partiklar. Forskare från olika delar av sjukhuset som normalt inte jobbar tillsammans samarbetar i projektet tillsammans med forskare vid Örebro universitet. Resultaten ska kunna hjälpa till för att till exempel förbättra arbetsmiljön i industrin, förhindra att patienter får inflammatoriska komplikationer efter operationer eller leda till nya behandlingsstrategier för infektionssjukdomar. TANDVÅRD Snabbare tidsbokning med sms När det är dags för dig att komma på ditt planerade tandvårdsbesök hos Folktandvården finns det nu möjlighet att få erbjudande om tid via sms. Det enda du behöver göra är att godkänna att Folktandvården skickar sms till ditt mobilnummer. – Vill du ha tiden som skickats svarar du på sms:et. Vill du inte låter du bara bli att svara, säger Susanne Englund, verksamhetschef på Folktandvårdens kundcenter. – Det är en bra service och väldigt enkel att använda, tillägger hon. KVINNORS HÄLSA Viggo Sköldebrink slår på ett lekfullt leende så att mamma och pappa fnissar när de tar bilder av sonen bredvid Peter ”Foppa” Forsberg. Peter ”Foppa” Forsberg och de andra spelarna i Tre Kronor Legends och spelare från Örebro Hockey kom till Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, i september för att skriva autografer till barnen. Sixten och Maja Lindberg Gran passade på att ta bilder på sig själva tillsammans med Foppa. – Det var kul, säger Sixten. – Vi supportar Foppa, för han stöttar barncancerfonden, säger Sixtens mamma. Lex Huynh, 3 år, visar en liten bil för Peter ”Foppa” Forsberg och får sen en autograf. Andreas Ohlin, som är barnläkare och verksamhetschef på barn- och ungdomskliniken, passade på att tacka Tre Kronor Legends och Örebro Hockey för att de kom. – De hörde av sig till oss för att se om de kunde göra något för barnen när de var i Örebro, säger Andreas Ohlin. TEXT OCH FOTO: kristin lundström Förbättrad förlossningsvård Regionstyrelsen förstärker hälso- och sjukvårdsverksamheten med 14,7 miljoner kronor för att förbättra förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Det är en följd av Sveriges Kommuner och Landstings överenskommelse med staten om förlossningsvård och kvinnors hälsa. 6 Tebladet nummer 8, 2016 Patienter får hörseln tillbaka på USÖ Sedan september 2011 kan vuxna med grav hörselnedsättning eller dövhet få cochleaimplantat inopererade på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ. Nu har man passerat 100 operationer. Hörseln är det enda sinne som med teknisk hjälp kan återskapas. Ett cochleaimplantat kan ge personer med grav hörselnedsättning eller dövhet möjligheten att uppfatta ljud och tal. Utrustningen består av en inre del i form av en ljudmottagare som ligger försänkt i skallbenet och en elektrod som opereras in i snäckan för att där stimulera hörselnerven direkt med ett mönster av elektriska Ulrica Thunberg impulser. Utanpå huden sitter en sändare och magnet samt en yttre ljudprocessor som till utseendet liknar en hörapparat och bärs bakom örat. – Innan vi började med de här operationerna fick vi remittera patienterna till Stockholm, men vi ville kunna ge länsinvånarna sin operation och rehabilitering här på hemmaplan. Sedan 2012 opererar vi patienter från Värmland också, och nu gör Regina Göransson vi runt 20 till 25 operationer per år, berättar Ulrica Thunberg, kirurg på Öron-, näs- och halskliniken. – I Örebro finns väldigt många med grav hörselnedsättning, så det finns ett bra patientunderlag, säger Regina Göransson, enhetschef på Audiologiska mottagningen på USÖ. De personer som är aktuella för att få cochleaimplantat på USÖ är vuxna personer med så grav hörselnedsättning att hörapparaten inte längre räcker till. Ett av grundkraven för att få opereras är att man någon gång har hört så att man har ett hörselminne Innan en patient kan komma ifråga för att få ett cochleaimplantat görs omfattande hörselutMaria Löfgren redningar. – Vi har ett speciellt team med personal från olika kliniker som jobbar med de här patienterna före, under och efter operationen. Teamet består av audiologer, audionomer, ingenjörer, kirurger, kurator, koordinator och logoped, berättar Maria Löfgren, som är överläkare på Audiologiska kliniken. Operationen tar cirka tre timmar och de allra flesta kan gå hem dagen efter. Efter cirka fyra veckor, när läkning skett, får patienten komma till Audiologiska kliniken för inkoppling. Elektrodens olika ljudkanaler ställs in och patienten får också höra ljud, till en början på låg nivå. Sedan krävs åtskilliga återbesök och hörträning för att ställa in rätt nivåer och finjustera ljudprocessorn. Bättre livskvalitet – För den som blivit opererad krävs en lång träningstid. Första gången kanske man inte hör utan bara känner av ljuden. Ju längre tid man varit döv, desto längre tid tar det att höra igen. Hörselminnet är kort och man hör inte med öronen, utan med hjärnan. Man får därför lära sig att det där är ljudet av en bildörr, det där är ljudet av steg på övervåningen och så vidare. Vi brukar säga att man får räkna Sedan september 2011 kan patienter med grav hörselnedsättning eller dövhet få cochleaimplantat inopererade på Universitetssjukhuset Örebro. med att ägna minst tre månader på heltid åt att träna på att höra. Ju mer man använder sitt cochleaimplantat, desto bättre blir man på att höra, säger Maria Löfgren. Det går inte att på förhand säga vilken hörselnivå man kan uppnå. För vissa handlar det om att förstå tal, medan det för andra endast blir varseblivningsljud. Innan operationen pratar man noga igenom vad som kan vara realistiska förväntningar. – De allra flesta upplever på sikt en förbättrad hörselförmåga och att de kan göra saker som de tidigare inte har kunnat göra. Det kan handla om vardagliga saker som exempelvis att prata i telefon eller att kunna gå upp i arbetstid om man är i arbetsför ålder. Många av våra patienter säger att de har fått en bättre livskvalitet efter operationen, berättar Regina Göransson. text: victoria rydergård foto: kristin lundström Tack vara cochleaimplantatet kan Reijo höra igen – Tidigare kunde jag inte hänga med när folk pratade. Nu är jag människa igen, konstaterar Reijo Puranen. I maj i år var han den hundrade patient som fick ett cochleaimplantat inopererat på USÖ. Den avancerade utrustningen har gett honom möjligheten att uppfatta ljud och tal igen. – Det är jättehärligt, säger Reijo. Innan operationen hörde han inget på sitt vänstra öra. Hörseln hade han förlorat i samband med en olycka. – Jag var aldrig nervös inför operationen. Eftersom jag inte hörde något alls på örat innan så kunde det ju knappast bli sämre, säger Reijo Puranen och skrattar glatt. När cochleaimplantatet kopplades in kändes det först lite konstigt. Jag hör dig men vad är det du säger? Audiologiskt forskningscentrum söker barn mellan 7 och 12 år Vi söker barn som har normal hörsel, pratar svenska och som inte har några konstaterade lyssnings- eller uppmärksamhetsproblem. Vill du och ditt barn delta i forskningsprojektet? För intresseanmälan och mer information besök vår hemsida www.regionorebrolan.se/audf – I början fattade jag inte vad det var för ljud jag hörde. Jag har fått lära mig allt eftersom och jag får lära mig att känna igen nya ljud hela tiden. Att plötsligt höra köksklockans tickande, eller att kunna höra skogens ljud när jag är ute i skogen tillsammans med min fru är helt fantastiskt. Jag är verkligen jättenöjd, berättar Reijo Puranen. Reijo Puranen är den hundrade patient som fått ett cochleaimplantat inopererat på USÖ. Nu kan han uppfatta ljud och tal igen. foto: kristin lundström victoria rydergård Dags att skicka in ansökan om naturstipendium Nu är det dags att ansöka om Ungdomens naturstipendium. Stipendiet på 10 000 kronor delas ut av Vilt- och naturvårdskommittén inom Region Örebro län och kan sökas av ungdomar upp till 18 år. Ansökan kan göras enskilt eller i grupp, genom grundskola, förskola, naturskyddsorganisation eller annan förening. Du kan också nominera någon eller några. Stipendiet delas ut till ungdomar boende i Örebro län. Den naturskyddsinsats som kan motivera stipendiet ska vara genomförd eller pågående samt omfatta åtgärder/projekt utförda inom Örebro län. För information kontakta kommitténs sekreterare Åsa Wistrand, 072-546 01 05. Du kan också läsa mer på www. regionorebrolan.se/natur. Senast den 1 november måste ansökan ha inkommit. foto: anna ahnér Ruben Ahnér fick Ungdomens naturstipendium år 2013 för sin biodling. Tema: Förebygga självmord Tebladet nummer 8, 2016 7 Det går att förhindra att människor tar sina liv Självmord, eller suicid, som det också kallas, är ett folkhälsoproblem. Arbetet för att förebygga självmord måste ske överallt i samhället. På de här temasidorna handlar det om hur man kan försöka förebygga att människor tar sina liv. – Vi som arbetar inom psykiatrin jobbar för att förbättra omhändertagandet av patienter som söker sig till psykiatrin och vi har blivit bättre på att upptäcka riskpatienter. Många av dem som tar sitt liv har inte varit i kontakt med psykiatrin, så där måste vi jobba brett i samhället, säger Birgitta Johansson Huuva, som är psykiatrichef. Hon har varit med och tagit fram Region Örebro läns handlingsplan för att minska antalet människor som tar sitt liv. – Det finns en föreställning i samhället att man inte kan påver- ka eller hindra någon som vill ta sitt liv. Men det går visst. Planen är viktig eftersom den framhåller samverkan med flera aktörer, som kommuner, kronofogden och arbetsförmedlingen för att kunna arbeta brett på flera nivåer i samhället. Det har inte funnits en sådan plan och samordning tidigare, säger Birgitta Johansson Huuva. Ständigt arbete Inom den psykiatriska vården arbetar personalen ständigt med att försöka bli bättre på att upp- täcka patienter som riskerar att ta sitt liv. – Psykiatrin arbetar ständigt med att bli ännu bättre. I Örebro län har psykiatrin blivit bättre på att förebygga självmord. Hela samhället måste dock få mer kunskap för att bli bättre på att se signalerna för många som tar sitt liv har inte ens sökt sig till vården. Man ska tänka ”Jag kan göra något”, säger Birgitta Johansson Huuva. text och foto: kristin lundström Birgitta Johansson Huuva, psykiatrichef. Ingen ska behöva dö på grund av okunskap Hon kallar det för suicid, inte självmord. Det är ett samhällsproblem, och det går att förebygga. – När antidepressiva läkemedel ökade, minskade antalet suicid i hela världen. Idag finns en global uppmaning från WHO att arbeta med suicidprevention så att den positiva utvecklingen kan fortsätta. Det går att göra mer, säger Tabita Björk, som forskar om suicid, på Universitetssjukvårdens forskningscentrum. Hon är också delaktig i de kunskapshöjande insatser som Psykiatrin i Region Örebro län genomför. Våga prata om det Att hon kallar det för suicid, istället för självmord, beror på att många tycker självmord låter som ett brott. – Suicid är latin och betyder att döda sig själv, förklarar hon. Det finns myter kring suicid som gör att många är rädda för att fråga om någon har suicidtankar eller planer. Men forskning visar att det har en läkande effekt – att få berätta för någon som har tid att lyssna. – Människor som funderar på att ta sitt liv har ofta en svår psykisk smärta som kan upplevas som outhärdlig och då behöver de hjälp att ta sig igenom. Det är svårt att tänka logiskt och hitta sina problemlösningsstrategier när man till exempel är djupt deprimerad och suicidal, säger Tabita Björk. Vad behövs för att minska antalet suicid? – I samhället behöver vi höja kunskapen bland alla som arbetar med människor för att så många som möjligt ska känna igen varningssignalerna för suicid. Det skulle egentligen behövas ett informationsarbete som liknar strokekampanjen, säger Tabita Björk. Det finns forskning som visar hur hälso- och sjukvården kan minska risken för suicid. – Det är viktigt med en noggrann psykiatrisk utredning och att behandla grundsjukdomen. Läkemedel, ECT* och KBT* eller annan psykoterapeutisk behandling kan minska suicidbeteenden. Men allra viktigast, som forskare och kliniker i Europa framhåller allt mer, är att vården tar ett inifrån-perspektiv, lyssnar lyhört, behandlar patienten som expert och möter den jämlikt och tillsammans med patienten försöker förstå problematiken, säger Tabita Björk. Kunskap viktig När människor berättar att de funderar på att ta sitt liv finns chans att ingripa. Men ibland är det svårt att förutsäga. En person kan bli väldigt lugn efter att ha bestämt sig för att ta sitt liv. Andra gör avslut, träffar vänner, ger bort sina saker. – Agerar någon så ska man fundera, särskilt om personen plötsligt verkar må bättre efter att ha varit inlagd i psykiatrin eller efter andra traumatiska svårigheter eller förluster. Det är inte lätt, men ingen ska behöva ta sitt liv i brist på kunskap eller behandling. Utbildning har påbörjats inom olika delar av Örebro län, och medvetenheten höjs gradvis. Varje liv som släcks är en tragedi och förlust som påverkar många i omgivningen. Just nu pågår det här arbetet i hela världen för det går att förebygga och vi alla kan vara medmänniskor som gör skillnad, säger Tabita Björk. Vad kan man som anhörig eller vän göra om man ser att någon mår dåligt? – Det är viktigt att våga fråga och lyssna på svaren. Det kan vara svårt att höra någon säga att den inte vill leva, men försök vara icke-dömande. Ge jag budskap: Jag blir orolig. Säg, att nu ska jag stötta dig att hitta hjälp, jag kan följa med dig dit. Jag tänker inte lämna dig. Det är också viktigt att förmedla trygghet och hopp, för livet kommer inte alltid att vara så jobbigt. Så småningom kan det bli annorlunda. – De flesta som överlever ett suicidförsök är efter en tid glada att de överlevde, säger Tabita Björk. Även om inte personen vill söka hjälp, så kan man som anhörig eller vän kontakta hjälporga- Tabita Björk forskar och sprider kunskap om suicid. Hon ser suicid som ett samhällsproblem och där kan vi alla göra något för att hjälpa till. nisationer så att man själv kan få råd och stöd – för det är oerhört krävande att stå bredvid. – Trots att psykiatrin brottas med personalbrist ska man veta att det finns otroligt duktig personal inom psykiatrin som gör ett fantastiskt livräddande jobb. Statistiken för Örebro län visar att allt färre tar sitt liv under pågående vård. Vi kan också se en viss minskning i antal suicid i vårt län, vilket är väldigt positivt, säger Tabita Björk. Text och foto: Kristin Lundström * ETC är elbehandling. KBT är kognitiv beteendeterapi. 8 Tema: Förebygga självmord Det vi inte pratar om Tebladet nummer 8, 2016 ”En självmordsbedömnin Varje år tar cirka 1 600 människor i Sverige livet av sig. Trots att det är ungefär fyra självmord om dagen är det inget vi pratar om. Maher Khaldi är överläkare på avdelning 2, psykiatrisk akut- och heldygnsvård på USÖ. I sitt arbete träffar han många med självmordstankar. – För femton år sedan var det ännu fler som begick självmord. Då var det över 2 200 som tog livet av sig varje år. Att antalet självmord i Sverige per år har gått ner beror till viss del på att vi skriver ut mer antidepressiv medicin. De antidepressiva medicinerna har också utvecklats och blivit bättre. De äldre preparaten var svårare att ordinera. De gav större biverkningar än dagens preparat och då orkade patienterna inte fortsätta att äta dem, säger Maher Khaldi, överläkare på avdelning 2, psykiatrisk akut- och heldygnsvård, på Universitetssjukhuset Örebro. Kvinnor gör betydligt fler självmordsförsök än män, men männen lyckas oftare med sina självmordsförsök. – När det gäller ålder på dem som tar livet av sig finns det två grupper där självmord är vanligast, dels bland ungdomar 15-24 år, dels bland dem som är mellan 65-80 år. Vad det beror på finns inget entydigt svar på. Faktorer som ökar risken för ett suicidalt beteende är bland annat depression och schizofreni. 80 procent av dem som tar livet av sig är deprimerade, 10 procent är schizofrena och resterande lider av mindre definierade psykiska sjukdomar, berättar Maher Khaldi. Upprepade försök Har man en gång försökt att ta livet av sig är risken för att man försöker igen stor. ”Under många år var självmord de – När jag mådde som allra sämst ville jag inte leva längre. Självmord kändes som den enda lösningen och frågan var inte om, utan när jag skulle ta livet av mig. Det säger 38-årige Erik Widlund i Kumla. När han var i 25-årsåldern gjorde han sitt första självmordsförsök. Det kom att följas av många, många fler. – Jag har gjort så många självmordsförsök att jag har tappat räkningen. Under många år var självmord det enda jag kunde tänka på. Jag funderade på vilket sätt som var bäst och hur jag skulle göra för att folk i min omgivning inte skulle bli ledsna och besvikna på mig efteråt. Jag planerade till och med att jag skulle göra mig osams med alla så att det skulle bli en lättnad för dem när jag inte längre fanns, berättar Erik Widlund. Varit inlåst Hans självmordstankar och självmordsförsök har gjort att han under långa perioder legat inlagd hos psykiatrin. – Jag har nog legat inlåst någonstans mellan åtta och tolv månader och av den tiden har jag haft dygnet runt bevakning i några med att han ville ta livet av sig. månader. – Jag berättade både för vården och för mina föräldAllt började med en vanlig ”När det var som rar och vänner. Men depression. värst överlevde jag berättade bara – Jag medi- jag enbart för min att jag ville ta livet av mig. Jag sa aldrig cinerades hårt och medici- mors skull. Jag ville när jag skulle göra nerna gjorde inte utsätta henne det. Att jag berättade så att jag fick för det lidande det berodde nog på att det fanns någon del hos självmordstanskulle innebära mig som inte ville dö, kar. Det som fick om jag tog livet av fast samtidigt ville jag inte leva. Jag ville Erik att kommig” inte ha mitt liv som ma på andra det var då, säger han. tankar var när Att bli inlagd såg han som ett läkarna fick honom att inse att ett självmord påverkar så många fler straff, men samtidigt konstaterar Erik Widlund att han inte skulle än den som tar livet av sig. – När det var som värst överlevde ha levt idag om han inte hade fått jag enbart för min mors skull. Jag hjälp av psykiatrin. ville inte utsätta henne för det lidan– Jag var väldigt, väldigt dålig, de det skulle innebära om jag tog så jag behövde ju den där övervakningen, även om jag inte fatlivet av mig, säger Erik Widlund. tade det då. Stress och ångest Han tror att sociala medier har en Ändrade allt stor negativ effekt på människors mående, speciellt på dem som redan mår dåligt. – Man ser hur bra alla andra har det. Vad glada och lyckliga de är. Om man då känner att man inte har det så bra eller är så glad och lycklig som man borde skapar det ännu mer stress och ångest, säger Erik Widlund. Ville inte leva När han mådde som allra sämst var han tydlig mot sin omgivning Efter åratal av självmordstankar och självmordsförsök kom vändningen för lite drygt fyra år sedan. – Jag kände att nu får det vara nog. Jag kan inte må så här dåligt. Jag måste ändra på mitt liv. Min terapeut inom psykiatrin i Hallsberg pratade med mina läkare. Vi började plocka bort medicinerna och i samma veva slutade jag röka, dricka alkohol och äta onyttig mat. Jag såg till att skaffa mig rutiner. Jag började träna. Jag började sova bättre. Jag ändrade allt, för jag visste ju vad som inte funkade. Nu mår Erik Widlund bra och känner sig som en helt ny människa. – Jag är stolt över mig själv. Jag har överlevt, konstaterar han. text: victoria rydergård foto: kristin lundström Det vi inte pratar om! Har du förslag på något ämne som vi borde ta upp i vår serie ”Det vi inte pratar om!”? Vill du dela med dig av din historia? Kontakta oss på tebladet @regionorebrolan.se, märk mejlet med Det vi inte pratar om. Eller ring telefon 019-602 75 47. Tema: Förebygga självmord Det vi inte pratar om Tebladet nummer 8, 2016 9 ng är alltid färskvara” – Det är väldigt vanligt med upprepade självmordsförsök, speciellt bland dem med depressioner och personlighetsstörningar, säger Maher Khaldi. Ett rop på hjälp Kvinnor och män använder sig ofta av olika metoder för att ta livet av sig. – Män tenderar att använda vapen, medan kvinnor gärna tar till tabletter. Det är också betydligt fler män som tar livet av sig genom att hänga sig eller att gasa ihjäl sig med hjälp av bilen. Jag har jobbat i psykiatrin i 23 år och har aldrig varit med om en enda kvinna som har försökt förgifta sig med avgaser från bilen. När det gäller dränkning eller att kasta sig framför tåget är det däremot lika vanligt bland kvinnor som bland män, konstaterar Maher Khaldi. Ett självmordsförsök kan många gånger vara ett rop på hjälp. – Själva suicidtankarna fyller en funktion. Man försöker hitta en lösning på ett problem. Man vet till exempel att tjejer som skär sig gör det för att bota sin egen ångest. När de skär sig får de ett endorfinpåslag som verkar ångestdämpande. Det är samma sak med självmordstankar. Bara tanken på att ta livet av sig kan fungera ångestdämpande. När man mår dåligt och har ångest tror man att döden är bäst. Man upplever döden som det enda rätta. Ungefär 20 000 personer per år i Sverige försöker ta livet av sig och så många som 200 000 har självmordstankar, säger Maher Khaldi. 75 procent av dem som lyckas ta livet av sig har varit i kontakt med sjukvården. – Psykiska sjukdomar är allvarliga och en del är dödliga. Man pratar om en nollvision när det gäller suicid. Det är bra att ha högt uppsatta mål, men en nollvision är i praktiken en utopi. Det finns en stor osäkerhet när det gäller att förutsäga vem som kommer att ta livet av sig och det är viktigt att veta att en självmordsbedömning alltid är en färskvara, säger Maher Khaldi. Låt vården bedöma – När en patient kommer hit med självmordstankar gör vi en bedömning av allvaret och risken för att patienten ska ta sitt liv. Ju högre risk, desto högre övervakning. Oftast är högrisken flyktig och varar bara i några dagar och den emotionella stormen avtar med tid, tillägger han. Att veta om man ska söka hjälp för sina självmordstankar eller inte kan vara svårt. – Om självmordstankarna inte går över, om man har svårt att hantera situationen eller om man är deprimerad behöver man söka hjälp i vården. Man kan till exempel vända sig till en vårdcentral som kan ge vägledning till vidare hjälp. Är läget akut kan man kontakta psykiatrins akutmottagning och låta oss göra en bedömning, säger Maher Khaldi. text: victoria rydergård foto: kristin lundström Här kan du söka hjälp för självmordstankar: Om du mår mycket dåligt och känner att du inte orkar mer ska du söka hjälp direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112. Det kan vara bra att be någon följa med dig. Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Psykiatrins akutmottagning på Universitetssjukhuset Örebro har öppet dygnet runt veckans alla dagar. Du når mottagningen på telefonnummer 019-602 56 00. Det finns också olika telefonjourer du kan prata med helt anonymt. Nationella Hjälplinjen. Alla dagar klockan 13-21, telefon 020-22 00 60. Jourhavande medmänniska. Alla dagar klockan 21-06. Telefon 08-702 16 80. Mind Självmordslinjen. Chatt och telefon dygnet runt. Tjänsten bemannas av volontärer som ger medmänskligt stöd. Telefon 90101. et enda jag kunde tänka på” Erik Widlund har gjort så många självmordsförsök att han har tappat räkningen. Efter åratal av självmordtankar och självmordsförsök kom vändningen för lite drygt fyra år sedan. Nu mår han bra igen och känner sig som en helt ny människa. 10 Tema: Förebygga självmord Tebladet nummer 8, 2016 Handlingsplan stärker självmordsförebyggande arbete Självmord och självmordsförsök är ett betydande folkhälsoproblem i vårt län. Det vill Region Örebro län råda bot på. Nu har Regionstyrelsen godkänt en handlingsplan för att minska den psykiska ohälsan och stärka det förebyggande arbetet kring självmord. – Som ett led i vår strävan att minska antalet självmord i Örebro län har vi tagit fram en handlingsplan med åtgärder på både kort och lång sikt. Det är en bred plan som både riktar sig inåt i organisationen, men också ut i länet. Fokus ligger på att involvera nyckelaktörer, men också på att få till en ökad kunskapsspridning, säger Jenny Steen (S), ordförande i Region Örebro läns fokusberedning för somatisk och psykiatrisk specialistvård samt högspecialiserad vård. Öka tillgängligheten Redan i år lägger regionstyrelsen in tre miljoner kronor för att komma igång med arbetet. Handlingsplanen tar bland annat upp behovet av att öka tillgängligheten till insatser för personer med psykisk ohälsa. – Vi har tryckt extra på att vi behöver införa någon typ av mobilt team som kan möta patienterna i deras vardag. Teamet ska bestå av personal från både psykiatrin och från närsjukvården. Vi tror att många av de här patienterna ligger i gränslandet. En hel del av dem har kontakt med psykiatrin sedan tidigare, men det finns också de som inte alls har haft någon kontakt med hälso- och sjukvården och dem är det viktigt att vi fångar upp, säger Jenny Steen. Mobilt team Tanken är att ett mobilt team ska vara ett komplement för de patienter som behöver tät öppenvård snarare än akut slutenvård. Genom de snabba insatser som de mobila teamen möjliggör är målsättningen dels att minska antalet självmord, dels att stärka insatserna för personer som gjort ett självmordsförsök. Dessutom skulle de mobila teamen också kunna fungera som ett stöd för drabbade och närstående vid trau- Regionstyrelsen har godkänt en handlingsplan för att minska den psykiska ohälsan och stärka det förebyggande arbetet kring självmord. Redan i år lägger man in tre miljoner kronor för att komma igång med arbetet. matiska händelser. Hur de mobila teamen ska utformas och vilka resurser som krävs för ett genomförande ska nu utredas. – Senast vid utgången av oktober ska ett förslag presenteras, säger Jenny Steen. Handlingsplanen pekar ut sam- manlagt sju fokusområden. • Involvera nyckelaktörer • Insatser för ökad samverkan • Organisera hälso- och sjukvård och utbilda personal • Öka tillgängligheten till professionella insatser • Ta vara på det civila samhäl- lets engagemang • Höjd kunskapsnivå • Kunskapsutveckling text: victoria rydergård foto: kristin lundström Viktigt med stöd för anhöriga Till Monica Winnberg Buhr ringer både anhöriga och människor som funderar på att ta sitt liv. Hon jobbar som volontär för Riksförbundet för Suicidprevention och efterlevandes stöd, SPEC. I arbetet svarar hon bland annat i stödtelefon och träffar människor som förlorat en anhörig. Hon har också varit delaktig i Region Örebro läns arbete med vårdprogram för suicidnära arbete och handlingsplanen för suicidprevention. – I varje län skulle det behövas en jourbil som man kan ringa om man funderar på att ta sitt liv, eller för att hjälpa att stötta om en anhörig tagit sitt liv, säger Monica Winnberg Buhr. Ofta känner anhöriga skuld och skam när någon nära har tagit sitt liv. – Jag brukar säga att man kan ha psykisk funktionsnedsättning, skavsår eller diabetes samtidig, men det är skambelagt att ha en psykiatrisk diagnos. Inget av det borde vara något att skämmas för. Men att ta sitt liv är något vi inte pratar om, säger hon. Monica Winnberg Buhr tycker att man måste prata om det. – Vi borde börja prata tidigt om att man kan må dåligt. Jag träffar ganska ofta barn och unga som säger att de inte orkar med, berättar hon. Om man känner någon som ser ut att må dåligt kan man fråga: – Hur mår du? Ofta får man svaret ”bra”. Då brukar jag fråga: Och hur mår du egentligen? Det är då de brukar berätta, säger Monica Winnberg Buhr. TEXT och FOTO: Kristin Lundström SPEC telefonjour Telefonjouren har öppet klockan 19-22 varje vardag på telefonnummer 08-34 58 73. Den är till för dig som är närstående till någon som tagit sitt liv. SPEC är ett riksförbund som arbetar lokalt, regionalt och nationellt för att öka kunskapen om suicid som ett samhälls- och folkhälsoproblem samt motverka fördomar och tabun. Vinn böcker av Tebladets krönikör Lotta Thorsén Tebladet lottar ut fem exemplar av ”Aldrig som hon”. Namn: ......................................................................................................... Adress: ........................................................................................................ Postnummer och ort:.................................................................................... Telefon:........................................................................................................ Skicka in talongen till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro senast 18 oktober. Märk kuvertet ”Aldrig som hon”. Vinnarna meddelas personligen. ”Aldrig som hon” är en roman som handlar om det som är svårt i livet. Om övergrepp, kärlekslöshet och självmordsförsök. Men boken innehåller också hopp. Det går att ta sig ur det mörka som gör ont. Monica Winnberg Buhr tar ofta emot samtal från människor som förlorat en närstående eller människor som funderar på att ta sitt liv. 11 Tebladet nummer 8, 2016 Vi bygger framtidens vård Under åren 2016-2020 bygger vi en ny sjukhusbyggnad, H-huset, vid Universitetssjukhuset Örebro. När huset står klart ska delar av länets högspecialiserade vård flytta in ljusa, moderna och funktionella lokaler. H-huset är ett mycket stort byggprojekt som pågår medan ordinarie verksamhet är igång. Var försiktig kring arbetsområdet. Se slutresultatet och följ utvecklingen på www.regionorebrolan.se/H-huset Region Örebro län på Seniorfestivalen Lördag den 8 oktober på Conventum Arena Få munhälsotips av Folktandvården • Utför en enkel aktivitet i vår monter, så bjuder vi på en tandborste • Boka ett kostnadsfritt munhälsosamtal direkt i vår monter eller på regionorebrolan.se/munhalsosamtal • Få personliga råd och tips för din munhälsa • Prova olika produkter för munsköljning Har du frågor om din hörsel? Vi på Audiologiska kliniken finns för dig som har hörselrelaterade problem • Information om hur hörselrehabilitering går till • Personliga råd och tips om hörselstrategier i vardagen Hjälp jag har fått gula fläcken! På Syncentralen kan vi underlätta och möjliggöra ett bra vardagsliv för dig som fått åldersförändringar i gula fläcken (makula) Läs mer på orebro.se • Information om olika hörhjälpmedel 12 Porträtt Region Örebro län har drygt 9 000 anställda, fördelat på fler än 200 yrken. Här får du möta en av dem. Tebladet nummer 8, 2016 Karin Brunér har jobbat som audionom i tio år. Hon tycker att det bästa med jobbet är när hon kan hjälpa människor till en bättre vardag och tillbaka till ett socialt liv. Hon rekommenderar gärna sitt yrke till andra. – Det är ett jätteroligt yrke som många inte ens vet att det finns. Audionom: Ett yrke med framtiden för sig Slumpen gjorde att hon började plugga till audionom. Efter tio år i yrket är Karin Brunér fortfarande nöjd med sitt yrkesval. – Jag har alltid varit intresserad av människokroppen och började först att plugga till sjukgymnast. När jag hade läst ett år hittade min mamma en annons om utbildningen till audionom. Jag tyckte att det lät jättekul med blandningen av kropp och teknik, sökte utbildningen och kom in, berättar Karin Brunér. Hon jobbar som audionom på Audiologiska mottagningen på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, och träffar dagligen människor som har besvär med sin hörsel. Hur ser en vanlig dag på jobbet ut? – Det är väldigt olika. Det beror på om man har nybesök, utprovningsbesök, återbesök eller jourbesök. Det händer också att jag sitter i rådgivningstelefonen eller att jag handleder studenter. Man kan säga att som audionom jobbar man bland annat med att göra hörselprov och anpassa hörapparater. Jag jobbar med rehabilitering och min uppgift är att hjälpa till att göra det bästa av vardagen för personer med hörselnedsättning. Vad är det bästa med ditt jobb? – Det är när jag känner att jag kan hjälpa mina patienter till en bättre vardag och tillbaka till ett socialt liv. En del personer som hör dåligt isolerar sig och slutar delta i aktiviteter de tidigare deltagit i för att de inte alltid hör vad som sägs och inte vill fråga om. Att då kunna göra nytta och hitta hjälpmedel som gör att de får sitt sociala liv tillbaka igen är fantastiskt. Vad är det sämsta med jobbet? – Det är att det kan vara ganska stressigt. Varje möte kräver mycket och man vet inte innan vem man har framför sig och hur lång tid besöket kommer att ta. Det är ont om audionomer och kö för att komma hit, men hur vi än jobbar blir köerna inte mindre. En hörselnedsättning läker inte, utan de patienter som kommer hit behöver ju komma tillbaka med jämna mellanrum samtidigt som det hela tiden kommer nya. Det gör att köerna inte minskar. Vilka är de största utmaningarna i ditt jobb? – Det är att hitta rätt hjälpmedel till individen. Även om två personer får samma resultat på ett hörselprov kan de behöva helt olika hjälpmedel för att vardagen ska fungera. Har man gått länge utan att höra krävs det tillvänjning och alla har olika förutsättningar. – När jag började som audionom väntade många med att skaffa hörselhjälpmedel in i det sista. Nu upplever jag att man söker hjälp tidigare. Jag tror att det beror på att tekniken har gått framåt. Hörapparaterna har blivit mindre och bättre och eftersom folk ständigt går runt med hörlurar i öronen är det inte lika stigmatiserande längre att behöva ha hörapparat. Det gör mitt arbete enklare. Tidigare kunde det vara en utmaning att få folk att våga prova en hörapparat. Vilka egenskaper är viktiga för en audionom? – Att man kan lyssna på personen man har framför sig och att man är intresserad av människor och av teknik. Den tekniska utvecklingen inom området går fort. Skulle du rekommendera andra att utbilda sig till audionom? – Ja, absolut! Det är ett jätteroligt yrke som många inte ens vet att det finns. text: victoria rydergård foto: kristin lundström Vill du bli audionom? Audionomer arbetar med människor som har besvär med sin hörsel. De utreder och bedömer hörselbesvären, provar ut hörselhjälpmedel och hjälper till med hörselträning. Om en undersökning visar att patienten har en hörselnedsättning ordinerar audionomen lämpliga hjälpmedel. I arbetet ingår att prova ut hjälpmedlen, till exempel hörapparat, och lära ut hur de ska användas. Den tekniska utvecklingen inom området går fort och audionomerna måste hålla sig uppdaterade. Audionomer utbildas på Audionomprogrammet inom högskolan. Utbildningen är tre år och ges på flera studieorter runt om i landet, bland annat på Örebro universitet. Arbetsutsikterna för audionomer är goda. Arbetsmarknaden kännetecknas idag av liten konkurrens för nyexaminerade audionomer. Efterfrågan är stor genom en allmänt ökad efterfrågan på hörselvård. Efterfrågan förutspås fortsätta öka. De främsta orsakerna är att de åldersgrupper som har störst behov av hjälp med sin hörsel kommer att utgöra en större andel av befolkningen. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör också att fler människor rehabiliteras. Tebladet nummer 8, 2016 Hjälp för den som är döv eller hör dåligt En person som är döv eller hör väldigt dåligt kan få en sorts hörapparat inopererad i örat. Då kan de höra lite ljud och tal. En del sitter inne i örat och en del sitter utanpå örat som en vanlig hörapparat. Det kallas Cochleaimplantat. På Universitetssjukhuset i Örebro har man nu opererat 100 personer. Varje år opereras ungefär 20-25 personer här i Örebro. Förut fick de som skulle opereras åka till Stockholm. Men det är bättre att göra det här så att de slipper resa så mycket. De som kan få en sådan här hörapparat i Örebro är vuxna personer över 18 år som hör så dåligt att de inte kan ha en vanlig hörapparat. De måste ha hört någon gång så att hjärnan kommer ihåg hur det låter när man hör. Innan och efter operationen får personen gå på många undersökningar så att allt ska bli rätt. Operationen tar ungefär tre timmar. Efter fyra veckor får patienten komma tillbaka och sätta på hörapparaten. Träna på att höra De som har blivit opererade måste sen träna för att förstå vad det är de hör. Det kan ta flera månader innan de förstår vad de hör. Många patienter tycker att de får ett mycket bättre liv när de kan höra igen. Nu kan du söka Ungdomens naturstipendium Ett stipendium är en summa pengar som du får för att du har gjort något bra. Vem kan söka det här stipendiet? • • • • Den som har gjort någonting bra för naturen i Örebro län. Och som bor i Örebro län. Och är under 18 år. Man kan söka i grupp eller ensam. Det kan också vara till exempel en skola, förskola eller förening som söker. Vet du någon som har gjort något bra för naturen kan du söka stipendiet till den personen eller gruppen. Det kallas att nominera någon. Om du vill fråga om det här kan du ringa till: Åsa Wistrand, 072-546 01 05. Du kan läsa mer på: www.regionorebrolan.se/natur Lättläst Ta livet av sig Ibland mår en del personer så dåligt att de inte vill leva längre och försöker ta livet av sig - döda sig själv. Ungefär fyra personer tar livet av sig varje dag. Ändå pratar vi inte så mycket om det i vardagen. Förut var det ännu fler som tog sitt liv men idag finns bättre mediciner som du kan få om du mår dåligt. Det är vanligare att kvinnor försöker ta sitt liv. Men det är fler män som verkligen dör när de försöker ta sitt liv. Många försöker utan att dö Många fler än de som dör försöker ta sitt liv. Men många av dem vill inte dö på riktigt utan det är ett sätt att försöka få hjälp. Ännu fler tänker att de skulle vilja ta sitt liv men kanske inte försöker. Två grupper är vanligast Ungdomar mellan 15-24 år och äldre som är 65 till 80 år. Varför det är så vet man inte. De allra flesta som tar livet av sig är deprimerade. När du är deprimerad är du mycket ledsen under en ganska lång tid. Du tycker inte att något är roligt och att livet inte har någon mening. På vilket sätt tar människor livet av sig? Män använder oftare vapen, till exempel en pistol. Eller använder sin bil och andas in avgaserna. Fler kvinnor tar medicin för att dö. Både män och kvinnor dränker sig eller ställer sig framför ett tåg. När ska man söka hjälp? Om du inte kan sluta tänka på att du vill ta ditt liv eller om du är mycket deprimerad ska du söka hjälp. Du kan prata med de som jobbar på en vårdcentral. Är det jättebråttom kan du ta kontakt med psykiatrins akutmottagning. De har alltid öppet. De har telefonnummer 019-602 56 00. Du kan också ringa larmnumret 112. Vill du få hjälp hur du ska göra kan du också ringa telefonnumret 1177. Kontakt för lättläst: Lena E. Hagsten, telefon: 019-602 73 52, e-post: [email protected] Texttelefon 019-670 25 77 13 14 Aktuellt KRÖNIKAN Tebladet nummer 8, 2016 roger samuelsson ”Sjukgymnastik för själen” Det är inte ofta jag försöker imponera på mig själv genom att läsa en avhandling. Och skulle det hända så brukar jag fuska mig igenom. Jag brukar läsa sammanfattningen. Abstract, heter det på finare språk. Efter det brukar jag leta på själva forskningsfrågan. Sen brukar jag snabbt bläddra fram till sidan 219. För där nånstans brukar slutsatser utifrån forskningsfrågan finnas att läsa. Tar man sig igenom den kan man snabbt hoppa fram till sidan 235. Här brukar man hitta forskarens diskussion, reflektion och analys kring själva forskningsresultaten. Ja så har man fått en liten snabb överblick av det hela. Man kanske inte kan säga att man är helt insatt. Men man kan säga att man tagit del av en avhandling. För några år sedan tog jag med stort intresse del av en sådan avhandling.”Vilsenhetens epidemiologi. En religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa”, av Cecilia Melder (Uppsala 2011). Egentligen kan den något avancerade rubriken sammanfattas med Arvid Carlssons ord, 2000-års nobelpristagare i medicin: ”Ingenting är så bra för hälsan som att känna att livet är meningsfullt och att varje dag innebär något nytt”. Det är väl heller inte en tillfällighet att det är just det citatet Melder avslutar sin avhandling med. Existentiell hälsa kan låta flummigt. Men det handlar om ”sjukgymnastik för själen” säger Cecilia Melder i en intervju till UNT.SE. Det är en tänkvärd avhandling som väcker frågor om vad som ger bättre hälsa. Sverige anses vara ett av världens friskaste länder. Ändå visar statistiken på ökad psykisk ohälsa i stora delar av populationen. Kanske finns det en djupare vilsenhet som söker efter en känsla av helhet och sammanhang. Världshälsoorganisationen WHO har pekat på åtta olika byggstenar för existentiell hälsa: Hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och gemenskap. Den här krönikan ger inte utrymme att närmare gå in på dessa. Men summan av kardemumman är att vi kan gå på gym för att träna kroppen. Bara här i Örebro finns ju en uppsjö av olika gym. En del av dessa har öppet dygnet runt. Men var går vi nånstans för att träna själen och underhålla vår ”existentiella grundkondition”? (Melder) Om vi gör allvar av detta så ökar våra förutsättningar att vara bättre rustade att hantera livets många svårigheter och påfrestningar. Det har i varje fall denna forskning kommit fram till. Allt kanske vi inte kan göra själva. Men mycket kan vi göra för att underhålla vår känsla av hopp, harmoni och meningsfullhet. Det kan vara så enkelt som att medvetet söka efter vad som väcker vår förundran. En naturupplevelse, musik, konst eller teater. Men vi behöver också hjälp. Att ta sig mod och börja prata med varandra om vad som ger hopp och mening i tillvaron. ”Allt verkligt liv är möte” skrev religionsfilosofen Martin Buber. Se där, gemenskap skapar sammanhang och sammanhang hopp. Människan är i grunden meningsskapande och meningsbärande. Det är när vi förlorar den riktningen som vi också förlorar oss själva. Varför inte utgå från WHO:s åtta byggstenar och leta efter dessa i våra egna liv. Kanske kan de vara träningsredskap för själen den närmaste tiden som stärker vår existentiella grundkondition. Reumatologiska kliniken 50 år! • Jubileumsföreläsning kl.18.00 Professor Lars Klareskog ”Reumatologins fantastiska utveckling som immunologisk specialitet” • Minimässa • Tårtkalas Anmäl dig senast 3/10 Välkommen att fira med oss! Måndagen 17 oktober Kl. 16-19:30 Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro Reumatologin har genomgått en revolutionerande utveckling. Besök vår minimässa och träffa representanter för reumatologin, rehabilitering och Reumatikerförbundet. Professor Lars Klareskog, Karolinska institutet är en av våra internationellt kända forskare som varit med på resan från rehabiliterande verksamhet till dagens högteknologiska vård. Anmälan till: [email protected] [email protected] Välkommen till den mobila hälsomottagningen i höst Vi kan t.ex. hjälpa dig med vaccination mot säsongsinfluensa och att mäta blodtryck och blodsocker. Du kan också få råd om du vill gå ner i vikt, sluta med tobak eller ändra andra levnadsvanor. På vår webbplats ser du när vi kommer till en ort nära dig. Ring oss gärna i god tid och boka för att vara säker på att få en besökstid. www.regionorebrolan.se/halsovard-pa-vag Tidsbeställning: 019 - 602 30 21 Telefontid: Måndag - fredag, kl. 9.30 - 15.30 regionorebrolan.se/halsovard-pa-vag Vinn böcker av Anna Jansson Tebladet lottar ut fem exemplar av ”Svärmödrar utan gränser” av Anna Jansson. Namn: ................................................................................................ Roger Samuelsson är sjukhuspastor och leg psykoterapeut Ja tack jag vill gärna ha tårta Adress: ............................................................................................... Postnummer och ort:........................................................................... Telefon:............................................................................................... Skicka in talongen till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro senast 18 oktober. Märk kuvertet ”Svärmödrar”. Vinnarna meddelas personligen. Från den 9 novembe r kan du vacc inera dig mot säso ngsinfluensa! Tårtan 15 Tebladet nummer 8, 2016 Helga och Fabian Rosén tycker att barnmorskan Maria Hjärtsjö och hennes kollegor på förlossningen på USÖ tog hand om dem så bra i samband med dottern Märtas födelse och bortgång att de nominerat dem till månadens Tebladstårta. Även efter att de lämnade sjukhuset har Maria Hjärtsjö visat sitt engagemang genom telefonsamtal och möten. ”De har hjälpt oss i vårt sorgearbete” – Att det finns en risk att barnet ska dö tänker man inte på när man är gravid. Man förväntar sig ju att det ska gå bra, säger Helga Rosén. Den 17 mars i år föddes hennes och Fabian Roséns dotter Märta. Glädjen över att ha blivit föräldrar byttes snabbt mot stor sorg. Ett medfött hjärtfel gjorde att dottern inte överlevde. Nu vill Helga och Fabian nominera barnmorskan Maria Hjärtsjö och hennes kollegor på förlossningen på USÖ till månadens Tebladstårta som tack för allt stöd de har fått. – Den hjälp och det respektfulla bemötande vi fick av Maria och hennes kollegor både under förlossningen och efteråt har varit helt fantastisk. Alla här behandlade oss som föräldrar och det var väldigt viktigt, berättar Helga Rosén. Efter bara 40 minuter i livet drabbades Märta av andningsuppehåll. – Maria och hennes kollegors snabba reaktion, hårda arbete och tydliga återkoppling har hjälpt oss i vårt sorgearbete. Maria var handledare till en barnmorskestudent, Janina, och trots den tuffa situationen arbetade de tillsammans som ett bra team, berättar Fabian Rosén. – Alla som jobbar här gjorde verkligen allt vad de kunde och det känns väldigt skönt så här efteråt. Det blir en extra trygghet i vårt sorgearbete att vi vet att alla verkligen har gjort vad de kunde, tillägger han. – Efter vår dotters bortgång fick vi ligga kvar på förlossningen. Vi bemöttes med stor respekt, stort tålamod och mycket kärlek från all personal. Vår dotter fick vara med oss och våra anhöriga fick komma hit och träffa henne. Det var värdefullt för oss att vi inte behövde lämna henne direkt, utan att vi fick klämma, känna, lukta och ta på vår dotter, det man som förälder har väntat på, säger Helga Rosén. Även efter att Helga och Fabian lämnade sjukhuset har personalen visat sitt engagemang. – Både Maria och Janina har ringt efteråt och visat att de bryr sig och vi har haft möten där de har kollat av hur vi mår. Nu tar vi en dag i taget, säger Helga Rosén. Vill visa tacksamhet Även om många känslor väcks till liv av att komma tillbaka till förlossningen vill Helga och Fabian visa sin tacksamhet över Maria och hennes kollegors proffsiga, omtänksamma, respektfulla och engagerade bemötande genom att överlämna en Tebladstårta. – Vi vill med hjälp av tårtan visa hur mycket deras ansträngningar har betytt för oss. Alla som jobbar här har gjort mer än vad som ingår i deras ansvarsområden, konstaterar Fabian Rosén. Överraskad barnmorska Det är en märkbart förvånad Maria Hjärtsjö som tar emot tårta och diplom. – Det här hade jag verkligen inte förväntat mig, säger hon. Att Helga och Fabian Rosén, trots den svåra situation de befinner sig i, tagit sig tid att nominera henne och hennes kollegor till Tebladstårtan betyder mycket. – Det känns verkligen stort. Vi kämpade och gjorde allt vi kunde. Att få uppskattning för det på det här sättet är något som jag kommer att bära med mig för resten av livet. Det är roligt för mig och för hela avdelningen. Vi som jobbar De blev också nominerade till Tebladstårtan Här är övriga nominerade till Tebladstårtan: • Personalen på Affektivamottagningen, av Evakarin Jakobsson. • Personalen inom Vuxenpsykiatrin i Hallsberg, av Patrick Tannerstad. • Soon Ok Sha, överläkare på avdelning 53, TIVA, av Margaretha SköldVarpstuen. • Kirurg Bjarne Lund-Petersen, ortopeden, av Håkan Björndell. • Personalen på akuten på USÖ, av Rose-Marie. • Lovisa, urologsköterska, urologmottagningen Lindesbergs lasarett, av Britt-Marie Jansson. • Olof von Koogler, Hällefors vårdcentral, av Lena Ivarsson. • Sjukgymnast Anna Aggeborn, Hällefors vårdcentral, av Eva JohanssonDuranek. • Mirabela Juresta, specialistläkare, geriatriskakliniken, USÖ, av Lennart Stenegård. • Personalen som bokar in operationer på Karlskoga lasarett, av Victoria Zet- terberg. • Alla läkare och sjuksköterskor på onkologen avdelning 85, av G-B och Arne Sandquist. på ögonkirurgen avdelning 49, USÖ, av Eero Drakhjerta. • All personal på operation, Lindesbergs lasarett, av Håge Högquist. • All personal på strålbehandlingsenheten på USÖ, av Elisabeth Flodström. • Personalen på ortopeden och Per, av Rose-Marie. • All personal på akutvårdsavdelningen på USÖ, av Rolf Axelsson. • All personal på Baggängens vårdcentral, av Birgitta. • Distrikssköterskorna med all personal, Hällefors vårdcentral, av Pirjo. • Anita Elfsten, BVC, Skebäcks vårdcentral, av Thomas Widmark och Karin Nyström. • Doktor Oskar med personal, akuten Karlskoga, av Mona Oskarsson. • Makdoumi Karim och övrig personal här gör ett otroligt bra jobb och det här är en fin utmärkelse, säger Maria Hjärtsjö. text: victoria rydergård foto: kristin lundström TÅRTAN Vem vill du ge en Tebladstårta? Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet. Ta chansen och föreslå någon av Region Örebro läns medarbetare som du tycker har gjort något bra – det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Tänk på att skriva en utförlig motivering, den ligger till stor grund för vårt val. Motiveringen publiceras också på www.regionorebrolan.se. Vinnaren presenteras i nästa länsutgåva av Tebladet som kommer i brevlådorna i slutet på november. Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas. Förslag skickas senast den 18 oktober till Tebladstårtan, Box 1613, 701 16 Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: [email protected]. Märk mejlet med ”Tebladstårtan”. 16 Tävla i kunskap om Region Örebro län. Du hittar svaren i tidningen. 1:a pris flygresa tur och retur för två personer Örebro-Köpenhamn från Örebro Airport och en ryggsäck från Folktandvården. Tebladet nummer 8, 2016 3:a pris övernattning med middag på Elite Stora hotellet och biljetter till Svenska Kammarorkestern 2:a pris Clarion Hotel och teaterbiljetter från Örebro länsteater 4:e pris Nora stadshotell Vinsterna: Förstapriset är en flygresa från Örebro Airport för två personer tur och retur till Köpenhamn, samt en ryggsäck, vattenflaska och tandborstar från Folktandvården Region Örebro län. 6:e pris resekort laddat med 500 kronor 5:e pris Gustavsvik Andrapriset gäller för två personer och består av en övernattning i dubbelrum på Clarion Hotel i Örebro. I priset ingår frukostbuffé samt brunch i hotellets restaurang. Njut av hotellets relaxavdelning med avslappningspool, bastu och träningsrum. Ni får dessutom två biljetter till valfri teaterföreställning på Örebro länsteater. Tredjepriset är en hotellövernattning på Elite Stora hotellet för två personer. I priset ingår frukostbuffé och middag exklusive dryck. Ni får dessutom biljetter till Svenska kammarorkestern för två personer. Fjärdepriset är en övernattning och frukost för två på Nora stadshotell. Tävla i kunskap om Region Örebro län 1 X 2 1. Vilka patienter kan bli hjälpta av att få ett cochleaimplantat? 1) De med synnedsättning X) De med grav hörselnedsättning eller dövhet 2. Hur många i Sverige begår självmord varje år? 1) Cirka 2 800 X) Cirka 1 600 2) De med tandlossning 2) Cirka 5 000 3. Vad kallas den föreslagna regionen för Örebro, Dalarna, Gävleborg, Södermanland, Uppsala och Västmanlands län? X) Region Mellansverige 2) Region Mälardalen 1) Svealandsregionen 4. Från vilken ålder ges vaccinet mot rotavirus? X) Sex veckor 1) Sex månader 5. Vad jobbar en audionom med? 1) Hörselproblem X) Synproblem 2) Sex år Femtepriset är entré för två personer på relaxavdelningen på Gustavsviksbadet i Örebro. I entrépriset ingår fri tillgång till upplevelsebadet och motionsbadet, bastu, solarium, lån av morgonrock, bubbelpool, solterass med mera. Sjättepriset är ett resekort från Länstrafiken laddat med 500 kronor. Vi lottar dessutom ut 50 extrapriser. För att tävla måste du svara rätt på tipsfrågorna – alla svaren finns i tidningen. Skicka tävlingskupongen till Tebladstävlingen, Box 1613, 701 16 Örebro senast den 24 november 2016. Du kan också tävla via webben på www.regionorebrolan.se/tebladet. Rätt svar och vinnare annonseras på www.regionorebrolan.se den 28 november 2016. 2) Tarmproblem Namn:.................................................................... 6. Vem besökte barn- och ungdomskliniken på USÖ i september? 1) Ingemar Stenmark X) Peter Forsberg 2) Anja Pärson .............................................................................. Telefon dagtid:........................................................ 7. Hur mycket mer pengar satsas på förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa? 1) 8 miljoner X) 10,3 miljoner 2) 14,7 miljoner 8. Vilka två vårdcentraler slogs ihop under sommaren? 1) Ängen och Tybble X) Baggängen och Karolina Adress:.................................................................. .............................................................................. 2) Laxå och Askersund