Konsten att rädda liv
“Without you there is no me”
Suicid – en konsekvens av utanförskap?
Ullakarin Nyberg
[email protected]
Suicidforskare, psykiater
Norra Stockholms Psykiatri
Dystert rekord för Golden Gate-bron
2012: 46 människor avled, 118 övertalades att
avstå från att hoppa av polis och andra
VILKA ÄR DE 46?
Mer målmedvetna?
Mer deprimerade?
Bättre förberedda?
Större hopplöshet?
Otur?
Varför väljer man att leva?
Varför suicid?
Biologi: psykisk sjukdom,
personlighet, ärftlighet för suicid
Psykologi: förluster, utanförskap
Sociala faktorer: konflikter, ekonomi
Existentiella faktorer: finns det någon
mening? Varför lever jag?
Kulturella faktorer: rädsla för att prata om
suicid, rädsla för att störa
Suicidtal Sverige
Psykofarmaka Sverige totalt
År 1978-2010 Gunnar Bergendahl leg receptarie
Brain atrophy in depression
Atrophy of the Hippocampus in Depression1
Normal2
1. Bremner JD, et al. Am J Psychiatry. 2000;157(1):115-118.
2. Images courtesy of J Douglas Bremner, MD, Yale University.
Depression2
Cell Proliferation in Prefrontal Cortex
Fler begår självmord i Sverige
Antalet självmord i Sverige ökar för andra året i
rad, visar Socialstyrelsens statistik för 2013.
Under 2011 begick 1 378 personer självmord och
2013 var siffran 1 600 personer. Den största
ökningen syns i åldersgruppen 15-24, och antalet
unga som tar livet av sig har inte varit så många
sedan 1989.
Under förra året tog 176 unga mellan 15 och 24 år
livet av sig.
Suicidtal över livscykeln
Suicidtal Sverige 2012
År
15 – 24
25 – 44
45 – 64
65 +
Män
Kvinnor
106
41
287
107
409
197
270
106
Social och fysisk smärta
Främre cingulära cortex
Social rejection
Eisenberger, N.I., Way, B., Taylor, S.E., Welch,
W.T., & Lieberman, M.D. (2007). Understanding
genetic risk for aggression: Clues from the brain’s
response to social exclusion. Biological Psychiatry,
61, 1100-1108.
OTYDLIGA LIVSMÅL
Den västerländska människans visioner
handlar i många fall om något mer än att
bara leva ett drägligt liv - många vill helt
enkelt leva det ultimata livet.
Självförverkligande, ”lidandefobi”
METOD
1. Kvalitativ förstudie
2. Kvantitativ huvudstudie
Pernilla Omerov
18
HINDER
Väcka tankar på det döda barnet
Orsaka en krisreaktion
Känslig grupp, går inte att kontakta
BRYTA TABUN
82 % tackade ja, svarsfrekvens: 73 %
98 % av cirka 300 frågor besvarade
Totalt: 1446 föräldrar 35-82 år
780 kvinnor (54%)
666 män (46%)
LÄRDOM: det går att prata om suicid,
människor vill berätta
96 % vill att vården tar aktiv kontakt!
Rädsla för suicid
” Det är två sorger i en. Ingen frågar om min son,
ingen nämner hans namn, det är som att han
aldrig har funnits.”
Smittande tystnad, påverkar oss och våra patienter.
Undvikande i vården vanlig: frågar inte om
detaljer, vågar inte stanna kvar och lyssna klart.
Åtgärdsinriktade, lyssnande betraktas inte som en
åtgärd.
En person som överväger suicid
1.
Olösliga problem: Jag klarar inte av det!
2.
Utmattning: Jag orkar inte längre!
3.
Psykisk smärta: Jag står inte ut!
4.
Utanförskap: Jag är alldeles ensam.
VAD VET VI?
Självmord, s-försök, s-planer, s-tankar
1/10/100/1000
De flesta (9/10) som överlever ett
suicidförsök avlider inte p g a suicid
Livsviljan är konstant, viljan att dö är tillfällig
De flesta som tar sitt liv är deprimerade, men de
flesta som är deprimerade tar inte sitt liv
Bekräftande förhållningssätt
Jag tror på dig
Jag vill förstå
Jag har träffat många i din situation
Jag dömer dig inte
Du låter förtvivlad
Jag är glad att du berättar
Lyssna, stanna
ALNÖBRON
It was on the 14th of January 2008, at around 10am, that Jonny went to
Waterloo Bridge in central London feeling distressed and hopeless. He was
approached by a stranger who offered to buy him coffee. “He was very calm
and said ‘Please don’t do this... you can get better. Let’s have a coffee and
we can talk about this,’” says Jonny. “He reminded me of what people do
every day so the normality of it was really inviting.”
Exercise And Enriched Environment
A
B
C
van Praag, et al. Nat Rev Neurosci. 2000:1:191-193
PROFESSIONELL ATTITYD
Välkommen hit, du har kommit helt rätt, jag är säker
på att vi ska kunna hjälpa dig.
Jag kommer att göra allt som står i min makt för att
du ska välja att leva.
Inget lidande varar för evigt, förändring är möjlig.
Jag bryr mig om hur det går för dig.
Någon blir ledsen om du tar ditt liv, det får inte
hända.
Riskfaktorer
Tidigare suicidförsök, antal, metod
Psykisk sjukdom, samsjuklighet
Impulsivitet, aggressivitet, lättkränkthet
Hopplöshet, uppgivenhet, ångest
Utanförskap, ensamhet, förluster
Ärftlighet
Kontinuitetsbrott
Akuta och underliggande riskfaktorer
Skyddande faktorer
Omsorg om barn, andra familjemedlemmar,
vänner
Ett stabilt och stödjande nätverk
Personliga värderingar som motstånd mot
suicidhandling eller religiös tro
Rädsla för kroppslig skada eller lidande vid
suicidhandling
Balans mellan risk och skydd
Vad är det som gör att du väljer att leva?
Vad ger ditt liv innehåll?
Vad tycker du om?
Vad tror du händer när du är död?
Inget samtal kan handla enbart om risker.
Vi kan inte avlägsna livets smärta.
God vård – redskap för att hantera sitt liv
Problemlösning
Frågor suicidrisk
Har du haft tankar på att det skulle vara
bättre om du var död?
Har du haft tankar på att du skulle skada dig
på något sätt?
Har du övervägt att ta ditt liv?
Har du funderat på hur du skulle gå till väga
för att ta ditt liv?
Har du gjort aktiva förberedelser för att ta
ditt liv?
EXISTENTIELLA FRÅGOR
•
•
•
•
•
•
Hoppfullhet/optimism
Förundran
Mening med livet
Tro som resurs
Frid/harmoni
Helhet/integration
VARFÖR LEVER JAG?
DE SMÅ OMSORGERNA
”Två poliser tog hand om oss på bästa sätt. De tog hand
om disken, vi hade precis ätit..”
Ett föräldrapar kom in till akuten med sitt döda barn.
Efteråt sa de att personalen var fantastisk: Vi fick inte
den vanliga landstingsfilten utan en specialfilt. Den var
blå.
LÄRDOM: små omsorger är särskilt betydelsefulla i
svåra situationer, det går att hjälpa med små medel.
Just nu är jag ditt skäl att leva.
Behandling av suicidnära patienter
Helhetsperspektiv, inifrån och utifrån. Två experter.
●Noggranna och upprepade suicidriskbedömningar
●Behandling av underliggande sjukdom, samsjuklighet
●Samverkan med närstående, andra professionella aktörer
●Egenvård, fysisk aktivitet, kost, rutiner
●Hjälp med problemlösning – alternativ till suicidhandling
Vad kan vi påverka? Vad kan vi inte påverka?
Vad bör jag göra? Vad bör någon annan göra?
Varför rutiner och riktlinjer?
”Där var en yngre sjuksköterska som brydde
sig om mig och Ida. Hon flätade hennes hår
när hon låg där. Det var så fint”.
”Rättsläkarstationen skickade (tillsammans
med hennes kläder) även den snara hon hängt
sig i, i en påse märkt "hängsnara".
Stöd till personal efter suicid/s-försök
Psykologisk genomgång - känslor
Retrospektiv genomgång – lärdomar
Vad gjorde jag? Vad önskar jag att jag hade
gjort? Rimligt?
Individuella samtal
Företagshälsovård
Resurspersoner på kliniken
RUTINER
MOTKRAFT
Vi är utrustade med varandra
(Ylva Eggehorn)
Just nu är jag ditt skäl att leva
Min bok
www.nok.se
Ansvarsfrågan
Kan vi förhindra alla självmord?
Nej, alla svåra sjukdomar riskerar att leda till
förtida död.
Alla människor har ett eget ansvar för sitt liv, vi kan
inte ordinera livsvilja eller leva åt någon annan.
Men – vi kan hjälpa människor att välja livet.
