Depressionsbehandling

Att möta den som inte orkar leva
Ullakarin Nyberg
Konsultpsykiater, suicidforskare
Norra Stockholms psykiatri
Centrum för PsykiatriForskning, KI
Är det farligt att må dåligt?



För det mesta helt normalt, hör till livet. “Lidandefobi” i
dagens samhälle.
Farligt att må dåligt utan att ha någon att prata med
Svårt att prata om självmord och psykisk ohälsa - skam
Robert Enke
” Landslagsmålvakten Robert Enkes självmord
skakar Tyskland. Han vågade inte berätta om
sina depressioner, fotbollen var hans liv”.
Tabun
”Ni är rädda för mig
Rädda för att jag ska explodera
Rädda för att jag ska gå sönder som ett
glashus vid minsta beröring
Blickarna som undviker mig känns som
laserstrålar genom mitt hjärta”
Välfärdsproblem
Andelar med låg inkomststandard i olika åldrar Sverige 1982-2012
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
16-84 år
16–24 år
75–84 år
20
12
20
10
10
-2
0
09
-2
0
04
20
08
20
-0
3
20
02
-0
1
20
00
-9
9
19
98
-9
7
96
-9
5
19
19
94
-9
3
19
92
-9
1
19
90
-8
9
19
88
-8
7
19
86
-8
5
84
19
82
-8
3
0
19
Andel (%)
Nybeviljad aktivitetsersättning (n),
per diagnos, 19-23 år
n
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
1995
2000
2005
Johnson et al., 2014
Krav
” Genom att utveckla och stärka ditt självförtroende och din tro på din egen
inneboende förmåga så kommer du lättare att uppmärksamma och ta till dig de
möjligheter som dyker upp, men som kanske hittills har gått obemärkta förbi.”
”Du är ditt eget varumärke. Hitta din unikhet. Fundera på vem du är, vad du
kan och vad du vill. Människor är sociala varelser och genom att hitta de saker
som gör att just du sticker ut, kommer du väcka andras nyfikenhet.
ENSAM ÄR STARK?
Social smärta
Jag vann ju flest grenar av alla, men ändå
åker jag ut. Jag blir förbannad och besviken.
Det är klart att det är surt, fortsätter han.
När han tog farväl kom tårarna.
– Jag var ledsen.
Mattias Sunneborn
Risk för suicid i åldern 15-34 år i relation till
betyg i åk 9, män (Björkenstam et al, 2011)
7
R
i 6
s
k
5
f
ö 4
r
3
s
u 2
i
c
i 1
d
0
0
1
2
3
Betyg åk 9
4
5
Stress och hälsa
Aktivitet
Aktivitet
Återhämtning
Återhämtning
Säkra och osäkra suicid – metod
Annan metod
Föremål i rörelse (X81)/(Y31)
Hopp från höjd (X80)/(Y30)
Skärande, stick (X78)/(Y28)
Kvinnor
Skjutning (X72-X74)/(Y22-Y24)
Män
Dränkning (X71)/(Y21)
Hängning (X70)/(Y20)
Förgiftning (X60-X69)/(Y10-Y19)
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Självmordsguiden.se
”Däremot kan man träna sig och sina tankar
så när du genomför akten, verkar inte
självmordet så konstigt och främmande för
dig och dina tankegångar”.
Skadornas och självmordens andelar av
samtliga dödsfall i olika åldrar 2012
0.35
0.3
0.25
0.2
0.15
0.1
0.05
0
10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84
Olycksfallsskador
Suicid
Avskedsbrev
” Sörj mig inte. Jag lider inte, och det borde inte ni
heller göra. När ni tänker på mig, tänk inte på de
stunder jag missar. Tänk på de fantastiska stunder vi
har spenderat tillsammans – alla mysiga julaftnar
och underbara resor.”
Samverkan!
INDIVID
SAMHÄLLE
•Arbetslöshet/finanskris
•Stigma för psykiska sjukdomar
och suicid
•Tillgång till dödliga metoder
•Tillgång till alkohol, droger
•Diskriminering, mobbing
•Rapportering av suicid i media
•Ensamhet
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ärftlighet och biologi
Personlighetsdrag
Tidigare s-försök
Trauma i barndomen
Psykisk sjukdom
Somatisk sjukdom
Psykosocial situation/kriser
Tillgång till dödliga metoder
Uppföljning inom vården
Kön, ålder, ekonomi, bostadsort, ursprungsland
mm.
• Utanförskap
VÅRD
•
•
•
•
•
Dålig tillgänglighet
Bristande kompetens och rutiner
Dålig kontinuitet och uppföljning
Säkerhetsbrister
Bristande samverkan
Antidepressiva läkemedel
personer 15-19 år i DDD/TIND
45
40
35
30
25
Män
Kvinnor
20
15
10
5
0
91
92
93
94
95
96
97
98
99 2000
1
2
3
4
Gunnar Bergendahl www.infofarm.se
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Suicidriskbedömning: en svår uppgift
Psykisk sjukdom hos 90% av
dem som tar sitt liv
Samtidigt som >90% av
patienter med psykisk
sjukdom inte suiciderar
Ungefär hälften av dem som
dör har kontakt med
psykiatrin, betydligt fler har
kontakt med övrig sjukvård
Berättelsen
Peter Hoeg:
”Jag berättar en historia, och du lyssnar. Vi
möts i berättelsen. Det är berättelsens magi.
Och den har sina egna lagar.”
Det allra svåraste:
”Det allra svåraste var att förklara för mina barn. Hur
förklarar du någonting som du inte själv förstår? Hur
berättar du för en 4-åring att hennes älskade morbror har
tagit sitt liv? Jag kunde inte det. Efter ett år tog jag med
min dotter till graven och försökte förklara för henne vad
som hade hänt. Jag gjorde mitt bästa, trots att jag inte
visste vad jag skulle säga. Jag grät när jag berättade och
min dotter var alldeles tyst. På vägen hem tog hon min
hand och sa: Mamma, jag lovar att jag aldrig ska hänga
mig….”
Rossana Pettersén
15 juli 2017
21
Varför försökte du ta livet av dig?

Separation från partner

Konflikt med partner

Andra problem i relationer

Sociala problem

Sjukdom (psykisk eller fysisk)
Data från WHO/EURO multicentre study on parasuicide 19891992; Schmidtke & al 1996
BODIL MALMSTEN
Ta inte livet av dig
Till unga män, killar och tjejer, flickor som tänker på självmord.
Jag var sjutton år när jag gjorde det.
Jag gjorde det. 17 år var jag.
Jag var så nära döden man kan vara utan att dö men jag dog inte.
Och det är jag glad för.
Jag fick ett liv.
Jag har det fortfarande.
Så jag vet vad jag pratar om och jag säger:
Ta inte livet av dig.
Gör det inte.
Du får inte.
Det är inte ditt liv att ta, ditt liv står på vänt, det finns fast du inte ser det.
Ta inte livet av dig för om du gör det kommer du alltid att vara död.
Just du.
Döden är för alltid.
Varför är det viktigt att prata om självmord?
” Det är två sorger i en. Ingen frågar om min son, ingen
nämner hans namn, det är som att han aldrig har funnits.”
(förälder som miste en son genom suicid)
Smittande tystnad och tabuering, förstärker känsla av
utanförskap.
En person som överväger suicid
1.
Olösliga problem: Jag klarar inte av det!
2.
Utmattning: Jag orkar inte längre!
3.
Psykisk smärta: Jag står inte ut!
4.
Utanförskap: Jag är alldeles ensam.
Berättelsen
Peter Hoeg:
”Jag berättar en historia, och du lyssnar. Vi
möts i berättelsen. Det är berättelsens magi.
Och den har sina egna lagar.”
Aeschi-gruppen
Uppgiften för behandlaren är att tillsammans med patienten nå en gemensam förståelse av hens
suicidalitet. Klinikern ska skapa en terapeutisk relation genom att möta dessa psykiskt plågade
människor på ett icke-värderande och stödjande sätt enligt följande ordning: patientens
berättelse först, diagnostik av eventuell psykisk störning sedan.
Läkartidningen mars 2016, Jan Beskow, Ullakarin Nyberg
Man född 1978
” Långt inne i mig finns ett barn, en pojke som
skriker och gråter. Jag vet det. Han skriker om att
det är så kallt och tomt här och gråter för att han
inte får komma ut. Han skriker och är förvirrad och
ledsen. Jag måste börja prata. Hur det än kommer
att låta.”
“Vissa är inte gjorde för det här livet. Så vackert,
så sorgligt, så värdigt och helt. Harmoniskt och
stilla. Ni är starka och dugliga och klarar att
navigera där ute. Ni ska fortsätta. Fråga inte för
mycket, det här var mitt val.”
Målsättning med samtal om livsfrågor
Är inte att avlägsna suicidtankar eller att ta över hela
ansvaret. Människor som överväger självmord som en
lösning är bara akut suicidala ibland. Största delen av
tiden kämpar de för att hitta andra lösningar för att stå
ut med sitt lidande.
Acceptans, normalisering



I din situation är det vanligt att man tänker på döden
som en utväg, hur är det för dig?
Så kan man tänka, men man kan också tänka så
här….
Lyssna, argumentera inte (så får man inte tänka)
Normalisering
It was on the 14th of January 2008, at around 10am, that Jonny went to
Waterloo Bridge in central London feeling distressed and hopeless. He was
approached by a stranger who offered to buy him coffee. “He was very calm
and said ‘Please don’t do this... you can get better. Let’s have a coffee and
we can talk about this,’” says Jonny. “He reminded me of what people do
every day so the normality of it was really inviting.”
Målsättningen är:
Minskad
känsla av utanförskap
Jag kommer att göra allt som står i min makt för
att du ska välja att leva – du är viktig för mig
Jag bryr mig om hur det går för dig
STANNA - LYSSNA - DELA
Vad behövs?
Bekräftelse, uppmuntran
det känns hopplöst hör jag
du tror inte att någon kan hjälpa dig
det du berättar låter allvarligt
berätta gärna mer, det är viktigt att jag förstår
du är modig som berättar
Två experter, engagemang, intresse, nyfikenhet
vad bra att du berättar för mig
jag tror på dig och jag vill förstå
Balans mellan risk och skydd





Vad har hjälpt dig att leva fram till idag?
Vad tycker du om?
När känner du hopp? När känner du hopplöshet?
Kan du trösta dig själv? Kan du trösta någon annan?
Kan du hjälpa mig?
Inget samtal kan handla enbart om risker.
Problemlösning – vad kan du göra nästa gång det känns
så här?
MOTKRAFT
Vi är utrustade med varandra
(Ylva Eggehorn
HOPP
Kvinna som har gjort sju suicidförsök.
”Rosenröd nuddar morgonsolen hustaken.
Himlen lättar och träden återfår sina konturer.
Natten är slut. Marorna väntade.
Jag undrade om jag någonsin kommer
att sova och vad jag kommer att drömma.
I mörkret finns gestalterna med sina tysta skrin.
En ny dag ger nya möjligheter.
Jag städar bort tankarna ur mitt huvud.
Rutiner för kontakt med närstående
96 % av föräldrar som mist ett barn i suicid vill att vården
tar aktiv kontakt.
Information om det som hänt – detaljer
Information om vanliga sorgereaktioner
Berättelse som går att leva med
Härbärgera skuld
RUTINER!
De små omsorgerna
”Två poliser tog hand om oss på bästa sätt. De tog hand
om disken, vi hade precis ätit..”
“Sjuksköterskan hade så snälla ögon, det märktes att hon
ville hjälpa oss.”
Ett föräldrapar kom in till akuten med sitt döda barn.
Efteråt sa de att personalen var fantastisk: “Vi fick inte den
vanliga landstingsfilten utan en specialfilt. Den var blå.”
LÄRDOM: små omsorger är särskilt betydelsefulla i
svåra situationer, det går att hjälpa med små medel.
Motkraft
Vi är utrustade med varandra
(Ylva Eggehorn)
Just nu är jag ditt skäl att leva
Ögonblicken
"Han var socialläkare i Hägersten, jag var asocial. Nervös, nervlugnad, överviktig, onödig,
själmördad, sjukskriven. Van vid psykologiskt bemötande, Rorschackplumpar och
deltagande hmm från andra sidan receptblocket. Bejerot tog inte fram receptblocket. Sa
inte hmm. Verkade inte tycka att jag var ett ynkligt offer som måste bemötas
psykologiskt. Frågade mig om det var något jag ville göra. Ville? Jag? Göra? Jag
förstod inte frågan. Vad hade "ville" "jag" och "göra" för samband med en som jag?
Pinad fick jag till slut ur mig att jag skulle vilja skriva men att....
Bejerot bad om det jag skrivit, sände det till en litteraturkritiker, som sa att man inget
kunde säga. Utom att jag var en ung människa som skrev. Punkt. Och punkt för mig
som patient, det är det som är miraklet i Hägersten. Att Bejerot trodde mig om att ha en
vilja, att dold någonstans i min späcksjäl fanns en vilja som var min. Att Bejerot trodde
på den. "
Min bok
nok.se/bestallningsformular
Podcast om suicid:
Allt du velat veta
https://aca.st/19129f
Ullakarin Nyberg och Fritte Fritzson