Moralfilosofi

Moralfilosofi
Föreläsning 3
 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav
så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla
moralteorier (en teori som står i strid med dessa
krav skulle inte kunna räknas som en moralteori)
 Rachels verkar dock mena att vissa teorier som
framförts som normativa etiska teorier inte kan
införliva minimiuppfattningen
 Den etiska egoismen är ett exempel
2
Etisk egoism: Varje person bör göra det som bäst
gynnar hennes egna intressen
 Rachels anser att den etiska egoismen är
oacceptabelt godtycklig (på ungefär samma vis som
rasism!)
 Detta eftersom den strider mot principen om
likabehandling: Man bör behandla människor lika om
det inte finns någon relevant skillnad mellan dem
3
 Den etiska egoismen påstås dela in människor i
två grupper – en själv å ena sidan och alla andra å
andra sidan – utan att kunna ge några skäl för att
det finns någon relevant skillnad mellan ”mig”
och ”alla andra”
 Men är det verkligen så att den etiska egoismen
gör sig skyldig till detta? Den grundläggande
egoistiska principen antas ju gälla precis lika för
alla!
4
 Rachels påpekar att den etiska egoismen
visserligen är ett konsekvent synsätt
Konsekvent = ej självmotsägande
 Men även om den inte är självmotsägande så kan
den strida mot moralens speciella logik och
därmed kanske den etiska egoismen inte kan
räknas som en moral?
 Vad anser du?
5
 Rachels anser vidare att man bör bry sig om
andra människors intressen av samma skäl som
man bryr sig om sina egna intressen
 Men behöver man verkligen ge moraliska skäl för
att bry sig om sina egna intressen?
 En relaterad fråga: Behöver man ge moraliska
skäl för att bry sig mer om ens nära och kära än
om främlingar?
6
Värdeteori: översikt
Det karaktäristiska för värdeteorin är:
1. att den handlar om normer, värden och
värderingar, och
2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel.
Mer specifikt: ur
- semantisk (språkfilosofisk),
- ontologisk (metafysisk), och
- epistemologisk (kunskapsteoretisk) synvinkel
Även vissa logiska och psykologiska teser diskuteras
inom värdeteorin
8
Värdesemantik
(den språkfilosofiska delen av värdeteorin)
 Vad är den språkliga meningen hos (satser som
innehåller) värdetermer (som ’bra’, ’fel’, ’bör’,
’vackert’, etc.)?
 Fungerar värdesatser beskrivande precis som vanliga
påståendesatser?
 Kan de då vara sanna eller falska som andra
påståendesatser?
9
Värdeontologi
(den metafysiska delen av värdeteorin)
 Finns det sanna värderingar?
 Om ja, beror dessa sanningar på våra känslor
och attityder eller kan det vara sant att något är
t.ex. moraliskt fel oberoende av vad någon
tror, tycker eller känner?
 I vilken mening kan värdeegenskaper (skönhet,
godhet, börhet, felhet) sägas existera?
10
Värdeepistemologi
(den kunskapsteoretiska delen av värdeteorin)
 Är det möjligt att nå kunskap i värdefrågor? Kan
man t.ex. veta att en viss handling är fel?
 Om ja, hur når vi sådan kunskap? Är det genom
förnuftet eller genom våra fem sinnen? Eller kanske
genom något speciellt ”sjätte sinne”?
 Kan man bevisa el. rättfärdiga en värdering? I så fall
hur?
11
Bergströms taxonomi: s 66
Värdesemantik
Värdeontologi
Värdeepistemologi
Objektivism
Realism
Kognitivism
Naturalism
Idealism
Skepticism
Emotivism
Nihilism
(& Preskriptivism)
Även vissa psykologiska frågor diskuteras inom
värdeteorin. T.ex:
 Är det så att vi alltid (med nödvändighet) är
motiverade att handla i enlighet med våra egna
värderingar?
 T.ex. är vi alltid motiverade att göra det vi själva
anser att moralen kräver av oss? Och är vi alltid
motiverade att avstå från att göra det vi själva
anser vara moraliskt fel?
13
Även vissa logiska frågor diskuteras inom
värdeteorin. T.ex:
 Kan värdesatser ingå i giltiga härledningar?
Om ja, förutsätter det isf att värdesatser kan
vara sanna eller falska?
 En giltig härledning är ju sådan att om
premisserna är sanna så är slutsatsen sann…
14
Värdesemantik
Skilj mellan två olika typer av satser:
1. Påståendesatser, och
2. Satser som används för att uttrycka känslor,
attityder, inställningar, uppmaningar (eller
frågor)
15
 Ett exempel på en vanlig påståendesats är
”Tavlan är rektangulär”
 Anta att en person uppriktigt yttrar denna sats
och att denna person är en kunnig
språkanvändare och förstår satsens mening
 Vi kan då säga att personen ifråga befinner sig i
ett visst mentalt tillstånd – en trosföreställning: hon
tror att tavlan är rektangulär. Hon tror att tavlan
har egenskapen att vara rektangulär
16
 Vanliga påståendesatser uttrycker alltså
trosföreställningar om att något objekt har någon
egenskap
 Påståendesatser/trosföreställningar kan vara
sanna eller falska beroende på om de stämmer
överens med verkligheten
 Satsen ”Tavlan är rektangulär” (och
trosföreställningen att tavlan är rektangulär) är
sann om tavlan verkligen har egenskapen att vara
rektangulär och falsk om tavlan inte har denna
egenskap
17
 Vissa satser används istället för att uttrycka
attityder, inställningar, rikta uppmaningar (eller
ställa frågor)
 Anta att en person uppriktigt yttrar satsen ”Fy
tusan för den tavlan!” Anta igen att denna person
är en kunnig språkanvändare och förstår satsens
mening
 I detta fall har personen inte någon trosföreställning och hon tillskriver inte någon
egenskap till tavlan. Hon har snarare en inställning
gentemot tavlan
18
 Inställningar kan inte vara sanna eller falska då de
inte handlar om hur vekligheten är
 Man kan se skillnaden mellan påståendesatser och
satser som används för att uttrycka attityder
genom att fråga sig om det som sägs kan vara sant
eller falskt
 Det är meningsfullt att säga ”Det är sant att tavlan
är rektangulär”
 Medan ”Det är sant att fy tusan för den tavlan!” är
helt obegripligt
19
Fundera!
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
’Lisa är 25 år gammal’
’Hur mycket är klockan?’
’Gå och lägg dig’
’Gud existerar’
’Det snöar idag’
’Jag hatar snö’
’Fy fan för snö’
 Vilka är påståendesatser?
 Vilka kan vara sanna eller falska?
20
Men hur är det då med värdesatser?
Två positioner:
Kognitivism: Värdesatser fungerar beskrivande på
samma sätt som vanliga påståendesatser.
Värdeomdömen är trosföreställningar om att ngt
förhåller sig på ett visst vis värdemässigt
Icke-kognitivism: Värdesatser fungerar
uttryckande. Värdeåsikter är inställningar till saker
(känslor, attityder, uppmaningar)
21
(Semantisk) kognitivism
 Anta att en person uppriktigt yttrar den moraliska
satsen ”Abort är fel”
 Anta vidare att personen är en kunnig
språkanvändare och förstår satsens mening
 Enligt kognitivistiska teorier befinner hon sig då i
ett visst mentalt tillstånd, en trosföreställning: hon
tror att det är fel att göra abort. Hon tror alltså att
handlingen att göra abort har egenskapen att vara
moraliskt fel
22
 Enligt kognitivistiska teorier i värdesemantiken så
kan värdesatser (rent språkligt sett) vara sanna
eller falska beroende på om de stämmer överens
med verkligheten eller inte
 Satsen ”Abort är fel” är sann om handlingen att
göra abort verkligen har egenskapen att vara
moraliskt fel och satsen är falsk om handlingen
inte har egenskapen att vara moraliskt fel
23
(Semantisk) kognitivism:
Värdesemantik
Värdeontologi
Värdeepistemologi
Objektivism
Realism
Kognitivism
Naturalism
Idealism
Skepticism
Emotivism
Nihilism
(& Preskriptivism)
Icke-kognitivism
 Värdesatser är inte påståendesatser utan uttrycker
istället attityder, inställningar eller uppmaningar
 Satsen ”Abort är fel” uttrycker inte någon
trosföreställning utan en (negativ) inställning
gentemot handlingen att göra abort
 ”Abort är fel” kan inte vara sant eller falskt enligt
icke-kognitivistiska teorier eftersom satsen
uttrycker en inställning (och inställningar kan inte
vara sanna eller falska)
25
Icke-kognitivism:
Värdesemantik
Värdeontologi
Värdeepistemologi
Objektivism
Realism
Kognitivism
Naturalism
Idealism
Skepticism
Emotivism
Nihilism
(& Preskriptivism)
3 värdesemantiska teorier:
 Naturalism (kognitivistisk): Värdeomdömen är påståenden
om vanliga empiriska fakta. Värdeomdömen kan vara sanna eller
falska på samma vis som t.ex. vetenskapliga påståenden
 Objektivism (kognitivistisk): Värdeomdömen är påståenden
om speciella värdefakta. Värdeomdömen kan vara sanna eller
falska, men (till skillnad från hos naturalismen) så kan de inte
identifieras med, eller reduceras till empiriska omdömen
 Emotivism/preskriptivism (icke-kognitivistiska): Värde-
satser är inte påståenden öht. De ger uttryck för inställningar
el. uppmaningar och kan därför inte vara sanna eller falska 27
Argument för kognitivism: ”Språklig form”
 Jämför värdesatsen ”Abort är fel” med den vanliga
påståendesatsen ”Tavlan är rektangulär”
 De har samma grammatiska uppbyggnad: båda
tillskriver en egenskap – felhet respektive
rektangularitet – till ett visst objekt, en handling
respektive en tavla
 Värdesatsers språkliga form tyder alltså på att de
är påståendesatser
Icke-kognitivistens svar:
 Den grammatiska formen är missvisande!
 Om man analyserar värdesatser så upptäcker
man istället att denna typ av satser har en mening
som inte är densamma som dess grammatiska
form
 Man upptäcker att värdesatser (till skillnad från
hur de verkar vara givet deras grammatiska form)
trots allt inte är påståendesatser
Argument för kognitivism:
”epistemologiska uppfattningar”
 Vi säger ofta saker som att vi anser oss veta att
Hitler var en ond person, att vi tror att kvinnor
själva bör få bestämma om de ska göra abort, att
folk som tycker att homosexualitet är fel misstar sig,
etc.
 Dessa epistemologiska uppfattningar i vardagsspråket
tyder på att värdeutsagor kan vara sanna eller falska
och att värdeåsikter är trosföreställningar
Från semantik till ontologi
 Ta igen exemplet på en vanlig påståendesats:
”Tavlan är rektangulär”
 Denna sats uttrycker trosföreställningen att tavlan
har egenskapen att vara rektangulär
 Satsen/trosföreställningen är sann om tavlan
verkligen har egenskapen att vara rektangulär och
falsk om tavlan inte har denna egenskap
31
 Om det är sant att tavlan är rektangulär så måste
det finnas någonting som gör det sant
 Nämligen det faktum att tavlan är rektangulär
 Alltså, för att det skall vara sant att tavlan är
rektangulär så måste det finnas en viss egenskap
(rektangularitet) samt ett visst faktum (att tavlan
har denna egenskap)
32
 Men hur är det då med värdesatser som ”Abort är
fel”? Om det är sant att abort är fel så måste det
finnas någonting som gör det sant
 Det måste vara ett faktum att abort är fel
 Alltså, för att det skall vara sant att abort är fel så
måste det finnas en viss värdeegenskap (”felhet”) och
ett visst värdefaktum (att handlingen att göra abort
har denna egenskap)
33
 Men finns det verkligen någonting som kan göra
värdeomdömen sanna? Finns det värdeegenskaper
och värdefakta i verkligheten?
 Om ja, hur är dessa egenskaper och fakta isf
beskaffade? Är de som vilka andra egenskaper och
fakta som helst (t.ex. som faktumet att tavlan är
rektangulär) eller är de speciella på något vis?
 Detta är värdeontologiska frågor
34
3 värdeontologiska teorier
 Realism: värdeegenskaper och värdefakta existerar
och kan göra värdeomdömen (objektivt) sanna
 Idealism: värdeegenskaper och värdefakta existerar
men deras existens är på något sätt beroende av oss.
Värdeomdömen kan vara ”sanna” i ngn mening men
det är då inte fråga om någon objektiv sanning
 Nihilism: Det finns inga värdeegenskaper och inga
värdefakta. Inga värdeomdömen är sanna
35
Notera att man kan kombinera semantiska
och ontologiska positioner på lite olika vis
Ex.
 Bergströms egen position är objektivism på det
semantiska planet + realism på det ontologiska
planet
 Icke-kognitivister (emotivister & preskriptivister) är
vanligtvis nihilister (men måste de vara det?)
 Kombinationen objektivism + nihilism är också
möjlig och kallas ”misstagsteorin”
36
Objektivism + Nihilism = Misstagsteorin
(”error theory”):
 Värdeomdömen är påståenden som gör anspråk
på att beskriva speciella värdefakta (objektivism)
 Men eftersom det inte finns några värdefakta i
verkligheten (nihilism) finns det ingenting som kan
göra värdeomdömen sanna
 Så enligt denna teori så finns det falska
värdeomdömen men inga sanna sådana!
37
Värdeepistemologi
 På det epistemologiska området frågar man sig
huruvida man kan ha kunskap i värdefrågor?
 Dvs. om man kan veta att någonting är rätt, fel,
gott, ont, vackert, fult, att något bör eller inte
bör göras, etc.
 Samt hur sådan kunskap isf är möjlig
38
Vad är kunskap?
 Klassisk uppfattning: Kunskap = sann,
rättfärdigad, tro
En person vet (dvs. har kunskap om) att p omm
personen tror att p (dvs. hon har
trosföreställningen att p)
2. det är sant att p, och
3. personen har goda skäl att tro p
1.
39
Exempel:
p = det regnar
En person vet (har kunskap om) att det regnar omm:
hon tror att det regnar (dvs. hon har
trosföreställningen att det regnar),
2. det är sant att det regnar, och
3. hon har goda skäl att tro att det regnar
1.
40
 Observera att enligt denna definition av kunskap
så måste p vara sant för att man skall kunna veta
att p
 Det innebär att för att man skall kunna ha kunskap
i värdefrågor så måste det finnas sanning i sådana
frågor
 Om nihilismen är sann på det ontologiska planet
och det alltså inte finns några värdefakta så finns
det ingenting att ha kunskap om i värdefrågor
41
Nihilism leder till skepticism
 Nihilism på det ontologiska planet leder därför till
skepticism på det epistemologiska planet (men det
kan även finnas andra anledningar till skepticism)
 Värdeskepticism: uppfattningen att man inte kan
ha kunskap i värdefrågor
 Enligt skepticismen kan man alltså inte veta att en
viss handling är moraliskt rätt el. fel, etc.
42
Epistemologisk kognitivism
 Motsatsen till skepticismen kallar Bergström för
(Epistemologisk) kognitivism
OBS! INTE DET SAMMA SOM SEMANTISK
KOGNITIVISM!
 Epistemologisk kognitivism: uppfattningen att
man kan ha kunskap i värdefrågor
 Man kan alltså veta vilka saker som är rätt, fel, bra,
dåliga, etc.
43
 Observera igen att man kan endast ha kunskap i
värdefrågor i den utsträckning som det finns
sanning i värdefrågor (eftersom kunskap per
definition förutsätter sanning)
 (Och om det finns sanna värdeomdömen så måste
det finnas något som gör dem sanna dvs.
värdefakta)
 Den epistemologiska kognitivismen kan alltså
endast vara sann om nihilismen är falsk
44
 Men kanske kan det vara så att man kan ha
”goda skäl” för värdeomdömen även om inga
värdeomdömen kan vara sanna?
 Isf skulle kanske även en nihilist kunna gå med på
att man kan ha goda skäl för värdeåsikter?
 Men det beror såklart på vad det innebär att ha
goda skäl. Detta skall vi återkomma till!
45
Läshänvisningar:
 Idag har vi främst pratat om följande sektioner i
Bergström: 4.2, 5.1, 6.0, 6.1
 Nästa gång kommer vi att främst prata om kapitel
3 i Rachels och kapitel 2 samt sektion 3.1 i
Bergström
 Läs gärna dessa till nästa gång!
46