Värdeteori /metaetik

Värdeteori
/metaetik
Moralfilosofi
(10,5 hp)
HT 2012
Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi
e-post: [email protected]
Personlig hemsida:
http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774
Föreläsningar
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Onsdag
Torsdag
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
14/11
15/11
19/11
20/11
21/11
22/11
Gruppövning, grupp A:
 Måndag
26/11
Gruppövning, grupp B:
 Måndag
26/11
13-15
13-15
13-15
13-15
13-15
13-15
sal 203
sal 203
sal 203
sal 203
sal 203
sal 203
10-12
sal 318
13-15
sal 318
Examination
Examinationen av kursen sker i form av en
salstentamen bestående av totalt nio frågor
varav tre är på Bergström
Ordinarie tentamen:
 Torsdag
29/11
9-13
Gasquesalen
Omtentamen:
 Fredag
9-13
sal 203
21/12
Litteratur
Bergström, Lars (1992): Grundbok i värdeteori,
2 uppl. Tidigare upplaga går också bra.
Stockholm: Thales. ISBN 9172350458 (130 s.) Ca 130:-
Lars Bergström
Inledning
Moralfilosofins tre delar:
1.
2.
3.
Metaetik
Normativ etik
Tillämpad etik
Inledning
Exempel på frågor inom de tre delarna:
Tillämpad etik:


”Är det moraliskt fel att äta kött?”
”Är abort moraliskt rättfärdigat?”
Dessa är normativa frågor och svar på
dem är värderingar
Inledning
Normativ etik:


”Hur bör man handla (moraliskt sett)?”
”Är en handling moraliskt rätt om och
endast om den leder till mer lycka (eller
mindre lidande) än någon alternativ
handling?”
Dessa är också normativa frågor och svar
på dem är också värderingar
Inledning
Metaetik:



”Vad betyder ord som ’rätt’, ’fel’, ’bör’,
’gott’, etc. (när de används i moraliska
sammanhang)?”
”Kan moraliska värderingar vara (objektivt)
sanna eller falska?”
”Kan man ha kunskap i moraliska frågor?
Om ja, hur då?”
Dessa frågor handlar om värderingar, men de
är inte normativa och svar på dem är inte
värderingar
Inledning
 Metaetiken
(som handlar om specifikt
moraliska värden och värderingar) är en
del av ’värdeteorin’
 Värdeteori
handlar om värden och
värderingar generellt (alltså inte
uteslutande om moraliska värden och
värderingar utan också t.ex. estetiska,
politiska och vetenskapliga värderingar)
Det karaktäristiska för värdeteorin är
1.
2.
att den handlar om normer, värden och
värderingar, och
att den studerar dessa ur just filosofisk
synvinkel. Mer specifikt: ur
- semantisk (språkfilosofisk),
- ontologisk (metafysisk), och
- epistemologisk (kunskapsteoretisk)
synvinkel
Även vissa psykologiska teser diskuteras inom
värdeteorin
Värdesemantik (språkfilosofi)
 Vad
är den språkliga meningen hos (satser
som innehåller) värdetermer (som
bra/dåligt, rätt/fel, vackert/fult, etc.)?
 Fungerar värdesatser (’bordet är vackert’)
beskrivande precis som vanliga
påståendesatser (’bordet är runt’)? Om ja:
kan de då vara sanna eller falska på
samma sätt?
 Om nej: har värdesatser istället en annan
funktion? Vilken då?
Värdeontologi (metafysik)
 Beror
bra/dåligt och rätt/fel på våra
känslor och attityder eller kan något vara
t.ex. fel oberoende av vad någon tycker?
 Finns värdeegenskaper (såsom skönhet,
godhet, börhet, felhet) i verkligheten? Om
ja: Är de som vilka andra egenskaper som
helst (rundhet, gulhet, soliditet) eller är de
av en särskild sort med särskilda förmågor?
 Finns värdefakta? Om ja: hur är dessa i så
fall beskaffade?
Värdeepistemologi (kunskapsteori)
 Är
det möjligt att nå kunskap i värdefrågor?
Kan man t.ex. veta att en viss handling är
rätt eller fel?
 Om ja: Hur når vi i så fall kunskap om
sådant? Är det genom förnuftet eller genom
våra fem sinnen? Eller kanske genom något
speciellt ”sjätte sinne”?
 Kan man rättfärdiga moraliska omdömen
och andra värdeomdömen? I så fall hur?
 Kan ett värdeomdöme vara mer rationellt
underbyggt än ett annat?
Bergströms taxonomi
Värdesemantik
Värdeontologi
Värdeepistemologi
Objektivism
Realism
Kognitivism
- Fundamentism
- Koherentism
Naturalism
Idealism
Emotivism
(Preskriptivism)
Nihilism
s 66
Skepticism
- Generell
- Partiell
Psykologi i värdeteorin
Även vissa psykologiska frågor diskuteras inom
värdeteorin. T.ex:
 Är
vi alltid (med nödvändighet) motiverade
att handla i enlighet med våra egna
moraliska åsikter och värderingar?
 T.ex. gör vi alltid det vi själva anser att
moralen kräver av oss? Och avstår vi alltid
från att göra det vi själva anser vara
moraliskt fel?
Empirisk värdeforskning
 Normer
och värderingar studeras inte bara
inom filosofin utan också inom en rad
vetenskaper, t.ex. antropologi, sociologi,
samhällsvetenskap, historia, etc.
 Sådan empirisk värdeforskning är inte en del
av värdeteorin, men vissa resultat från sådan
forskning kan vara av filosofiskt intresse
 Empirisk
värdeforsk. vilka värderingar folk har
 Värdeteori: vad värderingar är
Åsikter:
Åsikter i sakfrågor:
Åsikter om hur verkligheten är;
om att saker och ting förhåller sig
på ett visst sätt.
Åsikter av detta slag är inte
värderingar
Åsikter i värdefrågor:
Åsikter om vad som är bra/dåligt,
bättre/sämre, rätt/fel, vackert/fult
och om hur vi bör handla i olika
situationer.
Åsikter av detta slag är värderingar
Ex:
Ex:
- Det förekommer mycket lidande i - Det vore bättre om alla var
världen
lyckliga
- Kungshuset ligger i Lund
- Kunskap har ett egenvärde
- Gud existerar
- Kungshuset bör bevaras
- Freuds teori är sann
- Prostitution är fel
Fundera!
1.
2.
3.
4.
Karin anser att homosexualitet är en synd
Det är fel att ljuga
Inom Islam anses det vara fel att äta fläskkött
Mozart är en bättre tonsättare än Wagner
 Vilka
av dessa är värderingar?
 Vilka kan testas empiriskt?
 Vilka tror du vi skulle vara mest oeniga om?
Varför?
Oenighet
 Oenighet
förekommer både i värdefrågor
och i sakfrågor
 Är oenigheten större i värdefrågor än i
sakfrågor? Det är inte säkert!
 När det gäller våra åsikter i sakfrågor, så
finns det - åtminstone ibland - relativt
väletablerade metoder för att avgöra vad
som är sant och vad som är falskt, metoder
som används inom olika vetenskaper
Relevansen av det empiriska för
filosofin
 Även
om den empiriska värdeforskningen
ligger utanför filosofin (och därmed utanför
värdeteorin) så kan vissa empiriska resultat
vara av filosofiskt intresse
 T.ex.
finns det några värderingar som har
accepterats av så gott som alla (i alla
kulturer och i alla tider) och därför kanske
kunde sägas tillhöra den mänskliga
naturen?
 Det
är dock viktigt att påpeka att empiriska
undersökningar av folks faktiska värderingar
aldrig kan visa vilka (om några) värderingar
som är sanna eller korrekta
 Även
om alla skulle omfatta en viss
värdering så följer det logiskt inte att denna
värdering är sann eller korrekt!
 Likadant,
även om alla eftersträvar lycka så
följer det inte att lycka är eftersträvansvärt
Humes lag
 Att
värderingar inte kan följa logiskt från
empiriska omdömen är en värdeteoretisk
doktrin som är allmänt accepterad:
”Humes lag”
 Humes
lag brukar ofta sammanfattas i
slagordet: ”man kan aldrig kan härleda ett
bör från ett är”
(dock råder det ingen enighet om exakt
hur Humes lag skall förstås)
Relevansen av filosofin för det
empiriska
 Bergström
påpekar också att om man vill
göra empiriska undersökningar av vilka
värderingar som folk faktiskt har så måste vi
ha en idé om vad värderingar är och vad
folk menar med typiska värdetermer som
’rätt’, ’fel’, ’gott’, ’bör’, ’orättvist’,
’dygdigt’, osv.
 Dvs. vi behöver göra värdeteoretiska
antaganden
Värdesemantik
Den
språkfilosofiska
delen av
värdeteorin
Värdesemantik
Värdesemantik
Värdeontologi
Värdeepistemologi
Objektivism
Realism
Kognitivism
- Fundamentism
- Koherentism
Naturalism
Idealism
Emotivism
(Preskriptivism)
Nihilism
Skepticism
- Generell
- Partiell
Skilj mellan två olika typer av satser:
1.
Påståendesatser, och
2.
Satser som används för att uttrycka känslor,
attityder, inställningar, uppmaningar (eller
frågor)
 Ett
exempel på en påståendesats är ”Tavlan
är rektangulär”
 Anta att en person uppriktigt yttrar denna
sats och att denna person är en kunnig
språkanvändare och förstår satsens mening
 Vi kan då säga att personen ifråga befinner
sig i ett visst mentalt tillstånd – en
trosföreställning: hon tror att tavlan är
rektangulär
 Hon tror att tavlan har egenskapen att vara
rektangulär
 Vanliga
påståendesatser uttrycker alltså
trosföreställningar om att vissa objekt har
vissa egenskaper
 Påståendesatser/trosföreställningar kan
vara sanna eller falska beroende på om de
stämmer överens med verkligheten
 Satsen ”Tavlan är rektangulär” (och
trosföreställningen att tavlan är rektangulär)
är sann om tavlan verkligen har
egenskapen att vara rektangulär och falsk
om tavlan inte har denna egenskap
 Alla
språkliga satser är dock inte
påståendesatser. Vissa satser används
istället för att uttrycka attityder, inställningar,
rikta uppmaningar (eller ställa frågor)
 Anta att en person uppriktigt yttrar satsen
”Fy tusan för den tavlan!” Anta igen att
denna person är en kunnig språkanvändare
och förstår satsens mening
 I detta fall uttrycker personen inte någon
trosföreställning som tillskriver någon
egenskap till tavlan, utan snarare en attityd
gentemot tavlan
 Attityder
kan inte vara sanna eller falska då
de inte handlar om hur vekligheten är
 Man kan se skillnaden mellan
påståendesatser och satser som används
för att uttrycka attityder genom att fråga sig
om det som sägs kan vara sant eller falskt
 Det är meningsfullt att säga ”Det är sant att
tavlan är rektangulär”
 Medan ”Det är sant att fy tusan för den
tavlan!” är helt obegripligt
Fundera!
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
’Jag gillar glass!’
’Hur mycket är klockan?’
’Lisa är 25 år gammal!’
’Gå och lägg dig!’
’Gud existerar!’
’Det snöar idag!’
’Fy fan för snö!’
 Vilka
är påståendesatser?
 Vilka kan vara sanna eller falska?
 Fungerar
värdesatser som påståendesatser
eller som satser som uttrycker attityder (eller
uppmaningar)?
 Är värdeomdömen trosföreställningar eller
inställningar?
 Kognitivism – värdesatser fungerar på
samma sätt som påståendesatser
 Icke-kognitivism – värdesatser fungerar på
samma sätt som satser som uttrycker
attityder/inställningar eller uppmaningar
Kognitivism
 Anta
att en person uppriktigt yttrar den
moraliska satsen ”Stöld är fel”
 Anta vidare att personen är en kunnig
språkanvändare och förstår satsens mening
 Enligt kognitivismen befinner hon sig då i ett
visst mentalt tillstånd, en trosföreställning:
hon tror att det är fel att stjäla
 Hon tror att handlingen att stjäla har
egenskapen att vara moraliskt fel
Kognitivism
 Enligt
kognitivismen kan värdesatser
(språkligt sett) vara sanna eller falska
beroende på om de stämmer överens med
verkligheten
 Satsen ”Det är fel att stjäla” är sann om
handlingen att stjäla verkligen har
egenskapen att vara moraliskt fel och den
är falsk om handlingen att stjäla inte har
egenskapen att vara moraliskt fel
Kognitivism
Värdesemantik
Värdeontologi
Värdeepistemologi
Objektivism
Realism
Kognitivism
- Fundamentism
- Koherentism
Naturalism
Idealism
Emotivism
(Preskriptivism)
Nihilism
Skepticism
- Generell
- Partiell
Icke-kognitivism
 Värdesatser
uttrycker inte trosföreställningar
utan istället attityder, inställningar eller
uppmaningar
 Satsen ”Det är fel att stjäla” uttrycker en
(negativ) attityd gentemot handlingen att
stjäla
 ”Det är fel att stjäla” kan inte vara sant eller
falskt eftersom det består i en attityd och
attityder kan inte vara sanna eller falska
Icke-kognitivism
Värdesemantik
Värdeontologi
Värdeepistemologi
Objektivism
Realism
Kognitivism
- Fundamentism
- Koherentism
Naturalism
Idealism
Emotivism
(Preskriptivism)
Nihilism
Skepticism
- Generell
- Partiell
Värdesemantiska ståndpunkter
 Emotivism:
Värdeomdömen ger uttryck för
attityder, inställningar eller känslor och kan inte
vara sanna eller falska (i direkt mening)
 Preskriptivism: Värdeomdömen ger uttryck för
(generella) uppmaningar och kan inte vara sanna
eller falska (i direkt mening)
------------------------------------------------------------------------- Naturalism: Värdeomdömen är egentligen (en
sorts) rent empiriska omdömen och kan vara sanna
eller falska
 Objektivism: Värdeomdömen vara sanna eller
falska, men (till skillnad från naturalismen) så kan de
inte identifieras med, eller reduceras till, empiriska
omdömen
Emotivismen
 Emotivismen
består av två komponenter:
(1) icke-kognitivism och (2) idén att
värdeomdömen består i attityder såsom
känslor eller inställningar
 Enligt
emotivismen används värdesatser
för att uttrycka känslor eller attityder:
inställningar till något snarare än
föreställningar om att något förhåller sig
på ett visst sätt
Emotivismen
 Satsen
”stöld är fel” betyder enligt
emotivismen ungefär ”Fy för stöld!”
 Att säga att ”frihet är bra” är som att säga
”Hurra för frihet!”
 Värdesatser förstådda på detta
emotivistiska vis tillskriver inte några
egenskaper till någonting
 ”Fy för stöld!” eller ”Hurra för frihet!” kan inte
gärna sägas vara sant eller falskt
Preskriptivism
 Även
preskriptivismen är en ickekognitivistisk teori
 Enligt preskriptivismen uttrycker värdesatser
föreskrifter eller (generella) uppmaningar
 En uppmaning är en sorts attityd som liknar
en order – ”Gör X!”
 En order eller uppmaning kan inte vara
sann eller falsk
Preskriptivism
 Satsen
”Stöld är fel” uttrycker enligt
preskriptivismen en uppmaning till andra att
inte stjäla; och betyder ungefär ”Stjäl inte!”
 Att uttrycka moraliska värderingar är enligt
preskriptivismen att uppmana till att handla
(eller avstå från att handla) på ett visst sätt
 Om någon säger ”Stjäl inte!”, så är det
obegripligt att svara ”Ja, det är sant”