RAPPORT 2015:6
Fossil åker och boplatsspår vid
Gripsholms backar
ARKEOLOGISK UTREDNING
Gripsholm 4:121, Kärnbo socken, Strängnäs kommun, Södermanland
Karin Beckman-Thoor
Fossil åker och boplatsspår vid
Grispholms backar
ARKEOLOGISK UTREDNING
Gripsholm 4:121
Kärnbo socken
Strängnäs kommun
Södermanland
Karin Beckman-Thoor
KRAKA KULTURMILJÖ RAPPORT 2015:6
Tidsperioder
Yngre stenålder/neolitikum – ca 4000 –1800 f. Kr
Bronsålder – 1800 – 500 f. Kr
Järnålder – 500 f. Kr –1050 e. Kr
Äldre järnålder – 500 f. Kr – 500 e. Kr
Yngre järnålder – 500 – 1050 e. Kr
Medeltid – 1050 – 1527 e. Kr
Efterreformatorisk tid – från 1527 e. Kr och framåt
Senare tid – 1800 - och 1900-talen
Förkortningar och begrepp
ATA – Antikvariska topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet, arkiv över arkeologi och kulturhistoria
DMS - Det medeltida Sverige, Riksarkivet. Foskningsprojekt som kartlägger det medeltida Sverige
Fornsök – FMIS sökapplikation över fornlämningar vid Riksantikvarieämbetet
FMIS/Fmis – Fornminnesinformationssystem vid Riksantikvarieämbetet, det digitala fornminnesregistret
ISOF, NAU – Institutionen för språk och folkminnen vid Uppsala universitet, Namnarkivet med digitalt ortnamnsarkiv
KVHAA – Kungliga Vitterhets Akademiens bibliotek. Bibliotek över arkeologi och kulturhistoria
LM/Lm – Lantmäteriet, avser här Lantmäteristyrelsens kartmaterial
RAK – Rikets allmänna kartarkiv
LMM – Lantmäterimyndigheternas arkiv
LMS – Lantmäteristyrelsens kartarkiv
RAÄ – Riksantikvarieämbetet
SHM – Statens historiska museum med digitala arkiv över samlingar
SÖLM – Sörmlands museum
© KRAKA KULTURMILJÖ AB 2015
Kraka kulturmiljö rapport 2015:6
KRAKA KULTURMILJÖ AB
Johan Skyttes väg 232
125 34 Älvsjö
E-post: [email protected]
Omslag: Inom detalplaneområdet för det nya bostadsområdet Gripsholms backar fanns flera fina bopaltslägen som prövades
genom utredningsgrävningar. Fotot vsar schakt nr 2 som var fyndtomt.
Samtliga fotografier är tagna av Karin Beckman-Thoor.
Kartor ur allmänt kartmaterial © Lantmäteriet Medgivande R172_130051
ISBN: 978-91-982739-0-8
Tryck: Ineko 2015
Innehåll
Sammanfattning................................................................................................ 5
Inledning............................................................................................................ 6
Målsättning........................................................................................................ 7
Metod och genomförande................................................................................. 7
Naturgeografi och fornlämningsmiljö ................................................................ 8
Resultat............................................................................................................11
Resultattabell............................................................................................. 12
Kontroll av kända fornlämningar ............................................................... 13
Utvärdering...................................................................................................... 16
Referenser....................................................................................................... 17
Administrativa uppgifter................................................................................... 17
Bilaga 1. Objektbeskrivning............................................................................. 18
Kontroll av kända fornlämningar................................................................ 19
Bilaga 2. Tabell över schakt och provgropar ................................................... 20
Bilaga 3. Schaktplaner.................................................................................... 21
Bilaga 4. Undersökta, borttagna fornlämningar............................................... 22
Bilaga 5. Tabell över 14C-dateringar................................................................. 23
Kraka kulturmiljö rapport 2015:6 3
4 Kraka kulturmiljö rapport 2015:6
Sammanfattning
Inför en ny detaljplan för ett nytt bostadsområde vid Gripsholms backar,
väster om Mariefred har det utförts en arkeologisk utredning. Arbetet
omfattade inventering, utredningsgrävningar och kontroll av registrerade
fornlämningar i närområdet. Inom utredningsområdet påträffades fyra
lagskyddade fornlämningar. De utgjordes av två härdar från yngre järnålder, ca 600-1000 e. Kr, ett område med fossil åker och rester av fyra gravar
som antyder att det legat ett gravfält på Slottsbrinkens södra spets. I övrigt
noterades en väghållningssten och en källa. Kontrollen av kända fornlämningar innebar att fornlämningarnas läge och utbredning kunde justeras.
Fig. 1. I den södra änden av Slottsbrinkens markanta höjdrygg påträffades rester av ett
gravfält, objekt 7, i kanten av en grustäkt.
Kraka kulturmiljö rapport 2015:6 5
Inledning
Kraka kulturmiljö AB har utfört en arkeologisk utredning inför detaljplaneläggning av Gripsholms backar, ett nytt bostadsområde väster om Mariefred. Uppdraget har utförts enligt beslut av länsstyrelsen i
Södermanlands län dnr: 431-631-2015. Beställare har varit Planenheten
vid Strängnäs kommun.
Utredningen ska ligga till grund för planering av bostäder vid Grispholms
backar, ett 14 ha stort område, en kilometer väster om Mariefred. Stora
delar av marken ligger inom Gripsholms golfklubbs område.
Den arkeologiska utredningen har omfattat en noggrann inventering
och utredningsgrävning av möjliga och osäkra fornlämningar. Det har också ingått att kontrollera och justera beskrivningar av några kända fornlämningar i anslutning till området.
Fältarbetet utfördes under april. I utredningsgrävningarna deltog Anette
Färjare från Eldrun landskap och arkeologi. Karin Beckman-Thoor har ansvarat för arbetets genomförande och ställt samman rapporten.
Fig. 2. Utredningsområdet ligger väster om Mariefred, inom Gripsholms golfklubbs område. I arbetet ingick även att kontrollera några fornlämningar i intilliggande grönområden. Utsnitt ur digitala topografiska kartan, skala 1: 50 000.
6 Kraka kulturmiljö rapport 2015:6
Målsättning
Den arkeologiska utredningens syfte är att lokalisera och fastställa fornlämningar. I utredningen har det ingått att dokumentera och redovisa övriga
kulturhistoriska lämningar samt att lyfta fram möjliga fornlämningar, företrädesvis tänkbara lägen för förhistoriska boplatser och att pröva dessa
genom utredningsgrävningar.
Utredningen ska kunna fungera som ett beslutsunderlag för länsstyrelsens fortsatta hantering av ärendet. På ett övergripande plan ska den
underlätta den fortsatta planeringen så att man så långt det är möjligt kan
undvika, alternativt minimera, ingrepp i fornlämningar. Den ska också
kunna användas på ett sådant sätt att fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar integreras och tas tillvara i planprocessen.
I arbetet har det även ingått att besiktiga några fornlämningar i närområdet i syfte att kontrollera avgränsningar och fornlämningsstatus för att de
ska kunna bevaras och integreras i det fortsatta planarbetet.
Metod och genomförande
Arbetet inleddes med en genomgång av det digitala Fornminnesregistret
(FMIS) och Antikvariska topografiska arkivet (ATA), båda vid
Riksantikvarieämbetet (RAÄ). I detta skede ingick även en begränsad arkiv och litteraturstudie som omfattade excerpering av digitala arkiv vid
Statens historiska museum (SHM) och Sörmlands museum (SÖLM) samt
topografisk litteratur.
I tidigt skede kontrollerades även paleogeologiska och geologiska kartor
vid Sveriges geologiska underökningar (SGU) för att få en bild av strandlinjeförskjutningen och områdets naturgeografiska förutsättningar som
bergrund och jordarternas fördelning. Därefter följde en genomgång av
historiska kartor vid Lantmäteriets (LM) digitala arkiv för att belysa och
förstå områdets bebyggelsehistoriska utveckling och användning av marken över tiden.
Med utgångspunkt i arkiv- och kartstudierna genomfördes en noggrann
inventering av området. Synliga fornlämningar, övriga kulturhistoriska
lämningar och möjliga fornlämningar beskrevs och mättes in i fält med
GPS. Fyra fornlämningar i närområdet besiktigades och deras fornlämningsbeskrivningar justerades delvis.
Därefter följde utredningsgrävningar som utfördes med hjälp av traktorgrävare. I det fall enstaka anläggningar eller fynd kom fram togs ytterligare schakt upp för att klargöra fornlämningsstatus. Vid behov finrensades
ytan för hand. Efter dokumentation och inmätning med GPS-RTK lades
schakten igen.
Två ensamliggande härdar undersöktes och togs bort efter att de dokumenterats. Från dessa anläggningar samlades kol in för 14C-datering. Detta
analaysmoment lades in i utredningen som ett tillägg efter samråd med
Länsstyrelsen. Genom datering av härdarna kan de anses vara slutdokumenterade. Avslutningsvis har bakgrundstudier och resultat ställts samman
i denna rapport.
Kraka kulturmiljö rapport 2015:6 7
Naturgeografi och fornlämningsmiljö
Planområdet Gripsholms backar omfattar den sydvästra sluttningen av
den moränhöjd som kallas Slottsbrinken och i vars södra ände Kärnbo
kyrkoruin ligger. Höjdryggen reser sig brant mellan stadsområdet och
jordbruksbygden i väster. Foten av höjden ligger på 20 meter över havet
medan krönet med berg i dagen går upp till 50 meter över havet. Nedan
Slottsbrinken i väster möter ett område med lermark som sluttar ner mot
Gripsholmsviken i söder. Det öppna åkerlandskapet bryts av enstaka åkerholmar. Höjden domineras av blandskog i sluttningen och tallskog på
krönet. Lermarken i väster och söder ingår i en golfbana och präglas av
kortklippt gräs med anlagda grusvägar och sandbunkrar.
Inom planområdet saknas kända fornlämningar men runtom finns ett
stort antal fornlämningar som kan dateras från bronsålder till medeltid.
Det saknas också uppgifter om fornfynd eller andra kulturhistoriska föremål från utredningsområdet vid SÖLM eller SHM.
På moränhöjderna runt åkermarken finns flera gravrösen, bland annat
fornlämningen Mariefred 15:1-2 som avser två stensättningar på krönet av
Slottsbrinken. De dateras till bronsålder. Till denna tid hör också ett omfattande grav- och boplatsområde i väster, Kärnbo 18:1, med skärvstenshögar, gravar och fossil åkermark som omfattar röjda ytor och röjningsrösen.
Under järnålder uppstår de historiska byarna, de märks genom gravfält
med stensättningar och högar. Invid Golfklubbens lokaler ligger ett gravfält, Kärnbo 85:1 och på höjden intill har Finnsta by legat, Kärnbo 203:1.
Äldsta belägg för namnet Finnsta är från 1380 och är hämtat från DMS
(Det medeltida Sverige). Intill den övergivna bytomten ligger ett stort gravfält med 120 stensättningar och högar, Kärnbo 20:1. Utredningsområdet
ligger på mark som hört till Finnsta. Det var på Finnsta ägor som
Kungsladugården placerades under medeltiden, troligen i samband med
att Bo Jonsson Grip påbörjade uppförandet av borganläggningen.
Fig. 3. På krönet av Slottsbrinken ligger två stensättningar, Mariefred 15:1-2. Gravarna
dateras till bronsålder - äldre järnålder och visar på de äldsta bosättningarna i området..
8 Kraka kulturmiljö rapport 2015:6
I närområdet finns flera fornlämningskomplex med liknande innehåll och
med likartad utveckling. I väster ligger Svansta, Gertre, Årby och Fågelsta
med ett stort antal fornlämningar som gravfält, boplatser och områden
med fossil åker. Öster om Slottsbrinken tar staden vid och i detta område
är fornlämningarna inte lika många. På Hammaren finns det dock kvar
två stora gravfält om ca 50 respektive 40-talet gravar, Mariefred 24:1 och
202:1, som visar att det funnits en by med förhistoriska rötter i området.
Här finns också fossil åker, tätt inpå staden.
I området runt Mariefred finns ovanligt många välbevarade och
komplexa fornlämningsmiljöer som ligger kant i kant med varandra.
Fornlämningarna berättar om gravseder. markanvändning och bebyggelseutveckling från bronsålder fram till idag i den centrala delen av Kärnbo
socken. En bidragande orsak till att fornlämningarna är så välbevarade är
att Gripsholm och Kungsladugården satt sin prägel på området. Vid många
kungsgårdar avhystes byar och gårdar och istället prioriterades jakt och
animalieproduktion med avel som ett viktigt inslag. Den förändrade produktionsinriktningen kan ha bidragit till att åker lades för fäfot och övergick till betesmark. Denna förändring har haft en konserverande effekt och
bidragit till att äldre odlingsspår finns bevarade.
Under medeltid låg sockencentrum invid Kärnbo kyrka och
Kungsladugården, idag återstår en ruin av kyrkan. Den östra delen av området, sluttningen av Slottsbrinken, har ingått i Mariefreds stads ägor och
enligt kartmaterialet har området fungerat som skogbeväxt utmark till stadens borgare. Det förekommer dock att höjden benämns Kronoparken,
bland annat år 1801 samt i Ljunggrens Atlas från år 1856, vilket antyder
att höjden ovanför Kärnbo kyrkoruin nyttjats av slottet i äldre tid.
Fig. 4. På kartan från 1723 ser vi hur vi hur det område som idag kallas för
Slottsbrinken norr om Kärnbo kyrka kallades Svinbacken.
Kraka kulturmiljö rapport 2015:6 9
På kartor från 1723 och 1800-talet men även 1926 kallas höjden för
Svinbacken. Höjden västerut, där det ligger ett större boplats- och gravområde, kallas för Oxhagen, år 1723, 1801, 1926 och området mellan
denna hagmark och Svinbacken kallas Byggängen, enligt karta från 1926.
Områdets uppdelning på åker och äng har varit ungefär densamma sedan de äldsta kartorna över området ritades, den låglänta mark som idag
är golfbana var åker från 1600-talet fram till det att golfbanan anlades på
1990-talet. 1600-talets hagmark ligger kvar i Oxhagen och runt Finnsta
bytomt och betas inte längre. Dessa delar är numer beväxta med blandskog, tät sly och slånbuskage som gör dem svårtillgängliga.
År 1991 utfördes det en arkeologisk utredning inför att Gripsholms
golfklubb skulle anläggas. Vid denna tid var utredningsmomentet ett nytt
arbetssätt. Utredningen omfattade inventering och fosfatkartering med
provschaktsgrävning, endast i de områden som uppvisade höga fosfatvärden. Det nu aktuella området tangeras av den tidigare fosfatkartering.
Markområdena i Slottsbrinken ingick inte. Idag låter vi inte resultat av
fosfatkarteringar styra utredningsgrävningar då vi vet att det kan finnas
fornlämningar utanför dessa områden. Höga fosfater kan även avspegla
sentida aktiviteter och är inte en pålitlig metod för att identifiera boplatser.
Fig. 5. På en avmätning av Gripsholms ägor från 1801 ser vi hur Slottsbrinken benämns
”Krono-Jag-backe”. Finnsta bytomt och Oxhagen är markerade som hagmark.
10 Kraka kulturmiljö rapport 2015:6
Resultat
Fältarbetet omfattade inventering och utredningsgrävningar av möjliga
lägen för fornlämningar, i detta fall boplatslägen och fossil åker. Med boplatslägen avses platser där det kan förväntas förhistoriska boplatser.
Vid inventeringen dokumenterades sammanlagt 11 objekt, två av dessa,
objekt 10 och 11, ligger utanför det aktuella planområdet norr om fornlämningen Kärnbo 18:1, se fig. 13. Två objekt utgörs av ensamliggande
härdar, objekt 6 och 9, som påträffades inom två boplatslägen vilka utgått
i övrigt.
I den norra delen noterades ett fint boplatsläge, objekt 1 som till största
delen sammanföll med objekt 2, se fig. 6 och 12, ett område med fossil
åkermark som begränsade sig till skogsmarken ovanför vägen. Området
var något svårbedömt och delvis otydligt till sin avgränsning. Här hjälpte
schakten till att visa odlingslagren och deras karaktär. I området drogs sammanlagt åtta schakt. Det noterades inga spår av boplatslämningar, däremot
iakttogs odlingslager som bekräftade att området omfattade de fyra odlingsytor som noterats vid inventeringen. Till den fossila åkermarken hörde
tre röjningsrösen och en terrasskant. Den fossila åkermarken kan inte beläggas i något äldre kartmaterial och bedöms vara fornlämning. Området är
kraftig påverkat av sentida aktiviteter på flera platser i området, framförallt
skräp och sopdepåni som omfattar skräp från hela 1800-talet till 1950-talet. Efter genomförda utredningsgrävningar kunde boplatsläget avskrivas
och den fossila åkermarken bedöms vara så omrörd och störd av sentida
skräpdeponier att det inte är meningsfullt med ytterligare åtgärder inom
ytan. Det innebär att den fossila åkermarken betraktas som en fornlämning
som, efter samråd med Länsstyrelsen, inte behöver undersökas ytterligare.
Inom objekt 2 och 3 noterades även en källa, objekt 3, fig. 7, som klassas som övrig kulturhistorisk lämning. På norra sidan om den väg som
går genom området noterades en gränssten, objekt 4, fig. 8, som står i
den äldre gränsen mellan Slottsbrinken och Kungsgårdens marker. Stenen
representerar den tid då skogen hörde till Mariefreds borgare och har bedömts som övrig kulturhistorisk lämning.
Centralt i utredningsområdet noterades ett stort grav- och boplatsläge,
objekt 5 som bestod av två delar, ett lågt liggande område på golfbanan
som prövades med 10 schakt och ett parti uppe på Slottsbrinken som prövades med 5 provgropar som grävdes för hand. I det lägre partiet var stora
delar av den ursprungliga markytan borta genom sandbunkrar och anläggningar som hör till golfbanan. På höjden eftersöktes boplatslämningar från
bronsålder samt möjliga gravar intill större stenblock.
Inom objekt 5 påtrfäffades en härd, objekt 6, se fig. 9, i schakt 12.
Härden som var ensamliggande utgjordes av en botten och antas visa att
markerna runt de kända grav- och boplatsområdena nyttjats extensivt. Kol
från härden har 14C-daterats till 900-talet e. Kr. (vikingatid), se bilaga 5.
Härden är undersökt och borttagen. Ytan närmast, nordost om schaktet
bestod av en stor sandbunker och är kraftigt omdanat.
Härden påträffades norr om den höjd där Finnsta bytomt ligger. I anslutning till bytomten finns ett stort gravfält med många gravar från yngre
järnålder.
Fig. 6. Inom objekt 2, ett område med
fossila åkrar, påträffades sentida sopor.
Fig. 7. I sluttningen av Slottsbrinken
noterades en källa som rinner västerut.
Fig. 8. På östra sidan om vägen påträffades en gränssten, objekt 4.
Kraka kulturmiljö rapport 2015:6 11
Fig. 9. Objekt 6,var en ensam härd som
påträffades inom ett större boplatsläge.
Härden har daterats till 890-1020 e. Kr.
Utöver härden kom endast recent skräp, bland annat i schakt 16 och 17
som närmast hade karaktär av soptipp från 1800- och 1900-talet, fig. 10.
En tidigare arrendator på kungsgården passerade och berättade att han det
berättats att det fanns en nedgrävd Mercedes i området.
På krönet av höjden påträffades fyra stensättningar, objekt 7, fig. 1, som
antas vara rester av ett gravfält. Tre av dem är halverade genom en grustäkt
och en stensättning ligger på en tomt som gränsar till utredningsområdet.
Deras ursprungliga form är något osäker, en kan vara rest av en kvadratisk
stensättning, övriga runda.
Objekt 8 avser ett boplatsläge som prövades med sju schakt. Schakten
var fyndtomma med undantag av schakt 19 där det påträffades en härd,
objekt 9, fig. 11. Den bedömdes utgöra en ensamhärd som undersöktes
och dokumenterades. Härden har 14C-daterats till 500-talet e. Kr (folkvandringstid). Närområdet dominerades av en sandbunker, omdanat landskap och ledningsdragningar för tele, vatten och el varför dessa delar inte
prövades ytterligare.
Resultattabell
Obj. nr Lämningstyp Antikvarisk
bedömning
Fig. 10. I den norra delen av objekt 5,
ett boplatsläge påträffades rikligt med
skräp från Kungsladugården.
Åtgärdsförslag
Objekt 1
Boplatsläge
Ej fornlämning
Utgår
Objekt 2
Fossil åker
Fornlämning
Ingen arkeologisk
åtgärd
Objekt 3
Källa
Övrig kulturhistorisk lämning
Undvikes
- hänsyn
Objekt 4
Gränsmärke
Övrig kulturhistorisk lämning
Undvikes
- hänsyn
Objekt 5
Boplatsläge
Ej fornlämning
Utgår
Objekt 6
Härd
Fornlämning
Undersökt
och borttagen
Objekt 7
4 stensättningar
Fornlämning
Arkeologisk
förundersökning
Objekt 8
Boplatsläge
Ej fornlämning
Utgår
Objekt 9
Härd
Fornlämning
Undersökt
och borttagen
Objekt 10
Stensättning
Fornlämning
Arkeologisk
förundersökning
Objekt 11
Fossil åker
Fornlämning
Arkeologisk
förundersökning
Besiktning av kända fornlämningar
Fig. 11. I den norra delen av objekt 8,
ett boplatsläge, påträffades en ensam
härd, objekt 9. Härden har daterats till
430-620 e. Kr.
12 Kraka kulturmiljö rapport 2015:6
Kärnbo
18:1
Grav och
boplatsområde
Fornlämning
Har utvidgats något
Arkeologisk
förundersökning
Kärnbo
20:2
Gravfält
Fornlämning
Av 10 syns 3 gravar.
Arkeologisk
förundersökning
Kärnbo
85:1
Gravfält
Fornlämning
Gränsen har utvidgats
Arkeologisk
förundersökning
Mariefred
15:1-2
2 stensättningar
Fornlämning
Inmätta m GPS
Arkeologisk
förundersökning
Fig. 12. Utredningsområde för ny detaljplan vid Gripsholms backar med utredningens resultat, objekt 1- 9, samt Kärnbo 20:2, Kärnbo 85:1,
Mariefred 15:1-2. Objekt 10 och 11 samt Kärnbo 18:1 presenteras på fig. 13. Utdrag ur digitala fastighetskartan, skala 1:5 000.
Kontroll av kända fornlämningar
I den arkeologiska utredningen ingick även att kontrollera kända fornlämningar i två angränsande områden, Kärnbo 18:1, Kärnbo 20:2 samt Kärnbo
85:1 väster om utredningsområdet och Mariefred 15:1-2 på Slottsbrinken.
Nordväst om utredningsområdet ligger Kärnbo 18:1 ett större gravoch boplatsområde som även omfattar fossil åker. Områdets utbredning
har justerats och utvidgats något. Fornlämningsområdet berör krönet och
syd- och östsluttningen av en höjd som benämns Oxahagen och är myck-
Kraka kulturmiljö rapport 2015:6 13
et innehållsrikt med många olika fornlämningar från bronsålder fram till
medeltid. I den sydöstra delen finns ett boplatsområde från bronsålder som
omfattar minst tre skärvstenshögar. I anslutning till dessa finns en mindre
husgrundsterrass. Söder om de synliga lämningarna provundersöktes en
boplatsyta vid utredningen 1991. Vid denna provundersökningen påträffades ett antal stolphål, några härdar och en skärvstenshög som tillsammans
visade att boplatsen fortsatte en bit ut i åkermarken. Fornlämningsområdet
har markerats med hänsyn till dessa resultat (Franzén 1991).
Fig. 13. Kartan visar Kärnbo 18:1, Kärnbo 20:2, Kärnbo 202:1 samt de nypåträffade objekten 10 och 11.
Kärnbo 18:1 är ett spännande fornlämningsområde med boplatslämningar, gravar och fossil åker. Kärnbo
20:2 är ett gravfält som överlagras av en utslagsplats för golfbanan. Kärnbo 202:1 avser platsen för tre
stenbroar (ingår ej i utredningen). I södra kanten finns en mycket stor ek omgiven av täta snår med sly.
Utdrag ur digitala fastighetskartan, skal 1: 4 000.
Spritt över krönet och i sluttningen mot söder finns elva gravar i form av
stensättningar. En av dessa kan vara en skärvstenshög. Söder om gravarna
och öster samt norr om boplatsen finns fossila åkrar. Det har noterats sju
fossila åkrar som kännetecknas av röjda ytor som delvis begränsas av terrasskanter och åkerhak. Utmed kanterna har det noterats sju röjningsrösen.
Flera av ytorna är svåravgränsade och det kan finnas ytterligare nedsjunkna
och delvis övervuxna röjningsrösen i området. Vid provstick med jordsond
har det iakttagits ett 0,1-0,2 m tj odlingslager, som tydligt skiljer sig från
det översta torvlagret och den underliggande orörda jorden. Området är
beväxt med blandskog som är på väg att växa igen och delar består av tät
sly och slånbuskage som gör att delar av området är svårbesiktigat. Om
området varit röjt och mer tillgängligt hade det sannolikt varit möjligt att
urskilja betydligt fler lämningar och formelement.
14 Kraka kulturmiljö rapport 2015:6
Inne på golfbanan ligger Kärnbo 20:2, ett gravfält som idag uppvisar tre
stensättningar, varav en är något skadad och osäker. Gravfältet omfattade
ursprungligen tio gravar som till största delen täckts över med två av golfbanans utslagsplatser. Fornlämningar kan mycket väl finnas kvar under de
påförda jordmassorna varför begränsningen från 1950-talet bör kvarstå.
På en höjd invid Finnsta torp som fungerar som golfbanans klubbstuga
ligger ett mindre gravfält, Kärnbo 85:1. Gravfältet består av en hög och
fyra stensättningar samt tre något osäkra gravar. Området för gravfältet har
utvidgats så att det omfattar samtliga lämningar. Gravfältet kan troligen
dateras till yngre järnålder.
I samband med besiktningen av de kända fornlämningarna noterades
en stensättning, objekt 10 och en fossil åker, objekt 11, norr om Kärnbo
18:1. Lämningarna ansluter i typ och karaktär till övriga stensättningar
och den fossila åkermarken i området. Tillsammans med Kärnbo 18:1 visar
de att denna del av Oxhagen kan betraktas som ett större fornlämningsområde.
I södra kanten av Kärnbo 18:1 finns en ek med ovanligt stor omkrets
som idag är nästan helt omgiven av sly och buskage. Ekens omkrets uppskattas till ca 7-8 meter. Den uppmärksammas för att den utgör ett enastående inslag i sin art och borde ges utrymme att stå fri.
På krönet av Slottsbrinken ligger det två stensättningar, Mariefred 15:12. Båda är omplockade i ytan och kan ursprungligen ha varit större. I
anslutning till 15:1 som ligger längst i söder finns det en ansamling med
omplockad sten som skulle kunna vara rester efter ytterligare en gravanläggning. Gravarna har ett fint läge uppe på krönet av Slottsbrinken och
bedöms höra hemma i bronsålder eller äldre järnålder. Fornlämningarna
har mätts in med GPS och deras justerade position har anmälts till FMIS.
För fornlämningsmiljöerna på impedimenten inom golfbanan gäller
generellt att områdena är kraftigt igenväxta, svårbesiktigade och de skulle
vinna mycket på att hävdas då områdena egentligen är mycket natursköna.
Fornlämningar är skyddade enligt Kulturmiljölagen och det är
Länsstyrelsen som fattar beslut om fortsatta insatser.
Fig. 14. Inom Kärnbo 18:1 finns ett tio-tal stensättningar, på fotot syns en av de tydligaste. I övrigt är området beväxt med sly och slånbuskage.
Kraka kulturmiljö rapport 2015:6 15
Utvärdering
Genom källmaterialet har det varit möjligt att följa utvecklingen inom
Kungsladugårdens marker från 1600-talet och framåt. Vid inventeringen
noterades flera boplatslägen och gravar. Utredningsgrävningarna visade att
de låglänta områden som idag är golfbana har ingått och nyttjats i de förhistoriska bosättningsområden som finns runtom på Finnsta marker. Här
är det intressant att notera att det framkom två härdar som daterats till
500-talet och 900-talet e. Kr.
Vid kontroll av närliggande fornlämningar visade det sig att ett gravfält,
Kärnbo 20:2, delvis täckts över. Kärnbo 18:1, ett stor grav- och boplatsområde med fossil åker var mer komplext än vad som tidigare noterats.
Området var delvis tätt bevuxet med slån, buskage och lövsly. En noggrann
kartering utförd efter att området röjts skulle troligen kunna lyfta fram betydligt fler lämningar och formelement inom området.
Arbetet har också visat att det kan finnas behov av att komplettera tidiga
arkeologiska utredningar, utförda i början av 1990-talet eftersom de vid
denna tid utfördes på annorlunda sätt. Inför Gripsholms golfbana utredningsgrävdes endast områden med höga fosfatvärden. Det förekom också
att Fornminnesregistret inte registrerade de boplatser som hittades.
Fig. 15. I sluttningen ner mot Gripsholms kungsgård lades flera schakt inom det område
som ska bli en ny tillfartsväg. Inget av antikvariskt intresse noterades. Ploglagret på
åkern var upp till 0,4 m tjockt.
16 Kraka kulturmiljö rapport 2015:6
Referenser
Litteratur
Franzèn, B. 1991. Särskild utredning, Gripsholms golfklubb. Söderman-land, Kärnbo
sn, Strängnäs kn, Gripsholm 4:1. RAÄ, Byrån för Arkeologiska Undersökningar, rapport.
Kart- och arkivmaterial
Fornminnesregistret (FMIS) vid Riksantikvarieämbetet
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
Bergartskartor, jordartskartor och strandnivåkartor
Rikets allmänna kartverks arkiv, Lantmäteriet
Ekonomiska kartans blad år 1957, 10H4g, Mariefred, 10H4f, Ökna
Häradskartan, år 1897-1901, J112-74-25
Generalstabskartan, år1868
Kartserier
Mariefreds stad år 1856. Ljunggrens atlas Lj 113
Lantmäteristyrelsens arkiv, LM
Gripsholm nr 1o2, år 1801, Avmätning- Akt:C42-11:7
Gripsholm nr1o2, år 1723. Geografisk avmätning. Akt C42-11:5
Gripsholm nr1o2, år 1723. Geografisk avritning. Akt:C42-11:4
Kärnbo socken, år 1717. Geografisk karta. Akt:C42-1:1
Lantmäterimyndigheternas arkiv
Gripsholm, år 1926, Akt:04-kär-121
Kungsladugården, år 1905. Akt:04-kär-109
Administrativa uppgifter
Länsstyrelsens beteckning: 431-631-2015
Beställare:
Strängnäs kommun
Landskap:
Södermanland
Län:
Södermanland
Kommun:
Strängnäs
Socken:
Kärnbo
Fastighet:
Gripsholm 4:121
Fornlämningsnummer: Kärnbo 18:1 m. fl.
Höjd över havet:
10-45 m ö. h.
Typ av undersökning:
Arkeologisk utredning
Undersökningsperiod:
April 2015
Fyndmaterial:
Fynden återdeponerades
Koordinatsystem:
Swereff 99TM
Inmätningsmetod:
GPS-RTK
Kraka projektnr:
2015-1-SÖ-Mariefred-Gripsholms backar
Undersökare:
Kraka Kulturmiljö AB
[email protected]
Kraka kulturmiljö rapport 2015:6 17
Bilaga 1. Objektbeskrivning
Id/
Objnr
Typ
Beskrivning
Antikvarisk
bedömning
Åtgärdsförslag
Objekt 1
Boplatsläge
Ej fornlämning
Utgår
Objekt 2
Fossil åker
Fornlämning
Ingen åtgärd
Objekt 3
Källa
Boplatsläge, 240x50 m st (NV-SO) bestående av en mjuk SV-sluttning.
Skogsmark i den övre delen i NO och åker i SV. Genom området går
en väg. Området prövades med 8 schakt. Inget av antikvariskt intresse
noterades.
Område med fossil åker, 240x50 m st (NV-SO), bestående av fyra oregelbundna åker ytor. Vid provstick över områdena uppvisar de odlingslager 0,1- 0,2 m tj. Antydan till hak i Ö upp mot skogskanten. I området
har det noterats enstaka röjningssten i kanterna samt fyra röjningsrösen,
oregelbundna ca 1,5-3 m st och 0,2 m h med fyllning av 0,1-0,3 m st
stenar. I området ingår en terrasskant.
Till största delen kraftigt omrörda ytor med sentida skräp. Ytterligare
arkeologiska insatser bedöms inte ge mer information då området är
tämligen stört av sentida depånier.
Källa, ca 2x1,5 (NV-SO) och 0,5 m dj ner till vattenytan. Från källan
löper en dikad bäck ner mot åkermarken i SV. Belägen mellan fossila
åkrar. Skogsmark.
Objekt 4
Gränsmärke
Objekt 5
Boplatsläge
Övrig kulturhis- Undvikes - hänsyn
torisk lämning
Ej fornlämning Utgår
Objekt 6
Härd
Objekt 7
4 Stensättningar
Objekt 8
Boplatsläge
Objekt 9
Härd
Gränsmärke/vägmärke, kvadratiskt, av granit, 0,2x0,2, något avsmalnande mot toppen. På den flata toppen är en kvadrant inhuggen.
Boplatsläge, 350x30-100 m (NV-SO), bestående av sadelläge mellan
höjd och krön av moränrygg. Merparten av området ligger inom golfbanans green och består av välansade gräsmattor. Den NÖ delen präglas
av en blockrik höjd med grusiga partier i skogsmark. Inom Golfbanan
finns flera sandbunkrar som innebär att delar av området är sönderschaktat och inte meningsfullt att utredningsgräva. I den flacka marken
drogs 10 schakt, i ett av dessa framkom en härd, se objekt 6. På höjden
grävdes 5 provgropar för hand. Utöver härden kom inget av antikvariskt
intresse.
Botten av en härd, 1x0,6 m st och 0, 55 m dj, med fyllning av skärvig
sten, sot och kol samt bränd lera, förslaggad lera. Anläggningen var 0,
35 m st i botten där det noterades större bitar med bränd lera, kolstycken amt även någon bit med delvis brända träbitar.
Objekt 7:1, Stensättning, rest av, minst 5 m diam och 0,3 m h.
Övertorvad fyllning, rikligt med sten i ytan, 0,15-0,3 m st. I V är ett grustag. 3 m S om 1 är:
Objekt 7:2: Stensättning , rest av, minst 4 m diam och 0,3 m h. Ev. kvadratisk med hörnsten i Ö.S om 2 är:
Objekt 7:3: Stensättning, något osäker, ca 5 m diam och 0,15 h, Grop i
mitten 1,5 m diam och 0,2 m dj. Osäker, mycket skadad av grustäkt.
7 m.Ö om nr 2 är:
Objekt 7:4: Stensättning , 4-5 m diam och 0,15 m h. Fyllning av 0,1-0,15
m st stenar. I mitten är en flat sten 0,6 m st. Torven borta p.g.a. av getter. 7:4 ligger i en gethage utanför utredningsområdet.
Boplatsläge, 290x35 m st (N-S), bestående av flack S-sluttning.
Åkermark. Boplatsläget prövade med sju schakt. I ett av dessa framkom
en härd, objekt 9, som undersöktes och dokumenterades. Boplatsläget
fortsätter utanför utredningsområdet i Ö och V. Åkermark och golfbana.
Den norra delen var delvis omdanad med sandbunkrar och golfbaneanläggningar.
Härd, botten av, 1x0,6 m st och 0,55 m dj, med fyllning av skärvig sten,
sot och kol samt enstaka fragment av bränd lera.
Objekt 10 Stensättning
Stensättning, oregelbunden, ca 4-5 m st, fyllning av 0,6-1 m st stenar.
Ligger på markant bergskrön. Beväxt med enbuskage, något svåravgränsad.
Fornlämning
Objekt 11
Objekt 11:1/ Fossil åker , 40x35 m (NNV-SSO). Terrasskant, ca 0,3-0,6
m h mot åker i NO, antydan till åkerhak i S, upp mot sluttningen.
Objekt 11:2/ Röjningsröse, ca 3-4 m diam, 0,1 m h av 0,1-0,2 m st
stenar. Beläget i NO-sluttning, Blandskog.Vattenhål i nedre delen av
sluttningen. Ligger inom det område som i äldre kartmaterial benämns
”Oxhagen”. Området har ej varit odlat enligt äldre kartor.Hör samman
med Kärnbo 18:1.
Fornlämning
Fossil åker
18 Kraka kulturmiljö rapport 2015:6
Övrig kulturhis- Undvikes - hänsyn
torisk lämning
Fornlämning
Ingen åtgärd
Undersökt och
borttagen
Fornlämning
Arkeologisk
förundersökning
Ej fornlämning
Utgår
Fornlämning
Ingen åtgärd
Undersökt och
borttagen
Arkeologisk
förundersökning
Arkeologisk
förundersökning
Kontroll av kända fornlämningar
Fmis nr
Typ
Beskrivning
Kommentar
Kärnbo
18:1
Grav och boplatsområde
Fornlämning
Har utvidgats något.
Objekt 10 och 11
hör samman med
denna miljö.
Kärnbo
20:2
Gravfält
Grav- och boplatsområde med fossil åker, 275x230 m (Ö-V). Inom området finns 1
boplats, minst 11 runda stensättningar, 3 skärvstenshögar, fossil åker 7 st, 1 stensträng
och 7 röjningsrösen.
I SO är : Boplats, 100x75 m (NV-SO). Boplatsen har provundersökts 1991. Vid undersökningen framkom 2 härdar, 1 stolphål och 2 sotfläckar samt 1 skärvstenshög. Fynd: bränd
lera.
De runda stensättningarna är 3-8 m diam och 0,3-0,5 m h. Flertalet är övertorvade, varav
några har enstaka stenar i kanterna eller i ytan 0,4-0,7 m stora. De återfinns spritt inom
området. En i Ö delen är höglik, kan ev. vara en skärvstenshög. Flera är omrörda och
omplockade i ytan, i relativt sen tid.
Skärvstenshögarna är 6-7 m diam och 0,2-0,4 m h. I ytan iakttogs skärvig och skörbränd
sten. I anslutning till skärvstenshögarna är en husgrundsterrass, minst 10x5 m st.
Inom området är:
Fossil åkermark, minst 7 oregelbundna och långsmala ytor, 35x5 -65x40 m st. bestående
av röjda ytor, enstaka block på ytorna 0,6-1 m st, ställvis avgränsade av terrasskanter
intill 0,6 m h och åkerhak. Många ytor saknar bitvis tydliga avgränsningar och övergår
i oröjd mark. Vid provstick iakttogs odlingslager 0,1-0,2 m tj. I området finns minst 7
röjningsrösen, oregelbundna, i regel 2-4 m st och 0,1- 0, 2 m h. En i N är strängformad,
10 m l, 1-2 m br och 0,2 m h. Sannolikt finns det fler djupt nedsjunkna röjningsrösen i
området. anslutning till den fossila åkermarken är
I V en 25 m l stensträng (Ö-V).
Området var beväxt med tät sly, och ställvis stora slånbuskage och ogenomträngligt.
Sannolikt finns det fler röjningsrösen och stensättningar inom området.
I S kanten är en ovanligt kraftig ek.
Gravfält, 50x45 m, bestående av 3 stensättningar, 4-5 m diam och 0,3 m h., en är
osäker. Övertorvade med enstaka stenar i ytan. Ojämn, omrörd yta på samtliga.
Ursprungligen 10 stensättningar, enligt äldre beskrivning i FMIS.
Övriga 7 kan finnas kvar under golfbanans utslagsplatser som dominerar gravfältet och
som anlagts ovanpå merparten av gravarna. Begränsningen bör kvarstå.
Kärnbo
85:1
Gravfält
Mariefred Röse och
15:1-2
stensättning
Fornlämning
3 av 10 syns.
Domineras av golfbanans utslagsplats.
Gravfält, 45x15-20 m (N-S), bestående av 5 fornlämningar. Dessa utgörs av 1 hög och 4
runda stensättningar. Högen är 8 m diam och 0,8 m h. De runda stensättningarna är 3,56 m diam och 0,15-0,2 m h. Övertorvade. Samtliga har gropar, 2-3 m diam och 0,15-0,5
m dj. I området finns även 3 osäkra, möjliga stensättningar, ca 4-6 m st och intill 0,2 m h.
Övertorvade med gropar i ytan.
Mindre moränkulle i f d åkermark.
Registrerad i Stadsarkeologiskt register, Sörmlands museum (RAÄ dnr 321-4549-2007)
Gravfältet begränsning har utvidgats mot S där en av de säkra gravarna ligger. Området
är gropigt och skadat i ytan varför dess omfattning är något osäker. I Ö kanten av gravfältett är ett sentida odlingsröse.
Fornlämning
1/stensättning, botten av, rund, ca 8 m diam och 0,2 m h. Fyllning av spridda 0,3-0,8 m st
stenar och något sotfärgad jord. Kraftigt omplockad i ytan. Fint läge, tydlig grav.
37 m NV om 1 är:
2/ stensättning, rund ca 3-4 m diam och 0,15 m h. Övermossad fyllning av 0,2-0,4 m st
stenar. Väl sammanhållen packning. Något omplockad i ytan.
Ej återfunna 1998 men fick stå kvar, 1957 beskrevs lämningarna som rösebottnar.
2015: Anläggningarna utgör gravar, något omplockade men likväl med tydlig sammanhållen stenpackning, mycket fint läge.
I Ö är någon mindre samling av sten, möjlig grav ?
Fornlämning
Gränsen har korrigerats - utvidgats,
beskr. stämmer rel
väl.
Inmätta m GPS,
beskr. stämmer rel.
väl.
Kraka kulturmiljö rapport 2015:6 19
Bilaga 2. Tabell över schakt och provgropar
Schakt/
provgr
Storlek/djup m
Beskrivning
1
1,5x1,5/0,35
Torv 0,1, ploglager intill 0,2 m dj därunder silt. Dike 0,5 m br i Ö, fynd av kol, sot, enstaka
skärvsten, tegelfragment, lergods.
2
22x1,5/0,35
Torv 0,15, ploglager intill 0,2 m dj, i botten sand och silt. Diffusa mörkfärgningar, fragment
av tegel och rödgods.
3
11x1,5-2,7/0,35
Torv 0,1, ploglager intill 0,2 m dj därunder sandig lera. Mörkfärgade stråk, tegelbitar,
störningar med stenmassor.
4
4x1,5/0,35
Torv 0,1, myllblandad sand. Odlingslager. Ytan tycks stenröjd.
5
6x1,5-3/0,35
Torv 0,1, ploglager intill 0,2, därunder lera. Fynd av tegel, ålderdomlig bränd lera, ev
förhistorisk.
6
3x1,5/0,35
Torv 0,1, följt av omrört lager med sentida fynd av rödgods, porslin, spegelglas, flaskor,
stenkol.
7
5x1,5/0,4
Torv 0,1, ploglager ? 0,1-0,3 m tj, följt av sandig lera.
8
2,5x1,5/0,6
Torv 0,1, ploglager intill 0,2 ställvis, omrörda lager med diverse skräp. Fynd av tegel, glas
och metallskräp.
9
5x1,5/0,8
Torv 0,1, ploglager intill 0,3, därunder lera. I schaktet fanns delvis en skräpgrop med
tegel, glasflaskor, järnskrot bl. a. gångjärn, rödgods, medicinflaskor, och porslin.
10
9x1,5/0,6
Torv 0,1, ploglager intill 0,3 m tj, silt i botten.
11
11x1,5/0,35
Torv 0,1, ploglager 0,25 m dj, lera i botten. Enstaka skärviga stenar, sot och stråk av lera.
12
14x1,5-4,5/0,4
Torv 0,1, ploglager intill 0,3, följt av ler i botten. I schaktet noterades en botten av en härd,
1x0,6 m st och 0, 55 m dj, med fyllning av skärvig sten, sot och kol samt enstaka bränd
lera.
13
6x1,5/0,4
Torv 0,1, ploglager intill 0,2 m tj följt av lera och silt. I schaktet iakttogs enstaka skärvig
sten och tegelfragment.
14
3x1,5/0,35
Torv 0,1, ploglager intill 2,5, i botten silt. Fynd av tegelbitar och enstaka skärviga stenar.
15
6x1,5/0,4
Torv 0,1, ploglager intill 0,25, därunder lera. Fynd av tegelfragment, enstaka skärvsten
och sot. Ev. fragment av Höganäskrus.
16
6x1,5/0,4
Torv 0,1, ploglager intill 2,5, därunder silt. Fynd av glas, delar av kritpipor, rödgods, och
saltglaserat gods.
17
6x1,5/0,4
Torv 0,1, ploglager intill 0,25, följt av silt. Fynd av sot, kol, tegelbitar och rödgods.
18
6x1,5/0,4
Torv 0,1, ploglager intill 0,3, silt i botten. Fynd av tegelbitar och sotstänk.
19
8x3/0,35
Torv 0,1, därunder ett 0,2m tj omrört lager med tategel, tegel, och annat recent material. I
N delen påträffades en härd, se objekt 9.
20
11x1,5/0,4
Torv 0,1, ploglager intil 0,3 m tj, enstaka sotstänk.
21
9x1,5/0,445
Torv 0,1, ploglager intill 0,25 m tj, i botten silt. Fynd av skärvsten, sotfläckar, rödgods och
tegelbitar.
22
8x1,5/0,5
Torv 0,1, omrört ploglager 0,4 m tj. Grop med fynd av kritpipor, obrända ben, tegel och
krukskärvor.
23
6x1,5/0,4
Torv 0,1, ploglager intill 0m25 m tj. Fynd av tegel, enstaka rödgods och fragment av
kritpipor.
24
6x1,5/0,4
Torv 0,1, ploglager 0,25. Fynd av skärvig sten, enstaka porslin och tegel.
25
1,5x1/0,15
Torv 0,1 följt av gråbrun sand, sten, i övrigt inga fynd.
26
1x0,5/0,15
Torv 0,1, följt av sandig jord. Området tycks vara avbanat.
27
1x0,8/0,1
Torv 0,1, följt av sandig och grusig jord, inslag av sopor, avbanad soptipp ?
28
2x0,5/0,15
Torv 0,1, jordblandad sand invid stor sten. Kantkedja eftersöktes och kunde avfärdas.
29
0,8x0,8/0,1
Torv 0,1, följt av sandjord invid block. I området fanns rikligt med recent skräp.
30
1x0,8/0,15
Torv 0,1, följt av myllblandad sand, inslag av naturligt skarpkantad sten.
31
1x0,5/0,2
Torv 0,1, följt av myllblandad sand och stenig moränbacke.
20 Kraka kulturmiljö rapport 2015:6
Bilaga 3. Schaktplaner
Fig. 17. Schaktplan över
objekt 1 och 2. I området
drogs sammanlagt 8 schakt
Skala 1: 2 000.
Fig. 18. Schaktplan över
objekt 5. I området drogs
10 schakt och 6 provgropar
grävdes för hand. I schakt 12
påträffades en härd, objekt 6.
Skala 1: 2 000.
Kraka kulturmiljö rapport 2015:6 21
Fig. 19. Schaktplan över objekt 8. I området drogs 7 schakt. I schakt 19 påträffades en
härd, objekt 9. Skala 1: 2 000.
Bilaga 4. Undersökta, borttagna fornlämningar
Objekt 6. Härd
Botten av en härd, 1x0,6 m st och 0, 55 m dj, med fyllning av skärvig sten,
sot och kol samt bränd lera, förslaggad lera. Anläggningen var 0, 35 m st i
botten där det noterades större bitar med bränd lera, kolstycken samt även
någon bit med delvis brända träbitar.
Objekt 9. Härd
Härd, botten av, 1x0,6 m st och 0,55 m dj, med fyllning av skärvig sten,
sot och kol samt enstaka fragment av bränd lera.
22 Kraka kulturmiljö rapport 2015:6
Fig. 20. Objekt 6, en härd i plan.
Fig. 21. Objekt 6, en härd i profil.
Fig. 22. Objekt 9, en härd i profil.
Bilaga 5. Tabell över 14C-dateringar
Lab.nr
Obj
Typ
Ua-51180
6
Härd
Ua-51181
9
Härd
14
C-ålder
Kalibrerad ålder 1 σ
Kalibrerad ålder 2 σ
1091±28
895-990 AD
890-1020 AD
535-600 AD
430-620 AD
1511±29
Kraka kulturmiljö rapport 2015:6 23
24 Kraka kulturmiljö rapport 2015:6
