Historien om Internet
CDT212, 2007-10-19
Johan Hägg
Jonas Nilsson
NCV01
NCV01
[email protected]
[email protected]
© Donna Cox and Robert Patterson
Sammanfattning
Rapporten går igenom de händelser och teknologiska framsteg som har lett till det vi idag
kallar för Internet och World Wide Web. Historien började i huvudsak med att en
forskare fick idéer om ett globalt nätverk där man skulle kunna komma åt all information
som fanns i nätverket på alla ställen. Detta ledde så småningom till att ARPANET
byggdes. ARPANET var ett nationellt nätverk i USA som från början bestod av både
akademiska och militära stordatorer. Därefter följde en rad tekniska framsteg som bland
annat tillät ett flertal nätverk att kopplas samman. Detta kopplat med uppfinningar
utvecklade på CERN skapade slutligen det vi idag kallar för Internet. Rapporten kommer
även att ta upp vissa tjänster som man kan använda via Internet så som World Wide Web
och Usenet samt dess historia. Rapporten tar även upp en approximation av Internets
tillväxt och lite av de problem som uppkommit i och med den frihet som finns på
Internet.
2
Innehållsförteckning
INLEDNING....................................................................................................................... 3
ARPANET .......................................................................................................................... 3
Historia............................................................................................................................ 3
Andra länder kopplas in i ARPANET ............................................................................ 5
RFC ..................................................................................................................................... 5
Usenet ................................................................................................................................. 5
TCP/IP................................................................................................................................. 5
CERN & Internet i Europa .................................................................................................. 6
TCP/IP i Europa .............................................................................................................. 6
Europa och Internet ......................................................................................................... 7
World Wide Web ................................................................................................................ 7
Historia............................................................................................................................ 7
HTTP & Gopher ............................................................................................................. 7
Webbläsare ...................................................................................................................... 8
WorldWideWeb .......................................................................................................... 8
Mosaic ......................................................................................................................... 8
Internet & World Wide Web........................................................................................... 8
SLUTSATS ......................................................................................................................... 9
Referenser ........................................................................................................................... 9
INLEDNING
Hur kom Internet till? Vad var det för tekniska framsteg som gjorde det möjligt att skapa
detta globala nätverk som vi i dagsläget nästan tar för givet? Detta är frågorna som denna
rapport tänker besvara.
ARPANET
Historia
När man skall titta på hur Internet uppkom får man gå tillbaks till augusti 1962. Då skrev
Joseph Carl Robnett Licklider vid MIT (Massachusetts Institute of Technology) en rad
texter om ett så kallat Galactic Network. I dessa texter presenterade han en idé om ett
antal ihopkopplade datorer utspridda över hela världen, att informationen som fanns på
alla dessa ställen kunde delas och kommas åt från alla ställen. Dessa tidiga idéer om ett
världsomspännande datornätverk där information kan kommas åt överallt är det som på
senare tid har blivit Internet. Ett år senare började Licklider arbeta på ARPA. ARPA står
för Advanced Research Projects Agency, och är en del av USA:s försvar. På ARPA
övertygade han två andra kollegor om att hans koncept verkligen var något att utveckla
vidare. Men Licklider hann själv lämna ARPA innan något arbete på detta nätverk hann
påbörjas. År 1967 publicerade Lawrence G. Roberts den första planen för något som kom
att kallas för ARPANET. Efter att detta gjorts utarbetades en mer komplett och detaljerad
plan över hur detta nätverk skulle kunna byggas. Det blev företaget BBN (Bolt Beranek
and Newman) som fick kontraktet om att bygga ARPANET åt ARPA. BBN följde
Roberts plan i minsta detalj, som bestod i att man byggde upp nätverket med hjälp av små
3
datorer, så kallade IMP (Interface Message Processor). Dessa IMP använde en teknik
som kallas store-and-forward paketöverföring. De var uppkopplade mot varandra med
modem som använde s.k. leased lines som var ständigt uppkopplade mot varandra via
telenätet med en hastighet av 50 kbit/sekund. De datorer som sedan använde sig av
nätverket kopplades mot denna IMP med en seriell överföring [FUNET98, Walden03].
I det allra första stadiet bestod ARPANET av fyra olika IMP:er som fanns på olika
universitet i Los Angeles, Stanford, Santa Barbara och Salt Lake City. Dessa var
uppkopplade i december 1969. Arbetet med ARPANET fortsatte och det utvecklades ett
protokoll som användes över hela ARPANET. Detta protokoll kallades för NCP
(Network Control Protocol), och detta användes över hela ARPANET i början.
I oktober 1972 visades ARPANET upp på en datorkonferens. Samma år började även epost att användas och det första e-post-programmet utvecklades. E-post var ett bra
redskap för de som arbetade inom ARPANET-projektet att utbyta information med
varandra. Detta var något som snabbt blev populärt och redan 1973 stod e-posttrafiken
för 75% av all trafik på ARPANET.
Allt eftersom blev också fler universitet och institutioner uppkopplade mot ARPANET,
1981 fanns det 113 olika IMP:er (noder) uppkopplade mot ARPANET. Året 1983 är ett
ganska viktigt årtal eftersom det var då USA:s militära del av ARPANET splittras från
den akademiska delen när militären flyttar sina noder som tidigare ingått i ARPANET till
sitt nya nätverk som kallas för MILNET. Detta innebar att endast ungefär hälften av
noderna fanns kvar i ARPANET.
Det som skiljde ARPANET från tidigare nätverk var dels att det blev så pass
världsomspännande, hela USA samt även vissa noder utanför USA, men även det faktum
att det var det första nätverket som gick från en centraliserad nätverksmiljö till en
decentraliserad. Tidigare datornätverk som fanns att tillgå gick ut på att datorerna anslöt
till en och samma stordator för att komma åt information på denna. Det nya med
ARPANET var att alla datorer kunde dela information med varandra utan att allt behövde
gå via en och samma stordator. En annan sak som var nytt med ARPANET var att man
hade så kallade IMP:er som själv skötte datatrafiken i nätet, istället för tidigare då detta
fanns direkt i datorn när man hade decentraliserade datornätverk. IMP-enheterna går att
jämföra med dagens routrar som bygger upp dagens nätverk och sköter datatrafiken i
näten.
En vanlig myt som man ofta hör om ARPANET är att det skulle ha varit
atombombsäkert. ARPANET klarade visserligen en del felaktigheter i nätverket, mest
beroende på att telefonlinjerna som nätverket var uppkopplat med inte höll så bra klass på
den tiden vilket ledde till att data ibland förlorades under överföringarna, men att det
skulle vara atombombsäkert var en överdrift. Anledningen till att man ofta hör detta är att
det ungefär samtidigt som man ARPANET började utredas så kom det en annan
undersökning från RAND (en forskningsinstitution inom USA:s försvar). Denna
forskning utredde möjligheterna att skapa ett nationellt nätverk för USA:s försvar att
användas för röstsamtal som skulle vara atombombsäkert.
En annan myt som är vanlig är att USA:s försvar skulle velat utveckla ett
atombombsäkert datornätverk, och att det var därför ARPANET blev utvecklat. Men i
denna rapport har vi visat att det i själva verket var flera forskares enskilda prestationer
4
som ledde till ARPANET. Visserligen hela tiden med organisationen ARPA i botten
(som var en del av USA:s försvar). Nätet var hela tiden kopplat både mot universitet och
andra institutioner så väl som militära institutioner [Leiner03, Wikipedia07a].
Andra länder kopplas in i ARPANET
Den första icke-amerikanska uppkopplingen mot ARPANET gjordes via en satellitlänk
till NORSAR i Norge år 1973 (denna länk gick faktiskt via den nordiska satellitstationen
i Tanum i Sverige). Via denna uppkoppling till Norge kunde man även nå en nod som
fanns i London. På så vis blev dessa de två första länder förutom USA att bli inkopplade
till ARPANET. Senare, under år 1983 kom även en snabbare överföring till Norge, men
denna gång inte via satellit, utan via kabel. Efter detta kom ARPANET att spridas ut mer
och mer över Europa och mot slutet av 1980-talet kan man säga att det som vi idag kallar
Internet började byggas upp. ARPANET togs helt ur bruk den 1 januari 1990
[NORSAR03, Leiner03].
RFC
RFC står för ”Request for Comments”. Detta är en typ av dokument där forskare och
andra som sysslade med nätverksteknik kunde beskriva till exempel en ny teknik de
uppfunnit och ville dela med andra och få kommentarer på, därav Request for comments.
RFC är något som var en del av ARPANET projektet och det första RFC-dokumentet
uppstod samma år som de första delarna av ARPANET kopplades upp (1969). Denna typ
av dokument är lite mindre formell än en vetenskaplig artikel. Man kan säga att många av
dessa RFC:er är Internet-standarder över hur saker och ting fungerar och bör användas på
Internet. Dessa RFC:er distribuerades över ARPANET till andra som sysslade med detta
projekt. Detta var en ganska stor omställning i hur information distribueras jämfört med
tidigare. Denna utgivning har pågått sedan dess och nu finns det 5072 stycken RFCdokument utgivna. På den officiella RFC-hemsidan www.rfc-editor.org kan man läsa alla
dessa dokument. Där kan man även läsa RFC nummer 2223, som är en RFC över hur
man skriver RFC-dokument [Postel97, Wikipedia07b].
Usenet
Usenet är en teknik att förmedla nyheter och diskussioner på Internet. Denna skapades
1979 och består av en mängd Usenet-servrar som synkroniserar diskussionsgrupperna
med varandra så att samma information finns tillgänglig på alla Usenet-servrar (i bästa
fall). Diskussionsgrupperna är uppdelade i olika hierarkier, till exempel
diskussionsgrupper om datorer börjar sitt namn på comp., diskussioner som handlar om
vetenskap börjar sitt namn på sci. Dessa diskussionsgrupper var ett väldigt bra sätt att
sprida information på Internet. Numera har Usenet förlorat sin betydelse i och med att det
nu finns Webbtjänster, Webbforum osv. istället. Usenet finns fortfarande kvar och
används, i vissa fall har den blivit integrerad med Webbtjänster så att man kan komma åt
diskussionsgrupperna via till exempel Google Groups [Wikipedia07d].
TCP/IP
Som det har beskrivits tidigare i rapporten så användes protokollet NCP för att överföra
data på ARPANET. NCP användes från ARPANET:s start fram till slutet på år 1982.
5
Arbete hade pågått med ett nyare och bättre protokoll sedan 1973. Runt denna tid (1978 –
1983) så hade TCP/IP version 6 kommit och var nu så pass stabilt att man kunde börja
använda det i större och större utsträckning. Detta ledde till att man den 1 januari 1983
helt gick över till att använda TCP/IP på ARPANET. TCP/IP är det protokoll som
används i störst utsträckning på Internet än idag. En säregen sak med TCP/IP är att det
kan användas av många olika typer av nätverk, det beror alltså inte på hur nätverket
fysiskt sett är uppbyggt, så länge de kör TCP/IP kan de kommunicera med varandra.
Internet blev alltså ett ”nätverk av nätverk” som gjorde att alla typer av nätverk kunde
kommunicera med varandra och man fick det som idag kallas Internet. De två personer
som huvudsakligen utvecklade TCP/IP, Robert E Kahn och Vinton Cerf, fick 2005
medaljer från presidenten för deras bidrag till den amerikanska kulturen [Wikipedia07c,
LivingInternet].
CERN & Internet i Europa
CERN (Conseil Européen pour la Recherche Nucléaire, European Council for Nuclear
Research) är den plats där det som de flesta menar när de säger Internet skapades. Det
som man vanligtvis hänvisar till när man säger Internet är inte själva nätverket utan
snarare tjänsten World Wide Web som tillhandahålls av diverse datorer som är kopplade
till Internet.
TCP/IP i Europa
Under 1970-talet var datornätverken på CERN ett hopplock av olika överföringsmedia
och protokoll. De nätverk som fanns kunde inte kopplas ihop då de använde protokoll
från olika tillverkare eller hemmagjorda protokoll.
Den som slutligen drog igång projektet som skulle lösa problemet med att koppla ihop
nätverken var Ben Segal. I augusti 1984 skrev Segal ett förslag till mjukvarugruppen på
CERN och föreslog att man skulle använda TCP/IP för att kunna koppla ihop nätverken.
Detta ledde till att han i början av 1985 utnämndes till TCP/IP koordinator för CERN.
Det stod dock fast att inga externa kopplingar skulle göras med hjälp av detta protokoll.
I november 1987 fick Segal ett besök av Daniel Karrenberg som var administratör för den
dator som hade hand om den transatlantiska kopplingen för USENET i Europa. Daniel
var intresserad av att konvertera den europeiska sidan av USENET till TCP/IP, precis
som många av de amerikanska servrarna höll på att göra. Användarna skulle inte märka
något, men denna förändring skulle bidra till att man kunde använda kopplingen för annat
än bara e-post och nyhetsgrupper. Det skulle bland annat bli möjligt att logga in på andra
datorer och överföra filer. Karrenberg hade även kontakter inom NIC (Network
Information Center) som skulle tillåta honom att ansluta till Internet när det behövdes.
Det enda som egentligen saknades var något som tillät honom att skicka IP-trafik över de
nätverk som fanns.
Det var nu som Segal kom in i bilden. Han hade tidigare köpt två routers från ett litet
företag som hette Cisco och de hade den hårdvara som behövdes i deras katalog. Över
loppet av några månader fick de viktigaste punkterna i det europeiska nätverket routrar
tillverkade av Cisco och de som skulle ha kunnat sätta stopp för konverteringen märkte
inte av något [Segal95].
6
Europa och Internet
Under 1988 gick tillslut datahanteringsdivisionen på CERN med på att ge stöd för
TCP/IP. Det ledde till att operationen fick fler anställda och blev ordentligt organiserat.
Ett år senare började CERN öppna externa förbindelser till Internet. Detta innebar att de
adresser som tidigare hade tilldelats datorer efter godtyckligt system nu var tvungna att
ändras till officiella för att inte orsaka konflikter.
World Wide Web
Historia
Nu när det fanns en global infrastruktur för att utbyta idéer och dokument via så
behövdes ett medium för att överföra dessa. Den person som lade grunden för det som
idag är World Wide Web var Tim Berners-Lee, en entreprenör vid CERN. Han hade
tidigare experimenterat med en teknik som kallas Hypertext, ett sätt att låta ord eller
fraser i en text peka på andra texter där ordet eller frasen förklaras mer ingående.
I mars 1989 cirkulerade ett dokument på CERN där ett förslag till ett projekt
involverande hypertext presenterades. Förslaget innehöll en beskrivning av ett system
som skulle försöka finna ett sätt att förmedla information via ett standardiserat gränssnitt
[Berners-Lee89, Berners-Lee90].
Detta projekt kom att utmynna i skapandet av den första webbsidan som annonserades i
augusti 1991 [Berners-Lee91a]. Originalet av webbsidan är tyvärr inte tillgänglig längre,
men en version från 1992 finns att tillgå.
HTTP & Gopher
1991 skapade Berners-Lee ett protokoll för att överföra främst hypertextdokument.
Protokollet i sig var ganska luddigt formulerat och beskrev endast hur en överföring skall
gå till. Han döpte det passande till HTTP, Hypertext Transfer Protocol och det tillät
endast att en klient hämtade ett dokument från den server den var ansluten till [BernersLee91b].
Ungefär samtidigt utvecklade en grupp på University of Texas ett liknande protokoll som
de kallade Gopher. Till skillnad från HTTP var Gopher mycket striktare och förespråkade
en strikt hierarkisk struktur, ungefär som på en hårddisk. En av de största skillnaderna
med Gopher var att man istället för att vara begränsad till att klicka sig genom sidor hela
tiden kunde komma åt själva strukturen med kataloger på servern [Gopher91].
Under de första åren var det en tät strid mellan Gopher och HTTP om vilket protokoll
som var det som skulle användas. Än idag finns det stöd för båda protokollen i
webbläsare med vissa undantag. Gopher var dock svårare att lära sig att använda och
möjligheten att visa katalogers innehåll kopierades tidigt av webbläsare så att det även
gick att göra detta på en HTTP-server, så länge administratören tillät det.
Mot slutet av 1990-talet hade HTTP blivit det protokoll som majoriteten använde och
Gopher kom att bli klassat som en kuriositet som endast en handfull entusiaster
fortfarande använder [Wikipedia07e].
7
Webbläsare
När World Wide Web var ung behövdes det egentligen inga webbläsare för att kunna
tillgodogöra sig stora delar av den information som fanns. Det enda som de egentligen
bidrog med var formatering och hyperlänkning1 så en vanlig terminalklient kunde
användas. Så fort som formateringen blev mer avancerad och bilder började användas
blev man slutligen tvungen att använda en webbläsare.
WorldWideWeb
WorldWideWeb var den första webbläsaren som var utvecklad av Tim Berners-Lee och
som endast kunde köras på datorer från NeXT. Det var en mycket enkel webbläsare som
till en början endast kunde visa formaterad hypertext. Den hade även en inbyggd
redigerare för sidor och kunde i senare versioner även visa bilder [Berners-Lee91a].
Mosaic
Mosaic var en webbläsare skriven av Marc Andreessen vid University of Illinois at
Urbana-Champaign, USA. Programmet släpptes i början av 1993 och kunde förutom text
visa allt från bilder till videoklipp på samma sida. Mosaic gjorde mycket för att få in
vanliga användare på World Wide Web. Med hjälp av MIME- formatet (Multipurpose
Internet Mail Extensions) kunde man beskriva vilken typ av fil som hämtades från
webbservern för att sedan inkludera den som en del av texten istället för att öppna filen i
ett separat program eller fönster [Andreessen93].
Internet & World Wide Web
I och med Berners-Lee’s inlägg på USENET-gruppen alt.hypertext den 6:e augusti 1991
gjordes World Wide Web publikt och har från denna enda sida vuxit över åren och
innehåller nu ett så stort antal sidor att det i princip är omöjligt att få fram en egentlig
siffra. Antalet sidor som går att finna med hjälp av söktjänster uppskattades dock till
11.5 miljarder år 2005. Utöver detta tillkommer ett okänt antal sidor som ej går att finna
med hjälp av dessa söktjänster [GulliSignorini05].
Om vi utgår från att det fanns en enda sida i augusti 1991 och det fanns 11.5 miljarder i
januari 2005, betyder detta att Internet under denna tid har växt i snitt 15,48% i månaden.
1
Det som inträffar när man aktiverar ett ord i ett hypertextdokument. Läsaren skickas till det dokument
som ordet pekar på.
8
SLUTSATS
Från att ha varit ett nätverk för militären och akademiker har Internet blivit ett sätt för allt
från företag till privatpersoner att knyta kontakter, utbyta idéer eller helt enkelt fördriva
tiden med. Ett av de största problemen som har uppkommit är att Internet har blivit ett
bra sätt att sprida missinformation då vem som helst kan publicera i princip vad som helst
utan någon form av kontroll. Detta kopplat med en växande tillit till vad som publiceras
kan komma att bli ett stort problem i framtiden om personer inte får lära sig att kritiskt
granska det som skrivs och försöka finna flera oberoende källor med hög trovärdighet
som påstår samma sak [Leth97].
Referenser
[Andreessen93] M. Andreessen, “NCSA Mosaic Technical Summary”,
ftp://ftp.ncsa.uiuc.edu/Mosaic/Papers/mosaic.ps.Z (2007-10-25)
[Berners-Lee89] T. Berners-Lee, “Information Management: A Proposal”, CERN
Internal Circulation, http://www.w3.org/History/1989/proposal.rtf (2007-10-04)
[Berners-Lee90] T. Berners-Lee, “WorldWideWeb: Proposal for a HyperText Project”,
CERN Internal Circulation, http://www.w3.org/Proposal.html (2007-10-03)
[Berners-Lee91a] T. Berners-Lee, “Re: Qualifiers on Hypertext links…”, alt.hypertext
(2007-10-30)
[Berners-Lee91b] T. Berners-Lee, “The Original HTTP as Defined in 1991”,
http://www.w3.org/Protocols/HTTP/AsImplemented.html (2007-09-26)
[FUNET98] “ARPANET”,
http://www.nic.funet.fi/index/FUNET/history/internet/se/arpanet.html (2007-10-03)
[Gopher91] Gopher Development Team, “Internet Gopher: a distributed campus-wide
information system”, comp.sys.mac.annonce (2007-09-26)
[GulliSignorini05] A. Gulli & A. Signorini 2005. “The indexable web is more than 11.5
billion pages.”, Special interest Tracks and Posters of the 14th international Conference
on World Wide Web (Chiba, Japan, May 10 - 14, 2005). WWW '05. ACM Press, New
York, NY, 902-903.
[Leiner03] Barry M. Leiner, Vinton G. Cerf, David D. Clark, Robert E. Kahn, Leonard
Kleinrock, Daniel C. Lynch, Jon Postel, Larry G. Roberts, Stephen Wolff, “A Brief
History of the Internet”, http://www.isoc.org/internet/history/brief.shtml (2003)
[Leth97] G. Leth, “Källkritik På Internet”,
http://www.psycdef.se/Global/PDF/Publikationer/kallkritid%20for%20internet.pdf
(2007-10-04)
[LivingInternet07] ”TCP/IP Internet Protocol”,
http://www.livinginternet.com/i/ii_tcpip.htm (2007-10-01)
[NCSA97] NCSA Mosaic Development Team, “The History of NCSA Mosaic”,
ftp://ftp.ncsa.uiuc.edu/Web/Mosaic/Windows/Archive/MosaicHistory.html (2007-10-03)
9
[NORSAR03] ”NORSAR and the Internet: Together since 1973”,
http://www.norsar.no/NORSAR/history/internet.html (2007-10-03)
[Postel97] J. Postel, J. Reynolds, “Instructions to RFC Authors”, ftp://ftp.rfceditor.org/in-notes/rfc2223.txt (2007-10-03)
[Segal95] B. Segal, “A Short History of Internet Protocols at CERN”,
http://ben.web.cern.ch/ben/TCPHIST.html (2007-09-26)
[Walden03] D. Walden, ”Looking back at the ARPANET effort, 34 years later”,
http://www.livinginternet.com/i/ii_imp_walden.htm (2007-10-01)
[Wikipedia07a] “Wikipedia: ARPANET”, http://en.wikipedia.org/wiki/Arpanet (200710-01)
[Wikipedia07b] “Wikipedia: Request for Comments”,
http://en.wikipedia.org/wiki/Request_for_Comments (2007-10-03)
[Wikipedia07c] ”Wikipedia: TCP/IP”, http://en.wikipedia.org/wiki/TCP_IP (2007-10-01)
[Wikipedia07d] “Wikipedia: Usenet”, http://en.wikipedia.org/wiki/Usenet (2007-10-03)
[Wikipedia07e] “Wikipedia: Gopher (Protocol)”,
http://en.wikipedia.org/wiki/Gopher_(protocol) (2007-10-01)
10
