Bolmen och människorna runt sjön 9 600 – 2 000 f Kr. • Istiden – vår naturliga miljö Det fanns inget primitivt med istidens jägare • Teknologiskt framstående • Konstnärligt oöverträffade Deras värld tog slut 9 710 f Kr och där börjar vår historia Allt är förändring, inget är stabilt (och det vi alltmera om) Människor måste hela tiden anpassa sig till en förändrad omgivning 8 500 f kr. 6 500 f Kr Bolmen- en miljö i extrem förändring under tusentals år Forskning från tiden innan arkeologin blev tråkig Sydsveriges kända stenåldersboplatser 1920 Uno Sundelins disputation 1917 Sedan istiden har både landet och havsnivån stigit Landet har varit nedtryckt av isen och vattnet bundet i inlandsisarna Bua Västergård, Bohuslän Sydskandinavien ca 9000 BP Landhöjningen tippar nord/sydligt orienterade sjöar åt söder • • Strandbundna boplatser norr om den nutida sjön ligger på land. Under vattnet i sjön södra ände finns äldre boplatser. Fornbolmens utlopp vid Reftele Fornbolmens utlopp i Reftele, profiler ritade av Sundelin Tore Påsse och Bolmens tippning Förändringar av Lagans och Nissans vattensystem på grund av Bolmens tippning enligt Påsse och Andersson (2005). A. Vid cirka 9 550 f Kr. avvattnades Bolmen som då var dubbelt så stor som nu via Reftele. Pilarna indikerar vattenflödet. B. Vid cirka 7 050 f Kr. var Bolmen tippad och Bolmen avvattnades nu via Lagan. Vid denna tid rinner Nissan ned i Bolmen vilket betyder att Nissans och Lagans vattensystem är sammankopplade. C. Vid cirka 1450 e Kr existerade de nuvarande två separata vattensystemen. Beskrivningen tar inte hänsyn till eventuella pasströsklar och huruvida de påverkats av erosionsprocesser (från Påsse & Andersson 2009). 9 000 f Kr 11 000 f Kr 4 000 f Kr 6 000 fr 1 000 f Kr 2 000 f Kr Nya metoder öppnar nya arkeologiska möjligheter • Höjddatabasen visar inte det förhistoriska landskapet • Det förhistoriska landskapet finns under torv och sand • Pasströsklar är borteroderade Eroderad strandvall (Slättö sand) ca 1910 Mossmarker: grönt, postglacial sand: orange Återstår att gå till det relativt rika arkeologiska materialet och skapa en matris Arkeologisk undersökning 1910-talet Draftinge Arkeologisk undersökning 2001 Reftele Boplatserna runt det forna utloppet i ett landskapssammanhang • • • • Tydlig koncentration till pasströskelns höjd 150 möh Inga boplatser vid nuvarande höjd 141 möh Ingen gradvis regression Måste ha funnits minst en strandlinje mellan 150-141 m Bolmens utlopp Vid Reftele med en vattennivå på 150 möh. Boplatserna vars dateringar återfinns i figur är markerade, Raä 609 (A) och 554 (B). Gulmarkerade boplatser 149 – 154 möh, röda 143-148 möh samtliga andra höjder markeras med grönt. De svagt röda polygonerna markerar postglacial sand vilket är en indikation på vattenrörelser under Holocen tid. (Bearbetning av Carl Persson grundad på LIDAR-data.) När slutade utloppen vid Reftele (150 möh) att fungera Aggregerade 14C-dateringar från boplatser i anslutning till 150 meters höjd. Nederst dateringar från boplatserna Reftele 544 och 609 som var belägna i omedelbar närhet av utloppet på cirka 150 meters höjd. På dessa boplatser avtar aktiviteten som den speglas av 14C-dateringar cirka 5 600 f Kr. De övre dateringarna emanerar från boplatserna Ljungby 123 och Odensjö 123 som båda var belägna på 150 meters höjd.Det röda bandet markerar den enda mesolitiska dateringen från en mesolitisk boplats på 145 meters höjd i anslutning till Bolmen (Raä 213, Bolmstad sn se figur 7) (68% range 5081 – 5189 f Kr.). Sannolikt har Bolmens vattenyta sänkts med cirka 4 meter mellan cirka 5 600 och 5 200 f Kr (jmf den matematiska dateringen till ca 7 050 f Kr) Den Gropkeramiska boplatsen på Gettersö (141 möh) (Lidén, O. (1924). Boplatsen vid Gettersö. I Meddelanden från Norra Smålands Fornminnesförening VII. s 110-125) Oscar Lidén Gettersön Olle Renell Det finns inget på ön som kan knytas till något annat än Gropkermisk kultur (vilket betyder att Bolmen nuvarande vattennivå nåddes senast ca 2450 f Kr Hur såg världen vid Bolmen ut mellan 5600 – 2450 f Kr Förutom en daterad härd finns det bara Draftingeboplatsen (144 möh) att utgå från • Belägen på en strandvall • Stora mängder fynd (4 313 flint fynd i de grävda rutorna) • Grävd av Kjellmark och Sundelin Handtagskärnor, tvärpilar, tunnackiga yxor, tunnbladiga yxor, tjocknackig yxa av A-typ, håleggad yxa, mycket trattbägarkeramik, stridsyxekeramik typ E:1. Tydligt inslag av SM och TN, spår av STY ingen GRK Typologiskt grundad bedömning att Bolmen vattenyta Hastigt sjunker från 144 till ca 141 möh mellan ca 2750 och 2450 f Kr Bolmen med vattennivå på ca 144 möh med möjliga inlopp De två huvudfaserna av Bolmens tippning Regressionens lägsta nivå ca 5 600 - 5 200 f Kr Vattennivå ca 5 600 - 5 200 till ca 2750 - 2450 f Kr Arkeologiska fördelar med snabba landskapsförändringar • ”Kolonisation” och förflyttningar mellan kust och inland • Befolkningsmängd och klimatförändringar Dateringar från inlandet. Nederst: Finnveden, mitten: E4 SV skåne, överst: växsjöområdet Dateringar från Finnveden i relation till 8.2ka event . Utmärkta förutsättningar för att förstå detaljer Smålandsstenar Markaryd