Tabell 3.44 Halter av metaller (mg/kg ts) i näckmossa
Concentrations of metals in Antipyretica sp.
Metall
Percentil
10
50
90
Cu
Zn
Cd
Pb
Hg
Ni
Cr
Co
As
Fe
Mn
Al
4,8
46
0,16
1,5
0,025
1,6
0,85
1,1
0,40
2 100
1 900
96
9,5
95
0,46
4,6
0,066
5,6
2,0
5,6
2,2
7 800
6 300
880
18
240
1,2
12
0,13
12
4,1
15
11
30 000
35 000
2 500
n
Redovisade värden härrör i första hand från de s.k. Norrlands- och Nollsnitten. Norrlandssnittets sjöar utgörs av oligotrofa skogssjöar i centrala och norrra Sveriges inland. Sjöarna är jonsvaga med mjuka vatten, vilket utgör en dominerande vattentyp i Sverige. Sjöarna saknar direkt mänsklig
påverkan, och störningarna i form av surt och metallhaltigt
nedfall är minimala.
Nollsnittet utgörs av oligotrofa skogssjöar i sydvästra
Sverige. Sjöarna är källsjöar och opåverkade av punktkällor.
De är dock exponerade för storregionalt luftnedfall av metaller och försurande ämnen.
Haltuppgifterna för mellersta Sverige härrör från olika recipientkontrollprogram, där ett urval gjorts av sjöar som bedömts vara opåverkade av lokala punktkällor.
89
91
115
110
73
88
103
12
30
74
63
17
Lokaler opåverkade av punktkällor; n = antal analyser; ts = torrsubstans
Källa: Bakgrundsrapport till bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag,
Kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket Rapport 4920
Tabell 3.45 Halter av metaller i ytsediment i sjöar utan påverkan av utsläpp från punktkällor. n = antal analyser
Concentrations of metals in top sediment layers in lakes not affected by discharges from point sources
Norra Sverige (Norrlandssnittet)
Percentil
10
50
90
n
Cu
Zn
Cd
Pb
Hg
mg/kg ts
-”-”-”-”-
Ni
Cr
As
Fe
Mn
Al
-”-”-”-”-”-”-
7,0
54
0,2
18
0,06
16
150
0,8
50
0,13
4,9
6,3
9,1
13
14 000
100
28
340
1,7
140
0,25
61
61
59
56
50
26
33
15
15
63 000 160 000
850
61 000
4 000
Mellersta Sverige (Reg. överv.prgm)
Percentil
10
50
90
n
Sydvästra Sverige (Nollsnittet)
Percentil
10
50
90
n
10
120
0,5
47
0,08
16
130
1,6
83
0,17
20
240
1,4
80
0,16
35
380
2,6
230
0,45
3,5
7,8
14
7,4
17
28
3,8
6,9
23
28 000 61 000 250 000
770
3 000 22 000
10 000 16 000 24 000
44
44
44
44
44
34
34
13
27 000
17 000
17 000
19 000
24
250
2,4
160
0,27
39
430
5,0
310
0,45
48
47
48
46
48
62 000 150 000 47 000
Källa: Bakgrundsrapport till bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, Kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket Rapport 4920
Halter i vattenmossa och sediment
Mätningar i fria vattenmassan innebär
alltid att det blir ögonblicksbilder. Som
tidigare nämnts ansamlas metaller ofta i
biologiskt material och sediment. I miljöövervakningssammanhang används
näckmossor (Antipyretica sp.) som passiv biologisk insamlare. I ett försök att
sammanställa opåverkade bakgrundshalter i näckmossa har följande halter erhållits vid 42 olika lokaler och ett hundratal mättillfällen, tabell 3.44.
I sediment har fler mätningar gjorts än
i näckmossa. Underlagsmaterialet har
grupperats i tre separata grupper. För indelningsgrund, se tabell 3.45.
Av tabell 3.45 framgår att det finns
vissa regionala skillnader. Halterna är ca
dubbelt så höga av Cu, Zn och Hg i sydvästra Sverige som i norra Sverige. Samma gäller för Cd och Pb, men mer ac156 Sjöar och vattendrag
centuerat, ca tre gånger högre. För Ni,
Cr och As är dataunderlaget för begränsat för att påvisa några regionala skillnader, men ger anvisning om en generell
haltnivå för lokalt opåverkade sediment.
Miljögifter i fisk
Faran att ett kemiskt ämne åstadkommer biologiska effekter ökar om det kan
bioackumuleras, dvs. lagras i levande
vävnader. Hos stabila organiska ämnen
brukar fettlöslighet innebära förmåga till
bioackumulering, och levande organismers fettvävnader kan därför innehålla
mångfalt högre halter än omgivningen.
För att undersöka halten av miljögifter i sötvattensmiljön fångas fisk i ett
femtontal sjöar från Abiskojaure i Lappland till Krankesjön i Skåne. Hos äldre
fiskar varierar halten av miljögifter mer
än hos yngre. Av denna anledning sam-
las inom miljöövervakningen om möjligt unga fiskar in. Fiskens storlek är
dock också av betydelse; fisken måste
vara tillräckligt stor för att göra det möjligt att analysera miljögiftshalter i en
enskild individ. Vilken art som fångas
varierar mellan olika sjöar.
Allmänt tillstånd
Extremt låga fetthalter på grund av dålig tillgång till föda kan leda till förhöjda halter av miljögifter uppmätta på fettviktsbasis. Minskande fetthalt kan observeras i gädda från både Bolmen och
Storvindeln (figur 3.46). Orsakerna till
detta är inte kända.
Miljötillståndet
Figur 3.46 Fetthalt (%) i gäddmuskel från Bolmen och Storvindeln
1967–97
Figur 3.47 Halt av PCB i gäddmuskel
(µg/g fettvikt) från Bolmen och
Storvindeln 1967–97
Percentage fat in muscle of pike from Bolmen
and Storvindeln, 1967–97
PCB concentrations in muscle of pike from
Bolmen and Storvindeln, 1967–97, µg/g lipid
weight
µg/g fettvikt
10
%
1,0
Storvindeln
0,6
6
0,4
4
Mercury in perch muscle tissue, 1981–95,
and pike muscle tissue, 1968–98, mg/kg fresh
weight
1
mg/kg färskvikt
0,5
Bolmen
8
0,8
Figur 3.49 Kvicksilverhalt i abborrmuskel från Skärgölen 1981–95 och
gäddmuskel från Storvindeln 1968–
98, mg/kg färskvikt
Abborrmuskel
0,4
Storvindeln
0,3
Bolmen
0
0,2
2
0,2
1970
-75
-80
-85
-90
0
-95
Källa: Gruppen för miljögiftsforskning,
Naturhistoriska Riksmuseet
1970
-75
-80
-85
-90
-95
Källa: Gruppen för miljögiftsforskning,
Naturhistoriska Riksmuseet
Figur 3.48 Tidstrender för ett bromerat flamskyddsmedel, BDE47, ng/g fettvikt
0,1
Gäddmuskel
0
1968 -72 -76
-80
-84
-88
-92
-96 2000
Källa: Gruppen för miljögiftsforskning,
Naturhistoriska Riksmuseet
2
Trtends for one brominated flame retardant, BDE47, ng/g lipid weight, pike and roach
ng/g fettvikt
250
ng/g fettvikt
50
Gädda från Bolmen
Mört från Krankesjön
200
-
40
150
•
30
•
100
50
• • • • -•
•
••
•
•
-•
-
-
••--
• • • - - -• •
- - -• - -
•
20
10
-•
-
• •
- -
- • -• - •
- -•
-
--• •
0• • •
0
1967 -70 -73 -76 -79 -82 -85 -88 -91 -94 -97 1967 -70 -73 -76 -79 -82 -85 -88 -91 -94 -97
3
Trenden för halten av BDE47 i gädda är beräknad från rullande treårsmedelvärden och
är signifikant (p <0,001). Halten i mört visas
med geometriska medelvärden.
Källa: ITM
PCB, HCH och HCB
Halterna av PCB (polyklorerade bifenyler) är i dag betydligt lägre än när mätningarna inleddes. PCB-halterna verkar
fortsätta att minska i norra Sverige,
medan någon sådan trend inte kan observeras i Bolmen i södra Sverige. PCBhalterna är generellt sett högre i södra
Sverige än i norra delen av landet (figur
3.47). Halterna av HCH (hexaklorcyklohexan) av HCB (hexaklorbensen)
har minskat i ett 30-årsperspektiv, men
minskningen ser ut att ha avstannat under senare år.
Bromerade flamskyddsmedel i fisk
Polybromerade difenyletrar har mätts i
fisk från Krankesjön och Bolmen i södra
Sverige. I gädda från Bolmen ökar halterna fram till början av 1980-talet.
Därefter verkar trenden plana ut. De
Miljötillståndet
ökande halterna i gäddorna kan inte förklaras av de minskade fetthalterna under
samma tidsperiod. I mört från Krankesjön går det inte att påvisa någon signifikant upp- eller nedåtgående trend,
kanske p.g.a. att tidsperioden är för kort.
Koncentrationerna av BDE47 är generellt lägre i mört än i gädda för dessa
prover (figur 3.48). De tre kongener
(former) som normalt hittas i högst halter i biologiskt material är BDE47,
BDE99, BDE100.
• Kadmiumhalten i gäddlever från Bolmen i södra Sverige är signifikant högre än i fisk fångad i norr: 0,27 µg/g
torrvikt i medeltal i Bolmen jämfört
med 0,049 µg/g i Storvindeln. Höga
kadmiumhalter i norra Sverige uppmättes i röding från Abiskojaure,
1 µg/g torrvikt i medeltal.
• Kvicksilverkoncentrationen i abborrmuskel visar en trend till ca 5 % ökning per år i Skärgölen, Östergötland
(figur 3.49).
4
Metaller i fisk
Ett antal metaller mäts i fisk fångad i
insjöar. Noteras kan att:
• Blykoncentrationen i lever från röding
fångad i Abiskojaure visar en ökande
trend. Ökningen är ca 5,5 % per år.
I andra sjöar, som t.ex. Storvindeln,
syns inte denna trend.
4
Sjöar och vattendrag
157
