Problem och hot
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
Sjöar och vattendrag har länge fått
ta emot avlopp från samhällen, fabriker och gruvor. I många fattiga
länder saknas avloppsrening helt.
Sjöar och floder förgiftas, både för
djur och växter och de människor
som lever i närheten. Men även i
rika länder slarvas det mycket, i
södra Europa är bara omkring
hälften av befolkningen anslutna
till någon sorts rening av sitt
avlopp.
○
○
Floder som avlopp
I fattiga länder tillverkas varor
som sedan används i de rika länderna. Ofta förstörs naturen eftersom till exempel kemikalier och
metoder som är förbjudna hos oss
fortfarande används där. Många
gruvor i fattiga länder förorenar
floderna i närheten. Mycket farliga
ämnen släpps ut och kan döda nästan alla vattenlevande växter och
djur nedströms. Det sker till exempel när man utvinner guld.
Rent dricksvatten
en bristvara
○
○
○
Vi människor påverkar vattnet på
många olika sätt. Eftersom vi numera är så många som gärna vill
ha – eller behöver – allt högre levnadsstandard, är det lätt hänt att
vi förstör allt mer av det livsviktiga vattnet. Enligt FN lider 1,4
miljarder, en femtedel av alla
människor i världen, av vattenbrist
och vattenförbrukningen ökar
ständigt. Redan idag använder vi
över hälften av allt tillgängligt
sötvatten (i sjöar, floder och
grundvatten).
○
Många länder renar inte sitt avloppsvatten. Människor blir sjuka
och dör till och med av förorenat vatten. Näringsämnen från
jordbruk kommer ut i sjöar och hav och göder dem vilket får
vattenväxter att trivas och sjöar växer igen. Stora dammar byggs
längs floder då vattenkraft byggs ut och människor tvingas flytta.
Kring det livsviktiga vattnet finns med andra ord många problem
att lösa.
Behovet av rent sötvatten ökar
ständigt i världen. Det beror dels
på att vi blir allt fler, men också
på att förbrukningen per person
ökar, både för odling och till industrin. Det viktigaste är ändå att
människor får tillgång till rent
dricksvatten. I många fattiga länder har barn ständiga magsjuk-
I områden med varmt och torrt klimat kan markerna skadas av för många
betande djur och av att människor använder träden till bränsle. Jord spolas
då bort av regn och växterna får allt svårare att klara sig. Betet försvinner.
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
Dammar i Indien
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
finnas kvar under mycket lång tid
i åar och diken och finns i dricksvattnet även i Sverige.
Näringsämnen som inte tas upp
av växter på åkrarna hamnar i åar
och sjöar, där vattenväxterna börjar växa av alla näring. Det gör att
sjöarna växer igen med vass och
flytbladsväxter. Näring som förs
ut i havet kan göra att det blir
algblomningar och bottendöd. Då
blir det svårt eller omöjligt för
bottenlevande djur och fiskar att
klara sig. Förorenat, grumligt och
näringsrikt vatten i sydliga länder
hotar också djurlivet i sjöar och
hav. Korallrev kan täckas av slam
från floder och viktiga grunda kuster där fisk och fåglar trivs kan
förgiftas.
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
Jordbruket påverkar också vattnet.
Stora mängder vatten används till
bevattning och vid djuruppfödning. Gifter (kemiska bekämpningsmedel) och näringsämnen
från åkrarna och gårdarna hamnar
dessutom i vattnet. Gifterna kan
○
○
Gödning och gifter
från jordbruket
○
○
○
domar som leder till livslånga skador på kroppen för att de får i sig
vatten från starkt förorenade, stinkande diken. Över 250 miljoner
fall av sjukdomar som orsakas av
smutsigt vatten rapporteras varje
år! 3–4 miljoner människor dör
varje år på grund av att de inte har
rent vatten. Detta är ett enormt
problem, inte minst i tropikerna.
○
Världens största damm heter Itaipudammen och ligger mellan Brasilien och
Paraguay. Foto: WWF-Canon / Michel Gunther
När vi människor ändrat vattnets
vägar för att få vattenkraft, för att
bevattna odlingar eller för att få
ny odlingsmark, har vi fått många
vinster. Men det finns också flera
negativa sidor. Fågelrika sjöar har
torrlagts genom utdikning då sjöbotten har omvandlats till åkrar.
Många fåglar, groddjur och
vattenlevande insekter har blivit
ovanligare. Älvar där lax och andra fiskar levde ligger torra efter
vattenkraftsutbyggnad.
Vattnet i många av de stora älvarna i Norrland har stoppats upp
genom stora dammbyggen för
vattenkraft och stora landområden har därmed dränkts.
Verkligt stora dammar finns i Indien och Kina. De ligger dessutom i tätt bebodda områden. I
dessa länder pågår utbyggnad av
dammar för fullt och flera miljoner människor tvingas flytta.
Längs Narmada-floden i Indien,
planeras dammar som gör att en
miljon människor blir hemlösa.
De flesta har ingenstans att ta
vägen, ingen ny mark att odla.
Andra har blivit av med sin försörjning när fisket har förstörts.
Vad ska de leva av?
Ta reda på mer
1. Floder och andra vattendrag används ibland som
avlopp. Ge några exempel på detta.
2. Vatten kan ge sjukdomar och t.o.m. döda människor.
Hur då?
3. Hur påverkar jordbruket vattnet i sjöar och andra
vattendrag?
4. Leta reda på Narmada-floden i Indien i en kartbok.
Det är Indiens heligaste flod. Just nu bygger man en
ny, jättelik damm som kommer att bli 136 meter hög.
Den kan tvinga 320 000 människor måste flytta. Titta i
kartboken och tänk dig att du bor längs floden och
måste flytta pga dammbygget. Vad tänker du och vad
känner du?
Det här elevbladet tillhör serien
”Vatten som livsmiljö och resurs”
– ett läromedel som WWF tagit
fram med stöd av Sida.
Världsnaturfonden WWF
Ulriksdals slott
170 81 Solna
tel 08-624 74 00
fax 08-85 13 29
hemsida: www.wwf.se
e-post: [email protected]
Manus: Karin Åström. Produktion: Miljöinformation AB. Omtryck: Snabba Tryck, Visby 2004.
Arter utrotas,
människor måste flytta
