Försurning
• Sedan istiden har pH i marken sjunkit
från 7 till 6.
• pH i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5
• Idag har vi 17 000 antropogent försurade
sjöar
• Idag finns det även försurat grundvatten
Naturliga försurningsprocesser
• Utlakning av basiska material från
lättvittrade sediment
• Upptag av näringsämnen av träd
• Sura nedbrytningsprodukter (humus)
• Sulfidhaltiga mineraler kommer i kontakt
med luft.
• Nitrifikation
Antropogen försurning
• Förstärkning av naturliga processer
Andel
försurade sjöar
– Omställning av åkermark till skog (gran)
– Uttag av ved och GROT
– Sänkning av grundvattennivåer
• Surt regn/nedfall
– SOx, Nox
– SO2, partiklar
Så påverkar försurningen marken
• Näringsämnen lakas ut (näringsförrådet har
halverats på 50 år)
• Skogen växer sämre
• Mykhorriza dör
• Förändrad flora
Så påverkar försurningen sjöar
• Förändrad artsammansättning
• Giftiga metaller
frigörs
SO2 utsläpp i Sverige
Försurad skogsmark
pH värde i referenssjöar
pH i nederbörden över Mellansverige
Sulfathalter i referenssjöar
Försurning
• Utsläppen har minskat kraftigt
• Kalkningen hjälper delvis
• Försurningen kommer att vara ett problem
lång tid framåt
De försurande utsläppen över Sverige minskar, men kalkningen av sjöar och
vattendrag behöver fortsätta. Naturvårdsverket fördelar i år (2008) 188 miljoner till
länsstyrelserna för åtgärder som ska minska försurningens negativa effekter.
– Naturvårdsverket fortsätter att prioritera att rätt mängd kalk sprids på rätt sätt.
Kalkningen kan minska ytterligare utan att resultatet blir sämre. Vi fortsätter
också höja kvaliteten, till exempel på hur och var man kalkar, för att nå bästa
möjliga effekt, säger Ulf Larsson, handläggare på Naturvårdsverket.
Fakta: Från 1990 till 2004 har det försurande nedfallet av svavel minskat med
cirka 60 procent och nedfallet av kväve med cirka 30 procent. Försurning av sjöar
och vattendrag har därför minskat i hela landet. Naturvårdsverket bedömer att
mängden kalk som sprids kan minska med 30 procent jämfört med genomsnittet
för 1997-99 för att anpassas till den minskade försurningen.
Algblomning i Östersjön
Övergödning
Eutrofiering
• Eutrofiering = Mot ett mer näringsrikt
tillstånd
DN 050222
Naturlig variation av
näringsstatus
•
•
•
•
Oligotrof
Mesotrof
Eutrof
Hypertrof
näringsfattig
varken eller
näringsrik
mycket näringsrik
Näringsämnen begränsar
tillväxten
• Sjöar är fosforbegränsade
• Hav är kvävebegränsade
Året i en sjö
Områden med
eutrofierade vatten
14 000 av Sveriges
90 000 sjöar är
eutrofierade
Eutrofierade sjöar
• Mer plankton, alger, vass, fisk, mm
• Mer organiskt material som ska brytas ner,
större syreförbrukning
• Syrefria bottnar, döda djur, giftigt
svavelväte. Fosfor frigörs ur
bottensedimenten.
Eutrofierade hav
• Ökad tillväxt, plankton, alger, vass, fisk,
mm
• Minskad tillväxt av blåstång.
• Ökad halt av ämnen som ska brytas ner.
Ökad syreförbrukning
• Syrefria bottnar, döda djur, giftigt
svavelväte, förstörda torskägg.
• Vinter. Näringsämnen ”fria”. Halten alger
är låg
• Vår. Algerna växer till förbrukar
näringsämnena.
• Sommar. Halten alger ökar tills all fosfor är
förbrukad.
• Höst. Algerna dör. Näringsämnena frigörs
igen.
Året i ett hav
• Vinter. Näringsämnen ”fria”. Halten alger
är låg
• Vår. Algerna växer till förbrukar
näringsämnena.
• Sommar. Halten alger ökar tills all kväve är
förbrukad.
• Höst. Algerna dör. Näringsämnena frigörs
igen.
Blåstång
Syrebrist vid havsbottnen
Östersjöns ekosystem har
havererat
• Självförstärkande övergödning.
– Syrefria bottnar frigör fosfor
– Cyanobakterier (alger) kan fixera kväve ur
luften.
Från Monitor 14, Naturvårdsverket.
Kväve
Antropogen eutrofiering
•
•
•
•
Hushåll
Jordbruk
Kvävenedfall
Industrier
Nedfallet minskar men inte tillräckligt
Eutrofiering
• Sjöar mycket bättre med förbättrad rening
• Hav fortfarande dåligt
Havererat ekosystem
Jordbruket står för ungefär 85 procent av utsläppen
av ammoniak till luften.
Delmålet inom Ingen övergödning är i princip
redan uppnått. Källa: Naturvårdsverket.
Näringsämnen i grundvatten
• Nitrat (NO3-) i grundvatten brunnarna
>100 000 pers dricker vatten med >10 mg/l
Eutrofierad mark
• Förändrar växtsammansättningen. Mer
hundkäx, mindre lavar och mossor.
• Kväveöverskott gör att träden
lyskonsumerar - undernäring av andra
viktiga ämnen. Träden gulnar och tappar
barr
• Kvävemättnad leder till försurning.
Bekämpningsmedel i vatten
• I grundvatten endast få substanser
• I ytvatten alltid detekterbara halter. Många
gånger över riktvärden.
• I samtliga regnvatten fanns pesticider. 40%
av dem förbjudna i Sverige
Spridning
•
•
•
•
Luftburna ämnen: kommer långt, globalt
Vattenburna ämnen: oftast högsta halten närmast källan.
Partikulärt bundet: fastnar i sediment
Ackumulering i näringspyramiden: Fet fisk och
modersmjölk största källan för människor.
• Konsumtion
Klorerade polyaromatiska
kolväten
• PCB
– Elektrisk utrustning
– Fogmassor och lim
• Dioxin
– Bildas vid förbränning med klor närvarande
• Missbildningar, reproduktionsstörningar,
carcinogena
Klorerade polyaromatiska
kolväten
• PCB
Nya ämnen i naturen
• Bromerade flamskyddsmedel
– PBDE, HBCDD
• PFOS, perfluorerade ämnen
– impregnering
• Dioxin
• Ftalater mjukgörare i plast
– Hormonhärmare
Användning av ftalater* KemI
Metaller
• Metaller som till vis koncentration är
livsnödvändiga för oss
Cu, Mn, Fe, Zn, Co, Cr, Se och I
• Metaller som är giftiga utan nödvändig
biologisk funktion.
Pb, Hg och Cd
Hg i Kattfjordens sediment
Kvicksilver
Bly
Kadmium
Marknära ozon
Sveriges och EUs tröskelvärden för halten av marknära ozon
• Ozon (O3) reaktiv gas som är skadlig i låga
doser
Halter som ej skall
överskridas p.g.a. risk för
skador på vegetation
Halt som ej skall
överskridas p.g.a. risk för
hälsoeffekter
Halt som innebär skyldighet
att informera allmänheten
Halt som innebär skyldighet
att varna allmänheten
Marknära ozon,
fotokemisk oxidant
NO2 + VOC + solljus --> O3 (ozon)
Kväveoxidutsläpp
65 !g/m3 som
dygnsmedelvärde
200 !g/m3 som
timmedelvärde
110 !g/m3 som medelvärde
under 8 timmar
180 !g/m3 som
timmedelvärde
360 !g/m3 som
timmedelvärde
Överskrids under stora
delar av sommarhalvåret i
hela Sverige
Överskrids vid sällsynta
tillfällen i Sydsverige
Överskrids flera gånger
om året i Syd- och
Mellansverige
Överskrids vid sällsynta
tillfällen i Sydsverige
Överskrids aldrig i
Sverige
Kolväteutsläpp
Halter av NO2
i atmosfären
närmast jordytan
