10-11-25
Försurning
• Sedan istiden har pH i marken sjunkit
från 7 till 6.
• pH i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5
• Idag har vi 17 000 antropogent försurade
sjöar
• Idag finns det även försurat grundvatten
Naturliga försurningsprocesser
• Utlakning av basiska material från
lättvittrade sediment
• Upptag av näringsämnen av träd
• Sura nedbrytningsprodukter (humus)
• Sulfidhaltiga mineraler kommer i kontakt
med luft.
• Nitrifikation
Antropogen försurning
• Förstärkning av naturliga processer
Andel försurade sjöar
– Omställning av åkermark till skog (gran)
– Uttag av ved och GROT
– Sänkning av grundvattennivåer
• Surt regn/nedfall
– SOx, Nox
– SO2, partiklar
Så påverkar försurningen marken
• Näringsämnen lakas ut (näringsförrådet har
halverats på 50 år)
• Skogen växer sämre
• Mykhorriza dör
• Förändrad flora
Så påverkar försurningen sjöar
• Förändrad artsammansättning
• Giftiga metaller
frigörs
1
10-11-25
SO2 utsläppen minskar
Försurad skogsmark
pH i nederbörden över Mellansverige
Sulfathalter i referenssjöar
pH värde i referenssjöar
2
10-11-25
Försurning
• Idag < 5% av Sveriges sjöar försurade
– Utsläppen har minskat kraftigt
– Kalkningen hjälper delvis
• 5000 sjöar
• 200 000 ton kalk/år
• Stor andel vattendrag fortfarande försurade
• Grundvatten inga tecken på minskning
De försurande utsläppen över Sverige minskar, men kalkningen av sjöar och
vattendrag behöver fortsätta. Naturvårdsverket fördelar i år (2008) 188 miljoner till
länsstyrelserna för åtgärder som ska minska försurningens negativa effekter.
– Naturvårdsverket fortsätter att prioritera att rätt mängd kalk sprids på rätt sätt.
Kalkningen kan minska ytterligare utan att resultatet blir sämre. Vi fortsätter
också höja kvaliteten, till exempel på hur och var man kalkar, för att nå bästa
möjliga effekt, säger Ulf Larsson, handläggare på Naturvårdsverket.
Fakta: Från 1990 till 2004 har det försurande nedfallet av svavel minskat med
cirka 60 procent och nedfallet av kväve med cirka 30 procent. Försurning av sjöar
och vattendrag har därför minskat i hela landet. Naturvårdsverket bedömer att
mängden kalk som sprids kan minska med 30 procent jämfört med genomsnittet
för 1997-99 för att anpassas till den minskade försurningen.
Algblomning i Östersjön
DN 050222
Övergödning
Eutrofiering
• Eutrofiering = Mot ett mer näringsrikt
tillstånd
Naturlig variation av
näringsstatus
•
•
•
•
Oligotrof
Mesotrof
Eutrof Hypertrof
näringsfattig
varken eller
näringsrik
mycket näringsrik
3
10-11-25
Näringsämnen begränsar
tillväxten
• Sjöar är fosforbegränsade
• Hav är kvävebegränsade
Året i en sjö
• Vinter. Näringsämnen ”fria”. Halten alger
är låg
• Vår. Algerna växer till förbrukar
näringsämnena.
• Sommar. Halten alger ökar tills all fosfor är
förbrukad.
• Höst. Algerna dör. Näringsämnena frigörs
igen.
Året i ett hav
• Vinter. Näringsämnen ”fria”. Halten alger
är låg
• Vår. Algerna växer till förbrukar
näringsämnena.
• Sommar. Halten alger ökar tills all kväve är
förbrukad.
• Höst. Algerna dör. Näringsämnena frigörs
igen.
Områden med
eutrofierade vatten
14 000 av Sveriges
90 000 sjöar är
eutrofierade
Eutrofierade sjöar
• Mer plankton, alger, vass, fisk, mm
• Mer organiskt material som ska brytas ner,
större syreförbrukning
• Syrefria bottnar, döda djur, giftigt
svavelväte. Fosfor frigörs ur
bottensedimenten.
Eutrofierade hav
• Ökad tillväxt, plankton, alger, vass, fisk,
mm
• Minskad tillväxt av blåstång.
• Ökad halt av ämnen som ska brytas ner.
Ökad syreförbrukning
• Syrefria bottnar, döda djur, giftigt
svavelväte, förstörda torskägg.
4
10-11-25
Syrebrist vid havsbottnen
Blåstång
Från Monitor 14, Naturvårdsverket.
Östersjöns ekosystem har
havererat
• Självförstärkande övergödning.
– Syrefria bottnar frigör fosfor
– Cyanobakterier (alger) kan fixera kväve ur
luften.
Antropogen eutrofiering
•
•
•
•
Hushåll
Jordbruk
Kvävenedfall
Industrier
5
10-11-25
Kväve
Nedfallet minskar men inte tillräckligt
Jordbruket står för ungefär 85 procent av utsläppen
av ammoniak till luften.
Delmålet inom Ingen övergödning är i princip
redan uppnått. Källa: Naturvårdsverket.
Eutrofiering
• Sjöar mycket bättre med förbättrad rening
• Hav fortfarande dåligt
Havererat ekosystem
6
10-11-25
Näringsämnen i grundvatten
-)
• Nitrat (NO3 i grundvatten brunnarna
>100 000 pers dricker vatten med >10 mg/l
Spridning
•
•
•
•
Luftburna ämnen: kommer långt, globalt
Vattenburna ämnen: oftast högsta halten närmast källan.
Partikulärt bundet: fastnar i sediment
Ackumulering i näringspyramiden: Fet fisk och
modersmjölk största källan för människor.
• Konsumtion
Klorerade polyaromatiska
kolväten
• PCB
Eutrofierad mark
• Förändrar växtsammansättningen. Mer
hundkäx, mindre lavar och mossor.
• Kväveöverskott gör att träden
lyskonsumerar - undernäring av andra
viktiga ämnen. Träden gulnar och tappar
barr
• Kvävemättnad leder till försurning.
Bekämpningsmedel i vatten
• I grundvatten endast få substanser
• I ytvatten alltid detekterbara halter. Många
gånger över riktvärden.
• I samtliga regnvatten fanns pesticider. 40%
av dem förbjudna i Sverige
Klorerade polyaromatiska
kolväten
• PCB
– Elektrisk utrustning
– Fogmassor och lim
• Dioxin
– Bildas vid förbränning med klor närvarande
• Missbildningar, reproduktionsstörningar,
carcinogena
• Dioxin
7
10-11-25
Nya ämnen i naturen
• Bromerade flamskyddsmedel
– PBDE, HBCDD
• PFOS, perfluorerade ämnen
– impregnering
• Ftalater mjukgörare i plast
– Hormonhärmare
Användning av ftalater* KemI
Metaller
Hg i Kattfjordens sediment
• Metaller som är livsnödvändiga för oss
Cu, Mn, Fe, Zn, Co, Cr, Se och I
• Metaller som är giftiga utan nödvändig
biologisk funktion.
Pb, Hg och Cd 8
10-11-25
Bly
Kvicksilver
Kadmium
9
