Institutionen för kulturvård
KURSGUIDE – BEBYGGELSEANTIKVARIEPROGRAMMET – ÅK1 HT16
KBA 105 Bebyggelsehistoria 1 (7,5 hp)
KURSGUIDE
Kursen ingår i Bebyggelseantikvarieprogrammet, 180 hp, Ht 2016
Kursansvarig är Krister Svedhage, [email protected], 031-786 47 11 eller 070 - 748 80 00.
Denna kursguide ger information om kursens lärandemål, litteraturlista, examinationer,
bedömningsformer, innehåll samt eventuella förberedelser du förväntas göra för att på bästa sätt
tillgodogöra dig dina studier.
Innehåll
Kursen har fokus på landskap, landsbygds- och stadsbebyggelse och grundläggande träbyggnadsteknik
under förhistorisk tid, medeltid och förindustriell tid. Den samlar sig kring följande teman:
Klimatvariation och kulturlandskapets geologiska förutsättningar behandlar klimatets kort- och
långtidsvariation samt grundläggande geologiska processer och hur detta format och formar
landskapet.
Landskapsekologi presenterar den ekologiska vetenskapen översiktligt och redogör för hur kunskaper i
ekologisk botanik kan användas för att indikera mänsklig påverkan/markutnyttjande.
Människan och landskapet ger orientering om människans roll i landskapet under förhistorisk tid,
medeltiden och förindustriell tid, samt en allmän orientering om ämnet arkeologi.
Grundläggande byggnadsteknik ger en orientering om träbyggnadsteknik ur ett historiskt perspektiv.
Olika byggnadstyper och timringstekniker presenteras.
Ekonomisk historia är övergripande för miljöns förändring över tid och behandlar den ekonomiska
utvecklingen i Europa och i Sverige.
System och landsbygd studeras, utifrån föreläsningar och studiebesök, om landets administrativa
organisation och konsekvenser för bebyggelsen, liksom böndernas och godsägarnas kulturlandskap i
avseende till produktion och bebyggelse.
Staden behandlas ur ett rumsligt perspektiv, stadsplanemönster och byggnadstyper. Även frågor kring
den juridiska regleringen av stadens utbyggnad behandlas.
1
Syfte och målsättning för kursen
Kursens syfte är att ge en grundläggande orientering om och förståelse för människans tidiga nyttjande
och successiva omdaning av landskapet och bebyggelsemönster till ett vad som ibland brukar
benämnas kulturlandskap samt att ge disciplinöverskridande och fördjupade kunskaper om det
förindustriella samhället och dess bebyggelse med avseende på svenska och nordiska förhållanden i
relation till internationell arkitektur- och bebyggelseutveckling.
Följande teman fokuseras:
kulturlandskapets geologiska och klimatologiska förutsättningar,
ekologiska skeenden och anknytning av dessa till mänsklig aktivitet,
spår i naturen som hänför sig till tidig odling eller mänsklig anläggningsaktivitet,
grundläggande begrepp och verksamhetsfält inom arkeologi.
grundläggande begrepp inom träbyggnadsteknik, samt olika historiska konstruktioner.
huvuddragen hos bebyggelsen och dess förutsättningar fr o m förhistorisk t o m förindustriell tid.
städernas uppbyggnad med avseende på fysisk form, rumslig och social funktionsdifferentiering,
liksom oliks byggnadstyper,
landsbygdens miljöbildande produktionssystem i form av agrara miljöer och bruksmiljöer med
avseende på fysiska former, rumsliga och sociala funktionsdifferentieringar och olika byggnadstyper,
Undervisning
Undervisningen ges i form av föreläsningar/lektioner och fältstudier samt en flerdagarsexkursion med
buss, då skilda företeelser studeras i fält.
2
Examination
Kursen examineras enligt följande:
Individuell skriftlig tentamen, 7,5 hp
Den skriftliga tentamen sker torsdagen 30/11 2016, kl 9.00 – 13.00 i Mittsalen på Institutionen för
Kulturvård.
Betygsättning och bedömningsgrunder
Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd, Väl godkänd.
Den individuella tentamen bedöms utifrån följande kriterier:
-Inhämtning av kunskapsstoffet i kursen
-Förmåga till reflektion och analys
- 80% av de totalt möjliga poängtalet ska ha nåtts för betyget Väl godkänd.
- 60% av de totalt möjliga poängtalet ska ha nåtts för betyget Godkänd.
Kurslitteratur
Se separat LITTERATURLISTA
Kursvärdering
I slutet av kursen gör studenterna en kursutvärdering via GUL. Denna utvärdering är viktig för att vi
skall kunna förbättra och utveckla kursen för kommande terminer.
Läsanvisningar till litteraturen
Svedhages föreläsningar
BURENHULT, Arkeologi i Norden I
Teori och metod,
arkeologisk analys
14-15, 19-53,
74-75, (75-80)
Tvärvetenskapliga analysmet.
80-97, 116 -123
Äldsta stenåldern
153-157
Äldre stenåldern;
Tidig atlantisk tid,
Atlantisk tid
167-170, 179 - 234)
Yngre stenåldern
Äldre bondestenåldern
Yngre bondestenåldern
245-249, 257-260 (OBS! Kartan s.258)
260-279, 284-301 (280-283)
317-321 (321-364)
Kopparstenåldern
365-370, 385-388, 398-404 (389-397)
Äldre bronsåldern
424-441
3
BURENHULT, Arkeologi i Norden II
Yngre bronsåldern
20-89
500fKr-400eKr, järnålderslandskapet
Nytt bebyggelsemönster
Gravfält o ensamgravar
151-159
186-197
250-257
400-1050eKr
Mot historisk tid
287-295, 299 (295-298)
346-361
Viktigt är terminologi och kulturella kännetecknen (ex. trattbägarkultur, gropkeramisk kultur,
mesulakonstruktion, mikroliter, flintredskap, koppar, gånggrift, rösen, inhägnade åkrar osv.)
BYGDÉN, Mark, människa, miljö, sid 7-63
Koncentrera er på hur geologi och klimat (i de olika perioder såsom uppdelat i arkeologi i Norden; ex.
boreal tid, atlantisk tid, subboreal tid osv) har påverkat miljön (ex.kustlinjeförändringar, jordmån,
temperatur, vegetation), och hur miljön i sin tur satt sina spår på utvecklingar i det mänskliga
samhället och dess livnäring (jägare/samlare blandekonomi bondesamhället; säsongsbosättning
osv). Se sammanhanget!
WELINDER, S., PEDERSEN, E. A. OCH WIDGREN, M (2004). Jordbrukets första
femtusen år. Det svenska jordbrukets historia I. Stockholm: Natur och kultur/LT. Sid. 13-43,
109-132. 267-333, 415- 435. http://www.ksla.se/anh/amnessokning/allmant/fembandsverket/
Langes föreläsningar
Socknen, häradet och länet.
BERGSTRÖM, C. (1995) Kyrkplatsen som socknens centrum. Studier till kulturmiljöprogram
för Sverige. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. (pdf på GUL)
BRINGEUS, N-A. (2003) Arbete och redskap. Stockholm: Carlsson. Kapitlet Byggnadsskick.
sid. Sid. 290-321.
HELLSPONG, M, LÖFGREN, O. (1979). Land och stad. Svenska samhällstyper och
livsformer från medeltid till nutid. Stockholm. Kapitel 4 och 9.
Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehsitoria. Riksantikvarieämbetet 2008.
FRANZÉN, k., Kyrkolandskapets förändringar. Sid.73-96.
ROECK HANSEN, B., Kyrkornas lägen. Sid. 97-125.
SPORRONG, U. Kyrkan i landskapet. Sid. 59-72.
Det förindustriella landskapets förändringar.
GADD, C-J. Den agrara revolutionen 1700-1870. Det svenska jordbrukets historia. Band 3.
Stockholm: Natur och Kultur. Sid. 22-141, 183-314.
http://www.kslab.ksla.se/Fembandsverket/Innehall/Del%203.htm
Feodalsamhällets och indelningsverkets landskap och arkitektur.
HELLSPONG, M, LÖFGREN, O. Land och stad. Svenska samhällstyper och livsformer från medeltid
till nutid. Stockholm: Liber 1979. Kapitel 5.
4
LANGE, U. (2008). Ekonomibyggnader på skånska herrgårdar. Idéhistoriska speglingar i lantbrukets
arkitektur. Stockholm. Sid. 75-115.
MYRDAL. J., Jordbruket under feodalismen. Det svenska jordbrukets historia II. Stockholm:
Natur och kultur/LT. Sid. 11-109, 203-218, 233-270, 323-340.
http://www.ksla.se/anh/amnessokning/allmant/fembandsverket/
Stadsutvecklingen i Sverige.
Den svenska staden. Planering och gestaltning – från medeltid till industrialism. Lund 1997.
(pdf på GUL)
AHLBERG, N., Stadsgrundningar och gaturegleringar. Svensk stadsplanering uner tre
hundra år. Sid 67-89
ANDERSSON, H., Den medeltida staden – struktur och bebyggelse. Sid. 49-66.
BALGÅRD, S., Den förindustriella gatan. Sid 177-184
EHRENSVÄRD, U., Aspekter på stadskartografins historia. Sid 169-176.
HELLSPONG, M, LÖFGREN, O. Land och stad. Svenska samhällstyper och livsformer från medeltid
till nutid. Stockholm: Liber 1979. Kapitel 6.
Dahlströms föreläsningar
Den ekonomiska utvecklingen i Europa och Norden 1550-1850.
GADD, C-J. Den agrara revolutionen 1700-1870. Det svenska jordbrukets historia I-III.
Stockholm: Natur och kultur/LT. Sid. 22-314.
http://www.ksla.se/anh/amnessokning/allmant/fembandsverket/
MAGNUSSON, L. Sveriges ekonomiska historia. 2010. Sid. 35-73, 81-87, 107-214.
MYRDAL. J., Jordbruket under feodalismen. Det svenska jordbrukets historia II. Stockholm:
Natur och kultur/LT. Sid. 11-109, 203-218, 233-270, 323-340.
http://www.ksla.se/anh/amnessokning/allmant/fembandsverket/
Anderssons och Skoglunds föreläsningar
Folkliga byggnadstraditioner.
ANDERSSON, G., (2016). Timmerhus. Tematiska undersökningar av traditionella timringsmetoder.
Göteborgs universitet Hantverkslaboratoriet. Sid. 11-43 https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/41561
BRINGEUS, N-A. (2003) Arbete och redskap. Stockholm: Carlsson. Sid. 86-137 (Jordbruk,
Boskapsskötsel). Sid. 231-296 (Byggnadsskick, Heminredning).
Gårdar kring Göteborg – en bebyggelsehistorisk översikt. (2008) Länsstyrelsen Västra Götaland.
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/publikationer/2007/Pages/2007_25.aspx
HELLSPONG, M, LÖFGREN, O. Land och stad. Svenska samhällstyper och livsformer från medeltid
till nutid. Stockholm: Liber 1979. Kapitel 2 och 3.
LANGE. U. Ladugården. Om lantbrukets bebyggelse och arkitektur 1600-200. Stockholm 2011. s. 53105. (pdf på GUL).
5
QVISTRÖM, L., (20xx) Från långhus till stuga: medeltida byggnadslämningar vid E4undersökningarna I: Arkeologi E4 Uppland, studier, vol 3. Pdf-fil sid.219-231.
Ranbys föreläsning
Vägen i kulturlandskapet. Vägar och väghållning c:a 1600-1850.
MONTELIUS, J-O, (2009) Vägen i kulturlandskapet. Vägar och trafik före bilismen. Vägverkets
museum 20 sid. (Pdf på GUL).
6
