Människor och ting
i tid och rum
Christoph Kilger
Introduktion till arkeologi
2013-09-16
• Vem är vi och vart är vi på väg?
• Kunskapen om och tolkningar av det förflutna
• Från ting till samhällen
De små tingens budskap - Historisk Arkeologi i USA
Komplexa samhällen ur ett arkeologiskt perspektiv
Exempel från Mellanöstern och grekisk bronsålder
Vem är vi och vart är vi på väg?
Ett arkeologiskt perspektiv på det moderna samhället,
konsumtion och hållbar utveckling
Antropocen – Människans tidsålder
Materiella lämningar efter vår egen civilisation
”Visa mig din
avfall så berättar
jag vem du är”
William Rathjes
soparkeologiska
projekt, Tucson, USA
”The Present Past”
• föremål som tankeväkare
(särskild de som har legat i
marken), stimulerar till
reflektioner om vår egen tid
som ett förflutet
• Hur kan arkeologi bidra
med att förstå vår egen
civilisation?
Vem är vi människor egentligen?
Människans kulturella utveckling
Koppling mellan symbol och
materia
När började vi skapa den materiella
världen som omger oss?
Hur gick det till?
Sir Colin Renfrew
”The sapient paradox”
Yngre stenålder –
Bofasthet,
monument och
överskottsprodukti
Värde och metaller
Bronsåldern och utvecklingen
av en materiell mentalitet
Metaller och makt - Men och krig
Rustningen från Dendra, Argolis,
Navplion museum
A material world – a human world
•
Hanteringen av metaller sammanfaller med uppträdandet av mera komplexa och
hierarkiska samhällen, civilsationer. Individualiseringen och framväxten av ett
statusbetonad samhälle under bronsåldern
•
Brons är inte enbart en symbol med konstituerar bronsåldermänniskornas materiella
verklighet, de blir en del av människorna
•
Materiella ting representerar en symbolisk realitet, tingen är så pass reella eller
substantiella så att de refererar till sig själva, de är substantiva
•
Det är först i bofasta samhällen vi börja skapa och inreda vår värld med ting. Tingen
när de skapas laddas med mening, intentioner, koncepter som återverkar på oss.
•
Det är när vi började gifta oss med tingen att vi började förändra oss själva som art
och det är då vi startade att förändra vår planet.
Kunskapen om och
tolkningarna av det förflutna
Kopplingen mellan arkeologi och samtiden
• Ontologisk relevans: Det förflutna framstår som
särskild viktig i kristider, söker svar om framtiden
• Epistemologisk relevans: Gällande idéer i samtiden
bestämmer vilken slag kunskap anses som möjlig och
relevant att uppnå om det förflutna
En historia bortom bibeln –
utvecklingstanken får sin vetenskapliga genombrott
• världens historia sträckar sig mycket längre
tillbaka i tid än bibeln berättar
• utvecklingstanken influerar
tidsuppfattningen eftersom tiden kan nu
uppfattas som linjär och kontinuerlig
framåtskridande
• Idéen om historisk utveckling blir gångbar
som kopplar nutid med dåtid, samhällen
utvecklas från enkel till komplex
• Lärdom av historien, eftersom historien blir
förutsägbar
• Vetenskaplig förankring av föreställningen
om historisk ursprung
Charles Darwin (1809-1882)
• lägger grunden till det moderna samhällets
framgångshistoria, slutprodukt av lång
utveckling
Sten, Brons och Järn CJ Thomsen och utvecklingen av treperiodssystemet
• Arkeologi som vetenskaplig disciplin startar
med CJ Thomsens arbeten (1788-1865)
• Utvecklade kontrollbar metod för att datera
arkeologiska fynd utan tillgång till skriftliga
källor
• Systematiserar i början myntsamlingar i
kronologiska serier, även mynt utan inskrifter
utifrån stil
• Försöker att systematisera fornsaksmaterial i
utställningar efter samma principer
• Inspireras av Lukretius treperiodssystem
• Stilistisk utveckling, slutna fynd och
fyndkombinationer
Arkeologin´s födelse som en vetenskap om
förhistorien – Montelius typologiska metod
• Framväxten av arkeologin som en
förhistorisk vetenskap, datering av
arkeologiska artefakter utan hjälp av texter
• Oskar Montelius utarbetar systematiskt en
förhistorisk kronologi för bronsålder och
järnålder i Skandinavien i sk perioder
• utvecklar typologin som en vetenskaplig
metod genom att jämföra föremålen och
slutna fynd som gravar, depåer från hela
Europa
• observera typologisk utveckling över tid,
jämför med teknologisk utveckling och
framsteg
Kulturhistorien och den nationella vändningen
• i slutet av 1800-talet framväxten av nationalistiska
strömningar i hela Europa
• nationell identitet knyts till begreppen kultur och
historia, ”vår kultur och vår historia”, överlagrar mer
och mer idén om utvecklingen som dock fortfarande
ligger i botten
• diffusionismen och föreställningen om
kulturbringare och kulturmottagare ”ex oriente lux”
• idén för fotfäste om vissa kulturer /historiska
samhällen är mera framgångsrika och därmed
överlägsna andra
Gordon Childe (1892-1957)
Childes chorologiska och chronologiska schema över
arkeologiska kulturer i Centraleuropa
Arkeologin i nationalismens tjänst
•
Kossina anser att förhistorisk arkeologi är
en nationell vetenskap
• introducerar ”Siedlungsarchäologie” som
metod för att kunna spåra folkgrupper i
det arkeologiska källmaterialet
• germanska folkgrupper kan spåras och
rekonstrueras geografiskt tillbaka till
bronsåldern
•
likställer arkeologiska kulturer med
folkslag
• anses att med sin forskning ha legitimerat
arkeologiskt nazisternas ”Blut und
Boden”- politik och erövringskrigen i
Östeuropa
Gustav Kossina (1858-1930)
Tyska arkeologer under 2:a världskriget på jakt
efter germanernas urhem
Förhistoria och miljö
• Funktionalistiska syn på förhistoriska samhällen
och deras utveckling sedan 30-talet i främst
Storbritannien och Skandinavien
• Brittisk arkeolog Graham Clark sammanhang
mellan samhälle och miljö och hur människorna
levde i det förflutna
• Kulturens främsta syfte var att säkra ett samhälles
överlevnad i sin miljö. Arkeologi ger kunskap om
samhällenas anpassningsförmåga
• Studiet främst av ekologiska, ekonomiska,
teknologiska faktorer mindre av sociala och
religiösa strukturer
• Mesolitiska fyndplatser i nordsjöområdet som t.ex.
Starr Carr
Diskussion om de
arkeologiska källornas källvärde
Religion
•
Brittisk arkeolog Christopher Hawkes om
arkeologins möjligheter att nå kunskap –
kunskapsstegen
•
arkeologiska/materiella källor på nedersta
trappavsatsen tillgång till ekonomiska och
teknologiska förhållanden
•
”superstrukturena” som religion, ideologi,
sociala och politiska på översta
trappavsatsen svårare tillgänglig för
arkeologin
Politik
historia
sociala
relationer
Ekonomi
arkeologi
Teknologi
Betydelse av det förflutna och de
materiella lämningarna
• Framsteg och utveckling
• Identitet, nation och ras
• Samhälle och miljö
Från ting till samhällen
De små tingens budskap –
Historisk Arkeologi i USA
Historisk arkeologi i USA
• Arkeologi om hur det moderna samhället
i USA växte fram från 1600- till idag
• studier av hur materiell kultur återspeglar
värderingar, attityder och världsbild och
hur det förändras över tiden
• materiella spår efter tanke- och
beteendemönster av ”vanliga” människor
bortom historiska händelser
• James Deetz materiella folkstudies om
vardagen
• en annan form av historieskrivning via de
”små tingen” som människorna lämnar
efter sig
James Deetz
”The medieval worldview”
”The Georgian worldview”
early redwares, början av 1600-talet
- äta gemensam från samma fat
- kött serveras direkt från kokkärlet
- äta med sked
- sitta runt bordet
Kollektiva identiteter
pearlware, slutet av 1700-talet
- servis, äta från olika tallrikar
- kött portioneras
- äta med kniv och gaffel
- sitta på sin egen plats
Individuella identiteter
Nyare tids arkeologi
• bred spektrum av olika arkeologier och
olika problemställningar som försöker
finna kontraster i det arkeologiska
källmaterialet gentemot texterna och den
skrifthistoriska bilden
• inriktning på utforskning av texternas
”perifera” soner, de ”utstöttas” och
”osynligas” arkeologi, t.ex. barn, kvinnor,
slaver, arbetare, horor, sigenerna
• närhet i tid mera samhällsorienterad och
kritisk, t.ex. kapitalismens arkeologi
• Materiell kultur kan berätta om ändringar
i människans uppfattning om tid, rum,
landskap
Sidney´s Rock´s Cribb´s lane
Från ting till samhällen
Komplexa samhällen ur ett
arkeologiskt perspektiv
Utbredningen av de äldsta skriftspråken
De första skriftbrukande samhällena
• stratifierade samhällen kung eller elit i spetsen
• statsreligion och kult
• politiska ledarna ofta religiösa ledare
• städer och monument
• specialister som skrivkunniga & hantverkare
Palatsekonomiernas användning av skrift
• första spår av skrift bland
s.k. palatsekonomier i
Mellanöstern
• ursprungligen
räkenskapssystem
• möjliggör kontroll av de
tidiga staterna och städerna
• byråkrati och ekonomi
rekonstruktion av ziggurat i Ur, ca 2100 f. Kr
Scarre 2005, 447
Arkiven
• 2100 lertavlor
• i palats som brändes ned
c 2400 f. Kr.
• stadens ekonomi
involverade 20 000
personer
Lertavla arkivet från Ebla, Syrien,
Scarre 2005, 452
Först var byråkratin ...
• 3100 f. Kr. kilskriftssystem
introduceras i Mesopotamien,
möjligen i staden Uruk
• kartlägga, dokumentera och
administrera stadens ekonomi
• till arbetare
• läses från höger till vänster,
utan grammatisk system
kilskriftstavla Uruk med ölräkenskap,
radioprogram BBC History of a hundred objects
Monument och samhällsorganisation i
östra medelhavsområdet under bronsåldern
minoisk palats Phaistos, Kreta
Upptäckten av den ”minoiska” civilisationen
Sir Arthur Evans
(1851-1941)
Den minoiska civilisationens höjdpunkt ca 1600-1500 f. Kr.,
Scen från Knossos, teckning Michael A. Hampshire i Readers Digest
Organisation och statssamhällen
förvaringskärl pithoi
planriting ”palats” Knossos
Specialisering och
komplexitet
Tholos grav ”Atreus skattkammare”
Utvecklingen av skriftsystem
• hieroglyfisk ca 2000 f. Kr.
under äldre palatstid
• Linear A , introduceras i slutet av
äldre palatstid
ca 1600 -1400 f. Kr.
(ochiffrerad)
• Linear B, under yngre palatstid
ca 1400 – 1200 f. Kr.
(grekisk dialekt)
Disk med hieroglyfisk inskrift, palatset Phaistos
Linear B
Vraket från Ulun BurunHandeln under sen bronsålder
i det östra medelhavområdet
Standardiserade betalningsmedel
-
Utbredning av mykensk keramik i medelhavet
