SAMHÄLLET OCH INDIVIDEN
s.32-37
Vad är ett samhället? – ”en grupp individer som på ett varaktig vis är
sammanlänkande via exempelvis gemensamma intressen, nätverk och sociala
relationer” (nationalencyklopedin) – så fort människor samlas skapas samhällen och
för att samhällen skall kunna existera krävs det människor.
Varför uppstår samhällen?
Hur påverkas människan av samhället? – innebär samhället möjligheter eller inkräktar
samhället på vår frihet?
Synen på samhället och individens roll är kulturellt betingat Individualistisk kultur (individorienterad kultur): många kulturer i västvärlden.
Identitet beskrivs i termer av personliga egenskaper; vad vi arbetar med, vilka
intressen vi har och vad vi har åstadkommit i våra liv. Individen ser sig själv som
ansvarig för sina val, sin lycka och sin prestation, och när jag gör val är det hur
dessa påverkar mig som individ och min framtid som påverkar mig
Kollektivistisk kultur (grupporienterad kultur): många kulturer i Asien. Identiteten är
kopplad till gruppen, och mitt ansvar är kopplat till vad som är bäst för kollektivet.
Allt jag gör återspeglas i gruppen och mina framtida val styrs av hur dessa påverkar
kollektivet.
FLERA OLIKA TYPER AV SAMHÄLLEN –
BASERAT PÅ BEFOLKNINGENS HUVUDSAKLIGA SYSSELSÄTTNING
Förmoderna samhällen:
Jägare och samlare: Samhällen där människor livnär sig på jakt, fiske, samlandet av växter, bär.
Nomadsamhälle/herdekultur: I nomadkulturer lever man i huvudsak på boskap. Beroende på hur omgivningen
ser ut påverkar det vilka djur som föds upp. Hittar dem i områden där det finns gott om betesmark. Folk i
herdesamhällen befinner sig ofta på vandring men kan använda djuren som transportmedel och bära med sig
mera saker.
Jordbrukssamhällen/agrara samhällen: Att lära sig odla försäkrade att det skulle finnas mat kvar på bordet.
Samhällena därför också större. Eftersom de är bofasta kan människan bygga upp större hjordar och större
rikedomar än vad nomader eller jägare kan göra. Jordbrukssamhället var den vanligaste typen av samhälle
fram till industrialiseringen. Än idag lever stora delar av världens befolkning i jordbrukssamhällen.
Traditionella stater och ickeindustrialiserade civilisationer: Dessa samhällen baserades på utvecklingen av
städer, de uppvisade tydliga klasskillnader när det gällde makt och rikedom och det var ofta kungar och
kejsare som styrde. Skrivkonst. Mer samordnat styrelseskick än andra samhällen används. De flesta traditionella
stater har varit kejsardömen och fick sin storlek genom erövring av intilliggande områden. Tex gamla kina och
antikens rom
SAMHÄLLETS RAMAR OCH MÖNSTER
Samhället vi lever i formar människan – våra liv levs inom vissa givna ramar och mönster
Dessa mönster är formade av människan – gemensamma överenskommelser
Hur samhället påverkas människan är genom institutioner, lagar, regler och sociala normer.
Dessa existerar utanför och oberoende av enskilda samhällsmedborgare och utgör samhällets
strukturer.
Enskilda människors villkor ses i relation till den sociala struktur som omger individen.
Exempelvis, beroende på samhälle – ett demokratiskt samhälle (öppenhet och censur och
korruption motarbetas, rättigheter skyddas, få vård och utbildning), politiska beslut, lagar,
samhällsservice, infrastruktur, jämställdhetsarbete, föreningsliv m.m.
Skillnad mellan inflytande och tvång (från samhället) – att påverkas i en viss riktning men
fortfarande ha ett eget val (tex jämställdhetsbonus) medan tvång innebär att valet försvinner
(tex fängelsestraff).
SAMHÄLLSSTRUKTUR
Samhällsstruktur: mönster och regelbundenheter vi kan se om vi tittar på samhället oskrivna regler, mönster och intuitioner som får oss att tänka och bete oss på ett visst
sätt. (De flesta av oss väljer att gå på de färdigtrampade stigarna, medan andra
klampar tvärs över gräsmattan).
De som bryter mot normerna ses som avvikande i sitt beteende till majoriteten
Vilka mönster kan vi se i samhället? Ge förslag
Vi leds av och gör våra val genom samhällets strukturer.
Vi tänker inte på denna strukturella påverkan (är omedveten)
Krock mellan samhällsstruktur och individens fria handlande (aktör versus struktur)
Existerar fri vilja?
HUR SKAPAS SOCIALA STRUKTURER?
Antaganden: De tidiga funktionalisterna menade tex att alla samhällen har några
grundläggande strukturer som människorna inrättar sig efter. Andra menar att det är
människorna själva som skapar strukturerna efter sitt handlande.
De flesta är dock överens om att de strukturer som finns har formats under historiens gång övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle gjorde att gamla strukturer och
funktioner förändrades.
Religion, politik, ekonomiska förutsättningar. Ibland kan enstaka personer med mycket makt
och inflytande kasta om strukturerna i ett helt samhälle.
Dessa strukturer har skapats av människor tillsammans. Samtidigt som vi tillsammans skapar
dessa strukturer så föder dessa strukturer våra beteenden. Strukturerna blir en slags
tvingande kraft som får oss att handla utifrån förutbestämd sätt.
Strukturerna är i ständig förändring
SAMHÄLLSSTRUKTURERNAS BETYDELSE
Har stor betydelse för såväl grupper som enskilda individer. De styr vårt sätt att
tänka och handla samt synen vi har på andra och oss själva. Det är nästan alltid
lättare att följa en struktur än att bryta mot den. Vi följer den upptrampade stigen
eftersom det är enklast.
De sociala strukturerna påverkar våra möjligheter till utbildning, våra chanser på
arbetsmarknaden, vårt boende, vårt familjebildande och våra allmänna
levnadsvillkor.
Tillhör man en grupp eller ett samhällsskikt som har låg status, har man sämre
möjligheter att påverka sitt eget liv och samhället i stort. Är man avvikande i sina
tankar eller i sitt beteende hamnar man också utanför de grupper som är
accepterade i samhället.
SOCIALA STRUKTURER
Klass
Genus
Etnicitet
Kultur
Religion
KLASS PÅVERKAR STRUKTUREN
Studier visar att klasstillhörighet spelar roll även idag. Vi gör olika val beroende på
vilken klasstillhörighet vi har.
Högre utbildning – mer tjänstemannabakgrund än arbetarklassbakgrund på
högskola och universitet – mer än hälften av alla barn vars föräldrar har högre
tjänstemannabakgrund har examen från högskola eller universitet, men barn med
föräldrar med arbetarbakgrund 16 %. Det visar sig också att de med
arbetarbakgrund som läser på högskola ofta väljer kortare utbildningar.
Alkohol - vanligare i överklass än i arbetarklass. Vin vanligare i överklass.
Konsumtionsvanor - tjänstemannaklassen handlar mer kravmärkt mat.
KLASS PÅVERKAR STRUKTUREN
Kulturintresse – intresset för skönlitteratur, konstutställningar och teater större hos
högre tjänstemän än hos arbetare. P4:as lokalradio är däremot mycket populärare
hos arbetarna
Nyhetstidning – tjänstemän prenumererar på en morgontidning, medan gratis
nyhetstidningar är något vanligare i de lägre klasserna
Politik – i de högre klasserna röstar fler på moderaterna medan i de lägre klasserna
är socialdemokraterna ett vanligare parti att rösta på
GENUS
Olika kulturer har olika uppfattning om manligt respektive kvinnligt
I olika kulturer har man olika föreställningar om vad en man och kvinna skall vara
och hur de skall bete sig och hur de skall se ut. Man har också olika idéer om vilka
företeelser som är typiska för män och vad som är typiskt för kvinnor, och hur
relationerna mellan män och kvinnor skall utformas.
GENUS
Biologiskt kön:
Biologiska och anatomiska skillnader mellan män och kvinnor. Genitalier skiljer sig åt
och fungerar olika och kvinnor kan föda barn.
Genus:
Socialt kön. Psykologiska, sociala och kulturella skillnader. Sätt att se på kön är en
slags konstruktion. Kön är inget man föds till utan något som man lär sig. Vi
socialiseras in i olika kulturer och vi då lär oss de kulturella koderna. I dessa koder
finns även föreställningen kring hur en man och kvinna skall vara.
ETNICITET I SAMHÄLLSSTRUKTUREN
Strukturen i samhället gör att vissa etniska grupper bemöts och beter sig på ett visst sätt, medan
andra grupper bemöts och beter sig på ett annat sätt.
Våra val, möjligheter och levnadsvillkor påverkas alltså av vår etniska tillhörighet (får sämre
möjligheter).
Diskriminering: negativ särbehandling - juridiskt olagligt att diskriminera någon på grund av deras
etniska tillhörighet, men inte ovanligt.
Den här typen av strukturell diskriminering kan bland annat visa sig genom att en person med ett
utländskt efternamn och en främmande etnisk tillhörighet:
1.
2.
3.
Får svårare att skaffa jobb
Får svårare att skaffa bostad
Blir sämre bemött
Diskriminering är svårt att bevisa och därmed svårt att fälla en arbetsgivare eller fastighetsägare
för brott mot diskrimineringslagen
KULTUR
Allt från levnadsvanor, värderingar och fritidssysselsättning till musiksmak, klädstil och
matvanor.
RELIGION - MÖJLIGA ”STRUKTURELLA” VÄGAR
Normer i hur man skall bete sig, Kan påverka kulturen i from av mat, traditioner, kläder,
levnadsregler
Om man behöver besöka någon religiös lokal eller i hemmet
Judendom – tex förintelsen, Sabbat: firas från solnedgång på fredag kväll till solnedgång
lördag kväll. Firas tillsammans med familj och vänner och inget arbete får utföras. Talmud:
levnadsregler
Kristendom – under medeltiden gudsskräck i folk, betala avlatsbrev
Islam – i och med 11/9 har islamofobi uppstått, bönen, slöja
Hinduism – kastsystemet, man föds in i vissa rättigheter.
Buddhism – saknar gud men har riktlinjer för hur man skall leva för att uppnå nirvana vilket är
målet, att tex visa medmänsklighet, vänlighet kärlek, lugn, Girighet, själviskhet och aggression
är sådant som smutsar ner våra sinnen och hindrar oss från att nå nirvana.
Läxa: Ta med minst en tidning med bilder i (illustration över strukturerna i samhället)
(uppgift 5)
