”…en helt annan värld…”
Det förflutna – människan i ett långtidsperspektiv
fyra generationer
per århundrade
”Ismannen”
ca 3 300 f.Kr.
För ca 100 000 år
sedan spred hon
sig till östra
Medelhavsområdet
och Asien.
en rad: 1000 år,
40 generationer
De äldsta fynden från
Europa är ca 40 000
år.
Homo sapiens
utvecklades i Afrika för
ca 200 000 år sedan.
”den långa medeltiden”, ca 500–1750
Det förflutna som uppdrag, arv och berättelse
6 § Det är förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel
rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse,
plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast
fornlämning.
Uppdragsarkeologi
Kulturmiljövårdens arkeologi – Riksantikvarieämbetet
Kulturminneslagen (KML) skyddar fornlämningar.
12 § Den som vill rubba, ändra eller ta bort en fast fornlämning
skall ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen.
Om fornlämningar berörs i samband med markexploatering
kan länsstyrelsen medge undantag från lagen om skydd och
kräva en undersökning, som ska bekostas av exploatören.
Mer än 90 % av alla arkeologiska undersökningar i Sverige görs
pga. av markexploatering.
Uppdragsarkeologin är den största arbetsgivaren för landets
arkeologer.
Den vanligaste
fornlämningen ser ut
såhär:
”Det dolda
kulturlandskapet”
Exempel
Utgrävningsyta:
103 000 kvm =
9-14 fotbollsplaner
100 m
Citytunnelprojektet
Den tidiga delen av yngre stenålder,
ca 4 000-3 000 f.Kr.
gravplats
samlingsplats
enstaka hus
brunnar
100 m
Den senare delen av yngre stenålder,
ca 2 300-1 800 f.Kr.
gårdar
100 m
Slutet av bronsåldern och den äldre
järnåldern, ca 700 f.Kr.-100 e.Kr.
gårdar
100 m
Kulturminneslagen ger unika möjligheter till kunskap.
Vår bild av det förflutna utmanas och förändras genom
att vi undersöker lämningar som inte har valts utifrån
forskningsmässiga intressen, utan som erbjuds oss av
slumpen i samband med markexploatering.
Arkeologiernas uppgifter – som det var tänkt
Universitetsarkeologi
Utbildning och forskning
ka… …
s
r
o
f
ka …
a
s
r
k
s
o
for rska f forska
fo rska
fo
Uppdragsarkeologi
Dokumentera fornlämningar som
förstörs i samband med exploatering,
tillvarata fynd och rapportera
…och som det blev
Universitetsarkeologi
Utbildning och forskning
ka… …
s
r
o
f
ka …
a
s
r
k
s
o
for rska f forska
fo rska
fo
Uppdragsarkeologi
Dokumentera fornlämningar som
förstörs i samband med exploatering,
tillvarata fynd och rapportera
ortera
Olikheter
olika uppdrag, olika yrkesidentiteter, olika språk, olika traditioner
ute
fysiskt arbete
kollektivt
lämningar och föremål
konkreta problem
praktiker
inne
intellektuellt arbete
individuellt
böcker och ord
abstrakta problem
teoretiker
Trender inom uppdragsarkeologin
Metodutveckling (utgrävning, dokumentation,
inmätning, analyser)
Omfattande tillväxt av källmaterial
Tidigare okända strukturer och lämningar
Oförutsedd mängd och komplexitet
En mer representativ bild av landskapsutveckling,
bosättningsmönster, gravseder och kommunikation
Ökad kunskap om vardagsliv och hur ”vanligt folk” levde
Förhistoriens historia
Vi kan nu kan se social skiktning och regional
och lokal variation i bebyggelse, ekonomi,
gravseder och andra kulturyttringar under alla
tidsperioder på ett helt annat sätt än tidigare.
Trender inom universitetsarkeologin
Teoretiska och kunskapsfilosofiska frågor
Arkeologihistoria
Hur det förflutna skapas och används
Arkeologin som samtidsfenomen
Samtidens materiella kultur
Den materiella kulturens symboliska dimensioner
Religion och ritual i det förflutna
Järnålderns elitmiljöer och centralplatser
Arkeologiernas uppgifter efter 1993/94
Universitetsarkeologi
Utbildning och forskning
…
rska
o
f
ka
fors
Uppdragsarkeologi
Producera kunskap.
Resultaten ska sättas in i ett större
kulturhistoriskt sammanhang.
Fältarbetet är en del av forskningsprocessen.
…
rska
o
lt
f
a
a
n
k
o
s
i
fo r
, reg
lt
loka
Det som behövs i dag är
• en instans som kan sammanföra den lokalt och
regionalt vunna kunskapen från drygt 35 års
uppdragsarkeologi med de nya perspektiven
inom universitetsarkeologin
• och infoga detta i ett större nordiskt och
europeiskt sammanhang
• för denna uppgift behövs kompetens från både
uppdragsarkeologin och universitetsarkeologin
Arkeologi
Arkeologier
Samtidsarkeologi
Afrikansk & jmf. arkeologi
Sexualitetens
Agrararkeologiarkeologi
Slagfältsarkeologi
Alternativ arkeologi
Social
arkeologi
Antikens
kultur och samhällsliv
Soptippsarkeologi
Arkeologi
Arkeologi & samiska studier
Stadsarkeologi
Symbolisk
arkeologi
Arkeologihistoria
Sötvattensarkeologi
Arkeoosteologi
Antropologisk arkeologi
Teoretisk arkeologi
Barndomens
arkeologi
Tolkande
arkeologi
Bebyggelsearkeologi
Trädgårdsarkeologi
Bevarandearkeologi
Tvärvetenskaplig
arkeologi
Biblisk arkeologi
Universitetsarkeologi
Borgarkeologi
Uppdragsarkeologi
Byggnadsarkeologi
Genusarkeologi
Global arkeologi
Gravarkeologi
Historisk arkeologi
Historisk etnoarkeologi
Historisk osteologi
Hushållsarkeologi
Industriarkeologi
Interkulturell arkeologi
Islams arkeologi
Egyptologi
Våtmarksarkeologi
Ekonomisk arkeologi
Etnoarkeologi
Zooarkeologi
Experimentell
Zoo-arkeologi arkeologi
Klosterarkeologi
Kognitiv arkeologi
Konfliktarkeologi
Kontextuell arkeologi
Kristendomens arkeologi
Kulturhistorisk arkeologi
Kvinnoarkeologi
Kyrkoarkeologi
Flygarkeologi
Fältarkeologi
Förhistorisk arkeologi
Laborativ arkeologi
Landsbygdsarkeologi
Landskapsarkeologi
Mansarkeologi
Marinarkeologi
(Medeltidsarkeologi)
Mikroarkeologi
Miljöarkeologi
Modernitetsarkeologi
Museal arkeologi
Musikarkeologi
Osteoarkeologi
Populär arkeologi
Populärkulturens arkeologi
Postkolonial arkeologi
Postmedeltida arkeologi
Postprocessuell arkeologi
Processuell arkeologi
Pseudoarkeologi
Publik arkeologi
Reflexiv arkeologi
Reformationsarkeologi
Religionsarkeologi
Ritualarkeologi
