Traditioner inom historieämnet
• Romaniskt historieskrivning,
stadsidealism, historicism
• Den historiskt kritiska skolan
• Modernism/Funktionalism
• Postmodernism
Den historisk-kritiska skolan
• Historisk vetenskap skall vara objektiv.
• Samhällsuppgift – att hålla myter och
propaganda under kontroll
• En underkastelse under bestämda regler,
som eliminerar forskarens valfrihet och
personliga inlevelse.
Den historisk-kritiska skolan
Vetenskapsuppfattningen:
• Inte berättande källor, dessa uppfattades
som tendensiösa
• Alla utsagor måste bekräftas av andra av
varandra oberoende källor, samt omvänt:
de olika utsagornas inbördes
beroendeförhållanden måste testas
• Man gav ut, översatte och redigerade flera
äldre skriftliga urkunder
Den historisk-kritiska skolan
• Lauritz och Curt Weibull (Lund respektive
Göteborg)
• Erik Arup (Köpenhamn).
• Genomslag i Sveige: Lauritz Weibull som
professor i Lund år 1919
Den historisk-kritiska skolan
• Krav på att startpunkten för all historisk
vetenskap skall vara det principiella tvivlet.
• Kritiken som ideal på ett sätt som vida överstiger
det intresse man ägnade objektiviteten som
ideal
• Naturligtvis gjorde vi allt för att kritisera ihjel
hans teorier.
• Slutsatserna fick inte stå i strid med andra kända
säkerställda fakta, de skall vara i
överensstämmelse med dessa
Modernism
Den historiskt kritisk skolan fortfarande
’rättesnöre’.
Genomslag för historiematerialistisk
forskning.
1970-talet: antropologiska och neoevolutionistiska perspektiv på historisk
förändring och kulturyttringar
1980-tal: mentalitetsforskning –
Annalesskolan.
1
Annalesskolan
Tidskriften Annales d´historie économique et
sociale, fr.o.m. år 1929.
Lucien Febvre och Marc Bloch, var knutna till
universitetet i Strasbourg
Inspirationskällor:
• geografin och kulturgeografin
• studier i andra ämnen än historia som berörde
de regionala skillnadernas betydelser
• ekonomen François Simiands
Annalesskolan
Ambitioner:
• Holistisk historia med bas i socialhistoria snarare
än i den politiska historien.
• Ett medvetet avståndstagande av berättande
historia och biografier till förmån för en mer
problemorienterad historia.
• Kvantitativa trender snarare än isolerade
personbaserade händelser.
• Individen måste studeras ur sin sociala kontext.
• Tvärvetenskap med sociologisk och geografisk
inriktning.
Annalesskolan
Annalesskolan
Kunskapsteoretisk inriktning:
Den engelske historikern Richard Bulliet: ”The
word ’structuralist’ can be applied, but all it really
means is that ‘Annales’ put data together to see
whether the way they fit tells them something
about the past. What the data are and how to fit
them together and analyze them are questions
that scores of historians have answered
differently in the pages of ‘Annales’”.
Fernand Braudels trilogi Civilisationer och kapitalism
1400-1800, tre tidsnivåer eller tidscykler:
• La longue durée /Långvariga strukturer. Detta
betecknar långvariga underliggande och ofta tysta
strömningar vilkas mening bara avslöjar sig om man
betraktar dem från långa tidsperspektiv – inte
benägna till förändringar.
• La moyenne durée /Konjunkturer. Gruppernas
sociala historia som försiggår i relativt långsamma
cykler.
• Les événements /Händelser. Motsvarar händelser
som kan knytas till individens biografiska cykel.
Postmodernism
Den stora skiljelinjen, som inledningsvis (början av 1990talet) diskuterades flitigt, var problematiken aktör kontra
struktur
Forskningsfält:
• Kultur
• Diskurs/Berättelse
• Identitet,
• Klass,
• Genus
• Etnicitet
Den historisk-arkeologiska
diskursen
Historieämnets relationer med den historiska
arkeologin kan uttryckas på två sätt:
• De skriftliga källornas tolkningsföreträde
• Historieämnet hade initiativet till
problemformuleringar
2
Historicism/statsidealism
Historicism/statsidealism
Fram till 1960 -1970-talen dominerar historicistiska
och statsidealistiska agendor
• arkeologin för att bekräfta nationalmytologierna
• inriktades mot de berättelser och moraler som
var knutna till värden som ansågs
eftersträvansvärda
• I huvudsak inte utbildade arkeologer:
– Antikvariskt intresserade lokalhistoriker,
konsthistoriker, etnologer och historiker
• Arkeologen var en som köpte in fynden och
dokumenterade murar eller andra iögonfallande
lämningar, samt sektioner (stratigrafin och dess
utsagovärden hade hämtats från geologin).
• Två huvudsakliga inriktningar
– Utgrävningar av betydelsefulla monument
– Utgrävningar och dokumentationer som
utfördes till följd av att något som ansågs
värdefullt var hotat
• Ambitiösa material och föremålspublikationer.
Historicism/statsidealism
Historicism/statsidealism
Fram till 1960 -1970-talen dominerar historicistiska
och statsidealistiska agendor
• arkeologin för att bekräfta nationalmytologierna
• inriktades mot de berättelser och moraler som
var knutna till värden som ansågs
eftersträvansvärda
• I huvudsak inte utbildade arkeologer:
– Antikvariskt intresserade lokalhistoriker,
konsthistoriker, etnologer och historiker
Historicism/statsidealism
Monumenten i centrum
• Carl Georg Brunius (1792-1869), Sverige
• Niels Laurits Høyen (1798-1870),
Danmark
• Nicolay Nicolaysen (1817-1899) ledde
Foreningen til det norske
fortidsmindesmerkers bevaring.
• Hans Hildebrand (1842-1913). Sveriges
medeltid, fyra band 1879-1903.
Ingen eller liten kontakt med den historisk
kritiska skolan:
• Det arkeologiska materialet höll inte för
historikernas källkritiska krav
• Associerat med sammanflätat med den
historicistiska och statsidealistiska
traditionen.
Undantag: Sture Bolin (historiker) analys av
vikingatida silvermynt i Nordeuropa.
Historicism/statsidealism
Monumenten i centrum
• Vilhelm la Cour i Danmark och Gerhard Fischer i
Norge.
• Otto Rydbeck (1872-1954) professor i arkeologi
och medeltidsarkeologi år 1919, tillika chef för
historiska museet.
• Bengt Thordeman (1893-1990), som var
verksam som docent i konsthistoria,
medeltidsarkeologi Uppsala och som
riksantikvarie på 1920-talet.
3
Historicism/statsidealism
Den antikvariska arkeologin
• Framförallt stadsarkeologi
• Georg J:son Karlin: kontinuerligt samlande av
föremål och övervakning av grävningsarbeten
• Asbjørn Herteigs regelrätta arkeologisdka
undersökningar på Bryggen i Bergen
• Ragnar Blomqvists Thulegrävning år 1961.
Modernism/Funktionalism
Medeltidsarkeologins framväxt
• Otto Rydbeck
– professor i arkeologi och medeltidsarkeologi samt chef för
historiska museet
• Erik Cinthio:
– 1957 Doktor och personlig docentur i medeltidsarkeologi
– 1962 Rättighet att bedriva licentiatutbildning
– 1976 Personlig professur i medeltidsarkeologi, samt
påbyggnadskurs till arkeologi (40p Î) och doktorsutbildning
– 1980 Ämnesprofessor i medeltidsarkeologi
• Hans Andersson:
– 1986 Professor i medeltidsarkeologi
– 1990 Egen grundutbildning
Modernism/Funktionalism
Medeltidsarkeologins framväxt innebar:
• Professionalisering: utförandet och
medeltidsarkeologisk yrkeskår.
• Närmande och identifiering till arkeologiämnet
• Uttalad tvärvetenskaplighet
• Forskning om de stora berättelserna – främst de
medeltida ständerna; bönder, borgare, präster och
adel.
• Funktionalistiska forskningsideal som
paraplybegrepp, inspirerade av marxistisk,
processuell och/eller annalesskolans traditioner.
Modernism/Funktionalism
Följder:
• Institutionaliseringen:
verksamhetsfältet Î arkeologiskt
• Verksamhetsfältet:
Modernism/Funktionalism
Orsaker
• Kulturarvet: stadsarkeologin & ny och
betydligt mer rigorös lagstiftning.
• Universitetsreformerna. Ny
förordningen år 1969.
Modernism/Funktionalism
Följder (fortsättning):
• Speciella metoder för det arkeologiska
materialet i form av stratigrafisk och
byggnadsarkeologisk metod.
– kronologiskt (medeltiden),
– tematiskt-metodiskt (period med skriftliga
källor)
– metodiskt (materiell kultur med under
mark dolda lämningar och kvarstående
strukturer). Detta fick till följd att det
utarbetades speciella metoder för det
4
Modernism/Funktionalism
Forskningstradition:
• Likheter med Annalesskolan: karakteriserades
av empirism och uttalad tvärvetenskaplighet; ett
pragmatiskt betraktande av materialet utifrån
vad det kan säga om medeltiden.
• Men till skillnad från förhållandena inom
Annaleskolan fanns en omfattande och levande
diskussion om hur ämnet skulle definieras.
Modernism/Funktionalism
Problemfält vars agenda i huvudsak
definierats av historieämnet, och som föll
in i stora samhällsövergripande berättelser
om medeltiden.
Modernism/Funktionalism
Bodelning universitet – uppdragsarkeologi
• Uppdragsarkeologin: producent av
dokumentationsmaterial
• Universiteten: konsumenter och
beforskare av dokumentationsmaterialet
Modernism/Funktionalism
• Debatt META1980, debatterades och
nyorientering av ämnet från
medeltidsarkeologi till historisk arkeologi;
• Betoning på metod istället för period
• Nyare tids arkeologi
• Kritik av medeltiden som företeelse och
begrepp
Modernism/Funktionalism
Exempel: By, huvudgård och kyrka (1989).
De huvudsakliga intresseområdena i
boken var:
• Empiriska
• Metodiska
• Tematiska
Modernism/Funktionalism
Processuellt inriktad historisk arkeologi:
• Främst neo-evolutionistisk i huvudsak
marxistisk inriktning.
• Olika storskaliga modeller och
samhälleliga processer som urbanisering,
statsbildning och sockenbildning
5
Modernism/Funktionalism
Modernism/Funktionalism
Processuellt inriktad historisk arkeologi:
• Projektet Medeltidsstaden
• Axel Christophersens Håndverket i
forandring - Studier i horn- og
beinhåndverkets utvikling i Lund ca 10001350,
• Anders Andréns Den urbana scenen
• Lars Ersgårds Vår marknad i Skåne.
Processuellt inriktad historisk arkeologi:
• Klavs Ransborgs The Viking Age in
Denmark 1980
• Rahtz egen modell för studiet av Wharram
Percy, 1981
• Richard Hodges Dark Age Economics
1982
Modernism/Funktionalism
Postprocessuell arkeologi
Processuellt inriktad historisk arkeologi:
• Klavs Ransborgs The Viking Age in
Denmark 1980
• Rahtz egen modell för studiet av Wharram
Percy, 1981
• Richard Hodges Dark Age Economics
1982
Postprocessuell arkeologi
John Moreland 1991: artikeln Method and
Theory in Archaeology in the 1990´s
Kritik mot:
• Kulturhistorisk inriktade arkeologer:
”Detailed notes on the latest finds of strap
ends and buckles”
• Processuellt inriktade arkeologer och
generella lagar för mänskligt beteende.
I Sverige och Norden, sent genomslag.
Mitten av 1990-talet.
På de brittiska öarna, mitten av 1980-talet:
• Steven Driscoll: kritik mot Rahtz, artikeln The
New Medieval Archaeology: Theory vs. History i
Scottish Archeological Review år 1984
• TAG-konferensen år 1986, sessionen This is
medieval archaeology.
• 1990, From the Baltic to the Black Sea. Mot
historikernas tolkningsföreträde.
Postprocessuell arkeologi
• Michael Shanks & Christopher Tilley: Re-constructing
archaeology: theory and practice, 1987.
• The Social Archaeology of Houses & Making Sence of
Space,1990. Båda har Ross Samson som redaktör.
• Roberta Gilchrist: Gender and material culture the
archaeology of religious women, 1993.
• Matthew Johnson: Housing Culture, 1993.
• Pamela Graves: The form and fabric of belief : an
archaeology of the lay experience of religion in medieval
Norfolk and Devon, 2000.
6
Postprocessuell arkeologi
Några huvudtendenser:
• Teoretisk nyorientering - Ämnet har tagit till sig av de
postmoderna strömningarna
– Handlingsteoretiska perspektiv
– Postmodernism som Michel Foucault.
– Relativistisk och kritisk arkeologi: framförallt vad
gäller kulturarvet och arkeologerna tolkningsföreträde.
Postprocessuell arkeologi
Postprocessuell arkeologi
Några huvudtendenser:
• Nya teoretiska och praktiska vinklingar på
källmaterialet.
– Diskussion om källmaterialets tillkomst,
utsagovärde och hur detta skall
dokumenteras och tolkas.
Postprocessuell arkeologi
Några huvudtendenser:
Några huvudtendenser:
• Omdefiniering av ämnet
• Nya och mer spretiga
forskningsperspektiv.
– Frigörelse från historieämnet och
nyorientering
– Namnbytet inte bara en följd av den tidigare
diskussionen, även en annan omvärldsanalys.
Många små historier om mycket snarare än få
stora historier om lite.
–
–
–
–
–
–
–
Historien i historien
Den historiska arkeologin i samtiden
Landskapet som socialt och symbolsikt rum
Etnicitet
Symbolism
Teori
Arkeologihistoria
Postprocessuell arkeologi
Några huvudtendenser:
• Fler forskningsmiljöer
– Genom arkeologipropositionen 1994 har
forskningsinstitutioner även etablerats inom
uppdragsarkeologin
7
