Inom sociologin existerar olika perspektiv – olika vetenskapliga synsätt som forskare
använder för att tolka och analysera samhälls- och individförhållanden. Perspektiven
innebär olika utgångspunkter som leder till olika sätt att förstå sociala processer.
MIKRO OCH MAKRO - OLIKA SÄTT ATT SE PÅ MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLE
Sociologin har flera infallsvinklar. Olika sociologer kan välja mellan att studera det
uppifrån luften eller nerifrån marken. Varje nivå har sina frågor, intresseområden och
förklaringar.
Det är sällan en situation i verkligheten kan härledas till endast en av nivåerna
Makrosociologiskt perspektiv (makronivå/ovanifrånperspektiv/Samhällsnivå): den
strukturella nivån, tar ett steg tillbaka och tittar på de övergripande strukturerna i
samhället – studerar tendenser och regelbundenheter. Makroanalys hjälper oss att
förstå vilka förutsättningar vi möts av i samhället och hur vi påverkas av dessa.
Att analysera på makronivå: Krig, transnationella företag, globalisering, strukturer i
samhället, flyktingsmigration, fattigdom, rasdiskriminering, vad som händer i ett land,
vad som händer mellan länder osv. Intresserar sig exempelvis för hur samhällen styrs,
hur ekonomiska resurser fördelas och vilka kulturella och religiösa normer som råder.
MIKRO OCH MAKRO - OLIKA SÄTT ATT SE PÅ MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLE
mikrosociologiskt perspektiv (Mikronivå): Stanna på marken och se i
detalj vad människorna gör, intresserade av vad människor säger och
hur de agerar mot varandra - ser människan antingen från ett
grupperspektiv där man granskar samspelet mellan människor, eller ett
individperspektiv där man granskar den enskilde individens motivation
och handlande, och få förståelse för individens förutsättningar.
Gruppnivå: närmar oss marken och ser hur människor umgås tillsammans.
Individnivå: befinner oss på marken och ser varje människa för sig som
en enskild individ.
Att analysera på mikronivå: vardaglig interaktion mellan människor
FUNKTIONALISM
Samhällets mönster som grund för mänskligt handlande
Samhället består av flera delar som tillsammans bildar en helhet. Dessa delar är institutioner
och sociala mönster som håller samhället i balans, tex utbildning, rättsväsende, äktenskap. Alla
delar fyller en funktion och möter ett behov som finns i samhället.
Balansen kan rubbas – samhällsförändringar – för att balansen skall upprätthållas måste nya
funktioner utvecklas (tex internethandel och webb-shops)
Vilka delar består samhället av? Vilken funktion fyller de för samhällets stabilitet? Hur har de
förändrats? Hur påverkar de människor?
Avvikelser ses som resultat av förändringar i samhället som lett till otydlighet kring rådande
normer. Avvikelserna fyller funktionen att återställa balansen, antingen genom att etablera
nya normer eller mönster, eller genom att synliggöra de normer och värden som gäller.
FUNKTIONALISM
Émile Durkheim (1858-1917) – anomi: ett samhällstillstånd som utmärks av oordning,
tvivel, osäkerhet och normlöshet (sjukligt tillstånd av obalans). Nödvändigt med
balans mellan samhällets funktioner. Anomi sker vid radikala och snabba
samhällsförändringar. Gamla värden, normer och traditioner som inneburit stabilitet
sätts i gungning. Begreppet anomi beskriver samhället som sjukligt, normlöst eller som
att människorna upplever brist på mål och syfte. Ett anomiskt samhälle har rubbats ur
sin balans.
KONFLIKTPERSPEKTIV
Samhällets mönster som grund för mänskligt handlande
Pågår en kamp om de begränsade tillgångar (pengar, makt, egendom) som finns i samhället –
leder till konflikt mellan samhällsgrupper tex klass, kön, etnicitet
Studerar obalans och ojämlikhet (ofta med ekonomiska klyftor som utgångspunkt). Hur
bibehålls rådande maktstrukturer?
Karl Marx – tes, antites, syntes
Tes – samhällets överklass exploaterar de fattiga (en social ordning som vill bevaras av
överklassen)
Antites - underklassen vill förändra situationen och går samman i idéer som formar en antites.
Syntes – revolution sker, vilket skapar ett nytt samhällstillstånd
KONFLIKTPERSPEKTIV
Alienation – att vara frånskild från verkligheten och sig själv och andra människor kan uppleva meningslöshet. Förr hade man en större del i arbetet och slutmålet. Idag
jobbar man och får lön, men vi är bara en kugge i hjulet, får lön för ett arbete vi
själva inte har nytta av egentligen, skapar en känsla av meningslöshet – människan
förlorar känslan med målet med sitt arbete. Central del i mänskligt liv, att arbeta och
få ta del av sitt arbete och att skapa något. Får lön istället och får ingen del i
arbetsprodukten. Detta ger konsekvenser. Det som istället blir målet i livet när
meningen i arbetet reduceras bort blir fritiden.
SYMBOLISK INTERAKTIONISM
Samhällen formas och styrs av människor via deras tolkningar och handlingar –
individerna är den centrala utgångspunkten för studier (för att förstå samhället)
Människan ger andra människor, handlingar och föremål en symbolisk innebörd. Som
resultat av dessa formas våra samhällsmönster, normer och våra reaktioner.
Tex olika individer ger saker olika innebörd, tex innebörden av alkohol, sexualitet,
religion, viket avgör hur man resonerar och handlar. Språket är en viktigt symbolisk
faktor eftersom vi med språket tillskriver och förändrar innebörden i olika fenomen.
Tolkningar är inte fasta utan skiljer sig åt mellan kulturer och även mellan individer.
Tex midsommar och dansa smågrodorna (denna handling blir först begriplig när vi
förstår oss på kulturen och traditionen i samhället).
SYMBOLISK INTERAKTIONISM
Max Webers (1864-1920) handlingstypografi – hur människors tolkningar av olika
situationer kan förklara deras handlingar
Målinriktade handlingar: uppnår ett syfte och motiveras med att detta är ett bra
sätt att nå sitt mål – handlingen är ett medel för att uppnå ett mål (rationellt
kalkylerande)
Värdemotiverade handlingar: leder till något som har ett värde i sig (religiöst eller
etiskt) oavsett handlingars konsekvenser och motiveras ofta dogmatiskt
Traditionshandlingar: tradition eller vana ligger som grund och handlingen motiveras
av sedvänjan
Affektiva handlingar: är spontana och styrs av och uttrycker attityder eller känslor –
handlingen är känslostyrd.
BROTTSLIGHET UR OLIKA PERSPEKTIV
Jobba i grupper:
Funktionalism: Lisa, Alexandra, Simon, Adam
Konfliktperspektiv: Martin, Desireé, Rebecca, Sebastian
Symbolisk interaktionism: Josefin, Håkan, Manos
Fördjupa er i någon aspekt av brottslighet och straff.
Hur kan uppkomsten av brott (varför begås brott) förklaras ur det valda
perspektivet? Formulera en undersökningsfråga, formulera ett möjligt svar. Titta
gärna på statistik
Vilken skillnad finns det i era slutsatser mellan grupperna? Vilka olika slags
frågeställningar formulerades? Diskutera giltigheten av frågan
ELEVERNAS ARBETE PÅ TAVLAN
Konfliktperspektiv:
Objektiv syn på samhället: samhället kan förstås i termer av hierarkier och
spänningar mellan olika grupper
Nyckelbegrepp: stratifikation, makthierarkier, kapitalism, alienation
Källan till social förändring är en maktkamp som leder till en konstant
förändringsprocess
Ojämlikhet är ett resultat av kamp om begränsade resurser
ELEVERNAS ARBETE PÅ TAVLAN
Symbolisk interaktionism:
Nyckelbegrepp: symboler, meningsskapande
Ojämlikhet sker pga gemensamma referensramar och meningsskapande av
statussymboler som har ojämlikhet till följd
Subjektiv syn på samhället: samhället skapas via social interaktion mellan individer
där människors tolkningar leder till tankar, åsikter och handlingar
Källan till social förändring är ett konstant föränderligt nätverk av mänskliga
relationer och tolkningar av innebörden av samhällets, gruppers och individers
symboler
ELEVERNAS ARBETE PÅ TAVLAN
Funktionalism:
Objektiv syn på samhället: samhället kan förstås via relationen mellan olika
funktioner
Nyckelbegrepp: funktioner, avvikelser, anomi
Ojämlikhet är en av samhällets funktioner
Källan till social förändring är att samhällets organisation förändras och anpassar sig
för att uppnå balans och jämvikt som svar på dysfunktioner
