Intersektionalitet i socialt arbete jan 2013

advertisement
Intersektionalitet i socialt arbete
Föreläsningar 2013-01-10 och 01-11
Ulla-Britt Eriksson
Lektor i socialt arbete och i
folkhälsovetenskap
Disposition
• Vad är teori?
• Att läsa en vetenskaplig artikel (IMRAD)
• Intersektionalitet – struktur, konstruktion,
kategori (Mattsson, kap 1-2, Kleinman & Copp)
• Kön och sexualitet (kap 3-4, Schrock&Schwalbe)
• Klass och jämlikhet (kap 6, Schwalbe m.fl.)
• Etnicitet och rasifierad ojämlikhet (kap 6)
• Helhetsperspektiv (kap 7)
Vad är teori?
• Vi behöver teorier för förstå vad som händer;
hur saker och ting hänger ihop; förklaringar
• Teorier prövas, testas
och kan stärkas, utvecklas; kan även förkastas
Forskningens medium och språk
• Den vetenskapliga artikeln
•
•
•
•
•
I
M
R
A
D
- Introduction
- Methods
- Results
- and
- Discussion
Intersektionellt tänkande
• Ett verktyg för socialarbetare för att:
- synliggöra, uppmärksamma
- förstå
- förhålla sig till
makt och förtryck i det sociala arbetet;
• Hur maktstrukturer påverkar det sociala
arbetets praktik och bidrar till att reproducera
ojämlikhet och förtryck
Marion Youngs def av ”förtryck”:
”… de orättvisor som vissa grupper drabbas av
till följd av ofta omedvetna föreställningar och
beteendemönster bland vanliga, hyggliga
medmänniskor i vardagliga möten, i medier
och kulturella stereotyper, i kontakt med
byråkratiska strukturer och hierarkier och på
de vanliga ’marknaderna’ – det vill säga mitt i
det alldagliga livets göranden och låtanden.”
Denying Social Harm: Students’
Resistance to Lessons About Inequality
Four ”folk beliefs” that make it difficult to
understand inequality:
1. Harm is direct, extreme and the product of
an individual’s intentions;
2. Harm is the product of the psyche;
3. For harm to occur, there must be an
individual to blame;
4. Beliefs and practices that students cherish or
enjoy cannot be harmful.
Summering och återknytning till
Mattsson:
• Ökad medvetenhet förändring/ej reprod
• Omedvetna handlingar i vår vardag
• Generellt motstånd mot att erkänna t.ex.
vardagsrasism
• Avsikt är inte nödvändigt
• Osynligt vs. Uppenbart
• Medvetenhet vs. Omedvetenhet
• Länka ihop strukturella och individuella nivåer för
att förstå hur förtryck verkar
Medvetenhet ger professionalitet
Socialarbetarens professionella ansvar:
Behandla alla med respekt, öppenhet och lika
värde. Intersektionalitet som perspektiv och
analytiskt redskap hjälper oss att bli
medvetna om våra föreställningar och förtryck
mellan människor, som vi riskerar att bidra till
och att upprätthålla
Teoretiska grunder för intersektionellt
perspektiv
• ”intersection” (eng.) = skärningspunkt
• Intersektionalitet – samspel mellan kategorier,
påverkar varandra; komplex, dynamisk analys
av maktstrukturer
• Centrala kategorier: Kön, klass och etnicitet
(ibland/här: även sexualitet)
Konstruktion – vad är det?
”The social construction of reality” (Berger &
Luckman): Vi påverkar och påverkas av
varandra och kommer att skapa antaganden
om verkligeten som delas av de flesta av oss,
något som gör att vi kommer att uppfatta dem
som sanningar, som objektiva och/eller som
naturliga. … styra ock skapa vår förståelse av
verkligheten, som helt enkelt blir vad vi gör
den till.
Att förstå maktstrukturer
• Maktstruktur – de krafter i samhället som
skapar kategorier och grupper och som också
ordnar dessa hierarkiskt i förhållande till
varandra
• Maktstrukturer ligger ”utanför” oss och verkar
på en övergripande strukturell nivå
• De bärs upp av oss genom våra institutioner,
vårt agerande och våra tankar – härigenom
påverkbara
Kategorier i socialt arbete
• Analytiskt begrepp, avser en konstruerad
grupp: olika saker som förs samman för att de
på ett eller annat sätt har något gemensamt
• Kategorier innebär alltid en form av
konstruktion
• Klienter, missbrukare, fattiga, kriminella, barn,
familj, etc.
• Valbara och tvingande kategorier
• En organisations inre och yttre kategorier
Maktrelationer
• Förstå kategorier som både dikotomiska och
hierarkiska. De antas upprätthållas och skapas
genom skillnad och ojämlikhet
• Kategorier som relationella och hierarkiskt
ordnade motsatspar
• Identitet (subjektskonstruktion) – skapas
genom interaktion med andra, vi upprätthåller
och skapar en gräns mellan oss själva och de
Andra
Olika motsatspar relaterade till kön
(Gemzöe 2005)
Man
Kvinna
Förnuft
Känsla
Logik
Intuition
Människa
Djur
Intellekt
Kropp
Subjekt
Objekt
Oberoende
Beroende
Aktiv
Passiv
Ljus
Mörk
Ordning
Kaos
Gott
Ont
Kategorier och stereotypier
• Stereotypifiera – överdriva, förenkla och
reducera personer eller grupper (negativt
resp. positivt)
• Begränsas till det man förutsätts vara
• De övergripande kategoriseringarna som
används i socialt arbete, sällan uttalat
appellerar till en intersektionell förståelse
Kön: från patriarkat till
intersektionalitet
•
•
•
•
•
•
•
Kön som konstruktion
Social, historisk och kulturell kontext
Olika feminiteter (hemma, jobbet)
Olika maskuliniteter (enkönade sammanhang)
Socialisation och kön som fostran
Göra kön
Reproduktion/heterosexualitet; central för
könsmaktsystemet och för konstruktion av kön
Butlers heterosexuella matris
Kvinna
Liten, slank
Utan kroppsbehåring
Smink, viss parfym
Kvinnokläder
----Olika sätt att föra sig
Man
större, grövre
hårigare
annan parfym
manskläder
Feministisk teoribildning
1) Liberal feminism – jämställdhet
2) Radikalfeminism – makt och övergrepp i
fokus
3) Socialistisk radikalfeminism – både ett könsoch ett klassförtryck
Men, Masculinity and Manhood Acts
• Den sociala konstruktionen av genus (gender)
• Betonar praktiker och processer
• Behålla distinktionen mellan anatomi, kön och
genus, identitetsarbete
• Män blir ”males” genom ”manlighetsakter”
för att hävda medlemskap i den dominanta
genusgruppen, också för att upprätthålla
privilegier framför kvinnor
Sexualitet, synliggörande och
heteronormativitet
• Den heterosexuella tvåsamhetsrelationen har
en mycket stark maktposition i samhället.
• ”The sex hierarchy” (Rubin 1993)
• Frågar du efter klientens flick- eller pojkvän
eller partner? (könsneutral)
• Antaganden om hur det är (förutfattad
mening/normalt) kan begränsa att få reda på
hur det är.
Klass och ekonomisk ojämlikhet
• Handlar om mer än fördelning av ekonomiska
resurser
• Karl Marx och Max Weber lade grunden
• ”upplever oss som” – blir en del av vår
identitet – skapar trygghet eller otrygghet
• Tilldelas också klass; stereotypier
• Socialarbetarens maktposition kan förstärkas
genom deras klasspositioner
Klass som intersektion
• Genom att länka samman klass och etnicitet
kan de sociala problem som finns i s k
invandrartäta områden förstås i relation till
människors situation och position i stället för
att förklaras i termer av kulturell olikhet.
• Klassposition och klassidentitet är inte samma
sak
Etnicitet och rasifierad ojämlikhet
• Etnicitet är ett oklart, vagt definierat begrepp
• Skiftar beroende på kontext
• Känslan av samhörighet för en grupp (språk,
religion, seder och bruk)
• Etnicitet är de processer som skapar en känsla
av samhörighet mellan och inom grupper av
människor och som också innebär en
hierarkisk organisering av dessa grupper.
Konstruktivistisk eller essentialistisk
förståelse
• Etnicitet är situationsbundet och det skapas
och återskapas hela tiden (konstruktivistisk)
• Konstruerar – skapar, förändrar
• Etnicitet är något vi har och är (essentialistisk)
• Essens – en kärna vi har inom oss
Helhetsperspektiv
• Intersektionalitet – de skärningspunkter och
korsningar som finns mellan kategorier
• Behålla ett grupptänkande
• ”Genom att sammanföra det intersektoriella
perspektivet med en kritisk reflexiv metod kan
man som socialarbetare bidra till att utmana
och förändra ojämlikhet och förtryck.”
(Mattsson, 2007:97)
Download
Random flashcards
Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards